Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner och sedan 2002 även avseende vissa stadsdelar. Dessa trygghetsundersökningar utgör en viktig grund både för det strategiska och operativa polisarbetet, liksom som ett underlag i den samverkan som sker mellan Polis och kommun. Flertalet av länets kommuner har inför trygghetsundersökningen 2014 medverkat genom att vara med och delfinansiera undersökningen. I Polisens trygghetsundersökning tillfrågas medborgare om hur de uppfattar problem och ordningsstörningar, om de blivit utsatta för brott eller oroat sig för att utsättas för brott, om de känner sig trygga eller otrygga ute ensamma en sen kväll och om oron/otryggheten har lett till att man avstått från någon aktivitet. Medborgarna tillfrågas också om de anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. Flertalet av frågorna utgår ifrån medborgarnas närområde (området där man bor) och är en uppfattning om nuläget. Vissa andra frågor omfattar händelser som inträffat under de senaste 12 månaderna och även händelser som inte har inträffat i direkt anslutning till det egna bostadsområdet. Enkäten har i princip haft samma frågor sedan den infördes varför en jämförelse över tid är möjlig. Fakta kring Trygghetsundersökningen i Kalmar län 2014 Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län Urval: Bruttourval: Slumpmässigt stratifierat utifrån LKF-kod. 5 700 enkäter fördelade på 300 enkäter per geografiskt mätområde (kommun eller stadsdel). Fältarbetstid: 13 september 27 oktober 2014 Geografiska mätområden och svarsfrekvens: Kommuner Borgholm kommun 73 % Emmaboda kommun 67 % Hultsfred kommun 74 % Högsby kommun 64 % Kalmar kommun 62 % Mönsterås kommun 73 % Mörbylånga kommun 71 % Nybro kommun 75 % Oskarshamn kommun 67 % Torsås kommun 66 % Vimmerby kommun 69 % Västervik kommun 64 % Övrigt Kalmar län 66 % Tidigare mätningar: 2012, 2009, 2008, 2005, 2003, 2002, 2000, 1999 2

Redovisning av resultatet Resultatet av trygghetsundersökningen 2014 redovisas på två sätt; - I procent - I modellen för trygghetsindex Resultat i procent Resultatet redovisas, liksom vid tidigare undersökningar, i hur stor andel (procent) av de medborgare som svarat som upplever problem i den särskilda frågan, känner sig trygga/otrygga etc. Normalt summerar resultaten i procent (bortsett från vissa avrundningseffekter), till 100 % när det inte är flervalsalternativ. Trygghetsindex Utöver redovisningen i procent redovisas resultatet också enligt en indexmodell som används inom Polismyndigheterna i Sydsamverkan (Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar). Eftersom indextalen (0-6) baserar sig på medelresultatet från den hittills största trygghetsundersökning som genomförts (mars 2003 167 961 enkäter) kan man jämföra resultaten i Kalmar län mot ett riksgenomsnitt. Trygghetsindexmodellen är graderad där 2 är riksgenomsnittet. Ett indextal i en viss fråga som är lägre än 2 är visar således på ett bättre resultat än medelsnittet för just denna indikator vid undersökningen 2003. Är indextalet högre än 2 visar detta således att resultatet är sämre (problemnivån bedömd högre). Genom trygghetsindexmodellen får man också en totalbild (trygghetsindex) som baseras på en sammanvägning av resultaten för 33 utvalda frågor. Nivå Benämning /definition 0 Närmast obefintligt problem 1 Inte alls påtagligt problem 2 Inte särskilt påtagligt problem 3 Ganska påtagligt problem 4 Påtagligt problem 5 Mycket påtagligt problem 6 Alarmerande påtagligt problem 3

