Arendus rapport 2018:23

Transkript

1 Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arkeologisk förundersökning Dnr: Fardhem socken Region Gotland Gotlands län 2018 Christian Hoffman

2 Arendus Färjeleden VISBY info@arendus.se Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, , USA.

3 INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar 4 Syfte, målsättning och metod 4 Topografi och fornlämningsmiljö.. 4 Vetenskapliga frågeställningar... 5 Resultat. 5 Sammanfattning. 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser. 10 Administrativa uppgifter.. 10 Bilaga 1. Fyndlista Bilaga 2. Schakttabell 14 Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om Hemse.!3

4 Bakgrund och förutsättningar Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård. Syfte, målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential. Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd. Förundersökningen har utförts som en schaktgrävning i direkt anslutning till kyrkobyggnaden och såväl på den norra som den södra sidan. Schakten utfördes med liten bandgrävare utrustad med en planskopa med ca 1 meters bredd. Från de befintliga brunnarna på båda sidor om kyrkan (se fig 4) grävdes schakt ned till ca 0,65 meters djup för ledningar och två större ytor, ca 3x1,5 meter för stenkistorna. Dessa två ytor grävdes ned till drygt 1 meters djup. Inmätta objekt har fotograferats, dokumenterats och mätts in med handhållen gps. Kartor och mätpunkter har analyserats och bearbetats i QGIS. Fig 2. Fornlämningssituationen runt Fardhem k:a. Källa: Riksantikvarieämbetets fornminnesinformation Lantmäteriet Topografi och fornlämningsmiljö Fardhem är beläget är beläget några kilometer nordväst om Hemse och kyrkan ligger centralt i socknen invid bygdegård, prästgård och skola. Kyrkan i Fardhem var enligt Gutasagan den första som uppfördes på södra Gotland. Den ska ha fungerat som en s.k. asylkyrka, dit personer som begått grövre brott kunde bege sig för att få skydd innan kommande tingsförhandlingar. Nordväst och sydväst om kyrkan, inom kyrkogården, är vid skilda tillfällen påträffat!4

5 Fig 3. Ryggknappsspänne från en av de undersökta gravarna med inläggningar av ädelstenar, guld och silver. Inv. nr , SHM. skelettrester från vikingatid (RAÄ Fardhem 28:1-3). I samtliga fall rör det sig om kvinnogravar, i något fall mycket rikt utstyrda med stort inslag av silverföremål. De gravlagda har legat i öst-västlig riktning med i något fall huvudet i öster och fötterna i väster, vilket avviker från det traditionellt kristna sättet att begrava, där huvudet ligger i väster och fötterna i öster. Smyckena är från den senare delen av vikingatiden och utgörs av bland annat hängsmycken i form av linser av bergkristall och ametist, liksom djurhuvudformade spännen och ett ryggknappsspänne (se fig 3). De gravlagda ligger tämligen djupt enligt uppgift i rapporter, mellan 1-1,5 meter. Förekomsten av gravar från sen vikingatid indikerar att det funnits en tidigare kyrka på platsen, förmodligen en träkyrka, men inga spår av en sådan är kända. Kyrkan som finns på platsen idag är en av Gotlands bäst bevarade exempel på en romansk stenkyrka från 1100-talets senare del. Långhuset har daterats till 1170-tal och ca 1260 uppfördes kyrktornet. I anslutning till kyrkan finns lämningar som antyder att uppgiften om att det skulle funnits en tingsplats i området skulle kunna vara sann. Platsen ca 50 meter öster om kyrkan, RAÄ Fardhem 81:1, har namnet Tingskullen på ekonomiska kartan. Topografiskt sett är marken flack och låglänt och stämmer alltså inte med namnet. I samband med kart- och källstudier inom det s.k. Ödegårdsprojektet 2011 konstaterades att platsen varit ett ägosplittrat område vid tiden för Skattläggningskartan ca 1700 med ägor som har namn som Tingz/Tingzkull/Tingskuhl/Tinzruhm vilket indikerar att en tingsplats ska ha funnits här, men att den i så fall möjligen ligger ett par hundra meter norr om där det finns en höglänt platå som stämmer bättre med namnet Tingskullen. Ett hundratal meter norr om kyrkan finns rester av ett gravfält, dels i form av Fardhem 15:1 med ett röse och fyra stensättningar och strax intill av Fardhem 14:1, som består av 9 glest liggande stensättningar och som förmodligen hört till ett gemensamt gravfält, men som påverkats av sentida odling. Öster om kyrkan finns en fyndplats, Fardhem 75:1 där ett hängsmycke påträffats och därtill uppgifter om en by- gårdstomt, Fardhem 95, som enligt Skattläggningskartan motsvaras av en åker kallad Gamlagård. Vetenskapliga frågeställningar Baserat på tidigare arkeologiska undersökningar och förekomsten av äldre gravar var det naturligt att låta de vetenskapliga frågeställningarna utgå från ett möjligt humant benmaterial, med målet att närmare undersöka benens position, gravläggning, kön och eventuella gravfynd. En möjlighet att kunna besvara någon eller några av ovanstående frågor skulle kunna ge ett viktigt bidrag till såväl den tidigare kyrkans placering, gravläggningarnas avgränsning, datering, kvinnliga resp manliga begravningar etc. Resultat Schaktningen inleddes på den norra sidan av kyrkan, från kyrkans sakristia och diagonalt åt nordväst ca 7 meter. Marken visade sig vara uppgrävd sedan tidigare, då såväl spår av en äldre elkabel samt en åskledare påträffades, ca 0,3 meter under markytan. På ca 0,5 meters djup träffade skopan på ett kranium som snabbt kunde konstateras vara!5

