Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011

Relevanta dokument
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Bibliometrisk analys av 5 sektioner vid Blekinge Tekniska Högskola, 2010

Bilaga 1 - Stockholms universitet, Föräldrar utbildningsnivå 2003/04-08/09 Rapport, november 2010

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Bilaga 3 - Stockholms universitet, gymnasiebakgrund 2003/04-08/09 Rapport, november 2010

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet baserad på den norska modellen

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 24 augusti 2016)

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet

Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Medelsfördelning 2009 Beslut. FORSK/FORSKUTBILD Totalt per inst/motsvarnde 2009

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Resursfördelningsmodell för anslaget för forskning och forskarutbildning

Utlysning: Medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 31 maj 2017)

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Fastställande av röstlängd inför fyllnadsval av ordinarie ledamot till Lärarutbildningsnämnden, vt 2010

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Internationell Ranking vid Göteborgs Universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten BESLUT Medelsfördelning GRUNDUTBILDNING Sommaruppdrag. FORSK/FORSKUTBILD Totalt per inst/motsvarnde 2007

Intern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015

Genus, produktivitet och samarbete

Utlysning: medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området (senast 30 augusti 2013)

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Protokoll fört vid föredragning för rektor Rektor beslutar att godkänna projektbidraget.

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Riktlinjer för fördelning av publiceringsincitament och forskningsanslag baserat på vetenskaplig publicering

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

This is the accepted version of a paper presented at SWERAs konferens, 7-8 oktober, 2014, Växjö, Sweden.

Publikationsstatistik för BTH

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Anvisningar för ansökan om befordran eller anställning som professor

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2016

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

Bibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.

Bibliometri för utvärdering av forskning

Läggs till handlingarna.

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

DiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

Bibliometri för utvärdering av forskning

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

STYRDOKUMENT 1 / 7 dnr P2012/178

Registrera och publicera i DiVA

FÅB 3:1. Rapport från Mälardalens högskola Björn Magnusson Hans Berggren Halmstad HFR

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren

Bibliometri för forskningsutvärdering

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM BEFORDRAN ELLER ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent

Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA

Utbildningsutvärderingar Tidsplan Uppsala universitet

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR

Publikationsstatistik för BTH

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

Registrera och publicera i DiVA

Diskriminering i rekryteringsärenden? En fallstudie av Chalmers Tekniska Högskola. Uppföljande studie av direktrekryterade och ensamsökande

IMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Publiceringar inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Protokoll fört vid föredragning för rektor

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN OM ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Samarbetet inom forskningen ökar

Protokoll fört vid föredragning för rektor

Utseende av ledamöter samt suppleanter till Stockholms universitets hörandeförsamling

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

Utgivning och försäljning av litteratur

Protokoll fört vid föredragning för rektor Rektor beslutar att teckna överenskommelsen.

Transkript:

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2011. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2010, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (268). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (106), medan CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det näst största, 59. Två institutioner RPR (Institutionen för reklam och PR) och STAT(Statistiska institutionen) har producerat mindre än 10 publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, 2011. Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU 19 12 1 6 1 1 0 2 0 9 51 CHESS 59 9 0 1 3 0 0 1 0 2 75 DSV 48 13 0 181 1 6 0 2 0 17 268 EH 19 30 2 12 2 3 1 7 3 8 87 FE 28 20 2 45 9 6 1 3 1 0 115 IIES 31 5 0 3 2 3 0 8 1 12 65 ISA 38 25 1 1 3 3 0 9 0 9 89 JUR 36 20 1 2 14 2 0 6 3 38 122 KG 14 21 0 4 1 2 0 2 6 5 55 KRIM 12 13 2 2 1 1 1 4 2 2 40 NE 39 8 0 0 0 6 0 6 1 1 61 PD 20 36 2 21 3 12 2 3 5 3 107 PSY 106 9 0 31 3 9 0 5 1 14 178 RPR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SA 5 10 0 2 1 1 0 0 1 2 22 SCORE 9 18 0 13 5 0 0 1 2 0 48 SOC 42 13 2 6 2 7 0 1 1 3 77 SOFI 40 24 1 1 1 1 0 29 2 4 103 SoRAD 41 8 1 1 0 0 0 2 2 1 56 SP 6 1 0 7 1 0 4 0 0 3 22 STAT 6 0 0 0 0 1 0 0 0 0 7 STRESS 45 4 0 0 1 0 0 0 0 0 50 SV 31 19 2 0 1 8 0 0 2 23 86 2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 23 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till 2011. Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar 2 Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx. 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

(antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Störst publikationspoäng för 2011 har DSV: 118,9, vilket utgör 11,6 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 92,6, följd av FE (Företagsekonomiska institutionen), 87,8. En avsevärda procentuell ökning av publikationspoängen står NE (Nationalekonomiska institutionen) för. Gällande SCORE:s (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) stora ökning får man ta hänsyn till att enhetens poäng för 2010 var mycket låg (2,3). För fyra av institutionerna SA (Socialantropologiska institutionen), SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), IIES (Institutet för internationell ekonomi) och NE hänförs mer än 37,0% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens poäng för 2010 var lika med 0. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 1029,2 7,9 100,0 794,6 80,8 19,2 52,4 44,8 2,9 BU 33,2 38,1 3,2 25,1 76,8 23,2 62,4 33,7 4,0 CHESS 56,0 15,5 5,4 34,4 68,7 31,3 87,0 11,9 1,0 DSV 118,9 26,0 11,6 151,3 98,7 1,3 20,3 79,7 0,0 EH 36,2 25,8 3,5 32,8 89,8 10,2 33,0 62,9 4,1 FE 87,8 39,9 8,5 71,7 93,3 6,7 27,0 66,5 6,5 IIES 42,5 8,2 4,1 21,7 60,7 39,3 69,2 25,8 5,1 ISA 48,8 3,9 4,7 35,3 79,5 20,5 66,5 30,7 2,8 JUR 81,1-10,8 7,9 47,3 82,0 18,0 53,6 30,3 16,1 KG 18,3-9,4 1,8 21,4 98,4 1,6 40,9 59,1 0,0 KRIM 17,3 11,1 1,7 15,5 77,5 22,5 61,4 38,6 0,0 NE 49,9 168,1 4,8 30,2 62,5 37,5 85,1 14,9 0,0 PD 52,8-16,5 5,1 47,5 88,1 11,9 31,9 65,6 2,5 PSY 92,6 21,2 9,0 59,3 72,1 27,9 85,6 12,7 1,7 RPR 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 23,9 8,5 2,3 13,9 47,9 52,1 26,9 65,9 7,2 SCORE 18,5 705,8 1,8 12,3 77,7 22,3 33,1 58,8 8,1 SOC 57,3 36,0 5,6 38,3 69,4 30,6 73,6 23,8 2,6 SOFI 60,4-17,5 5,9 42,7 65,5 34,5 68,1 30,8 1,2 SoRAD 52,1-11,3 5,1 31,7 58,5 41,5 74,7 25,3 0,0 SP 8,3-60,1 0,8 7,2 83,3 16,7 42,0 58,0 0,0 STAT 6,0-4,8 0,6 4,0 75,0 25,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 24,3 4,5 2,4 16,8 76,5 23,5 94,0 6,0 0,0 SV 42,8-23,1 4,2 34,2 75,6 24,4 71,7 28,3 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2011. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CHESS och SoRAD störst poäng, 2,1. 3

Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 33,2 0,9 CHESS 56,0 2,1 DSV 118,9 1,9 EH 36,2 1,3 FE 87,8 1,2 IIES 42,5 2,0 ISA 48,8 0,8 JUR 81,1 1,0 KG 18,3 0,5 KRIM 17,3 0,7 NE 49,9 1,1 PD 52,8 0,6 PSY 92,6 0,9 RPR 0,0 0,0 SA 23,9 0,8 SCORE 18,5 1,6 SOC 57,3 0,9 SOFI 60,4 1,0 SoRAD 52,1 2,1 SP 8,3 0,3 STAT 6,0 0,3 STRESS 24,3 1,1 SV 42,8 0,7 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 23 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. DSV har det största medelvärdet. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010. 4 Exempel på institutioner med stigande trender är DSV, FE och PSY. 4 För BU (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen), PD (Institutionen för pedagogik och didaktik) och SP (Specialpedagogiska institutionen) saknas poänger för år 2007. För dessa tre institutioner baseras därför medelvärdena för år 2009 på poängerna för 2008-2009. Detta gäller även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 771,7 BU 4,3 21,5 24,0 33,2 20,8 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 41,9 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 78,1 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 19,2 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 44,5 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 29,5 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 49,6 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 68,5 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 21,0 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 11,3 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 22,3 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 42,3 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 75,9 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 0,3 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 24,6 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 9,9 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 47,9 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 56,8 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 35,9 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 10,2 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 4,8 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 20,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 46,5 Pub poäng (glidande medelvärde) 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2009 2010 2011 År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2011. Tabell 5 ger dels de 23 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2011, dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. CHESS har det största medelvärdet, 1,8. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. En starkt stigande trend uppvisas av SoRAD. 5

Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2011 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution 2007 2008 2009 2010 2011 Medelvärde, 2007-2011 BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 1,0 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 1,8 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,6 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 0,8 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,6 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,6 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,0 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,7 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 1,6 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,5 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,4 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 0,9 Pub poäng/åa (glidande medelvärde) 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2009 2010 2011 År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2011. 3 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 23 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. STRESS (Stressforskningsinstitutet) den största andelen ISI/Thomson Reuters- artiklar, 95,6%. 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI BU 7/19 (36,8) CHESS 51/59 (86,4) DSV 20/48 (41,7) EH 5/19 (26,3) FE 11/28 (39,3) IIES 25/31 (80,6) ISA 22/38 (57,9) JUR 3/36 (8,3) KG 7/14 (50,0) KRIM 7/12 (58,3) NE 29/39 (74,4) PD 10/20 (50,0) PSY 92/106 (86,8) RPR 0/0 (0,0) SA 1/5 (20,0) SCORE 5/9 (55,6) SOC 37/42 (88,1) SOFI 26/40 (65,0) SoRAD 31/41 (75,6) SP 4/6 (66,7) STAT 5/6 (83,3) STRESS 43/45 (95,6) SV 17/31 (54,8) Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 6 CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PD Institutionen för pedagogik och didaktik 7 PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 6 Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap bytte 2011-01-01 namn till Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 7 Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och Pedagogiska institutionen har slagits samman (2011-01- 01) till Institutionen för pedagogik och didaktik. 7