Moraliskt praktiskt förnuft

Relevanta dokument
Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Det kategoriska imperativet

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

En formel för frihet

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Varför vara moralisk

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Kant i tiden! FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Moralisk oenighet bara på ytan?

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

OMG! religion!

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

1. Öppna frågans argument

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Dialoger om naturlig religion.!

GUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,

Moralfilosofi. Föreläsning 2

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Föreläsningar i religionsfilosofi

5. Egoism. andras skull.

Teoretiska skäl att tro på Gud

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Moralfilosofi. Föreläsning 3

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Den moraliska känslans gång

γνῶθι σεαυτὸν (över ingången till templet i Delfi): förstå din egen begränsning. Besinning och måtta, i kontrast till hybris. Vad visdom är. Skalman.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Var är själarna efter döden?

I ljuset av det ondas problem

Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Kontraktsteorin. Föreläsning

En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Missförstånd KAPITEL 1

Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

Rapport för Andrew Jones

Ge sitt liv för sina vänner

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Vi har ingen anledning att tro att listorna skulle vara kompletta eller att gåvorna skulle vara väldigt strikt avgränsade till person eller tid.

behöver inte begränsa er till en bestämd fråga i det hänseendet. Detta är ett organiskt system: ni kan börja med vad som helst. Börja var ni vill,

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

K J S. King James bibeln på Svenska [ 1 Johannesbrevet ] Juli 2012 (Reviderad September 2015) Patrik Firat


Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Men jag hoppas att psalmerna och sången kommer att ta er över förståelsens gräns till det heliga!

KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!

SCHOPENHAUER ( )

Öppna frågans argument

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Transkript:

Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel till något annat mål Den föreskrivna handlingen framställs som objektivt nödvändig i sig själv utan relatering till något annat syfte

Det kategoriska imperativet är en apodiktisk princip som är absolut nödvändig är en lag i strikt mening: Ty endast lagen för med sig begreppet om en ovillkorlig och därtill objektiv och således allmängiltig nödvändighet är ett förnuftets bud en lag som måste efterlevas även i strid mot böjelsen ( Du skall snarare än Du bör )

Hur är det kategoriska imperativet möjligt? Hur kan ett sådant absolut imperativ vara giltigt och nödgande för viljan hos ofullkomliga förnuftsvarelser som vi? Svaret kan inte fås fram genom begreppsanalys. Viljan hos en ofullkomlig förnuftsvarelse 1 2 3? Den moraliska lagen Begreppet om den moraliska lagen (2) finns inte analytiskt inneslutet i begreppet om viljan hos en ofullkomlig förnuftsvarelse (1). Det kategoriska imperativet och alla plikter som härleds ur det är nödvändiga sanningar; dock ej analytiska. Syntetiska satser a priori. Den nödvändiga kopplingen mellan 1 och 2 kan endast påvisas genom en syntes, där 1 och 2 förbinds med varandra via ett tredje led, 3, som i sig inrymmer 1 och 2.

Om man tänker sig ett hypotetiskt imperativ så vet man inte vad det innehåller förrän det inskränkande villkoret är givet. Ex. Om du vill häva lunginflammationen hos en patient (villkor) Gör X! (imperativ)

Om man tänker sig ett kategoriskt imperativ så vet man genast vad det innehåller! Ty då imperativet förutom lagen endast innehåller nödvändigheten av att maximen är i överensstämmelse med lagen, medan lagen inte innehåller något inskränkande villkor, återstår inget annat än själva allmänheten hos den lag med vilken handlingsmaximen skall stämma överens Innehåll: Maximen måste vara möjlig som allmän lag.

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag.

Moraliskt tänkande Alla specifika plikter kan härledas ur det kategoriska imperativet. Det kategoriska imperativets test Kan jag vilja att maximen blir en allmän lag? Logisk möjlighet. Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän lag? Eller finns en tankens motsägelse? Den nödvändiga viljan hos en förnuftig varelse. Är maximen förenlig med sådant viljande? Eller finns en viljans motsägelse? En maxim måste klara både (1) och (2) för att vara moraliskt tillåten.

