Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka

Preemraff Preemraff Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Handbok: Preemraffs verksamhetshandbok Utfärdare: Åvall Jonas Funktion: Säkerhet; Anläggningssäkerhet Granskad av: Beillon Tomas Anläggning: [Anläggning] Godkänd av: Grunewald-Thoor Anna Tillhör Process: Raffinering Godkänd datum: 2016-08-02 Dokumentkategori: Instruktioner Version 3.0 Sid 1 av 14 SA410 Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka Innehåll Åtgärder för att begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka... 1 1 Inledning... 2 2 Utrustningsbeskrivning... 3 2.1 Skadebegränsande barriärer... 3 2.1.1 Passivt brandskydd... 3 2.1.2 Sprinkler och ångkylningssystem... 3 2.1.3 Skumsystem... 3 2.1.4 Invallningar... 4 2.1.5 Länsor för utsläpp i vatten... 5 2.1.6 Brandlarm... 5 2.1.7 Gasdetektorer... 6 2.1.8 Nödavstängningar... 6 2.1.9 Säkerhetskritiska instrumentfunktioner... 7 2.1.10 Tryckavlastning... 7 2.1.11 Insatsplaner... 7 2.2 Skadeavhjälpande barriärer... 8 2.2.1 Brandvatten... 8 2.2.2 Inertgassläckningssystem... 9 2.2.3 Mobil brandbekämpningsutrustning... 9 2.2.4 Mobilt skumtanksystem... 9 2.2.5 Övrig utrustning... 9 2.2.6 Raffspecifik utrustning... 10 2.3 Återställande barriärer... 10 2.3.1 Släckvattenomhändertagande... 10 2.3.2 Sanering... 11 3 Tillgängliga resurser... 11 Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 1 av 14

3.1 Interna resurser... 11 3.1.1 Intern räddningstjänst... 11 3.1.2 Övrig raffinaderipersonal... 12 3.1.3 Krisgrupp... 12 3.2 Externa resurser... 12 3.2.1 Kommunal räddningstjänst... 12 3.2.2 Släckmedelscentralen (SMC)... 12 4 Revisionshistorik... 13 5 Granskning... 14 1 Inledning De lagar och förordningar inom anläggningssäkerhetsområdet som är applicerbara på Preemraffs verksamhet framgår av en lagförteckning som finns tillgänglig via Preemraffs intranet. Chef Safety ansvarar för att denna förteckning hålls aktuell, samt för att ge behövlig information och assistans till berörda avdelningschefer och föreståndare för att tillse att dessa lagar och föreskrifter följs inom respektive ansvarsområde. Kontakter med aktuella myndigheter beskrivs i LS403 och SA342. För hantering av nödlägen har Preemraff /LYR nödlägesplaner, NL101/NL102. Av planerna framgår i stora drag vad var och en skall göra i samband med ett nödläge samt hur man larmar. Nödlägesplanerna utgör tillsammans med teknisk standard (ES) grunden för den utrustning som finns på plats. Generellt gäller att mobila material och säkerhetsutrustningar (t.ex. skum, släckutrustningar, länsor mm) kan förflyttas mellan de båda raffinaderierna om behov skulle finnas. Chefen för Räddningstjänsten är samordnare för Preemraffs nödlägesplaner. På grund av skillnader i kapacitet hos kommunal räddningstjänst finns skillnader i Preemraffs interna räddningstjänstkapacitet på LYR/. Skarviks terminal lyder under Göteborgs hamns nödlägesplan där hamnen samordnar räddningsinsatsen tills räddningstjänsten är på plats och tar över. Preem bidrar med sakkunnighet rörande Preems anläggningar. Preem har upprättat nödlägesplaner som är samordnade med hamnens plan (bilaga till NL101). Hamnen är ständigt bemannad. GHAB sköter fartygsförläggning, säkerhets- och miljötillsyn. Lastning till fartyg och järnväg och bil sker i arrendatorernas regi (dvs Preem mfl). Detsamma gäller lossning av fartyg. Tillfart och utfart till externt vägnät från Skarviks- och Ryahamnen sker via Skarviksporten. Dessutom finns fyra brandgrindar som öppnas manuellt. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 2 av 14

