2011-12-15 Inventering av fladdermöss vid Fängsjön och Storsjöhöjden i Västernorrlands län 2011 Uppdrag Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom på uppdrag av Miljötjänst Nord AB. Rapporten är ett underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som utförs i samband med prövning av vindkraftutbyggnad enligt Miljöbalken och syftar till att kartlägga risker för fladdermusfaunan i samband med uppförande en vindkraftspark inom två delområden. Den planerade anläggningen består av ca 165 vindkraftverk vid Fängsjön och ca 45 vindkraftverk vid Storsjöhöjden. Ärendet prövas av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. gran och tall i olika åldersstadier, men även av en del öppna myrar i bergsvackorna. Lövinslaget är störst längs vattendragen och sjöarna och kan ibland vara betydande, men mycket sällan med inslag av äldre träd. Bäckdalarna längs de lite större vattendragen Stugusjöån och Kvarnån, liksom grusvägen mellan och längs åarna, leder genom etableringsområdet i nord-sydlig riktning. I övrigt genomkorsas delområdet endast av mindre markvägar längs bergssluttningarna. Syfte Inventeringen syftar till att beskriva artförekomst och aktivitet av fladdermöss inom etableringsområdet för vindkraft. Med utgångspunkt från inventeringen ska slutsatser kunna dras rörande förekomst av rödlistade fladdermusarter eller av fladdermusarter som är särskilt känsliga för kollisioner. Undersökningen ger även information om biotoper med hög respektive låg aktivitet av fladdermöss vilket kan ge ledning inför lämplig placering av enskilda verk. Inventerare Nils-Otto Nilsson är fil. dr. i genetik och arbetar sedan 2003 som naturvårdskonsult i det egna företaget Ekoscandica Naturguide AB. Sedan 2009 har han även genomfört ett antal inventeringar av fladdermöss i samband med vindkraftsetableringar. Tidigare erfarenheter av fladdermusinventeringar innefattar bl a fältinventeringar med ultraljudsdetektor och vinterräkningar av övervintrande fladdermöss. Inventeringsperiod Inventeringen har utförts under september 2011. Fotomaterial Samtliga bilder är tagna av Nils-Otto Nilsson. Etableringsområdet Etableringsområdet består av två delområden som ligger ca 20 resp. 35 km norr om Sollefteå. Det södra området, benämnt Storsjöhöjden, ligger i Sollefteå kommun, i ett höglänt område på och runt berget Storsjöhöjden. Delområdets areal är ca 19 km2 och altituden varierar mellan ca 290 och 437 m ö h. Söderut sjunker altituden ytterligare till ca 230 m ö h någon km från etableringsområdet. Vegetationen karakteriseras av produktions-barrskogar av gran och tall i olika åldersstadier. Inslaget av löv är begränsat till brynmiljöer, t ex längs sjöar och vattendrag och längs den kraftledningsgata som löper från nordost till sydväst genom området. Delområdet genomkorsas i övrigt endast av mindre markvägar längs Storsjöhöjdens sluttningar. Det norra delområdet, benämnt Fängsjön, är ca 70 km2 stort och ligger i Sollefteå kommun och i den nordöstra delen även i Örnsköldsviks kommun. Det är beläget i ett höglänt och kraftigt kuperat område runt Stugusjön som omfattar flera bergskrön, bl a Tannflohöjden, Snurråsen, Brännan Middagsberet och Vitsjöberget. Altituden varierar från 510 m ö h på Tannflohöjdens topp ner till ca 290 m i de nord-sydgående bäckdalarna längs Stugusjöån och Kvarnån. Altituden sjunker ytterligare runt etableringsområdet så att t ex Storsjön, strax norrut, ligger på 238 m ö h. Vegetationen utgörs huvudsakligen av produktionsbarrskogar med Karta 1. Utsnitt ur Sverigekartan över etableringsområdena Fängsjön-Storsjöhöjden. Kända förutsättningar Vindkraftens påverkan på fladdermöss Landbaserad vindkraft kan påverka fladdermöss genom att habitat förstörs, försämras eller genom att fladdermöss dödas vid kollisioner med vindkraftverk. Störningar av olika slag kan också medföra försämrad reproduktionsframgång och därigenom påverka artens population. Då samtliga fladdermusarter är skyddade av artskyddsförordningen, EUs habitatdirektiv samt EUROBATS-överenskommelsen, finns skäl att säkerställa att fladdermöss inte påverkas i alltför stor utsträckning av planerade vindkraftetableringar. Kort om fladdermusekologi Fladdermöss är nattaktiva däggdjur som i huvudsak är insektsätare. Fladdermöss är långlivade och har låg reproduktionstakt (1-2 ungar per år). Under vintermånaderna går fladdermössen i dvala. Övervintring sker vanligen på fuktiga, kyliga platser med jämn temperatur (t ex gruvor eller grottor). Under sommaren samlas fladdermushonor i yngelkolonier där ungarna föds. Parning sker för flertalet arter under sensommar och höst.