6 Fig 4. Bilden visar de två schakten som grävdes norr respektive söder om kyrkan. Vid punkterna som markeras påträffades: 1) Skalle samt benfragment, 2) Lårben, 3) Skalle, lårben, sken- och vadben, 4) Skalle och revben (?) 5) En mängd ben som återdeponerats, 6) Rester av träkista mänskligt. Efter framrensning framkom ytterligare fragment som bedömdes höra till samma individ. Skelettdelarna låg i kanten av schaktet med kraniet åt norr och med övriga ben åt söder i riktning mot kyrkan. De ben som kunde bedömas var ett revben, ett nyckelben och förmodligen fragment av ytterligare ett revben. Känslan var att graven var starkt omrörd sedan tidigare. Inga föremål noterades. Schakten och delar av den uppgrävda jorden undersöktes med metalldetektor. Sammantaget gav det ett bleck och ett par skruvar som var av modernt snitt, d v s ingenting av antikvariskt intresse. På grund av förekomsten av ben i den södra delen av schaktet togs beslutet att schaktet fick dras med lite annan vinkel något längre åt norr, så att rören kunde läggas ner utan att skada benen. Även i denna nya sträckning framkom ben från människa på ca 0,6 meters djup (se fig 4 och 5) vilka bestod av delar av ett lårben och några obestämbara fragment. Dessa fynd undersöktes inte närmare eftersom det fanns tillräckligt med plats för att rören skulle kunna dras på sidan. Ytterligare ett par meter åt norr skulle schaktet för stenkistan grävas, vilket krävde ett djup på ca 1,0-1,2 meter. Även i detta schakt påträffades ben från människa (se fig 4 och 6). Ett kranium i hörnet av schaktet och ca 1 meter längre norrut bland annat ett höftben, lårben, vad- och skenben. Benen låg på ca 1,0 meters djup och bedöms ha legat i mer ursprunglig position, än föregående kvarlevor. Benens orientering var i öst-västlig riktning, med överkroppen i väster, vilket indikerar att det rör sig om en kristen begravning. Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att benen kunde ligga kvar i position och att stenkistan samt fyllnadsmaterial kunde anläggas på den planerade platsen efter det att benen täckts med ett lager jord.!6