Kalmar län Den totala trygghetsbilden (sammanvägning av de 33 indikatorerna) har genom årens lopp haft en pendlande utveckling. Från att ha försämras från det att undersökningen startade och fram till 2005, till att sedan vända neråt och förbättrats kontinuerligt. 2014 års indexvärde för den totala problembilden ligger på 1,18, den näst lägsta nivån sedan undersökningen började och i nivå motsvarande trygghetsbilden 1999 och 2000 (1,15). Med andra orden mycket positiva värden. Kalmar läns trygghetsindex är i en nationell jämförelse lågt. Samtliga kommuner förutom fyra har en förbättrad trygghetsbild i 2014 års undersökning i jämförelse med 2012. Kommunerna som har en försämrad KALMAR LÄN Trygghetsfaktorer Procent Index Problembild 55,6% 1 Utsatthet för brott 10,5% 1 Oro att utsättas för brott 60,1% 1 Trygg ute ensam sen kväll Otrygg ute ensam sen kväll 73,0% 2 15,0% 1 Avstått aktivitet 5,1% 1 Polisen bryr sig om de lokala problemen Polisen bryr sig INTE om de lokala problemen 39,0% 4 11,6% 2 trygghetsbild är Mönsterås kommun (från 1,30 till 1,39), Mörbylånga kommun (från 0,7 till 0,91), Vimmerby kommun (från 1,30 till 1,36) samt Västerviks kommun (från 1,03 till 1,18). Trots försämringen ligger samtliga kommunerna på ett indexvärde som ligger bättre än riksgenomsnittet, dvs under indexvärde 2. Högsta värdet för trygghetsbilden bland kommunerna har Emmaboda, Högsby samt Torsås samtliga på 1,45. Bäst trygghetsbild har Borgholm (0,73) och Oskarshamn (0,79). Problembilden I trygghetsundersökningen tillfrågas medborgarna om problem i området där man bor avseende den fysiska miljön/utemiljön (nedskräpning och skadegörelse), missbruksproblem (berusade eller narkotikapåverkade personer och bostäder som är tillhåll för dessa typer av kategorier) och utomhusstörningar (folk som bråkar och slåss, ungdomsgäng, trafikproblem etc). I begreppet trafikproblem ingår bl a bilar som kör för fort, buskörning med moped/mc, trafikregler som inte respekteras m.m. Medborgarna får också ta ställning till om problemen ifråga uppfattas som ett stort eller litet problem eller om det förekommer men inte är något problem samt om det inte förekommer alls. Fram till 2008 ökade andelen som upplevde problem i området där man bor, en trend som vände i 2009 års undersökning och som i årets undersökning ligger på det bästa värdet sedan undersökningen startade 1999. Problemnivåerna för utemiljön, nedskräpning och skadegörelse, har legat på en jämn låg nivå sedan undersökningen startade. Problem med berusade och narkotikapåverkade personer utomhus har minskat och ligger de tre senast undersökningarna på de lägsta nivåerna. På kommunnivå är det bara Mönsterås där värdena är försämrade när det gäller narkotikapåverkade personer utomhus, men ändå ett värde som ligger på riksgenomsnittet. I årets undersökning är det endast Emmaboda som har ett högre värde än riksgenomsnittet när det gäller upplevd problemnivå rörande tillhåll för alkoholister och narkotikamissbrukare. 4

Problem med utomhusstörningar ligger på samma låga nivå som 2012 år undersökning och där värdena förbättrats kontinuerligt sedan 2008. Nivåerna är i en nationell jämförelse normala eller låga. Rörande problem med ungdomsgäng är utvecklingen är värdena oförändrade eller förbättrade, vilket även gäller bostadsområden i Kalmar. När det kommer till områden i Kalmar är värdena under riksgenomsnittet förutom Kvarnholmen/Malmen där värdena ligger på riksgenomsnittet. Rörande problem med trafik ligger Kalmar län totalt under riksgenomsnittet, och där Torsås kommun som i årets undersökning ligger över riksgenomsnittet, dock ligger åtta av tolv kommuner över riksgenomsnittet när det gäller problem med bilar som kör för fort. Den positiva trenden i länet rörade problem med buskörning med moped/mc