Habitatpåverkan och störning Fladdermöss kan påverkas av vindkraftetableringar genom att anläggning av t ex vägar, vindkraftverk eller uppställningsytor gör att miljöer som är viktiga för fladdermössen försvinner eller försämras. Viktiga miljöer är t ex födosökslokaler, sommarkolonier och övervintringslokaler. I produktionsskogsområden är effekten av vindkraftetableringars påverkan på habitat för fladdermöss vanligen försumbar i jämförelse med den påverkan som sker från det produktionsinriktade skogsbruket (Rydell m fl, 2011). Störning kan ske om aktiviteten ökar nära platser där fladdermössen uppehåller sig under dagtid eller under övervintringsperioden. Kollisioner med vindkraftverk Det är känt sedan mer än ett decennium att fladdermöss omkommer vid vindkraftverk. Fladdermöss dödas dels genom direkta kollisioner med vindkraftverkens rotorblad, dels till följd av plötsliga tryckförändringar nära rotorbladen. (Seiche, 2008; Baerwald m fl, 2008) Däremot krockar fladdermöss vanligen inte med fasta installationer som luftledningar och radiomaster. Förklaringen till att fladdermöss kolliderar med vindkraftverk är sannolikt att rotorbladens höga hastighet gör att fladdermössen inte hinner upptäcka rotorbladen i tid för att göra en undanmanöver. Risklägen En sammanställning från Vindval (Rydell, 2011) av undersökningar i Nord- och Mellaneuropa visar att antalet dödade fladdermöss varierar med vindkraftverkens geografiska läge i landskapet. Undersökningarna bedöms vara representativa även för Sverige. Flest fladdermöss dödas vanligen längs kuster och vid höjder i skogsområden, oavsett om det rör sig om löveller barrskog (ca 18 fladdermöss per vindkraftverk och år). På det utpräglade slättlandet är risken för kollisioner lägst (vanligen 0 och alltid <3 fladdermöss per vindkraftverk och år). Risken för kollisionsolyckor tycks dock öka ju mer varierad topografin och vegetationen är (ca 1,8 fladdermöss per vindkraftverk och år). Undersökningar pekar på att olycksrisken är större vid vindkraftverk som var placerade mer än 100-200 meter från ansamlingar av träd (Endl m fl, 2004; Seiche, 2008). En förhöjd risk har i amerikanska studier också konstaterats vid vindkraftverk nära våtmarker, där 7,8-10,7 fladdermöss dödas per vindkraftverk och år. Riskarter Alla fladdermusarter löper inte samma risk att kollidera med vindkraftverk. Risken för kollisioner sammanhänger med artens flygbeteende och benägenhet att söka föda vid vindkraftverk (Rydell m fl, 2011). På grundval av statistik från undersökningar under vindkraftverk urskiljer Rydell m fl (2011) åtta högriskarter vilka står för 98% av de fynd av dödade fladdermöss som gjorts under vindkraftverk. Till högriskarterna hör släktena Nyctalus, Pipistrellus, Vespertilio och i viss mån Eptesicus. Många av högriskarterna är vanligt förekommande i stora delar av landet. Vid flertalet vindkraftprojekt i södra Sverige kan man räkna med att påträffa flera av följande arter: stor fladdermus (Nyctalus noctula), gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), och dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus). Till lågriskarterna räknar Rydell m fl (2011) släktena Myotis och Plecotus. För två arter barbastell (Barbastella barbastellus) och bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii) anses kunskapen vara så låg om arternas benägenhet att söka föda vid vindkraftverk att en restriktiv syn tillsvidare bör tillämpas på etableringar där dessa arter förekommer regelbundet. Övriga riskfaktorer I europeiska studier har man inte observerat någon skillnad i åldersklass eller kön hos de fladdermöss som kolliderar med vindkraftverk. Däremot har man observerat tydliga skillnader i olycksfrekvens mellan olika delar av året. Flertalet undersökningar är samstämmiga om att den absoluta majoriteten (ca 90%) av fladdermöss som förolyckas vid vindkraftverk gör detta under augusti och september. En liten topp i olycksfrekvensen (ca 10%) har också iakttagits under maj och juni. (Rydell m fl, 2011). Vädret har en stor inverkan på fladdermössens aktivitet vid vindkraftverk. Högst aktivitet och flest olyckor inträffar vid vindhastigheter <4m/s. Aktiviteten avtar sedan med ökande vindhastighet. Mycket få fladdermöss omkommer vid vindhastigheter >8m/s. Vindkraftverkens höjd tycks även ha betydelse för antalet kollisionsoffer. Ju högre tornen är desto fler fladdermöss dödas. Sambandet förefaller t o m vara exponentiellt (Rydell m fl, 2011). Ytterligare en faktor som påverkar olycksfrekvensen är rotorbladens svepyta, vilken ofta samvarierar med ökad tornhöjd. Däremot tycks inte antalet vindkraftverk i en vindkraftpark ha betydelse för antalet dödade fladdermöss vid respektive vindkraftverk. Lagar och riktlinjer I Sverige är 19 fladdermusarter påträffade. Sex arter är upptagna på den svenska rödlistan från 2010 och fyra arter på den globala rödlistan (IUCN) från 2009. Att en art är rödlistad innebär dock inte något formellt skydd utan beskriver endast artens bevarandestatus, d v s risken att arten skall försvinna ur den svenska faunan. Samtliga fladdermusarter är fridlysta enligt Artskyddsförordningens 4 vilket innebär ett generellt förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa djuren. Artskyddsförordningens förbud innefattar även skador på djurens livsmiljöer. Dispens från reglerna i Artskyddsförordningens 4 söks hos länsstyrelsen i aktuellt län. Tolkningen av vad som enligt 4 krävs för att en handling skall vara avsiktlig bygger på att den som utför handlingen har kunnat förutse eventuella bieffekter med sitt handlande, även om dessa konsekvenser inte var syftet med handlingen. Huruvida uppsåt föreligger eller inte beror i hög grad på om tillräcklig information om bieffekter har funnits tillgängliga. (Naturvårdsverket, 2009). Vad avser fångst eller dödande av fladdermöss krävs det inte att djurens populationer påverkas för att handlingen skall vara otillåten. För hotade arter med låg reproduktion, som fladdermöss, menar Naturvårdsverket (2009) att även avsiktligt dödande av enstaka individer bör beivras. Störning definieras inte i Artskyddsförordningen men tolkas i Naturvårdsverket (2009) som en direkt eller indirekt påverkan, t ex genom ljud som gör att en art flyr eller utsätts för fara, exempelvis genom att förlora mycket energi. Störningen bör kopplas till artens bevarandestatus. Enligt Artskyddsförordningen behöver störningen inte vara betydande för att vara otillåten. När det gäller skador eller förstörelse på djurens livsmiljöer behöver inte handlingen vara avsiktlig för att vara otillåten. Även oavsiktliga skador kan därmed beivras. Habitatdirektivet innehåller en överenskommelse mellan EU-länderna om att inrätta särskilda bevarandeområden för att skydda de arter och livsmiljöer som är upptagna i bilaga II. Fyra svenska fladdermusarter är upptagna på denna bilaga: barbastell, dammfladdermus, större musöra och bechsteins fladdermus. Rydell m fl (2011) föreslår att man undviker vindkraftetableringar i bevarandeområden för dessa fyra arter och att en buffert om ca 2 km tillämpas som skyddszon mot det aktuella bevarandeområdet. Sverige har också undertecknat Europeiska fladdermusavtalet eller EUROBATS. Riktlinjer för hur undersökningar skall bedrivas vid vindkraftverk enligt EUROBATS-avtalet har även tagits fram på europeisk nivå (Rodrigues m fl, 2008). Avtalet är långtgående och skyddar även fladdermössens jaktmiljöer. Tidigare kunskap om området Fladdermöss har tidigare inventerats i Västernorrlands län, bl a på 35 lokaler i Sollefteå kommun (Svensson & Kristoffersson 2007). I utbredningsområdets närhet har tidigare fyra arter av fladdermöss påträffats; mustasch- /Brandts fladdermus, vattenfladdermus, nordisk fladdermus och långörad fladdermus, vilka alla är vanligt förekommande arter. En översiktlig fladdermusutredning har även gjorts för det aktuella etableringsområdet (Gylje Blank 2011), vilken ligger till grund för den här genomförda fältinventeringen. Enligt utredningen bedöms etableringsområdet ha ett osäkert läge baserat på möjlig påverkan av flyttande fladdermöss med tanke på vindkraftsparkens storlek, antalet vindkraftverk, verkens placering på höjder och den allmänna bristen på kunskap. 2