Det kategoriska imperativet

FRÅN ALLMÄN LAG TILL ALLMÄN NATURLAG Moralen betraktad i ljuset av naturen sådan vi känner den tingens existens försåvitt den bestäms av allmänna naturlagar. Handla som om maximen för din handling genom din vilja skulle kunna bli en allmän naturlag. Teleologisk natursyn Alla företeelser i naturen har ett särskilt ändamål som de strävar att uppnå

Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän naturlag? Kan man tänka sig den allmänt inrättad som ett naturligt anlag? Eller uppkommer en tankens motsägelse? Den nödvändiga viljan hos en förnuftig varelse Är maximen förenlig med sådant viljande? Eller uppkommer en viljans motsägelse? En maxim måste klara både (1) och (2) för att vara moraliskt tillåten

Systematiskt utvalda Renodlat illustrativa Vad skall de illustrera? 1. Hur man tillämpar det kategoriska imperativet 2. Att tillämpningen ger ett resultat som överensstämmer med vanliga förnuftiga moralomdömen

PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv 1 3 mot andra 2 4

Fullkomliga plikter Absoluta medger inga undantag ( sträng, oeftergivlig plikt ) Kan inte komma i konflikt med varandra Negativa anger vad man inte får göra Begränsade Ofullkomliga plikter Medger vissa undantag vid konflikt med en fullkomlig plikt Lämnar utrymme för en viss valfrihet avseende exakt hur plikten skall uppfyllas Positiva Gränslösa Personlig förtjänstfullhet

Fullkomlig plikt mot den egna personen Exempel 1 En person som har förlorat livslusten överväger att begå självmord. MAXIM SOM TESTAS Av egenkärlek gör jag till en princip att förkorta livet om det på längre sikt hotar med mer ont än det utlovar välbehag Skulle maximen kunna bli en allmän naturlag? SVAR: Nej. VARFÖR?

Det går inte ens att tänka sig maximen som allmän naturlag en tankens motsägelse uppkommer en natur, för vilken det vore en lag att förinta själva livet genom den känsla vars bestämmelse är att driva på för att befrämja livet, skulle motsäga sig själv och därmed inte bestå som natur

Det går inte ens att tänka sig maximen som allmän naturlag en tankens motsägelse uppkommer en natur, för vilken det vore en lag att förinta själva livet genom den känsla vars bestämmelse är att driva på för att befrämja livet, skulle motsäga sig själv och därmed inte bestå som natur

Fullkomlig plikt mot andra personer Exempel 2 En person behöver låna pengar, men vet att han inte kommer att kunna betala tillbaka ett eventuellt lån. Han överväger att avlägga ett falskt löfte, då han inser att han inte kommer att få något lån ifall han inte lovar att återbetala det. MAXIM SOM TESTAS När jag tror mig vara i penningnöd, så vill jag låna pengar och lova att betala tillbaka dem även om jag vet att så aldrig kommer att ske. Skulle maximen kunna bli en allmän naturlag? SVAR: Nej. VARFÖR?

Det går inte ens att tänka sig maximen som allmän naturlag en tankens motsägelse uppkommer. om en lag, som säger att var och en som tror sig vara i nöd kan lova vad som faller honom in med föresatsen att inte hålla det, skulle bli allmän, skulle det omöjliggöra själva avläggandet av löften och det syfte man kan ha med det genom att ingen skulle tro på vad som lovades honom

Det går inte ens att tänka sig maximen som allmän naturlag en tankens motsägelse uppkommer. om en lag, som säger att var och en som tror sig vara i nöd kan lova vad som faller honom in med föresatsen att inte hålla det, skulle bli allmän, skulle det omöjliggöra själva avläggandet av löften och det syfte man kan ha med det genom att ingen skulle tro på vad som lovades honom

Handlingar som bryter mot fullkomliga plikter grundar sig på maximer som är logiskt omöjliga att universalisera.

PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv Inte begå självmord 3 mot andra Inte avlägga falska löften 4

Ofullkomlig plikt mot den egna personen Exempel 3 En person har en naturlig talang som, efter viss odling, skulle göra honom nyttig för mångahanda syften. Men han ägnar sig hellre åt nöjen än att anstränga sig för att utveckla sina naturliga anlag. MAXIM SOM TESTAS Av nöjeslystnad försummar jag odlingen av mina talanger Skulle maximen kunna bli en allmän naturlag?

