Observationsschema flygande inspektion

Relevanta dokument
Lärarstöd och arbetsformer i. fristående gymnasieskolor

Observationer i granskning av undervisning

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Publiceringsår Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram

Resursutnyttjandet på lektionstiden. I hur stor utsträckning blir du på bästa sätt utmanad att förbättra dina kunskaper på ämnets lektioner?

Humanistiska programmet

Gymnasiegemensamma ämnen

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Karslhamns kommun Dnr :6397. Beslut

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Programmet för samhälle, natur och språk

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun

Publiceringsår Arbetsformer och lärarstöd i grundskolan

Kurser och kursupplägg Hösten 2015

Programmet för hälsa, vård och omsorg

Individuell och stöttande gymnasietid

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

Vi har inte satt ord på det

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Jönköpings kommun infomasterpionkoping.se Dnr :6396. Beslut

Kurser och kursupplägg Våren 2016

Programmet för hantverk och produktion

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURSJUKVÅRD

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURPARK OCH TROPISK ANLÄGGNING

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURSJUKVÅRD

Programmet för fordonsvård och godshantering

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Samhällsvetenskapsprogrammet

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Kvalitetsrapport LÅ 2015/2016

Välkommen till Handels- och administrationsprogrammet HA

Kurser och kursupplägg Hösten 2016

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

Informations- och valblankett HANTVERKSPROGRAMMET INRIKTNING FLORIST

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Programstruktur Samhällsprogrammet Beteendevetenskap

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Strandängsskolan. Återkoppling

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Stödjande observationer

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING DJUR STUDIEVÄG DJURVÅRD/ NV

Mörbylånga kommun Dnr :6387. Beslut

Nacka gymnasium. Välkommen till Nacka gymnasium! Bygg och anläggningsgrammet El o energiprogrammet. Biträdande rektor Krister Bergström

Granska skolans webbplats

Samhällsvetenskapsprogrammet

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sunnerbogymnasiet i Ljungby kommun

DU VET VAD DU GILLAR, VI VET VAD SOM KRÄVS.

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Informations- och valblankett NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNING TRÄDGÅRD STUDIEVÄG TRÄDGÅRD

Carl Adolph Agardhgymnasiet

DU VET VAD DU GILLAR, VI VET VAD SOM KRÄVS.

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Programmet för hotell, restaurang och bageri

Observations- och analysmaterial

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng


Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Välkommen till Att undervisa i F-3, 6,0 hp! Ht 14

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Beslut. nme/ Skolinspektionen

RIG RIKSIDROTTSGYMNASIET SNOWBOARD SNOWBOARD EK. EKONOMIPROGRAMMET Inriktning: ekonomi ANTAL PLATSER/ÅR SNOWBOARD: 5 BEHÖRIGHETSKRAV

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona kommun

Barn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

Programstruktur Samhällsprogrammet Media, information & kommunikation

Digitalisering i skolan

Roligare att lära lättare att lyckas!

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Samhällsprogrammet beteendevetenskap

RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009

Enkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi

STOCKHOLM IT TEKNIK IT DESIGN

Program på Aspero Idrottsgymnasium

Ekonomiprogrammet (EK)

Programmet för administration, handel och varuhantering

Pysslingen Förskolor & Skolor AB Dnr :6371. Beslut

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

Beslut för förskoleklass och grundskola

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Programmet för skog, mark och djur

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Beslut. efter tematisk kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Vittra Frösunda, belägen i Solna kommun. Beslut

Transkript:

Observationsschema flygande inspektion Syfte Huvudsyftet med lektionsobservationerna är att kartlägga fördelningen mellan tre av de arbetsformer (helklass, grupparbete och individuellt arbete) som förekommer under skoldagen. Ytterligare ett syfte är att värdera i vilken utsträckning eleverna får stöd av läraren i dessa tre arbetsformer. Metod Innan observationerna får berörd lärare en kort muntlig information från inspektören om hur observationen genomförs. Om eleverna delar upp sig i grupper under skoldagen gäller i första hand principen att inspektören följer den grupp som ger mest lektionsobservationer. Om mängden lektionsobservationer blir densamma, oavsett grupp, följer utredaren gruppen med högst antal elever. Varje inspektör medför ett exemplar av observationsschemat till skolbesöket. Som grundregel ska inspektören hålla sig helt passiv och inte påverka det som observeras. Innan lektionen startar kan dock inspektören ställa kortare frågor till lärare eller elever för att få information om lektionens innehåll och struktur. Under lektionen för inspektören löpande anteckningar. Efter lektionens slut fyller inspektören i observationsschemat (se nedan). Inspektören gör ingen återkoppling till läraren, då inspektionen inte granskar enskilda lärares insatser. Om observationsschemat I observationsschemat antecknas i vilken utsträckning de olika arbetsformerna framträdde under observationen. Detta antecknas genom att mäta tiden i minuter. Efter varje lektion görs också en sammanfattande värdering av i vilken utsträckning eleverna fick stöd av läraren i helklass, grupparbete och/eller individuellt arbete. Graderingen grundar sig på observationen och är inspektörens samlade bedömning. Graderingen sker utifrån en fyrgradig skala (1= i mycket låg grad eller inte alls, 2= i ganska låg grad, 3= i ganska hög grad och 4= i mycket hög grad).