7 Fig 5. Vid punkt 1 syns en skalle samt ytterligare några fragment. För att undvika dem grävdes schaktet med en ny sträckning varvid ett lårben hittades vid punkt 2. Maskinen håller på bilden på att gräva schaktet för stenkistan. På kyrkans södra sida skulle ett motsvarande anläggningsarbete genomföras, med rördragning från en befintlig brunn och vidare till en stenkista. Schaktet inleddes utanför koret och efter ett par meter med en vinkel åt öster. Vid detta tillfälle hade grävmaskinisten reagerat på förekomsten av ben ganska grunt och ringt efter assistans av arkeolog. Det stod snabbt klart att det rörde sig om mänskliga kvarlevor, i form av ett kranium och ett fåtal benfragment. Benen påträffades relativt grunt, på ca 0,45 meters djup (fig 7). Efter att rensat fram benen tydligare så påträffades revben och ett par kotor vilket bekräftade att det rörde sig om en begravning i öst-västlig riktning och förmodligen därför en kristen begravning. Detta understryks av att inga föremål fanns begravda med benen. Ett nytt schakt fick grävas parallellt med det föregående för att möjliggöra grävning för stenkistan. Schaktet grävdes i ren sandjord och det framkom inledningsvis inget av antikvariskt intresse. På ca 0,7 meters djup upptäcktes benrester som efter hand kraftigt växte i omfång och visade sig bestå av en omfattande koncentration av ben. Ytan omfattade ca 1,5 meter i längd och ca 0,2 meters djup. Mängden indikerar att det måste röra sig om ben från ett flertal individer. De flesta benen var skadade och fragmenterade och låg inte i någon som helst ordning, vilket visar att de varit uppgrävda tidigare och verkar ha återdeponerats utan särskild ordning. Efter ett nytt samråd med Länsstyrelsen bestämdes att schaktet till stenkistan fick färdigställas efter det att fyndplatsen mätts in och getts övergripande dokumentation. Vid 0,9 meters djup påträffades inga ben längre, däremot framkom trärester, förmodligen av ek. Träresterna bildade ett sammanhängande stycke, ca 3 centimeter brett och 1,6 meter långt. Sannolikt utgör spåren ena sidan!7

8 Fig 6. Benfynden vid platsen för stenkistan på kyrkans norra sida (punkt 3). På bilden syns bäckenben, höftben, lårben och vad- samt skenben i förmodad ursprunglig position. Ca en meter från dessa påträffades en skalle och det gick inte att avgöra om det rör sig om ben från samma individ. Sammanfattning eller bottnen på en träkista. En större och två mindre delar påträffades närmast vinkelrätt mot trästycket (se fig 8). Förmodligen bringade maskinens skopa trästyckena ur läge, så deras ursprungliga position gick inte att fastställa. Markarbetena har lett till att gravläggningar har påträffats, såväl på den norra som den södra sidan. Ett par av fynden relativt grunt, ca 0,45 meter och några djupare, 0,80 meter och ned till 1,10 meters djup. Samtliga kvarlevor visar påverkan i olika grad och flertalet verkar ha grävts upp och återdeponerats. Det är en hypotes efter en bedömning av benens uppenbarligen oordning och benens skick och fragmenteringsgrad. De skelett som bedöms ligga i någorlunda ursprunglig position ligger i öst-västlig riktning med huvudena vända åt väster, vilket vittnar om kristna begravningar. Detta stärks av att inga föremål hittats. Två benfragment och en bit trä från en träkista har skickats på 14Canalys. I övrigt har inga ben eller fynd tagits tillvara. 14C-analys Ett av syftena med undersökningen är att åldersbestämma kvarlevorna och inom uppdraget finns utrymme för två 14C-analyser. Ett benfragment och en tand togs tillvara vid det första benfyndet (1) samt trä från den förmodade kistan (6). Proverna har skickats till Tandemlaboratoriet vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala i början av september månad. Resultatet från analysen kommer att tillfogas denna rapport i dess slutversion. I övrigt togs inget material tillvara.!8

9 Fig 7. Bilden visar schaktet på kyrkans södra sida. Det utgick från befintlig brunn och med en vinkel åt öster där stenkistan skulle placeras. Under grävningen påträffades en skalle vid siffran 4 och strax intill den åskledare som löper runt hela kyrkan. Utvärdering av resultat i förhållande till Syftet med den arkeologiska förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. kulturhistoriska aspekter varit en del. På kyrkans norra sida begränsades grävningen till exempel av krav från Naturvårdsverket på hur nära markarbetena fick ske intill kyrkogårdens träd. Resultatet har blivit en sammanvägd bedömning och med samråd längs vägen med Länsstyrelsens handläggare för att få till en lösning som varit acceptabel. Det övergripande målet har varit att undvika fornlämningar, i det här fallet gravar, eller att anpassa schaktning och anläggningsarbete så att lämningarna utsätts för minimal påverkan. Det har inte gått att undvika kontakt med begravda individer eftersom schakten har varit tvungna att utgå från fasta punkter tätt intill kyrkan och sedan i i bestämda riktningar och med relativt bestämda mått för att få till fungerande avvattning. Det fanns dessutom flera aspekter att ta hänsyn till, där Ambitionen var att köns- och åldersbestämma de gravlagda genom en översiktlig osteologisk analys samt att datera dem. Någon osteologisk analys kan inte sägas vara utförd då majoriteten av benen var i dåligt skick och återdeponerade i kraftigt omrörda lager. De ben som bedömdes ligga i mer ursprungligt läge mättes in och dokumenterades. Två prov har skickats till laboratorium för 14Canalys, vilket skett i enlighet med undersökningsplanens ambition. undersökningsplan!9