2 Utrustningsbeskrivning 2.1 Skadebegränsande barriärer En intern teknisk standard (ES16- Fire and Safety), reglerar flertalet av nedanstående skyddsbarriärer som skall installeras vid nybyggnation och förändringar. För vissa skyddsbarriärer finns det även detaljer i övriga Preemraff interna ES standarder. Beskrivning följer nedan av Preemraffs installerade barriär. 2.1.1 Passivt brandskydd För att vid brand förhindra kollaps av bärande stålkonstruktioner för tryckkärl och rörgator i processanläggningen är stålpelare och stålbalkar täckta med ett värmeskyddande hölje av betong eller annat brandisolerande material som t.ex. brandskyddsfärg (Chartech). 2.1.2 Sprinkler och ångkylningssystem Vattenprinklersystem finns på LPG-sfärer, för manuell utlösning vid brand, pådrag finns lokalt och i kontrollrum. Vattensprinkler finns även på en del pumpar. Sprinkler har även installerats på andra platser efter riskbedömning t.ex. större LPG kärl på LYR och additivtank på. I Skarviksterminalen finns vattensprinkler på kaj 551 där LPG lastas ut samt på alla terminalens klass 1 cisterner. Vid varje tankgruppering och vid kajerna finns tillgång till minst en superbrandpost eller brandposter. Ångpåföringssystem finns på kritiska flänsförband i anläggningarna. Möjlighet finns även att blåsa ugnstuber med ånga, tex vid tubhaveri, och spola (purga) ugnsceller med ånga vid störningar eller uppstarter. 2.1.3 Skumsystem Fasta skumsystem finns i processytorna främst över varma pumpar. Till resp. system finns lokala tankar med skum. Systemen kan aktiveras lokalt och för en del även från kontrollrummet. Utöver detta finns ett antal fasta vatten/skumkanoner alternativt slangstationer utplacerade i processytorna. Till dessa system finns lokala skumtankar kopplade för att möjliggöra snabb insats. För råolje- och produkttankar finns fasta skumsystem framdragna (undantaget några tankar som har alternativa säkerhetssystem, tex via kvävgaspurge) för inmatning av skum via botteninföringar alt. över topp beroende på tanktyp. Skum och vatten tillförs via brandbil som kopplas upp från säker plats. Skumvätska finns även på portabla tankar samt i hamnarnas skumtankar. Skum- och vattensprinkler är installerade på kaj 520 och 521 i Skarvikshamnen samt på terminalens VRU-anläggning. Båda raffinaderierna har även alkoholresistent skum för att möjliggöra en släckning av en brand i tankar med polära media. LYR Från hamnarnas släcksystem (med separata saltvattenbrandvattenpumpar) kan skum levereras direkt till samtliga kajer och även till raffinaderiet. Totalt cirka 50 m3 skumvätska förvaras på raffinaderiet. Av detta förvaras ca 5 m3 på brandbilen och resten i vattentornet öster om processområdet och lokalt ute i Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 3 av 14

LYR Normalt finns ca120 m3 skum tillgängligt inom raffinaderiets område. Av detta finns alltid ca 17 m3 på de två brandbilarna för insats inom några minuter. anläggningen. 2.1.4 Invallningar Produkt- och råoljetankar är invallade, med undantag av ett fåtal klass 3 tankar i Skarvikshamnen. LYR För vissa tankar utgörs invallningen av en yttre stålmantel som rymmer hela tankens volym. Om dessa yttre stålmantlar skulle rämna så är området runt dessa tankar utformat så att vätskan kommer att ledas till ett yttre avloppssystem och vidare till reningsverket. För andra tankgrupper utgörs invallningen av delvis nedsprängda, betongtätade, yttre invallningar som rymmer ca 50-100% av total tankvolym inom aktuell invallningsgrupp. För gasolje-, diesel- och vissa vakuumgasoljetankar finns betonginvallningar som tar en mindre del av tankinnehållet. Vid större utflöde kommer vätskan att via kulvertar och öppna diken att ledas till raffinaderiets säkerhetsdamm. Detta är en uppsamlingsdamm som är avsedd att ta om hand spill/läckage från norra tankområdet. För tjockoljetankar finns enbart en mindre betonginvallning runt respektive tank. Ytorna runt dessa tankar är utformade så att eventuella större spill kommer att ledas till säkerhetsdammen via kulvertar och öppna diken. Säkerhetsdammen bedöms kunna klara av totalt haveri från minst två av de största tankarna inom dessa tankområden. För produkt och råvarutankarna finns en manuell dränering från den inre