Sannolikhet. Konsekvens

Transkript

1 Hur man kan minska brandriskerna Det är svårt för oss människor att värdera risker objektivt. Det beror på att vi påverkas så starkt av våra egna upplevelser. Det gör att vi tenderar att övervärdera risker som vi upplevt. Men motsatt förhållande gäller också, dvs vi underskattar risker med sådant som vi aldrig upplevt själva. Risker kan hanteras två principiellt olika sätt: 1. Förebygga att de inträffar, som kallas skadeförebyggande åtgärder 2. Minska konsekvensen om de inträffar, som kallas skadebegränsande åtgärder Om man tar risken för brand som exempel så kan man ju förebygga det genom att tex: - Minska brandfarligheten hos det material eller ämne som man hanterar genom att byta ut dem mot andra materal, om möjligt - Ta bort tändkällor - Se till att ta bort eller minska öppen hantering och eventuellt spill Man kan också skadebegränsa genom att tex: - Övervaka kritiska förlopp som tex lastning, lossning och dispensering för att kunna agera tidigt med släckning - Planera ev släckningsinsats genom att ta fram och förbereda släckutrustning - Minska hanterade mängder - Installera automatiska släcksystem såsom sprinkler Exempel på utredning om risker för olika verksamheter. Dessa exempel skall ses som en vägledning om de typiska riskerna och inte som en komplett uppräkning av de aktuella riskerna i det enskilda fallet. S står för sannolikhet för att risken skall uppkomma och graderas från 1-5 där 5 är mest sannolik K står för konsekvens om risken inträffar och graderas från 1-5 där 5 är mest allvarlig RN står för risknivå och är produkten SxK. Ju högre RN desto mer bör göras för att förhindra att risken uppkommer och konsekvensen minskas med skadebegränsande åtgärder. Skalorna Eftersom bedömningar är grunden för riskanalyser så är det omöjligt att få exakta skalor för sannolikhet och konsekvens. Många omständigheter kommer att påverka bedömningen och kvalitén på bedömningen blir beroende på den erfarenhet och det kunnande som medverkat. Nedanstående exempel kommer dock kunna vara till hjälp i de flesta fall. Sannolikhet 1. Extremt sällan 1 gång på 100 år 2. Mycket sällan 1 gång på 10 år 3. Sällan 1 gång per år 4. Ofta 1 gång per månad 5. Mycket ofta dagligen Konsekvens 1. Ingen skada på person och lindrig skada på egendom 2. Måttlig enstaka personskada och egendomskada 3. Flera personer måttligt skadade och ej obetydlig egendomskada 4. Omfattande materiella skador och flera allvarligt skadade och enstaka dödsfall 5. Mycket omfattande skador och flera dödsfall

2 Även om vi inte anser att det finns en absolut gräns som ej får överskridas så borde intervallet 9-12 motivera övervägande av åtgärder. Det utesluter dock inte att det kan finnas enkla åtgärder som är kostnadseffektiva även för lägre risker (RN-tal) Mindre livsmedelsbutiker Anlagd brand i butikens förvaring av brandfarlig vara under öppettid Brandspridning från ljusarmaturer Brand vid lossning av leverans av brandfarlig vara Brandfarlig vara förvaras inom synhåll från kassorna och ej i direkt närhet av andra lättantändliga varor. Brandsläckare finns nära kassorna och personalen genomgår årlig träning på användning av dessa. Rökdetektorer finns dessutom monterade i butiken och kontrolleras årligen. Ljusarmaturerna är monterade med fritt avstånd till varor och inredning på minst 80 cm. Inga öppen eld eller gnistkälla finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Färghandel Anlagd brand i butikens förvaring av brandfarlig vara under öppettid Brandspridning från ljusarmaturer Brand vid lossning av leverans av brandfarlig vara Brand i butikens lager av brandfarliga vätskor Brand vid färgblandare Brand i butikens lager av sprayflaskor (aerosoler) Brandfarliga vätskor förvaras inom synhåll från kassorna och ej i direkt närhet av andra lättantändliga varor. Brandsläckare finns nära kassorna och personalen genomgår årlig träning på användning av dessa. Rökdetektorer finns dessutom monterade i butiken och kontrolleras årligen. Ljusarmaturerna är monterade med fritt avstånd till varor och inredning på minst 80 cm. Inga tändkällor finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Färgblandarens motor är kapslad och inga tändkällor finns vid ev spill. Sprayflaskor förvaras i ett skåp med brandmotstånd som stänger automatiskt vid ev brand. Lagringsplatsen av brandfarliga vätskor överstigande 250 l är utrustad med sprinkler eller i ett brandklassat rum.