10 Fältarbetet delades upp på två tillfällen vilket krävde en extra resa, men det totala antalet arbetstimmar har genomförts i enlighet med den fastställda tidsplanen och har följt den uppställda undersökningsplanen samt kostnadsberäkningen utan avvikelser. Referenser Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Historiska museets samlingar (fyndkatalog) Gotlands Museum (fyndkatalog) Lantmäteriets laserhöjddata Skattläggningskartan ca 1700 (utdrag) Fig 8. Träfragment från delar av den kista som hittades på drygt en meters djup i det södra schaktet (punkt 6). Jonson, C., Sjöstrand, E., Af Geijerstam, B. Änglar och drakar - Gotlands kyrkor en kulturskatt Visby. Lagerlöf, E., Svahnström, G. Gotlands kyrkor - en vägledning, Stockholm. Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Undersökarens projektnummer: 2017:5 Projektledare: Christian Hoffman Övrig fältpersonal: Utförandetid fältinsats: 29 augusti och 5 september 2018 Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Koordinatsystem: SWEREF Mätutrustning: Handhållen GPS Fynd: Tillvaratogs ej (endast två stycken för 14Canalys). Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Fardhem Fastighet: Kyrkogården 1:1!10

11 !11

12 Bilaga 1. Fyndtabell Följande tabell innehåller de ben som kunde identifieras vid den arkeologiska förundersökning på Fardhems kyrkogård. Benen kopplas till den respektive punkt där de påträffades vilka har samma beteckning som i rapporttexten, d v s punkt 1-4. Punkt 5 har inte tagits med på grund av att fyndsammanhanget inte tillät någon närmare undersökning av de ben som påträffades. Två fynd, ett benfragment och en bit trä, har skickats på 14C-analys, inga andra fynd har tagits tillvara vid förundersökningen. Punkt 1 Nr Svenskt namn Latinskt namn 1 Pannben Os frontale 2 Hjässben Os parietale 3 Tinningben Os temporale 4 Kilben Os sphenoidale 5 Silben Os ethmoidale 6 Revben Costae 7 Nyckelben Clavicula Punkt 2 Nr Svenskt namn Latinskt namn 1 Lårben Os femoris Punkt 3 Nr Svenskt namn Latinskt namn 1 Höftben Os coxae 2 Korsben Os sacrum 3 Lårben Os femoris 4 Skenben Tibia 5 Vadben Fibula 6 Fragment av lårben, knäskål 7 Samt enligt bedömning ett komplett kranium med pann-hjäss- och nackben samt ansiktsskelett och tänder, totalt ca 30 ben. 12

13 Punkt 4 Nr Svenskt namn Latinskt namn 1 Pannben Os frontale 2 Hjässben Os parietale 3 Tinningben Os temporale 4 Kilben Os sphenoidale 5 Silben Os ethmoidale 6 Okben Os zygomaticum 7 Kindben Os zygomaticum 8 Överkäksben Os maxillaris 9 Underkäksben Os mandibularis 10 Revben Costae 11 Möjl. bröstkota Vertebrae thoracicae 13

14 Bilaga 2. Schakttabell Norra schaktet Utgick från hörnet mellan kor och sakristia i nord-västlig riktning och sedan en delvis ny riktning i NNVriktning med en vinkelrätt yta för stenkista. Längd: 12 m Bredd: 0,6 m, vid stenkista ca 1,6 m Djup: 0,5-0,6 m, vid stenkista 1,1 m Koordinat östra ände: E N Koordinat västra ände: E N Södra schaktet Gick från befintlig brunn utanför koret och rakt söderut ca 5 meter innan det vek av 90 grader österut i ca 5 meter. Längd: 12 m Bredd: 0,6 m, vid stenkista ca 1,6 m Djup: 0,5-0,6 m, vid stenkista 1,1 m Koordinat östra ände: E N Koordinat västra ände: E N