tankinvallningen (separat för varje tank) som används t.ex. vid provtagning eller annan dränering eller vid ett ev mindre spill. Invallningarna är generellt dimensionerade för att klara ett utflöde av 75% av invallad tankvolym och för tankar som berörs av SÄIFS 2000:2 med ändringar följs generellt de krav som där ställs avseende invallningars volym och täthet. Antalet tankar i invallningarna varierar mellan 2-6 st. I Skarvik finns tankar med egna invallningar. Kemikalie tankar-/ containrar är invallade. Samtliga invallningar har manuella dräneringsventiler. För de invallningar som ej är täta eller inte uppfyller de volymer som krävs enligt SÄIFS 2000:2 finns ett handlingsprogram för att åtgärda dessa avvikelser. Programmet sträcker sig fram till 2018 och är godkänt av länsstyrelsen. Även områden för förvaring av kemikalier och farligt avfall eller rengöring är invallade. Samtliga invallningar har manuella dräneringsventiler som normalt är stängda. Oinvallade tankar i Skarvik behandlades i en riskanalys 2012 där risken med fortsatt oinvallade klass 3 cisterner bedömdes som acceptabel. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 4 av 14

Samtliga invallningar har dessutom manuella dräneringsventiler från yttre invallningar vilka leder vätskan via avloppssystemen till reningsverket. Även mindre kemikalietankar och containrar är invallade. Syfte med alla invallningar är att förhindra att ett utläckage sprids till område utanför själva tankområdet och därigenom minska risken för brandspridning samt miljöpåverkan. 2.1.5 Länsor för utsläpp i vatten LYR På kajerna finns fasta länsförvaringsstationer för att vid spill snabbt kunna länsa in aktuellt hamnområde. I tillägg till detta finns i produkthamnen ett förråd av länsor av olika typer, tex engångslänsor för mindre spill. Här finns även annat saneringsmaterial. Preemraff har även egna båtar i hamnen som är anpassade för länshantering och oljesanering. Vid spill inom raffinaderiområdet eller i reningsverk nyttjas samma resurser som finns tillgängliga för spill i havet. Om spill skulle ske på mark inom raffinaderiområdet och inte helt tas om hand via normala avloppssystemen eller invallningar så är området sådant att alla spill kommer att ledas via tillverkade eller naturliga vägar till antingen reningsverket eller produkthamnen. I båda dessa områden finns en säkerhetsdamm som förhindrar att kolväten direkt kan komma ut i Brofjorden. Från dessa säkerhetsdammar kan man vid behov sanera upp tillförda kolväten. Syftet med ovanstående är att begränsa spridning av ett inträffat läckage samt att effektivt kunna ta hand om det utspillda materalet (sanera). På brandstationen förvaras portabla länsor som kan användas för att begränsa utsläpp i vatten. Ett fast system för utläggning av länsor finns vid Lilla Lagunen för att snabbt kunna läggas ut i händelse av att reningsverket släpper igenom kolväte. Materiel för tätning av dagvattenbrunnar finns i anläggningen. Fast monterade länsor som underhålls och sköts av GHAB finns på kaj 512, 519 och 521. Dessa kan läggas ut av räddningstjänsten vid utsläpp. Räddningsledaren har möjlighet att få assistans av båtmännen och hamnens inspektionsbåt. Räddningstjänsten i Göteborg, Lundby och Torslanda har även portabel utrustning för oljelänsor och annan utrustning för hantering av utsläpp. Vid mycket omfattande utsläpp larmas kustbevakningen som med sitt oljebekämpningsfartyg kan bistå vid begränsningar och sanering av utsläppt olja. Det finns även en oljelänstorped som kan stänga in ett utsläpp i oljehamnen. 2.1.6 Brandlarm Brandlarm finns i befolkade byggnader såsom kontorsbyggnader, ställverk och apparatrum. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 5 av 14

