Rättsantropologi Niklas Dahrén
Introduktion till rättsantropologi
Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys och fastställande av tidpunkten för döden ingår.
Vad kan en rättsantropolog ta reda på? ü Könsbestämning: Pelvis Skallben ü Ungefärlig ålder: Tillväxten av de långa benen. ü Ungefärlig kroppslängd: Längden av de långa benen. ü Skador som har uppkommit före och efter döden. ü När döden inträffade. Bildkälla: "Human remains". Licensed under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:human_remains.jpg#media viewer/file:human_remains.jpg
Anatomi för rättsantropologer
Kroppens skelettben 1 1: Cranium (kranium) 2: Mandibula (käkben) 3: Columna cervikales (halsryggrad) 4: Sternum (bröstben) 5: Columna vertebralis (ryggrad) 6: Costa (revben) 7: Scapula (skulderblad) 8: Clavicula (nyckelben) 9: Humerus (överarmsben) 10: Radius (strålben) 11: Ulna (armbågsben) 12: Pelvis (bäckenbenet) 13: Femur (lårben) 14: Patella (knäskål) 15: Tibia (skenben) 16: Fibula (vadben) 9 8 6 2 3 4 5 10 11 12 13 14 15 16 7 Obs. egentligen lägger man till os framför namnet. Os= ben. T.ex. Os tibia. Bildkälla: massagenerd.com
Armens anatomi Humerus (överarmsben) Radius (strålbenet) Ulna (armbågsbenet) Bildkälla: massagenerd.com
Benets anatomi Femur (lårben) Patella (knäskål) Fibula (vadben) Tibia (skenben) Bildkälla: "Tibia - frontal view" by Anatomography - en:anatomography (setting page of this image). Licensed under Creative Commons Attribution-Share Alike 2.1- jp via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:tibia_- _frontal_view.png#mediaviewer/file:tibia_-_frontal_view.png
Pelvis anatomi (bäckenet) Greater sciatic notch Ilium (tarmben) Sacrum (korsbenet) Os Coxae (höftbenet) - Ilium - Ischium - Pubis Coccyx (svansbenet) Pubis (blygdben) Ischium (sittben) Symphysis pubica (blygdbensfogen) Bildkälla: "Gray319" av Gray's Anatomy (Quain) (uploaded by Phyzome) - Gray's Anatomy. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray319.png#mediaviewer/fil:gray319.png Sub-pubic vinkeln
Könsbestämning
Könsbestämning med hjälp av pelvis 1. Kvinnor har en större vinkel mellan pubisbenen, (sub-pubic vinkeln). Över 68. 2. Kvinnor har en greater sciatic notch med en större vinkel (över 90 ). 3. Kvinnor har ett större hålrum i pelvis och när man tittar uppifrån så syns inte sacrum så bra. 4. Pubisbenen är bredare hos kvinnor.
Vilket pelvis tillhör en kvinna och vilket tillhör en man? Kvinna 3. Hålrum i pelvis (sacrum) Man 2. Greater sciatic notch 1. Sub-pubic vinkeln 4. Bredden av pelvis 1. Sub-pubic vinkeln Bildkälla: "Gray242". Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray242.png#mediaviewer /Fil:Gray242.png Bildkälla: "Gray241" av Denna media saknar information om dess skapare. - 20th U.S. edition of Gray's Anatomy of the Human Body. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray241.png#mediaviewer/fil:gray241.png
Pelvis anatomi (bäckenet) Ilium (tarmben) Sacrum (korsbenet) Os Coxae (höftbenet) - Ilium - Ischium - Pubis Coccyx (svansbenet) Pubis (blygdben) Ischium (sittben) Symphysis pubica (blygdbensfogen) Bildkälla: "Gray319" av Gray's Anatomy (Quain) (uploaded by Phyzome) - Gray's Anatomy. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray319.png#mediaviewer/fil:gray319.png
Könsbestämning med hjälp av de långa benen ü De långa benen, som t.ex. femur (lårbenet) och humerus (överarmsbenet) kan användas som ett komplement till pelvis eller kraniet för att bestämma könet. ü När man ska avgöra könet med hjälp av dessa så tittar man på längden och bredden av benet. ü Exempel: Kvinnors maximala längd av humerus uppgår till 305.9 mm, medan 339.0 mm gäller hos män.