Metod vid fältinventering Undersökningsområdet har inventerats av Nils-Otto Nilsson, under perioden 4-8 september. Området har inventerats genom en kombination av automatisk punkttaxering med s k autoboxar och manuella undersökningar med handburen detektor. Automatisk punkttaxering genomfördes på 32 platser under 32 boxnätter (en autobox som varit utplacerad under en hel natt), varav 18 nätter vid Fängsjön och 14 nätter vid Storsjöhöjden. Autoboxarna var inställda på inspelning mellan tidpunkterna 19:00-06:00. Totalt övervakades därmed de två områdena under 320 timmar med autoboxar. Under de fyra inventeringsnätterna genomfördes manuell inventering på 14 lokaler, varav 8 platser vid Fängsjön och 6 platser vid Storsjöhöjden. Inventering med autoboxar Inventering med autoboxar har fördelen att en punkt övervakas under en eller flera hela nätter, vilket är av betydelse eftersom olika arter visar olika aktivitet under olika delar av natten. Med längre tids övervakning ökar också förutsättningarna att upptäcka arter som är mindre vanligt förekommande i området. Inventering med autoboxar har även en hög grad av standardisering och lämpar sig därför väl för statistiska analyser. Bristen med inventering med autoboxar är att säker artbestämning under vissa förhållanden blir svår/omöjligt att utföra. Automatisk punkttaxering genomfördes med hjälp av autoboxar av modell Pettersson D500x. Utplacering av autoboxar utfördes enligt följande principer: Generellt i miljöer som kommer att vara dominerande i etableringsområdet, t ex längs vägar och bryn. Gärna längs nord-sydgående ledlinjer genom etableringsområdet, t ex kraftledningsgator och bäckdalar, vilka fladdermössen kan tänkas utnyttja som flyttkorridorer. Med geografisk spridning av autoboxarna, såväl inom som runt om området för den planerade vindkraften. Med jämn fördelning av autoboxar mellan olika förekommande biotoper. För autoboxarna användes följande inställningar: Recording sensitivity very high resp. medium (se nedan), sample frequency 500, pretrig off, rec-length 3, HP-filter yes, autorec yes, input gain 60, trigger level 30 resp. 40 (se nedan) samt interval 5. Inställningarna genererar mycket brus men är känsliga, vilket maximerar förutsättningarna för att fånga in fladdermusljud från tysta arter eller arter som passerar på stort avstånd. Efter två nätters inspelningar korrigerades emellertid inspelningskänsligheten och triggernivån något nedåt för att minska brusnivån. Automatiskt inspelade ljud har analyserats med Omnibat 1.08 (Ecocom). Alla inspelningar som i Omnibat bedöms som osäkra och alla automatiskt registrerade artinspelningar har granskats manuellt. För några svårbestämda ljud analyserades filerna även i BatSound 4.03 (Pettersson Elektronik AB). Manuell inventering Manuell inventering utförs dels genom en rekognosering av området där särskilt intressanta habitat kartläggs, dels genom avlyssning med handburen ultraljudsdetektor i kombination med pannlampa. Manuell inventering medför stor säkerhet vid artbestämning men genererar lite data per tidsenhet jämfört med automatisk punkttaxering med ett flertal autoboxar. En fördel med manuell inventering är att inventeraren kan förflytta sig och därmed har möjlighet att besöka olika dellokaler. För manuell inventering användes Ultrasound Detector D240X (Pettersson Elektronik AB) kopplad till en Handy Recorder H2 (ZOOM Co). Den manuella inventeringen genomfördes i biotoper av särskilt intresse, t ex på lokaler med förmodat stor artrikedom eller som utgör potentiella flyttvägar inom undersökningsområdet. Manuella noteringar jämfördes med automatiska inspelade ljudfiler för slutgiltig konfirmering och artbestämning. Resultat av fältinventering Sammantaget registrerades 4 fladdermusarter vid manuell inventering och inventering med autoboxar. Av dessa arter registrerades 3 st vid manuell inventering och 3 st i autoboxar. En tabell över samtliga inventerade lokaler finns i bilaga 1. Inventerade lokaler är markerade på kartorna i bilaga 2. Påträffade arter Merparten av de påträffade arterna har registrerats i både autoboxar och vid manuell inventering. Undantagen är trollfladdermus som endast registrerades vid ett tillfälle i en av i autoboxarna (ID 3) samt Myotis-arterna mustasch-/brandts fladdermus och vattenfladdermus, för vilka en säker artseparering endast gjorts vid manuell inventering. Någon åtskillnad mellan Myotis-arter har däremot inte gjorts i det automatiskt inspelade materialet. Utifrån resultatet av den manuella inventeringen kan man dock utgå från att inspelningar av Myotis-arter i autoboxar också utgörs av arterna mustasch-/brandts fladdermus och vattenfladdermus. Tabell 2. Fladdermusarter som påträffades under inventeringen. Art Förkortn. Autobox (N) Autobox (%) Manuell Nordisk fladdermus E nil 301 83 % Ja Myotis-arter M sp 62 17 % Ja Mustasch-/Brandts fladdermus M m/b Ja Vattenfladdermus M dau Ja Trollfladdermus P nat 1 <1 % Nej Totalt 364 Aktivitet i olika biotoper Utifrån inspelningar i autoboxar, vilka placerats i olika biotoper, kan aktiviteten hos fladdermöss av olika arter