3 Bensinstation Anlagd brand i butikens förvaring av brandfarlig vara under öppettid Brandspridning från ljusarmaturer Brand vid lossning av leverans av brandfarlig vara Brand i butikens lager av brandfarliga vätskor Brand i butikens serveringskök pga tex matolja Brand i butikens lager av sprayflaskor (aerosoler) Brand vid påfyllning av spolarvätska i i fordon vid bensinpumpar Brand i brandfarliga varor på plats direkt utanför butiken Brandfarliga vätskor i butiken överstiger inte 250 l och är placerade inom synhåll från kassorna. Brandsläckare finns nära kassorna och personalen genomgår årlig träning på användning av dessa. Rökdetektorer finns dessutom monterade i butiken och kontrolleras årligen. Ljusarmaturerna är monterade med fritt avstånd till varor och inredning på minst 80 cm. Inga tändkällor finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Sprayflaskor förvaras i ett brandsäkert skåp som stänger automatiskt vid ev brand. Lagringsplatsen av brandfarliga vätskor överstigande 250 l är utrustad med sprinkler eller i ett brandklassat rum. Laboratorier Brand i dragskåp vid hantering av brandfarlig vara Brand vid dispensering av brandfarlig vara till mindre kärl Brand vid lossning av leverans av brandfarlig vara Brand i reaktionskärl vid hantering av brandreaktiva kemikalier Brand uppstår i kyl eller frys där man placerat kärl med brandfarlig vara utan förslutning Brand uppstår i destruktionskärl Brand uppstår i samband med skenande reaktion eller explosion i dragskåp Brand uppstår på lagringsplatsen/förrådet för brandfarlig vara Max 5 l brandfarlig vara hanteras samtidigt i dragskåpet. Dispensering av brandfarlig vara från större kärl sker på särskild plats fri från tändkällor och med brandsläckningsutrustning inom räckhåll. Personalen genomgår årlig träning på användning av släckutrustningen. Inga tändkällor finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Rökdetektorer finns dessutom monterade i butiken och kontrolleras årligen. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Lagringsplatsen av brandfarliga vätskor överstigande 250 l är utrustad med sprinkler eller i ett brandklassat rum. Kyl frys eller andra skåp avger ingen gnista i skåpet eller så förvaras bara tättslutande kärl i skåpen. Rutiner finns för hantering av destruktionsströmmar innehållande brandreaktiva kemikalier förvaras separat och på betryggande sätt för att undvika

4 antändning. Rutiner finns för kontroll av den kemi som genomförs genom riskanalys, för att undvika okontrollerade förlopp som kan leda till brand eller explosion. Verkstäder Gnistspridning från heta arbeten Brand i fordon pga hetarbete Brand vid påfyllning/dispensering av brandfarlig vara Brand i lagret av brandfarliga vätskor Brand vid påfyllning av spolarvätska i fordon Brand i spillolja vid hantering eller lagring Heta arbeten undviks i så stor utsträckning som möjligt och när det utförs följs säkerhetsföreskrifterna. Personalen har god kunskap i de brandfarliga gaser som används och hur de ska hanteras. Brandsläckare finns i tillräcklig omfattning i lokalen och personalen övar årligen i hur de ska användas. Alla gasflaskor placeras vid ytterdörr som är tydligt skyltad vid arbetsdagens slut eller i container utomhus. God ordning råder i verkstaden och allt lättantändlig skräp förvaras i soptunnor i plåt med lock. Endast dagsbehovet av brandfarlig vara förvaras i lokalerna. Brandfarlig vätska i lokalen förvars i plåtskåp och större mängder (500 liter) förvaras i särskilda rum så att en brand inte kan spridas okontrollerat. Dispensering av brandfarlig vara sker i brandklassat rum. Spillolja förvaras i slutna kärl under hanteringen och förvaras i miljöcontainer eller separat cistern. Sjukhus Sjukhus finns av varierande storlek och typ. Det är säkert så att det på stora akutsjukhus finns mer och flera olika typer av verksamhet än för ett mindre sjukhus i landsbygden. Detta måste givetvis återspeglas i den riskutredning som genomförs. Nedan nämnda typexempel på verksamheter och risker kan då utgöra en mall för hur några olika typer av risker bör bedömas. Vårdavdelningar Anlagd brand på vårdavdelning Brandspridning från ljusarmatur Brand vid användning av brandfarlig vara i behandlingsrum Brand vid användning av brandfarlig vara i patientrum Brandfarlig vara i annan form än handdesinfektion förvaras inlåst i behandlingsrum eller i anslutning till medicinförrådet. Brandsläckare finns på varje avdelning och personalen tränas årligen i