Åldersbestämning
Vilka ben används för att bestämma åldern? ü Tänderna ü Kraniet ü Pelvis (bäckenet) ü Femur (lårbenet) ü Humerus (överarmsbenet)
Åldersbestämning med hjälp av skelettet ü Ålder 0-5: Tänderna är bäst för att avgöra åldern på de allra minsta barnen. Även kraniet kan användas (suturer och fontaneller). ü Ålder 6-25: De långa skelettbenen och pelvis har tillväxtzoner nära benändarna. Dessa syns olika mycket beroende på ålder. När personen är färdigväxt förbenas dessa zoner och syns inte längre. Förbeningen är fullständigt genomförd vid 25 års ålder. ü Ålder 25-40: Väldigt svårbedömd ålder. ü Ålder 40+: När man blir gammal uppstår vissa förändringar i skelettet. Bl.a. en viss nedbrytning av pelvis, förslitningar, benskörhet m.m. Men även detta är en svårbedömd ålder.
Kraniet kan användas för att bestämma åldern ü Kraniet består av fem sammanväxta ben, två pannben, två hjässben samt ett nackben. ü Dessa ben är från början inte sammanvuxna med varandra utan hänger ihop med sömmar, så kallade suturer. Suturerna består av bindväv. ü Små barn har 3 stora suturer i kraniet. ü Förutom suturerna finns det hos små barn 6 större bindvävsluckor i kraniet. Dessa kallas för fontaneller. Suturer Fontaneller "Gray197" av User Magnus Manske on en.wikipedia - Originally from en.wikipedia; description page is (was) here12:03, 19 September 2003 Magnus Manske 350x476 (49,182 bytes) (From [[:en:gray's Anatomy]]). Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray197.png#mediaviewer/fil:gray197.png
Vad är syftet med att barn har fontaneller och suturer? 1. Det gör skallen formbar: Formbarheten underlättar barnets passage genom förlossningskanalen. Skallen blir spetsigare och smalare och bebisen tar sig därför lättare ut. 2. Tillåter tillväxt av hjärnan och huvudet: Om skallbenet är helt slutet så finns det ingen möjlighet för tillväxt.
Hur kan man åldersbestämma med hjälp av kraniet? ü Bakre fontanellen sluts vanligtvis under barnets första månader. ü Främre fontanellen sluts vid ca 2 årsålder. ü Ju äldre man blir desto mindre är det kvar av suturerna. ü Om de tre stora suturerna är helt stängda: Män över 35 år. Kvinnor över 50 år.
Åldersbestämning med hjälp av tillväxtzoner Epifys ü Diafys: Mellersta delen av kroppens rörben (skelettbenen i extremiteterna är rörben). I vardera änden övergår diafysen i en epifys. ü Epifyser: Ändstycket på ett rörben. I epifyserna finns under uppväxtåren tillväxtzoner. Epifyserna är klädda med ledbrosk (glasbrosk) och ingår som ledhuvud eller ledpanna i kroppens leder. Diafys Bildkälla: "Gray244" av User Magnus Manske on en.wikipedia - Originally from en.wikipedia; description page is (was) here22:37, 27 March 2004 Magnus Manske 467x1253 (49,722 bytes) (From [[:en:gray's Anatomy]]. {{msg:pd}}). Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:gray244.png#mediaviewer/fil:gray244.png Epifys
Epifyserna har tillväxtzoner ü Tillväxtzoner: I tillväxtzonerna sker celldelning som får benet att växa i storlek. Dessa tillväxtzoner består av broskceller som delar på sig och ger upphov till fler celler. Broskcellerna omvandlas sedan till benceller.