Alla larm kan ses från kontrollrummet som alltid är bemannat. I respektive lokaler finns även akustiska larm som aktiveras vid utlöst brandlarm. På ett antal ställen finns även brandlarm i processytor. LYR: På alla tankar med flytande tak finns även brandlarm som larmar i kontrollrummet vid aktivering., Skarvik: Utöver ovanstående har nedanstående platser automatiska brandlarm, vilka utlöses av flamdetektorer. Kaj 520 och 521 där samtliga produkter utom LPG hanteras. Larm går till kontrollrum. Manuell aktivering av sprinkler alternativt skum. Terminalens gasåtervinningsanläggning har larm till kontrollrummet. Manuell aktivering av skumpåföring. 2.1.7 Gasdetektorer Fasta detektorer för gaser såsom brännbara gaser, H 2 S och CO finns inom process, tankfält och hamnområdena samt i bergrum. Det finns även larm i vissa byggnader och luftintag där kolväte inte kan uteslutas som tex analysatorhus och andra processnära byggnader som tex operatörskurar. Alla gasdetektorer larmar i kontrollrum vid aktivering. I tillägg till de fasta gasvarnarsystemen så används även portabla gasvarnare inom produktionsområdena. För alla som arbetar inom dessa områden krävs som minimum att man har en H 2 S mätare. Vissa grupper använder även flerkanalsmätare som analyserar tex både kolväte, H 2 S, syre och CO. Området vid svavelåtervinningsanläggningarna är utrustade med H 2 S gasvarnare som ger larm i kontrollrummet och lokalt vid förekomst av H 2 S., Skarvik: Utöver ovanstående har nedanstående platser fasta detektorer för brännbara gaser: Vid nödstoppsventiler mot gasdepån. Vid klass 1-pumparna på Scanlube norra resp. Preem norra Vid gasåtervinningsanläggningen Vid gasventilerna vid P4b Terminalens kolvätelarm i OFA- och dagvattenbrunnar på Preem norra och Preem västra är kolvätedetektorer, ej gasdetektorer 2.1.8 Nödavstängningar På befintliga anläggningar är anslutningar mellan torn och pumpar med kolväten över självantändningstemperaturen och där stora mängder av LPG förekommer, utrustade med nödavstängningsventiler, (eng. Emergency Isolation Valve EIV). Vid rörbrott eller pumphaveri kan dessa stängas från kontrollrummet. Vid stängning av EIV erhålls även pumpstopp. Nödstopp av utrustning innebär att reglerventiler går till så kallat fail safe läge, d.v.s. ett läge där minsta möjliga skada uppkommer. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 6 av 14

Synglas på tryckkärl är normalt utrustade med rörbrottsventiler för automatisk avstängning vid okontrollerat utflöde. Nödavstängningsventiler finns även på energitillförsel till olika utrustningar som t.ex. bränngas till ugnar, ånga till vissa återkokare mm. Syftet med dessa ventiler är att snabbt kunna stoppa tillflöde av brännbart material. : All vital instrumentering för utlastning till fartyg, export till andra företag, mottagning från raffinaderiet samt interna pumpningar är kopplade till övervakningsdatorn i terminalens kontrollrum i Skarvik. Nödstoppskrets finns för Skarviksterminalen och kan utlösas från kajer och kontrollrum. Nödstopp aktiverar stopp av pumpar och stängning av nödstoppsventiler som finns monterade på ledningar för utlastning till kaj 520, 521 och LPG -kaj 551, gasdepån samt anslutningar mot hamnens system. OFA- och Dagvattensystem stängs vid brandlarm och manuellt vid behov. 2.1.9 Säkerhetskritiska instrumentfunktioner Där så bedömts lämpligt vid riskanalys och vid beaktande av designstandarder för Best Practice finns säkerhetskritiska instrumentfunktioner avsedda att föra anläggningen till ett säkert läge genom automatisk nödavstängning om kritiska processparametrar (tryck, temperatur, flöden, flamvakter etc.) uppnår den gräns utanför vilken processen ej längre anses säker. Tillförlitligheten hos sådana säkerhetskritiska funktioner avgörs utgående från SIL-standarderna IEC 61508 och IEC 61511. Ett projekt löper sedan flera år i vilket befintlig, äldre säkerhetskritiska instrumentfunktioner klassas in enligt SIL-standarderna. Syfte med denna typ av instrumentfunktioner är att man, så lång som möjligt, försöker undvika att en person manuellt skall utföra dessa ingrepp vid en uppkommen driftstörning. Kvalitetssäkrade instrumentkretsar har i allmänhet större tillförlitlighet än en människa i en stressad arbetssituation och anläggningen kommer att föras till ett säkert läge med större sannolikhet. 