beräknas. Aktiviteten ger uttryck för i vilka miljöer fladdermöss av olika arter lägger sin tid vid födosök och transporter i det aktuella området. På detta sätt kan beräkning av ett aktivitetsindex ge information om hur viktiga olika biotoper är för olika arter i etableringsområdet. Aktiviteten är dock inte ett mått på populationsstorleken. Den biotop som har högst uppmätt aktivitet är ytor vid sjöar/åar mot (barr)skogsbryn som står för ca 62 % av den totala aktiviteten i området. Den biotoptyp som har lägst uppmätt aktivitet är markvägar m m, med täta barrskogsbryn. En biotop som är särskilt intressant är kraftledningsgator med (barr)skogsbryn. Denna biotop uppvisar en något annorlunda aktivitetsfördelning mellan arter än övriga biotoper. De flesta observationer av nordisk fladdermus, liksom den enda observationen av trollfladdermus, kommer från denna biotop. Tabell 3. Aktivitet per art/artgrupp vid inventering med autoboxar i olika biotoptyper. Siffrorna uttrycker ett aktivitetsindex (AI) där det totala antalet observationer har dividerats med antalet nätter då biotoptypen övervakats. Arter = antalet observerade arter. Natt = antalet övervakade nätter, Tot = aktivitetsindex för samtliga arter. Resterande kolumn uttrycker aktivitetsindex för specifika arter eller artgrupper. Förklaringar till namnförkortningar finns i tabell 1 och tabell 2. Biotoptyp Arter Natt Tot E nil M sp P nat Hyggen/unga barrplanteringar/öppna myrar 2 4 1 < 1 1 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 1 7 < 1 < 1 Kraftledningsgator med (barr)skogsbryn 3 4 15 9 6 < 1 Ytor vid sjöar/åar mot (barr)skogsbryn 2 5 46 3 42 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 2 6 6 1 5 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 2 6 6 1 5 3
Lokaler av särskilt intresse Undersökningen gjordes vid en tidpunkt på hösten då många fladdermöss flyttar söderut. I allmänhet placerades autoboxarna längs linjeelement som markvägar med skogsbryn, kraftledningsgator eller åar och sjökanter. Flera av dessa linjeelement ingår i mer genomgående ledlinjer i nord-sydlig riktning i landskapet, längs vilka fladdermössen kan tänkas företa längre flyttningar. Av totalt 32 boxnätter var 7 boxnätter (22 %) förlagda till sådana platser; 4 boxnätter längs kraftledningsgatan över Stosjöhöjden och 3 boxnätter i bäckdalarna längs Stugusjöån och Kvarnån vid Fängsjön. Det är särskilt intressant att notera inte mindre än 268 (74 %) av alla fladdermusobservationer gjordes på dessa platser, vilket indikerar flyttaktivitet på dessa platser. På en av lokalerna längs kraftledningsgatan över Storsjöhöjden (ID 3, figur 1) gjordes ett anmärkningsvärt fynd av trollfladdermus, högst sannolikt en flyttande individ. Fyndet har även konfirmerats av extern expert (Ingemar Ahlén, SLU) och är ett av de nordligaste fynden i landet av denna art. Fyndet av trollfladdermus är särskilt anmärkningsvärt eftersom det är gjort så långt in i inlandet som 60 km. Närmast kända fynd av trollfladdermus är från ett område vid kusten som ligger ca 80 km längre söderut vid Gådeån utanför Härnösand (Svensson & Kristoffersson 2007). Trollfladdermus har även påträffats vid kusten ca 150 km åt nordost (opubl. uppg.). avtar märkbart vid kraftigt regn eller blåst. Vädret bedöms emellertid ha varit tillräckligt bra under inventeringen för att ett representativt resultat skall kunnat erhållas för denna period på året. Aktivitet under natten Fördelningen av fladdermössens aktivitet under natten är av intresse bl a för att jämföra med observationer som gjorts under den manuella inventeringen. Att en art har en aktivitetstopp sent på natten kan t ex förklara varför denna art inte påträffats på en lokal som inventerades tidigt under natten. Aktivitetens tidsmässiga fördelning kan också vara av intresse om justeringar av vindkraftverkens drift senare behöver genomföras. Aktiviteten har dock endast mätts under en kort period och data från denna period kan inte generaliseras eftersom längden på nätterna förändras under året. Under inventeringsperioden har solen enligt kalendern gått upp ca 05:50 och ner ca 19:50, vilket stämmer bra överens med när fladdermössens aktivitet inletts och avslutats. Störst aktivitet iakttogs på förnatten mellan kl 20:00 och 24:00. Efter klockan 02:00 på natten har fladdermössens aktivitet varit mer begränsad. Tabell 4. Aktivitet per timme under den tid då autoboxarna varit aktiva. Siffrorna uttrycker det