Det är fullt möjligt att tänka sig maximen som allmän naturlag ingen tankens motsägelse uppkommer. Det finns till och med verkliga exempel på en sådan natur där maximen ifråga är förhärskande. Men en förnuftig varelse kan omöjligen vilja att maximen skall vara lag en viljans motsägelse uppstår. som en förnuftig varelse vill han med nödvändighet att alla hans förmögenheter skall utvecklas eftersom de ju är givna åt honom och kan tjäna honom för alla möjliga syften

Här förutsätter Kant den analytiska sanningen om förnuftigt viljande:

Problem Den som faktiskt vill målet M Den som skulle kunna vilja målet M ( möjligt syfte ), men som de facto inte vill M ( faktiskt syfte ) OBS! Kants analytiska sanning handlar om faktiska syften inte om blott möjliga syften som i exempel 3. Den som VILL målet inte Den som MÖJLIGEN skulle kunna vilja målet

En lucka hos Kant? Här behövs någon typ av utläggning som (be)visar att förnuftigt viljande med nödvändighet inbegriper: Vid insikten om att M är ett mål jag skulle kunna ha (även om jag inte har det nu) väljer jag att se till att jag har de medel som krävs för att förverkliga M, då jag inte vill gå miste om chansen att förverkliga M

PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv Inte begå självmord Odla sina talanger mot andra Inte avlägga falska löften 4

Ofullkomlig plikt mot andra personer Exempel 4 En person som själv har det bra ser andra människor kämpa med stora svårigheter, men har inte lust att hjälpa dem. MAXIM SOM TESTAS Jag låter bli att bidra till andras välbefinnande när jag inte har lust att göra det. Skulle maximen kunna bli en allmän naturlag?

Det går i och för sig att tänka sig maximen som allmän naturlag. Men en förnuftig varelse kan omöjligen vilja att maximen skall vara allmän naturlag en viljans motsägelse. en vilja som beslutade sig för detta skulle strida mot sig själv eftersom ju mången skulle kunna varsna den rävsax där han behöver andras kärlek och deltagande och där han genom en sådan naturlag framsprungen ur hans vilja skulle beröva sig allt hopp om det bistånd han önskar Vad skulle jag själv önska mig om jag befann mig i en nödsituation? Jag skulle vilja ha hjälp. Alltså vill jag inte instifta en allmän naturlag som skulle innebära att jag inte fick den hjälp jag vill ha Alltså är det min plikt att hjälpa andra

PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv Inte begå självmord Odla sina talanger mot andra Inte avlägga falska löften Hjälpa andra

Handlingar som bryter mot ofullkomliga plikter grundar sig på maximer som är oförenliga med vad en förnuftig varelse med nödvändighet vill.

Det kategoriska imperativet

o Ändamål kan vara antingen subjektiva eller objektiva. o Ett subjektivt ändamål är något som en individ eftersträvar pga drivfjädrar i form av behov, böjelser och begär. o Ett objektivt ändamål är något vars existens i sig själv är ett ändamål och som därför utgör ett ändamål för varje förnuftig varelse. o Utan objektiva ändamål skulle ingenting av absolut värde kunna påträffas någonstans.

Finns det ett sådant ändamål? Har vi en sådan föreställning?

Det objektiva ändamålet den förnuftiga naturen existerar som ändamål i sig själv Nu påstår jag att människan, och över huvud taget varje förnuftig varelse, existerar som ändamål i sig själv Så föreställer sig människan med nödvändighet sin egen existens så föreställer sig också alla andra förnuftiga varelser sin existens Mänskligheten som ändamål i sig Mänsklighet kontrasterad med djuriskhet Förnuftsnatur kontra driftsnatur

Mänsklighet - den förnuftiga naturen - är något som alltid skall respekteras och aktas för sin egen skull.! Den får aldrig användas enbart som medel.! Vår mänsklighet är det som skänker oss en absolut värdighet.! Det är också genom vår mänsklighet som vi är möjliga bärare av det enda som kan ha absolut värde, nämligen en god vilja.!

Mänskligheten som ändamål i sig

Exemplen pånytt I LJUSET AV DEN ANDRA UNDERORDNADE FORMULERINGEN AV DET KATEGORISKA IMPERATIVET: MÄNSKLIGHETEN SOM ÄNDAMÅL I SIG PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra

Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte begå självmord? Att ta livet av sig för att undfly ett obehagligt tillstånd innebär att använda sin egen mänsklighet enbart som ett medel. Människan är ingen sak, alltså inte något som kan användas bara som ett medel, utan måste i alla sina handlingar alltid betraktas som ett ändamål i sig. Således kan jag på intet sätt disponera över människan i min person, stympa, fördärva eller döda henne