Vägledning för god hantering av brandfarlig vara och tillhörande skyddsinstallationer

Transkript

1 Uppdragsnr: (8) PM Karolinska Institutet Vägledning för god hantering av brandfarlig vara och tillhörande skyddsinstallationer 1 Bakgrund och syfte WSP har på uppdrag av fastighetsavdelningen på Karolinska Institutet besökt de olika institutionerna som hanterar brandfarlig vara. Minnesanteckningar har tagits fram från respektive besiktning och redovisar: 1. Brister som finns vad gäller brandfarlig vara hantering. 2. Handlingsplan för att åtgärda bristerna. Både uppräkningen av bristerna och handlingsplanen refererar till denna PM. PM:an ger vägledning hur hantering av brandfarlig vätska och brandfarlig gas bör hanteras på ett laboratorium för att följa LBE (2010:1011). Skyddsnivån i denna PM är den skyddsnivå som krävs för att klara samhällskraven, relaterat till säkerhet för liv och hälsa. Högre skyddsnivå kan vara motiverad på respektive institution beroende på vilka skyddsbehov det finns för lokala forskningsprojektet. Försäkringsvillkor är inte beaktade. 2 Förvaring av brandfarlig vätska 2.1 Förvaring i ventilerat skåp Förvaring av maximalt 50 liter brandfarlig vätska per brandcell ska ske i ventilerade skåp. Större mängd kan accepteras beroende på hur det byggnadstekniska brandskyddet är utformat (t e x sprinkler, förekomsten av sekundära brandceller mm). WSP Brand & Risk Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (8) Förvaringsskåp ska ha en luftomsättning som säkerhetsställer att det är ett undertryck i skåpet jämfört med intilliggande lokal. För att reducera risken för uppkomst av explosiv atmosfär vid hantering av öppnade behållare med brandfarlig vätska till icke beaktansvärd nivå krävs minst 10 omsättningar per timme enligt SS-EN 60079, NF4.5 utgåva 4. WSP rekommenderar att luftomsättning ska kontrolleras varje år alternativt utförs funktionskontroll av ventilation enligt 27 och 28 i AFS 2009:2. Funktionskontrollen utförs för att säkerhetsställa ventilationens tillgänglighet. 2.2 Förvaring i brandtekniskt avskilt skåp Förvaring av mer än 50 liter brandfarlig vätska per brandcell ska ske i brandtekniskt avskilt och ventilerat skåp. Skåp ska klara lägst brandteknisk klass EI Förvaring i kyl- och frysskåp När brandfarlig vätska sätts in i ett kyl- eller frysskåp finns det en explosionsrisk om den brandfarliga vätskan har en flampunkt som är 30 C eller lägre. Kyl- eller frysskåp där brandfarlig vara förvaras (flampunkt som är 30 C eller lägre) ska ha ett explosionssäkert (gnistfritt) utförande inne i kyl/frysskåpet. All temperaturreglerad apparatur som inte har explosionssäkert utförande innebär risker tillsammans med brandfarliga varor. Kyl- och frysskåp ska därför inte placeras inom ett explosionsfarligt område (klassat område). 2.4 Skyltning Skåp för förvaring av brandfarlig vara ska förses med varningskylt för brandfarlig vara och förbundsskylt mot öppen eld. Figur 1. Varningskylt för brandfarlig vara Figur 2. Förbundsskylt mot öppen eld

3 Uppdragsnr: (8) 2.5 Samförvaring Brandfarlig vara får inte förvaras tillsammans (i samma skåp) med varor, t.ex. gifter och syror, om riskerna därigenom ökar i mer än ringa omfattning. För att inte förvärra en brand får vare sig brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor, brandreaktiva varor eller lättantändligt material förvaras tillsammans. Brandfarlig vara som vid brand i sig kan ge upphov till giftiga gaser förvaras separat. 3 Hantering av brandfarlig vara 3.1 Dragskåp för hantering av brandfarlig vara Risken med öppen hantering av brandfarlig vara (med flampunkt 30 C) kan reduceras genom att brandfarlig vara hanteras i dragskåp eller att brandfarlig vara hanteras i ett klassat område (område utan tändkällor och med klassad elutrustning). I ett dragskåp som är anpassat för brandfarlig vara hantering ska elutrustning automatisk göras strömlös (vilket kallas förregling) om luftflödet understiger grundflödet. Förreglingsfunktionen ska kontrolleras varje år (AFS 2009:2). Det är viktigt att laboratoriepersonalen lätt kan se om dragskåp är avsett för hantering av brandfarlig vara, oavsett om laboratoriepersonalen är svensktalande eller ej. 3.2 Dragbänk för hantering av brandfarlig vara Om brandfarlig vara hanteras på dragbänk så ska klassningsplan tas fram för hanteringen. En dragbänk har normalt inte ett luftflöde som krävs för att säkerhetsställa att riskområde inte kan uppkomma. 3.3 Etanol i blomspruta Etanol (70 % etanollösning) som appliceras med blomspruta skapar brännbar dimma. Denna brännbara dimma utgör ett riskområde vilket bl. a. innebär att all elektronisk utrustning där sprutan används behöver klassas. Detta är ingen realistisk åtgärd utan etanollösning i blomsruta bör bytas mot en anordning som ger en sluten stråle.