5 brandskydd. Det förebyggande systematiska brandskyddsarbetet gör att defekt utrustning åtgärdas vilken annars skulle kunna utgöra en brandrisk. Rökdetektorer finns installerade och kontrolleras årligen. Ljusarmaturer är monterade med ett avstånd till antändbar inredning om minst 80 cm. Inga tändkällor finns i patientrummen och samtliga avdelningar är rökfria. Förråd /Centrallager på sjukhus Anlagd brand i centralförrådets förvaring av brandfarlig vara Brandspridning från ljusarmaturer Brand vid leverans av brandfarlig vara till centralförrådet Brand i förrådets lager av brandfarlig vara Brand vid omfyllning från större till mindre flaskor Brand vid iordningsställande för leverans inom sjukhuset Brandfarliga vätskor förvaras inom egen brandcell eller i särskilda skåp. Brandsläckare finns nära produkterna och personalen tränas årligen på användning av dessa. Rökdetektorer finns dessutom monterade och kontrolleras årligen. Ljusarmaturerna är monterade med fritt avstånd till antändbara varor och inredning på minst 80 cm. Inga tändkällor finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Pump för brandfarlig vätska är utförd för zon 1, och spillskydd finns vid tappningsplatsen. Sprayflaskor förvaras i ett brandsäkert skåp som stänger automatiskt vid brand. Förrådet av brandfarliga vätskor är utrustat med sprinkler. Sjukhuslab Brand i dragskåp, -bänk eller utsugsbox Brand vid fyllning av kärl eller automatisk utrustning mm Brand i utrustning vid hantering av reaktiva kemikalier Brand i kyl/frys pga förvaring av kärl utan tillräcklig förslutning Brand i avfallskärl/destruktionskärl Brand i förråd för brandfarlig vara Brand i lågtemperatur-utrustning med etanol (blod/plasma frys) Brand pga överhettning av utrustning Max 5 l brandfarlig vara hanteras per moment i dragskåp eller motsvarande. Dispensering av brandfarlig vara från större kärl sker på särskild plats fri från tändkällor och med brandsläckningsutrustning inom räckhåll. Personalen tränas årligen på användning av släckutrustningen. Rökdetektorer finns dessutom monterade och kontrolleras årligen. Inga tändkällor finns vid lossningsplatsen och den är en rökfri zon. Vid lossningsplatsen finns också släckutrustning som är anpassad till mottagen mängd brandfarlig vara. Lagringsplatsen av