ATT OBSERVERA OLIKA ARBETSFORMER ARBETSFORM DEFINITIONER TITTA EFTER Helklassundervisning Läraren leder undervisningen i klassen, där hela klassen eller delar av klassen hålls ihop och tar del av samma aktivitet. Det ska framhållas att begreppet helklassundervisning inte behöver avse hela klassen, utan kan ske med mindre grupper av klassen. Om läraren exempelvis håller en genomgång för halva klassen och andra halvan har individuellt arbete skulle den första arbetsformen klassificeras som helklassundervisning. I observationsschemat räknar du då in den tid som använts av båda grupperna, t ex 30 minuter helklass och 30 minuter individuellt arbete. 1. Läraren berättar och förklarar, läser högt, visar film/bilder/kartor etc 2. Läraren administrerar genom att exempelvis kontrollera närvaron, informera om klass- /skolfrågor, samla in gjorda uppgifter, ha mentorstid etc. 3. Läraren efterfrågar och lyfter fram elevernas reflexioner, analyser, erfarenheter och kunnande. Grupparbete Elevens skolarbete består i att två eller flera elever har en uppgift som de ska lösa gemensamt. 1. Eleverna arbeter med ett temaarbete eller ett ämnesövergripande projekt 2. Eleverna genomför ett experiment 3. Eleverna har parvis träning av glosor 4. Eleverna diskuterar i bikupor

Individuellt arbete Elevens skolarbete består i att eleverna arbetar var för sig med att till exempel lösa uppgifter, skapa eller läsa. 1. Eleverna arbetar enskilt med olika avgränsade (övnings)uppgifter som läraren aktivt tilldelat dem. Detta kan till exempel vara att: - Räkna tal i boken - Läsa läromedel - Tillverka något under lektionen 2. Eleverna planerar sitt arbete och bestämmer själva när och i vilken ordning de vill utföra uppgifterna. Dessa uppgifter kan vara bestämda av läraren eller valda av eleverna, och utföras i eller utanför skolan. Det kan till exempel vara: - Tillverka en skalenlig modell av något - Förbereda en muntlig presentation som innehåller olika delredovisningar - Skapa texter och bilder för en skriftlig presentation, t ex en turistbroschyr - Genomföra intervjuer som underlag för ett temaövergripande arbete 3 (5)

LEKTION 1 Vad är lektionens ämne/innehåll? Fråga läraren och fyll i ett av de nedanstående alternativen. Gymnasiegemensamt ämne Om det är ett gymnasiegemensamt ämne, skriv vilket 1 Inriktning (fyll i vilken) Programfördjupning (fyll i vilken) Programgemensamt ämne Individuellt val eller gymnasiearbete (fyll i med ett kryss) Om det är ett gymnasiegemensamt ämne, skriv vilket Helklassundervisning Grupparbete Individuellt arbete Sammanlagd lektionstid denna lektion: minuter minuter minuter minuter I vilken utsträckning får eleverna stöd från läraren vid helklassundervisning? Exempel på stöd i ganska hög eller mycket hög grad: att det förekommer lärande samtal där läraren ställer öppna frågor, utgår från elevernas erfarenheter, ger eleverna möjlighet att reflektera och problematisera, och sätter in lektionen i ett större sammanhang. (1= i mycket låg grad eller inte alls, 2= i ganska låg grad, 3= i ganska hög grad och 4= i mycket hög grad). Exempel på stöd i ganska låg eller mycket låg grad:att läraren ställer slutna frågor, osynliggör elevernas egna erfarenheter, inte tillåter problematisering eller reflektioner eller saknar all anknytning till elevernas intressen eller behov. 1 Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Matematik, Naturkunskap, Religionskunskap, Samhällskunskap, Svenska/svenska som andraspråk.

I vilken utsträckning får eleverna stöd från läraren vid grupparbete? Exempel på stöd i ganska hög eller mycket hög grad: läraren förmedlar syftet med grupparbetet genom en koppling till kunskapskraven, läraren är aktivt tillgänglig under grupparbetet, eller att läraren stöttar elevernas källkritiska process inför, under eller efter grupparbetet. (1= i mycket låg grad eller inte alls, 2= i ganska låg grad, 3= i ganska hög grad och 4= i mycket hög grad). Exempel på stöd i ganska låg eller mycket låg grad: eleverna känner inte till syftet medgrupparbetet, det förekommer brister i ordning och studiero under grupparbetet, att läraren under en längre del av lektionen inte finns tillgänglig för elevernas frågor eller reflektioner. I vilken utsträckning får eleverna stöd av läraren vid individuellt arbete? Exempel på stöd i ganska hög eller mycket hög grad: läraren förmedlar syftet med det individuella arbetet genom att göra en koppling till kunskapskraven, det är tydligt för eleverna att läraren finns tillgänglig för eleverna under det individuella arbetet, eller att läraren aktivt följer upp hur det går för enskilda elever i ett aktuellt arbetsmoment. (1= i mycket låg grad eller inte alls, 2= i ganska låg grad, 3= i ganska hög grad och 4= i mycket hög grad). Exempel på stöd i ganska låg eller mycket låg grad: eleverna uppger att de inte känner till syftet med det individuella arbetet, det förekommer brister i ordning och studiero under det individuella arbetet, att läraren under en längre del av det individuella arbetet inte finns tillgänglig för elevernas frågor eller reflektioner. KOMMENTAR (ange goda eller dåliga exempel, när sådana tydligt framträder i undervisningen): 5 (5)