2.1.10 Tryckavlastning Samtliga tryckkärl är skyddade mot för höga tryck genom säkerhetsventiler som släpper ett eventuellt övertryck till fackelsystemet om trycket i utrustningen når det högsta tryck som kan tillåtas inom designramarna för de avlastade anläggningsdelarna. På ett antal proceskärl finns möjlighet att från kontrollrummet manuellt släppa av trycket till fackla. För vissa processdelar kan detta ske snabbt med hjälp av speciella nöddumpningsventiler till fackla. Många pumpar har dubbla tätningar med en avlastning till fackla mellan den första och andra tätningen. Detta tillsamman med larm vid tätningsläckage ger ett bra skydd så att aktuell pump kan stoppas och ställas av före en läcka till atmosfären uppstår. Ledningar i tankfält och hamnar är termiskt tryckavlastade till tank. Gasåtervinningsanläggningar har detonationsskydd som skyddar anläggningen mot tryckvåg vid en eventuell explosion i rörledningen. 2.1.11 Insatsplaner Inom driftavdelningen finns detaljerade planer för olika typer av nödlägen som beskriver vad som skall göras vid händelse av olika typer av oönskade situationer, tex läckage och/eller brand. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 7 av 14

Inom räddningstjänsten finns motsvarande planer som anger hur man skall angripa ett uppkommet nödläge för att begränsa följderna och vid behov släcka bränder eller sanera utsläpp. Dessa planer används för övningar inom både drift och räddningstjänsten och det pågår ständigt en vidareutveckling av materialet för att täcka in så många olika typer av händelser som anses nödvändigt. 2.2 Skadeavhjälpande barriärer 2.2.1 Brandvatten LYR Brandvatten tas från det allmänna vattennätet och lagras i en råvattentank (gemensam för raffinaderiets vattentillverkning och brandvatten). Det finns även en lokal vattenreservoar i raffinaderiets närhet från vilken det finns en separat ledning till raffinaderiets råvattentank. Brandvattenssystemet försörjs normalt av en eldriven brandvattenpump. Vid större brandvattenbehov kan två dieseldrivna brandvattenpumpar startas. Start av brandvattenpumparna kan ske lokalt eller från kontrollrummet. Dessa pumpar har vardera en kapacitet på 480 m3/h (ca 24 000 l/min totalt). I tillägg till detta finns det två dieseldrivna brandvattenpumpar i respektive hamn som levererar saltvatten (430 m3/h per pump) i första hand till respektive hamn men som kan öppnas upp till att även förse raffinaderiet med brandvatten. Vid ett stort nödläge finns det även möjlighet att koppla upp och utnyttja brandvattenkapacitet från en av de två bogserbåtar som ligger stationerade raffinaderiets hamnområde. En bogserbåt skall alltid befinna sig i hamnområdet för att kunna nyttjas för detta ändamål eller för släckning av fartyg i någon av hamnarna. Vattnet distribueras via ett underjordiskt ringledningssystem som förser förbrukare över hela raffinaderiområdet. Runt hela Brandvattnet tas från det allmänna vattennätet och lagras i en dedikerad brandvattentank och en processvattentank. Brandvattenssystemet försörjs av två eldrivna brandvattenpumpar samt en dieseldriven pump. Alla pumpar kan startas lokalt eller från kontrollrummet. Vattnet distribueras via två primära ringledningar, en som ligger under mark och försörjer processområdet. Den andra ligger ovan jord och försörjer produkttankområdet och råoljetankarna. Längs vattenledningarna finns brandposter, och i processområdet vatten- och skumskåp med slangar och munstycken, på lämpliga platser. Ca 15 fasta vattenkanoner finns på processområdet. Utöver det interna nätet finns en reservledning som, med inkoppling av mobila pumpar för tryckhöjning, levererar vatten från stamnätet vid Öckeröleden (Väg 155), placeras vid brandövningsplatsen. Det finns även en 12 ledning som går mellan den norra delen av produkttankfältet och råoljetankfältet. Ledningen ökar möjligheterna att förse råoljetanksområdet med brandvatten från den semi-stationära brandvattenpump som finns placerad norr om produkttankarna. Denna pump har en kapacitet på 10 000 liter per minut och tar sitt vatten direkt från det kommunala vattennätet. Det finns två superbrandposter på brandvattenringledningen kring 100-tankarna, en placerad i norra änden och Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 8 av 14

området finns brandposter jämnt fördelade. I processytorna finns dessutom ett antal fasta vatten och skumkanoner. På tanksidan finns ett antal superbrandposter utplacerade för att användas för uppkoppling av brandbilar som i sin tur förser de fasta skumsystemen på alla tankar. en i södra änden. Skarvik: Brandvatten tas från det allmänna vattennätet i hamnen via brandposter. Vid en storbrand finns kapacitet för släckning/kylning under första timmen med 20 m 3 /minut. När storskalig oljebrandsläckning anländer med kustbevakningens fartyg som kopplar upp sig mot hamnens torr-rörsystem kan kapaciteten ökas till 40 m 3 /minut. 2.2.2 Inertgassläckningssystem : I slutna utrymmen såsom datahallar och apparatrum på raffinaderiområdet, Skarviksterminalen och på Risholmen används CO 2 och Argonite. Systemen utlöses automatiskt. Vid VRU-anläggningarna finns fast utrustning för kvävgasfyllning av tornen med aktivt kol om s.k. Hot spots uppstår i kolbädden. Detta kompletteras med temperaturkännare och CO-detektor. 2.2.3 Mobil brandbekämpningsutrustning Nedanstående upptar den huvudsakliga utrustningen som används på räddningstjänstsavdelningen. Därutöver finns en omfattande utrustning avsedd för miljöskyddet i Brofjorden, LYR, (oljeskadeskyddsutrustning) samt utrustning avsedd för service och underhåll av avdelningens utrustning/utrustning knuten till avdelningens verksamhet. Portabel släckutrustning såsom handbrandsläckare (P6/P12/P50/P100) och slangar finns tillgänglig på varje kaj, tank- och processanläggning samt i byggnader. Även ett antal portabla monitorer finns att tillgå för kyländamål. I analysatorhus, transformatorstationer, ställverk samt övriga byggnader finns kolsyrealternativt pulver släckare utplacerade. Som komplement har varje processanläggning ånglansar som kopplas upp mot servicenätet för lågtrycksånga. 2.2.4 Mobilt skumtanksystem Utöver nedanstående skumtanksystem finns ett antal mindre skumkärror och skumkanoner av varierande typer och kapaciteter på varje anläggning. LYR Det finns 3 skumtankssystem om vardera 10 m3 som är placerade på lastväxlarflak. Normalt är 2 skumsystem fyllda med vardera 10 m3 skumvätska. 2.2.5 Övrig utrustning Det finns ett skumtankssystem på 10 m3 som är placerat på lastväxlarflak. Ett stort antal mobila vattenkanoner, skumsrör, och liknande utrustning. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 9 av 14

Slangar finns i storlekar 42 mm, 45 mm, 76 mm och 110 mm. Andningsskydd finns i flera olika typer såsom andningsluftsapparater och flyktmasker med andningsluft. 2.2.6 Raffspecifik utrustning Utrustningen kan flyttas mellan raffinaderierna vid nödläge. 2.2.6.1 LYR Bil nr 1 Bilen är försedd med 10 000 liter skumkoncentrattank och 4 000 liter vattentank och har en pump, som ger ca 10 000 l/minut vid 10 bar. Det finns även vattenkanon som kan ge 7 000 l/min. Bil nr 2 Bilen är försedd med 5 000 l skumkoncentrattank och 4 000 l vattentank och har en pump som ger 8 000 l/minut vid 10 bar. Det finns även vattenkanon som kan ge 5 000 l/min. Bil nr 4 Bilen är försedd med 13 000 liter skumkoncentrattank och 5 300 liter vattentank och har en pump, som ger ca 10 000 l/minut vid 10 bar. Det finns även vattenkanon som kan ge 7 000 l/min. Bil nr 5 Person- och materialtransportbil. Bil nr 6 Bil avsedd för tjänstgörande brandförman, ledningsbil. Bilen är även utrustad med akutsjukvårdsmaterial. Kemkärra En kärra försedd med material för kemskydd, portabel pump, dräkter, friskluftspaket. 