Förbening av tillväxtzoner ü När tillväxtzonerna förbenas ser man inte dessa längre. Förbeningen är fullständigt genomförd vid ca 25 års ålder. Tillväxtzonerna syns tydligt Tillväxtzonerna är förbenade och syns inte längre
Även pelvis har tillväxtzoner
Åldersbestämning med hjälp av pelvis Utveckling Blygdbenet (pubis) och sittbenet (ischium) är nästan helt sammanväxta. Det är inte mycket kvar av tillväxtzonerna. Blygdbenet (pubis), sittbenet (ischium) och tarmbenet (illium) är helt sammanväxta. De två nedersta kotorna i korsbenet (sacrum) är sammanväxta med varandra. Ingen tillväxtzon. Blygdbenet (pubis), sittbenet (ischium) och tarmbenet (illium) är sammanväxta och det finns inga spår av tillväxtzoner mellan dessa ben. Däremot finns det en tillväxtzon kvar längst nere på sittbenet (ischium). Alla delar av korsbenet (sacrum) är förenade med varandra. Det finns ingen tydlig tillväxtzon kvar längst ner på sittbenet (ischium). Ålder 7-8 13-14 18 20-25 25-30
Bestämning av kroppslängd
Bestämning av kroppslängd med hjälp av de långa benen ü Längden av de långa benen (femur, tibia, humerus) är proportionerlig mot personens totala kroppslängd. ü Efter att ha mätt längden på t.ex. femur (lårbenet) tittar rättsantropologen i tabeller och läserav den uppskattade kroppslängden.
Formel för att räkna ut kroppslängden Männens kroppslängd (H): H = femur 2.23 + 69.08 H = tibia 2.39 + 81.68 H = humerus 2.97 + 73.57 H = radius 3.65 + 80.40 Kvinnornas kroppslängd (H): H = femur 2.21 + 61.41 H = tibia 2.53 + 72.57 H = humerus 3.14 + 64.97 H = radius 3.87 + 73.50
Exempel på sambandet mellan längden av femur och kroppslängden Längd av femur: Uppskattad kroppslängd: 41 cm 167 cm 50 cm 186 cm Män: (1.88 x längden av femur i inches) + 32.01 Kvinnor: (1.945 x längden av femur i inches) + 28.70
Kan rättsantropologer bestämma ras (etnicitet)?
Bestämning av ras (etnicitet) ü Traditionellt så har bestämning av ras (etnicitet) ingått i rättsantropologens uppgifter och fortfarande använder sig en hel del rättsantropologer av det. Rättsantropologen utgår i dessa fall från en indelning där människoarten delas in i 3 huvudsakliga raser: Negroider Kaukasoider Mongoloider ü Det är framföralltskillnader när det gäller kraniet som användsför att bestämma vilken av dessa 3 raser skelettet tillhör. ü Kontroversiellt med rasbestämning: Det är dock kontroversiellt med rasbestämning, delviseftersom detför tankarna till rasism, men också för att detfaktiskt inte finns tillräckligt tydliga genetiska skillnader för att göra en rasindelning. DNA-analyser visar att det inte finns skäl att använda begreppet ras om människor. Det kan nämligen vara större skillnad i DNA mellan två slumpmässigt valda individer i en folkgrupp än mellan två individer i olika folkgrupper. T.ex. har man sett i en studie att afrikaner skilde sig mer från varandra än vad alla afrikaner i studien skilde sig från östasiater (och tvärtom). ü Sedan är det också så att människor är mer rörliga nuförtiden och får barn med människor från andra världsdelar, detta gör att de genetiska skillnaderna suddas ut ännu mer. ü Utifrån detta så anser de flesta antropologer och biologer idag att vi inte kan dela in människan i olika raser.
Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/kemilektioner http://www.youtube.com/medicinlektioner