faktiska antalet observationer. Tidpunkt Totalt E nil M sp P nat 19:00-20:00 0 0 0 0 20:00-21:00 61 37 24 0 21:00-22:00 128 17 111 0 22:00-23:00 50 5 45 0 23:00-24:00 37 1 36 0 00:00-01:00 28 2 26 0 01:00-02:00 20 0 20 0 02:00-03:00 12 0 12 0 03:00-04:00 12 0 12 0 04:00-05:00 13 0 12 1 05:00-06:00 3 0 3 0 Hållbar exploatering Av fyra påträffade fladdermusarter som noterats vid inventeringen tillhör två arter s k högriskarter, vilka på grund av flygbeteende och benägenhet att jaga insekter vid vindkraftverk är särskilt utsatta för kollisionsrisk. Till högriskarterna hör: Nordisk fladdermus och trollfladdermus. Ingen av de arter som påträffats under inventeringen är rödlistad. Inte heller påträffades någon av de arter som förekommer på Habitatdirektivets bilaga II. Övriga förekommande arter, t ex inom släktet Myotis, är lågriskarter för kollisioner med vindkraftverk och kommer inte vidare att behandlas i detta sammanhang. Myotisarterna kan dock påverkas genom habitatförlust eller störning. Figur 1. Lokal för utplacering av en autobox i kraftledningsgata (ID 3) där tre arter av fladdermöss kunde detekteras; mustasch- /Brandts fladdermus, nordisk fladdermus och det hittills nordligaste fyndet i landet av trollfladdermus. Väderförhållanden Under inventeringsperioden har väder under nätterna varierat mellan mulet, halvklart och klart väder. Flera av nätterna karakteriserades av uppklarnande väder, med mulet väder och lätt duggregn på förnatten till helt stjärnklart fram emot midnatt. Temperaturen varierade mestadels mellan ca 14-17 oc under nätterna och sjönk endast undantagsvis ned mot 10 oc vid uppklarnande väder. Vindförhållandena var också varierande från oftast helt vindstilla eller lätt, byig bris till mer ihållande, frisk vind under några förnätter. Fladdermössens aktivitet Påverkan på habitat Områdena vid Fängsjön och Storsjöhöjden innehåller mycket få miljöer som är av betydelse för den stationära fladdermusfaunan. De habitat som är av störst betydelse utgörs sannolikt av äldre, luckiga barrskogar och brynmiljöer m m längs vattendrag i området. Generell hänsyn till naturvärdena i dessa miljöer bör vara tillräckligt för att inte nämnvärt påverka fladdermusfaunan under själva etableringsfasen av vindparken. 4
Risk för kollisioner Av de arter som påträffats i etableringsområdet utgör nordisk fladdermus och trollfladdermus arter som utifrån nuvarande kunskap kan betecknas som riskarter för kollisioner. Nordisk fladdermus är Sveriges mest spridda fladdermusart och det är osannolikt att en vindkraftsetablering vid Fängsjön eller Storsjöhöjden skulle påverka artens bevarandestatus för landet som helhet. Det kan däremot inte uteslutas att vindkraftsetableringen skulle kunna få en betydande lokal effekt för arten, eftersom både Fängsjön och Storsjöhöjden omfattar ledstråk som nordisk fladdermus med stor sannolikhet utnyttjar vid förflyttning mellan sommarkoloni och övervintringslokal. Trollfladdermusen, som tidigare endast påträffats mycket sparsamt i norra Sverige och i huvudsak vid kustnära lokaler, får anses vara av regionalt bevarandeintresse. Den låga aktiviteten av trollfladdermöss gör dock att risken för kollisioner inte kan anses som särskilt hög. För arter med en liten population, som sannolikt är fallet för trollfladdermus i länet, kan dock även enstaka kollisioner få en negativ regional effekt på populationen. Artens bevarandestatus för landet kommer dock inte att påverkas. Baserat på tillgänglig kunskap om kollisioner mellan fladdermöss och vindkraftverk (Rydell m fl, 2011) samt de data som framkommit under inventeringen får risker för kollisioner med vindkraftverk anses föreligga för arterna nordisk fladdermus och trollfladdermus i delar av vindkraftparkerna. Kollisionsrisker vid Fängsjön Fynd av nordisk fladdermus har i huvudsak gjorts vid de vattensystem som sammanlänkar Storsjön med Stugusjön och Häbbersjön. Det är sannolikt att nordisk fladdermus utnyttjar vattenmiljöerna som födosökslokaler och transportleder, t ex vid förflyttning i landskapet i samband med att fladdermössen rör sig till sina vinterkvarter. Även om aktiviteten av nordisk fladdermus i området Fängsjön som helhet kan betraktas som låg, bör särskild hänsyn tas vid vindkraftutbyggnad runt nämnda bäckar och sjöar. Kollisionsrisker vid Storsjöhöjden Fynd av nordisk fladdermus har i huvudsak gjorts längs med kraftledningsgatan som genomkorsar området i nordöst-sydvästlig riktning, samt