där nivån i 2012 år undersökning förbättrades i nästan alla kommuner har värdena generellt sett försämrats något, länet som helhet ligger dock på riskgenomsnittet. Kommunerna Torsås, Nybro, Mönsterås och Vimmerby ligger över riksgenomsnittet. Sammantaget för trafikområdet ligger länet och kommunerna på en genomsnittlig eller lägre nivå i förhållande till riket. Utsatthet för brott I trygghetsundersökningen tillfrågas medborgarna om man varit utsatt för vålds-, stöldoch/eller skadegörelsebrott de senaste 12 månaderna och även i så fall hur många gånger och i vilka sammanhang. Utsatthet för brott i Kalmar län ligger på generellt låga nivåer i en nationell jämförelse. Resultatet i årets undersökning visar att utsatthet för brott inom 12 månader har sjunkit för såväl våldsbrott, stöldbrott som skadegörelsebrott. Ett fel vid urvalet av medborgare vid 2005 års undersökning (för många män) har troligen påverkat resultatet negativt det året avseende utsatthet för våldsbrott och total utsatthet. Totalt har 10,5 % uppgivit att man de senaste 12 månaderna har blivit utsatt för brott det lägsta värden sedan undersökningen startade. Brotten Procent Index Stöldbrott 6,4 % 1 Skadegörelse 4,8 % 1 Våldsbrott 0,7 % 0 Högst utsatthet för våldsbrott uppges i Mörbylånga (1,9 %) och Mönsterås (1,8 %) och lägst i Borgholm, Emmaboda och Högsby (0,0 %). För områden i Kalmar är utsattheten högst i området Norrliden (2,1 %) och lägst Ljungbyholm/Södra kommundelen (0,5 %). Högst utsatthet för stöldbrott uppges i Torsås (8,6 %) kommun, högst stöldutsatta område i Kalmar är Södra stadsdelarna/rinkabyholm (12,5 %). Lägst utsatthet i Borgholm med 2,7 % Högst utsatthet för skadegörelse bland kommunerna i Emmaboda (7,5 %) och lägst i Oskarshamn (2,5 %) Inom Kalmar kommun är utsatthet för skadegörelse högst i området Kvarnholmen/Malmen (10,9 %), lägst andel som uppger utsatthet för skadegörelse återfinns i Ljungbyholm/Södra kommundelen (3,8 %). 5

Oro att utsättas för brott I Trygghetsundersökningen tillfrågas medborgarna om det hänt att man under de senaste 12 månaderna oroat sig för att utsättas för vissa brott. Frågan är uppdelad i om man oroat sig mycket ofta, ganska ofta eller sällan och avser oro för inbrott i bostad, oro för inbrott i förråd/källare/vind/garage, oro för stöld/skadegörelse på eget fordon samt oro för att bli överfallen eller utsatt för misshandel. Utfallet i årets undersökning innebär ett trendbrott i förhållande till tidigare års undersökningar och ligger på det näst lägsta värdet sedan 1999. Oro för inbrott i bostad har minskat från 47,8 % till 44,4 %. I 2012 års undersökning låg flera kommuner över riksgenomsnittet. I årets undersökning har värdena förbättras i samtliga kommuner och ingen kommun ligger över rikssnittet. Högst värde har Torsås (52,0 %) och lägst Borgholm på (32,3 %). Oro för inbrott i förråd/källare/vind/garage minskade vid 2008 års undersökning för att öka 2009 och ligga på samma nivå 2012 (drygt 45 %) och i årets undersökning åter minska (42,0 %). Nivån ligger totalt för länet under riksgenomsnittet. Samtliga kommuner ligger på eller under riksgenomsnittet, till skillnad från 2012 då fem kommuner låg över. Högst ligger Emmaboda (50,5%) och lägst Borgholm (30,9 %). Inom Kalmar kommun ligger orosnivåerna generellt i nivån eller under rikssnittet. Oro för stöld/skadegörelse på eget fordon är det område som visar den mest positiva utvecklingen med den lägsta nivån (41,5 %) sedan undersökningen startades. Oron är högst i Kalmar, Torsås och Hultsfred och lägst i Oskarshamn och Mörbylånga. Generellt för Kalmar kommun är oron högre i de olika bostadsområdena än