4 Uppdragsnr: (8) 3.4 Förvaring av väteperoxider och organiska peroxider Väteperoxid får inte förvaras tillsammans med andra kemikalier eller brännbara material. I laborationslokal får behållare med högst 1 liter och med en sammanlagd kvantitet om högst 50 liter förvaras. Förvaringen ska ske i torrt, svalt och mörkt i skåp. På KIs internwebb finns mer information: 4 Utrustning och system som hanterar brandfarlig vara 4.1 Utrustning med certifikat Utrustning med certifikat enligt standarder i serier IEC eller i serien, IEC uppfyller fordringarna för användning i riskområden. 4.2 Utrustning utan certifikat Med undantag för enkla apparater i egensäkra kretsar, ska för användning i riskområden sådan utrustning som helt saknar certifikat som inte överensstämmer med någon av de ovan nämnda standarder bara väljas om det inte går att få tag på lämplig utrustning med certifikat. En motivering varför utrustning utan certifikat används ska ges av användaren, tillverkaren eller tredje part och iföras i EX-dokumentationen. Utrustning och system som används under speciella omständigheter, t ex för forskning, utveckling, i pilotanläggningar, där explosionsskyddad utrustning inte är tillgänglig, behöver inte uppfylla fordringar i tillämpliga standarder förutsätt att installationen står under uppsikt av ett anmält organ och minst ett av följande villkor är uppfyllt. 1. Åtgärder är vidtagna för att säkerhetsställa att explosiv atmosfär inte uppstår, eller 2. Åtgärder är vidtagna för att säkerhetsställa att utrustningen blir frånkopplad om explosiv atmosfär skulle uppstå, eller 3. Åtgärder är vidtagana för att säkerhetsställa att personer och omgivning inte utsätts för fara genom brand eller explosion.

5 Uppdragsnr: (8) 4.3 HPLC Om HPLC utrustning hanterar brandfarlig vara och om avfallsbehållaren och/eller lösningsbehållaren är öppen skapas ett riskområde. En klassningsplan ska tas fram för hanteringen alternativt placeras avfallsbehållaren och/eller lösningsbehållaren i ett ventilerat skåp. Det finns mindre ventilerade skåp som är avsedd för denna typ av brandfarlig vara hantering (se figur 3). Ventilerade skåp ska ha en luftomsättning och kontrolleras enligt avsnitt 2.1 i denna PM. 4.4 Dokumentation För att kunna följa ATEX direktiven (Europaparlamentets och rådets direktiv) och underlydande föreskrifter och standarder ska leverantören av utrustningen därför lämna följande dokumentation, uppgifter och intyg så att en EXdokumentation kan göras i ordning för installationen. 1. Underlag för klassningsplan som visar riskområdets utsträckning eller intyg över att explosiv atmosfär inte uppstår utanför maskinen. 2. Anvisningar för montage och anslutningar. 4.5 Användaren Figur 3 Ventilerade skåp som är avsedd för HPCL Användaren ska ha förmåga att använda utrustningen på det sätt som den är avsedd för. Bl. a bör användaren ha rutiner och dokumentation att: 1. Installationen av utrustningen är utförd enligt tillverkarens anvisningar, 2. Underhåll av utrustningen följer tillverkarens anvisningar, 3. Hanteringen av utrustningen i övrigt följer tillverkarens anvisningar, 4. Säkerhetsställa att utbytbara delar är av rätt typ och har rätt märkdata.