längs dalgången och det vattensystem som sammanlänkar Bredtjärnen med Väster-Rävsjön och Öster-Rävsjön. Även om aktiviteten av nordisk fladdermus i området Storsjöhöjden som helhet kan betraktas som låg, bör särskild hänsyn tas vid vindkraftutbyggnad runt nämnda miljöer. Fyndet av trollfladdermus indikerar att en population av arten antingen finns i det aktuella området eller att området genomkorsas i samband med trollfladdermusens höstmigration. Utifrån endast ett fynd är det dock svårt att göra någon välgrundad riskbedömning, men en tänkbar förklaring till varför fyndet gjorts vid ID 3 är att antingen kraftledningsgatan eller dalgången används för transporter på samma sätt som för nordisk fladdermus. Det är dock fullt möjligt att trollfladdermusen också uppehåller sig i området under sommarhalvåret, vilket bör utredas före uppförande av vindkraftverken. Riskreducerande åtgärder Ecocom gör bedömningen att riskreducerande åtgärder kan bli nödvändiga i samband med en vindkraftsetablering vid Fängsjön och Storsjöhöjden. Skälet är att kollisioner med vindkraftverk inte kan uteslutas för arterna nordisk fladdermus och trollfladdermus i delar av vindkraftparkerna. Då bägge arter skyddas av 4 i artskyddsförordningen bör hänsyn tas till flyttstråk som används av fladdermöss redan under planeringsfasen av vindkraftparken. Vid Fängsjön bör riskerna för kollisioner kunna minskas om etablering av vindkraftverk inte sker runt det vattensystem som sammanlänkar Storsjön med Stugusjön och Häbbersjön. Etablering bör särskilt undvikas i dalgången samt 200-300 meter upp mot höjdpartierna. Nya tillfartsvägar till vindkraftverk bör också undvika att korsa de aktuella vattensystemen så att inte fladdermöss via vägar leds in mot vindkraftverken. Vid Storsjöhöjden bör riskerna för kollisioner kunna minskas om etablering av vindkraftverk inte sker runt det vattensystem som sammanlänkar Bredtjärnen med Väster-Rävsjön och Öster-Rävsjön samt den befintliga kraftledningsgatan. Etablering bör särskilt undvikas i dalgången samt 100-200 meter upp mot höjdpartierna. Nya tillfartsvägar till vindkraftverk bör också undvika att korsa de aktuella vattensystemen och kraftledningsgatan så att inte fladdermöss via vägar leds in mot vindkraftverken. Om etablering måste sker närmare än angivna buffertavstånd kan risken för att fladdermöss skall kollidera med vindkraftverk minskas kraftigt genom att vindkraftverken stängs av under vissa perioder. Avstängning behöver endast ske nattetid och under en begränsad del av året. Fladdermöss förolyckas vid vindkraftverk under vår-höst men den absoluta majoriteten av dödsfallen inträffar under augusti-september (ca 90%) och nästan alltid under speciella väderförhållanden; svaga, varma nordliga vindar. (Rydell m fl, 2011). Avstängning av vindkraftverken vid vindhastigheter från 4-6,5 m/s har i flera studier visat sig reducera olycksfrekvensen med så mycket som 70-90%. Den årliga förlusten av energi var då 0,3-1%. Tillfällig avstängning av vindkraftverken beräknas av Rydell m fl (2011) nästan helt kunna eliminera risken för kollisioner om startvinden (d v s den vindstyrka då vindkraftverket börjar producera ström) sätts till 6m/s samtidigt som rotorbladen bromsas vid lägre vindhastigheter. Slutsatser Placeringen av vindkraftverken görs i ett etableringsområde som domineras av produktionsbarrskogar i olika stadium, i höglänt och kuperad terräng. I områdena Fängsjön och Storsjöhöjden saknas habitat som bedöms som viktiga för fladdermusfaunan. Påverkan på habitat som är viktiga för fladdermössen under bedöms därför som försumbar. I bägge delområdena finns emellertid ledstråk som sannolikt är av betydelse för arterna nordisk fladdermus och trollfladdermus under flyttningstiden. Etablering av vindkraftverk i anslutning till flyttstråken kan medföra en ökad kollisionsrisk. Ecocom rekommenderar därför att skyddszoner används vid placering av vindkraftverk i syfte att minska kollisionsrisken. Vägdragningar bör också göras med hänsyn till att inte korsa transportrutter för fladdermössen så att fladdermössen kan ledas in mot vindkraftverken. Möjligheter finns också att utföra tillfällig avstängning av vindkraftverk i syfte att reducera kollisionsrisken. Med hänsyn till fyndet av trollfladdermus rekommenderar Ecocom också att en sommarinventering utförs i syfte att klarlägga om arten trollfladdermus förekommer regelbundet i etableringsområdet under sommartid. Referenser Ahlén, I. 2011. Kriterier för observationer som bör raritetsgranskas. Bilaga 2 i Övervakning av fladdermöss. Naturvårdsverkets Handledning för övervakning. Baerwald, E. F., G. H. D Amours, B. J. Klug & R. M. R. Barclay 2008. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 18, R695-696. Endl, P., U. Engelhart, K. Seiche, S. Teufert & H. Trapp 2004. Verhalten von Fledermäuse und Vögel an ausgewählten Windkraftanlagen. Landkreis Bautzen, Kamenz, Löbau-Zittau, Niederschlesischer Oberlausitzkreis, Stadt Görlitz, Freistadt Sachsen. Report to Staatlisches Umweltfachamt Bautzen. Naturvårdsverket, 2009. Handbok för artskyddsförordningen, del 1 fridlysning och dispenser. Rapport 2009:2. Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch (2008): Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Seiche, K. 2008. Fledermäuse und Windenergieanlagen in Sachsen 2006. Report to Freistaat Sachsen. Landesamt für Umwelt und Geologie. http://www.smul.sachsen.de/lfug Svensson SA, Kristoffersson L. 2007. Fladdermöss i Västernorrlands län 2007. Meddelande 2007:16, Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 5
Bilaga 1 inventerade lokaler Inventering med autoboxar Resultat av inventering med autoboxar (1 natt per lokal). Arter motsvarar antalet arter som är inspelade på lokalen i autoboxar och Obsar anger det totala antalet inspelade ljud från fladdermöss. Under respektive förkortning anges antalet inspelade ljud av den aktuella arten/artgruppen. ID Datum X (RT90) Y (RT90) Biotop Arter Obsar E nil M sp P nat 1 2011-09-04 7030814 1574809 Hyggen/unga barrplanteringar/öppna myrar 2 3 1 2 0 2 2011-09-04 7031939 1576459 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 0 0 0 0 0 3 2011-09-04 7030782 1578233 Kraftledningsgator med (barr)skogsbryn 3 6 1 4 1 4 2011-09-04 7045449 1577854 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 0 0 0 0 0 5 2011-09-04 7047096 1574707 Ytor vid sjöar-åar mot (barr)skogsbryn 2 10 4 6 0 6 2011-09-04 7048059 1569886 Ytor vid sjöar-åar mot (barr)skogsbryn 2 6 3 3 0 7 2011-09-04 7045405 1575301 Ytor vid sjöar-åar mot (barr)skogsbryn 2 184 6 178 0 8 2011-09-04 7043692 1572413 Ytor vid sjöar-åar mot (barr)skogsbryn 2 21 3 18 0 9 2011-09-05 7029028 1581293 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 2 4 1 3 0 10 2011-09-05 7030548 1581803 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 0 0 0 0 0 11 2011-09-05 7032951 1579978 Kraftledningsgator med (barr)skogsbryn 2 30 26 4 0 12 2011-09-05 7045471 1568291 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 0 0 0 0 0 13 2011-09-05 7045801 1570771 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 1 1 1 0 0 14 2011-09-05 7045478 1565410 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 1 22 0 22 0 15 2011-09-05 7041284 1564391 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 2 7 3 4 0 16 2011-09-05 7038796 1566613 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 2 8 3 5 0 17 2011-09-06 7040422 1575489 Hyggen/unga barrplanteringar/öppna myrar 0 0 0 0 0 18 2011-09-06 7038314 1573951 Hyggen/unga barrplanteringar/öppna myrar 0 0 0 0 0 19 2011-09-06 7043648 1579963 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 0 0 0 0 0 20 2011-09-06 7041627 1577927 Ytor vid sjöar-åar mot (barr)skogsbryn 1 7 0 7 0 21 2011-09-06 7026620 1574884 Kraftledningsgator med (barr)skogsbryn 1 14 0 14 0 22 2011-09-06 7027318 1577052 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 2 6 1 5 0 23 2011-09-06 7026447 1579284 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 1 2 0 2 0 24 2011-09-06 7026867 1581112 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 1 23 0 23 0 25 2011-09-07 7029149 1577940 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 0 0 0 0 0 26 2011-09-07 7029690 1579450 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 0 0 0 0 0 27 2011-09-07 7028862 1576575 Kraftledningsgator med (barr)skogsbryn 1 9 9 0 0 28 2011-09-07 7028741 1573005 Markvägar m m med barrskogsbryn med lövinslag 0 0 0 0 0 29 2011-09-07 7043225 1570191 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 0 0 0 0 0 30 2011-09-07 7040631 1570674 Miljöer i luckiga, äldre barrskogar 0 0 0 0 0 31 2011-09-07 7038206 1572081 Markvägar m m med täta barrskogsbryn 1 1 0 1 0 32 2011-09-07 7041063 1566835 Hyggen/unga barrplanteringar/öppna myrar 0 0 0 0 0 6
Bilaga 2 Kartor över inventering i fält Inventering vid Fängsjön 7
Inventering vid Storsjöhöjden 8