för kommunen och länet totalt. Oro att utsättas för misshandel/överfall i området där man bor har varit förhållandevis oförändrad över tid, något högre värden i årets undersökning och i nivå med 2008 och 2009. Årets resultat (19,5 %) är lägre än riksgenomsnittet. Högst i Kalmar (19,5 %), där Funkabo (32,3 %) är högst bland stadsdelarna och över rikssnittet, och lägst i Mörbylånga (6,6 %). Den totala oron för länet (60,1 %) ligger lägre än undersökningarna 2008, 2009 och 2012. Från 1999 till 2005 ökade den totala oron stegvis men är tillbaka på nivåerna som 1999 och 2000. Högst total oro i Funkabo (75,8 %) och Södra stadsdelarna/rinkabyholm (72,2 %) vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Lägst total oro i Borgholm (46,4 %) som är under riksgenomsnittet. Trygg ute ensam sen kväll Frågorna avser om man känner sig trygg eller otrygg ute ensam en sen kväll i området där man bor. I anslutning till trygg ute -frågorna finns en fråga kring om det finns speciella personer i området där man bor som man är rädd för. Värdena avseende trygg utomhus har varit stabilt över tid. Årets resultat (73,0 %) är i nivå med riksgenomsnittet. Värdena 6

avseende otrygg utomhus ökade svagt mellan 1999 och 2005 och har sedan minskat kontinuerligt. Årets resultat (15,0 %) ligger under riksgenomsnittet. Rädd för speciella personer i det egna bostadsområdet har ökat något i förhållande till 2012 och ligger på samma nivå som 2009. Årets resultat (6,8 %) är liksom för samtliga kommuner och stadsdelar under riksgenomsnittet. Högst värden återfinns i Kalmar, Emmaboda och Torsås. För stadsdelarna i Kalmar ligger Funkabo och Södra stadsdelarna/rinkabyholm högre än övriga områden. Avstått från aktivitet på grund av otrygghet/rädsla Eftersom otrygghet kan få många konsekvenser, bl a att människor avstår från vissa aktiviteter på grund av otrygghet eller rädsla för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. Av den anledningen ställs frågor kring detta i trygghetsundersökningen. Aktiviteter kan vara att gå på restaurang/bar/disco, åka buss eller tåg, gå på sportevenemang etc. Generellt är det relativt få i Kalmar län som avstår aktiviteter för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld. I flertalet av fallen är nivån under riksgenomsnittet. Avseende totalt avstått från någon aktivitet är länet, kommunerna och stadsdelarna under riksgenomsnittet. Trots bra värden är det viktigt att identifiera nivåer som ökar kontinuerligt eller där markanta ökningar mellan två mätningar föreligger, förra årets undersökning försämrades värdena i stadsdelarna Funkabo och Norrliden, i årets undersökning har värdena förbättrats i förhållande till 2012 och ligger på bättre nivå än 2009 års undersökning. Polisen bryr sig om de lokala problemen I trygghetsundersökningen får medborgarna ta ställning till påståendet Polisen bryr sig om de problem som finns i det området där jag bor genom att välja något av alternativen instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte, instämmer absolut inte och vet ej. Andelen respondenter som anser att polisen bryr sig om de lokala problemen har minskat sedan 1999, ökade något vid undersökningarna 2008, 2009 och 2012 för att i år backa något. Årets resultat (39,0 %) är sämre än riksgenomsnittet och indikerar ett påtagligt problem. För samtliga kommuner och stadsdelar är värdena sämre än riksgenomsnittet. Andelen respondenter som INTE anser att polisen bryr sig om de lokala problemen har ökat från 1999 fram till 2005 för att sedan vända neråt. Årets resultat (11,6 %) är i det närmaste samma som 2012 och i nivå med riksgenomsnittet. * * * * * * * * * 7