6 brandfarliga vätskor överstigande 250 l är utrustad med sprinkler eller i ett brandklassat rum. Kyl frys eller andra skåp avger ingen gnista i skåpet eller så förvaras bara tättslutande kärl i skåpen. Rutiner finns för hantering av destruktionsströmmar innehållande brandreaktiva kemikalier förvaras separat och på betryggande sätt för att undvika antändning. Rutiner finns för kontroll av den kemi som genomförs för att undvika okontrollerade förlopp som kan leda till brand eller explosion. Utrustning för analys etc. är väl underhållen och automatisk utrustning som lämnas i drift utan övervakande personal, tex. över natt kontrolleras regelbundet med avseende på säkerhet mot utsläpp och brand. Operationsavdelning Brand i förråd med desinfektionssprit Brand i samband med desinfektion/rengöring av fast utrustning Brand vid pågående ingrepp pga användning av tändkälla (ex. diatermi) Brand vid ingrepp pga spill som antänds av utrustning Förrådet för desinfektionssprit är ett brandskyddat skåp. Ventilationen i lokalen är mycket hög och brännbara ämnen ventileras effektivt. Vid rengöring/desinfektion är det inga tändkällor som är aktiva där arbetet pågår. Det är små mängder som används i samband med ingrepp. Brandsläckare och automatiskt brandlarm finns. Personalen är väl förtrogen med släckutrustningen. Sjukmottagningar Anlagd brand i brandfarlig vara förvaringen Brand i samband med behandling Brandspridning från belysning Brand pga spill i behandling/undersökningsrum Brand i rum med höjd syrgashalt Förvaringsplats för brandfarlig vara är låst. Utrustning som används i samband med undersökningar och behandlingar kan vara i något sämre skick pga omfattande användning och att många olika personer använder den. Rengöring med brandfarlig vara sker mellan varje patient varför det kan uppkomma spill som riskerar antändas av utrustningen. Då mång personer rör sig i lokalerna är det en något ökad risk för att en obehörig kan få möjlighet att anlägga en brand. Dessutom gör det att slitaget på belysning och annan elutrustning riskarar vara större. I rum med förhöjd syrgashalt vidtas särskilda åtgärder för att minska mängden antändbart material och dessutom preparat för behandling) kan en antändning inträffa. Mängderna i varje tillredning är liten och lämplig släckutrustning finns vid arbetsplatserna. Personalen är tränad i användning av brandsläckare.

7 Steriliseringscentral på sjukhus Brand i utrustning för sterilisering med brandfarlig vara Brand i förråd för brandfarlig vara Brandspridning från annan utrustning till brandfarlig vara Inne på steriliseringscentralen används brandfarliga varor som ibland också värms. Detta gör att sannolikheten för en brand kan vara något större än på andra ställen. Dock är utrustningen tillverkad för att ha sådan funktion vilket gör att så länge utrustningen underhålls och sköts helt enligt tillverkarens anvisningar möts denna ökning av en minskning som gör att totalt sett är sannolikheten inte högre än på andra ställen. Men konsekvenserna kan vid ett fel bli svårare än på andra ställen. Risknivån totalt sett ökar därför. Sterilisering och desinficering av utrustning och materiel på går i större omfattning än på andra avdelningar vilket gör att mängderna brandfarlig vara är större. Personalen är dock väl medveten om detta och är utbildade för att kunna använda den släckutrustning som finns. Brandsläckare som är lämplig för de ämnen som används finns och placerade i anslutning till utrustningen. Lokalerna är försedda med brandlarm och ventilationen är god. Bergvärme Brand vid påfyllning av brandfarlig vara i systemet Brand vid igångkörning Brand vi underhållsarbete Brand uppstår i entreprenörens lager eller vid mottagning eller leverans till kund Brand vid dispensering till kund Lagring av större mängder görs i separat brandsprinklat rum. Påfyllning av systemet sker slutet och övervakas samt alla tändkällor är avlägsnade. Vid reparationsarbetet minimeras spill genom att ventiler till systemet stängs runt komponenter som skall bytas. Inget hetarbete utförs på systemet utan föregående hetarbetestillstånd och gasfrihetsprovning. Tändkällor avlägsnas vid allt underhållsarbete på systemet.

8 Varuhus/Byggmarknad Brand uppstår i köksdel Anlagd brand i butiken Brandspridning från ljusarmatur Brand uppstår vid lossning av brandfarlig vara Brand uppstår vid truckladdning Brand i gasollager Varuhuset har vattensprinkler och brandlarm och systemet kontrolleras årligen. Brandfarlig vara lagras separat i brandavskilt rum. Ingen öppen hantering sker. I butiken förvaras brandfarlig vara i separata skåp med brandmotstånd. Gasol förvaras separat. Personalen genomgår årligen i släckning med handbrandsläckare. Handbrandsläckare finns tillgängliga för personalen.