2.2.6.2 Bil 1 Bilen har ca 5 m3 skumvätska och 2 m3 vatten och ett pumpsystem som ger 6 000 l/min. Bilen har även en vattenkanon. 2.3 Återställande barriärer 2.3.1 Släckvattenomhändertagande En brand i en produkt- eller råoljetank väntas kräva stora mängder släckvatten. Raffinaderiets reningsverk förväntas kunna rena släckvatten på ett tillfredsställande sätt, men har begränsad kapacitet varför olika alternativ för uppsamling och korttidslagring av släckvatten finns., Skarviksterminalen: Släckvatten kommer att fylla hamnens OFA-system och dagvattenavlopp. Vid mycket stora vattenvolymer kan avgång ske till bräddavlopp och vidare till dagvattentunnel där utrustning finns som hindrar olja att nå hamnbassängen. Vid extrema situationer då bräddavloppen inte sväljer vattenmängderna hindras vattnet att rinna direkt till vattnet med en vall/mur som omgärdar kajkanten i Skarvikshamnen. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 10 av 14

Vattnet leds då till segment mellan kaj 551 och 519 där länsor kan placeras ut. Omhändertagande av släckvatten har utretts av Semcon 2009 på uppdrag av Göteborgs hamn och samarbetskommittéen. I rapporten Hantering av släckvatten inom Skarviks- och Ryahamnen, Göteborg, finns även förslag på åtgärder. Utrustning i form av mobila barriärer, pumpar, slangar etc. är inköpta och på plats. Avtal med Entropi finns för hantering och skötsel av utrustningen. Släckvattenplaner finns färdiga. 2.3.2 Sanering Ett utsläpp av produkt i en invallning kan omhändertas med hjälp av sugbil och under förutsättning att produkten inte har kontaminerats i betydande grad kan den omhändertas på raffinaderiet och processas om. Om produkten har kontaminerats omhändertas den istället som farligt avfall. 3 Tillgängliga resurser 3.1 Interna resurser 3.1.1 Intern räddningstjänst Intern räddningstjänst övar kontinuerligt. Dessutom sker samövningar med kommunal räddningstjänst. All skiftpersonal genomför årligen ett antal nödlägesövningar vars syfte är att träna olika typer av nödlägen som kan uppstå inom raffinaderiet. Dessutom sker årligen ett antal övningar i att begränsa och släcka bränder, stoppa utsläpp samt personräddning/sjukvård. Deltagare vid dessa övningar är driftpersonal samt vissa inom underhållsavdelningen. På respektive raffinaderi finns en brandsstation. LYR Brandstationen bemannas av tre brandmän och en brandförman för varje skift. Brandmännen ansvarar normalt för drift, tillsyn och visst underhåll av materiel för brandsläckning och oljesanering samt viss annan skyddsutrustning. På dagtid finns även teknisk expertis inom räddningstjänsten tillgänglig. Utöver de skiftgående resurserna från räddningstjänsten finns alltid en skiftgående 1:a styrka tillgänglig inom driftavdelningen. Den utgörs av 6 operatörer som har utbildats inom räddningstjänstuppdrag. Utöver första styrkan ska även en nödlägeskoordinator från drabbad area finnas behjälplig på skadeplatsen. Uppdraget att ingå i 1:a Brandstationen bemannas av två dagtidsanställda brandmän och en brandförman. Brandmännen ansvarar för drift och underhåll av materiel för brandsläckning samt viss annan skyddsutrustning och är en förstärkning till raffinaderiets första insatsstyrka i händelse av nödläge eller brand dagtid. Under icke kontorstid bemannar utbildade skyddstekniker helt raffinaderiets initiala insatsorganisation vid nödläge eller brand. Skyddsteknikerna är vid normalt driftsläge processoperatörer på skiften och har därför ingående kännedom om anläggningen. Vid ett nödläge eller brand utgör skyddsteknikerna s första insatsstyrka. Skyddsteknikerna har fri tillgång till Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 11 av 14