6 Uppdragsnr: (8) 5 Gasflaskor Denna PM behandlar även gasflaskor som inte innehåller brandfarlig gas. Förekomsten av gasflaskor påverkar riskbilden på ett laboratorium och det är därför viktigt att gasflaskhanteringen sker på ett betryggande sätt. Gasflaskor utan brandfarlig gas berörs inte av LBE(2010:1011) mer än då eventuell samförvaring sker. 5.1 Gasflaskor med brandfarlig gas I laborationslokal får det endast finnas det antal flaskor med brandfarlig gas som behövs för laborationens utförande alternativt dagsbehovet. Gasolbrännare och dylikt ska ställas in i separat ventilerat skåp efter att laborationen är utförd. Brandfarlig gas förvaras i väl ventilerat brandtekniskt avskilt skåp/rum i lägst klass EI 30. Gasflaskor med brandfarlig gas som är större än 10 liter, som står inomhus och används under en längre tid ska vara placerad i väl ventilerat brandtekniskt avskilt skåp/rum i lägst klass EI Förvaring av gasflaskor En vanlig brist är att det förvaras och hanteras betydligt mer gas/gasflaskor än vad som är motiverat ur förbrukningssynpunkt. Normalt får endast behållare som behövs för dagsbehovet hanteras. Gasflaskor ska förvaras utomhus eller i lätt åtkomliga, väl ventilerade torra och svala utrymmen. Gasflaskor som används eller förvaras stående ska säkras mot att falla omkull. Med hänsyn till möjligheterna att vid brand flytta en gasflaska är det angeläget att inomhus placerad gasflaska är lättåtkomlig och lätt att koppla loss utan verktyg. Lämpligen förvaras en avbitartång i närheten av anslutna gasflaskor för snabb bortkoppling. Fyllda och tömda flaskor, liksom flaskor för olika gaser, bör förvaras åtskilda. 5.3 Anslutna gasflaskor inomhus Gasledningar mellan gasflaska och gasförbrukaren ska vara monterade av en fackman på ett fackmannamässigt sätt.

7 Uppdragsnr: (8) 5.4 Syrgas, bioxid m fl syrgasblandningar Syrgas är inte en brandfarlig vara som är tillståndspliktig enligt LBE (2010:1011), men är en brandbefrämjande (brandunderhållande) och oxiderande gas. Brandförloppet fördubblas när syrgaskoncentrationen ökar från 21 till 24 vol.% och ökar 10 ggr vid 40 vol.%. Förekomsten av syrgas är därför väsentligt vid bedömning av riskkontexten på laboratorier. 5.5 Varningsskyltning Varningsskylt för gasflaskor ska finnas uppsatt i anslutning till dörren till lokal eller annat utrymme där flaskor förvaras. Varningsskylt ska även finnas invid flaskors uppställningsplats om flaskorna inte är väl synliga. Enligt SÄIFS 1998:7 ska det finnas förbuds- och varningsskylt om det hanterars mer än 30 liter brandfarlig gas inomhus. Figur 4. Varningskylt för gasflaska Figur 5. Förbundsskylt mot öppen eld, om det hanterars mer än 30 liter brandfarlig gas inomhus. Under varningsskylt för gasflaskor ska det finnas tilläggsskylt med namn på gasen/gaserna, antalet flaskor och flaskans/flaskornas storlek (önskemål från räddningstjänsten). 6 Klassningsplan Vid hantering av brandfarlig gas, vätska eller ånga där en explosiv gasblandning kan bildas, skall en klassningsplan tas fram enligt Europastandarden EN T. ex. gäller detta för brandfarlig vätska med en flampunkt 30 C som hanteras utanför ett dragskåp (enligt avsnitt avsnitt 3.1 i denna PM).

8 Uppdragsnr: (8) Huvudprincipen för klassningsförfarandet är att området, där brandfarlig vätska hanteras, delas i olika zoner beroende på explosionsrisken Zonerna beskrivs enligt följande: Zon 0 är områden där explosiv gasblandning alltid förväntas förekomma t.ex. inuti en tank med brandfarligt lösningsmedel. Zon 1 är områden där explosiv gasblandning förväntas förekomma i begränsad omfattning vid normal drift t.ex. vid en fyllningsstation för brandfarliga produkter. Zon 2 är områden där explosiv gasblandning förväntas förekomma sällan och om det förekommer vara kortvarigt. Inom respektive zon ställs det olika krav på potentiella tändkällor som t ex elektrisk utrustning. Klassningsplan ska finnas uppsatt väl synlig vid riskområdet. 7 Spill Alla verksamheter som hanterar kemikalier ska ha egen utrustning för att kunna ta hand om mindre spill. I utrustningen ska det t.ex. ingå absorptionsmaterial (ex. vermikulit eller absol) och skyddskläder. All personal som hanterar brandfarlig vara ska vara påläst och veta hur spill ska hanteras. Information om ämnets farliga egenskaper finns i säkerhetsdatablad. Vidare finns det i ämnets säkerhetsdatablad information om metoder och material för inneslutning och sanering. Större utsläpp av brandfarlig vara kan betraktas som räddningstjänst. Det är bättre att ringa räddningstjänsten (nödnummer 112) en gång för mycket än en gång för lite. Räddningstjänsten är till för din och dina medarbetares säkerhet. Spill kan förebyggas genom att använda små behållare (ett spill kan inte bli större än mängden som ryms i behållaren). att inte använda större behållare än vad som kan hanteras, normalt max 5 l behållare/dunkar. att använda tratt och tappa över till en behållare som är förhindrad från att välta. att tappa upp eller i övrigt hantera brandfarlig vara där det finns yta med invallningskant och/eller avlopp för kemikalier.