styrkan roteras normalt mellan operatörerna. samtlig räddningsutrustning inklusive släckbil. Varje skift har 5st Skyddstekniker varav minst två alltid är i tjänst. En av skyddsteknikerna i tjänst är avdelad att tjänstgöra som insatsledare i initialskedet, skede 1, enligt larmplan. 3.1.2 Övrig raffinaderipersonal All operativ driftpersonal är tränad på att hantera handbrandsläckare och viss tyngre släckmateriel. Inom underhållsavdelningen finns ett antal tekniker/mekaniker som är utbildade inom räddningstjänstuppdrag på ett likartat sätt som driftoperatörerna. Även övriga inom underhållsavdelningen har grundläggande kunskaper på t.ex. handbrandsläckare. 3.1.3 Krisgrupp Utöver den nödlägesstab som normalt samlas vid nödlägeslarm så finns även möjligheten att vid en större olycka/kris aktivera internt krisstöd. Det är Preemraffs interna företagshälsovård som ansvarar för krisstödet och hjälper till med genomförande av avlastningssamtal både i direkt anslutning till en händelse samt vid lämpliga tidpunkter en tid efter. Vidare information om raffinaderiets interna krisstöd finns i SA 341 Plan för akut stresshantering. Företaget har även möjlighet att ta hjälp av externa krisstödsresurser om det skulle behövas. 3.2 Externa resurser 3.2.1 Kommunal räddningstjänst LYR Från den kommunala räddningstjänsten finns normalt styrkan i Lysekil och Brastad tillgängliga (ca 15 min. från raffinaderiet). I vardera styrkan finns 1 förman och 4-5 brandmän och dessutom en gemensam insatsledare. Ett flertal heltidsbemannade brandstationer finns i Göteborg. Närmast raffinaderiet och butanlagret i Arendal ligger Lundby respektive Torslanda brandstation. Båda dessa stationer är utöver allmänna räddningsuppdrag specialiserade på oljebrandsläckning. 3.2.2 Släckmedelscentralen (SMC) Vid större olyckor finns ständig beredskap med utrustning och personal att tillgå från släckmedelscentralen i Göteborg (region väst). Släckmedelscentralen, SMC AB, är ett av oljebolagen samägt bolag som tillhandahåller utrustning för storskaliga släckinsatser inom oljedepåanläggningar. SMC har specifik utrustning och kompetens för att hantera bränder i cisternområden. I händelse av brand i en cisternanläggning skall ur säkerhetssynpunkt alltid SMC resurser inkallas, även om de lokala resurserna planeringsmässigt är tillräckliga för att kunna släcka Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 12 av 14

branden. Det är av vikt att larmning av SMC sker på ett tidigt stadium, då anspänningstiden kan bli betydligt längre än för den ordinarie räddningstjänsten. Vid larmning av SMC utnyttjas vid behov även Preemraffs resurser. SMC:s utrustningen är modulbaserad för att medge snabb transport till berörd depå. Varje modul består av följande komponenter: En dieseldriven pump med en kapacitet på 10 m3 per minut. 2 * 400 meter brandslang med diameter 150 mm och 150 mm stora kopplingar. 16 m3 alkoholbeständig skumvätska. Inblandningsutrustning för 3 % och 6 % skuminblandning. En skumkanon med en kapacitet på 8 m3 per minut. Bildkälla MSB.se Varje region har två moduler, 400 meter extra slang samt en slangupptagningsenhet för utläggning och upptagning av slang. Skumförrådet är dimensionerat efter den största cisternbranden i regionen. Modulerna kan köras parallellt, vilket ger en kapacitet på 2 * 8000 liter per minut på ett avstånd av 400 meter eller i serie vilket ger 1 * 8000 liter per minut på ett avstånd av 800 meter. För mer information se: http://spbi.se/wp-content/uploads/2014/08/smc-broschyr- 2014.pdf 4 Revisionshistorik Rev Datum Beskrivning Ansvarig - 2015-12-14 Uppdatering av delar ur JOAV/BOKA säkerhetsrapport. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 13 av 14

Rev Datum Beskrivning Ansvarig A 2016-04-28 Uppdatering map Säkerhetsrapport JOAV Skarviksterminalen. B 2016-06-17 Mindre justeringar JOAV 3.0 Till Sharepoint JOAV 5 Granskning Datum Befattning Namn 2016-06-17 Säkerhetsspecialist LYR Bo Karlsson Dokument-ID: PREEMLS-529807731-40 Sid 14 av 14