Nytt teknikprogram - Förslag till teknik och programinnehåll Projektansvarig: GNAB Anders Ahlström Deltagare: Representanter från kommunens näringslivs föreningar, GNAB, gymnasieskolan och YrkesVux Allmänt Bakgrund Industrins framtvingade produktionseffektiviseringar, där arbetskraft byts ut mot teknik, har varit ett måste för att kunna konkurera på en global marknad. Utvecklingen påbörjades i slutet av -90 talet för att accelerera under 2000-talet. Av lönsamhetsskäl har utvecklingen varit branschspecifik och utvecklats olika mycket. Längst har utvecklingen kommit inom den polymera branschen. Allt tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta under de kommande åren. Nämnda utveckling har gått i otakt med övriga samhället, vilket lett till en växande kompetensbrist. Orsaken till denna kompetensbrist har flera orsaker men ointresset från våra ungdomar är det främsta. Detta i sin tur är orsakat av flera samhällsfaktorer där våra ungdomar under en längre tid fått lära sig att industrin inte har någon framtid, denna ansågs bestå av tjänsteutveckling. Förutom att samhället missförstått de framtida behoven har industrin själva ett ansvar man inte tagit. Man har framförallt inte talat om för våra ungdomar att man behöver dem och påvisat att man kan vara en attraktiv arbetsgivare. Även skolan har gått i otakt, man har inte hängt med i utvecklingen. Innehållet i kursutbudet överensstämmer inte med behoven, ett faktum som framkommit efter samråd med representanter från olika branscher. För drygt ett år sedan uttalade sig en av Barack Obamas rådgivare, Sussanne Burger, om tillverkningsindustrins framtid, en framtid som tydliggjordes av dess behov och vikten av att återta kontrollen över dess återskapande. Efter detta uttalande, vilket framfördes av rätt person vid rätt tid, har en följa John mentalitet vuxit fram där EU deklarerat att industrin skall stå för minst 20 % av EU:s samlade BNP, detta att jämföras med de senaste årens nedmontering av industrin till en nivå av näst intill 10 %. För Sveriges del ligger den nationella nivån på 16 %, vilket underlättar våra möjligheter. Detta sista stycke, näringspolitiska inlägg, är sagt för att påvisa den återindustrialisering som påbörjats, vilken bör säkerställa intresset för industrin och dess framtid. Se vidare, bifogad bilaga, den industridebatt som pågått i Svenska Dagbladet under sommaren 2013. Framtid och behov Att återskapa intresset för industrin och säkerställa kompetensutvecklingen kräver ett samlat grepp mellan kommuner, utbildningsorgan och näringslivet. För att råda bot på den uppkomna situationen krävs utbildningsinsatser för både ungdomar och företagens befintliga personal. Det krävs insatser från samtliga utbildningsorgan, grundskola, gymnasieskola, öppna föreläsningar, YH (Hph), Kunskap Invest och Yrkes Vux. Av dessa utbildningsorgan står gymnasieskolan för det långsiktigt viktigaste perspektivet. Övriga utbildningar står närmare näringslivet, är mer uppdaterade på behoven och kan i det korta perspektivet tillgodose behovet av ny kompetens bland befintlig personal.
Regionalt/lokalt Av ovan nämnda orsaker har industriföreträdare i Gislaveds kommun, tillsammans med företrädare för gymnasieskola (Tomas Haldin och Monica Strannabjär), Yrkeshögskola (Östen Lindbäck, Linda Johansson) och YrkesVux (Roland Andersson), arbetat med att identifiera vad som krävs för att tillgodose de lokalt uppkomna behoven. Vidare skall vi också läggas det utvärderingsarbete som gjorde i samband med det regionala automationsprojektet 2011/12. Till beskrivna behov kan också läggas det tydliga budskap som 80 företag i Gnosjöregionen framfört i sitt utvecklingsarbete med projektet Framtid Gnosjöregionen. Syftet med det regionala/lokala arbetet har varit: Att säkerställa det lokala/regionala långsiktiga behovet av rätt kompetens för industrin. Att öka intresset bland regionens ungdomar för lokalarbetsmarknad och industrin. Målet är: Analys Att säkerställa industrins långsiktiga behov av arbetskraft med rätt kompetens. Vid en jämförelse med industrins behov kunde man konstatera att program och maskininnehåll på gymnasieskolans yrkeslinjer inte överensstämmer med förväntningarna. Främsta orsaken till detta är, förutom de ekonomiska, den teknikutveckling som skett inom 3D och automation. Med tanke på den snabba teknikutveckling som skett, och fortsatt pågår, är det av största vikt att skolan har tillgång till ny teknik. Vidare kan konstateras att rätt utbildningskompetens bäst vidmakthålls genom utbyte med näringslivet. Dels kan företrädare från näringsliv delta i skolans undervisning, dels kan elever och lärare bedriva delar av sin utbildning i företagen. För att lyckas attrahera ungdomar krävs att man påverkar intresset redan i grundskolans årskurs 8/9. Behovet av statushöjning för dessa utbildningsprogram är stort och av största vikt för att få ungdomar att välja denna väg. Det vikande elevunderlaget får inte framkalla en passiv hållning till dessa utbildningar. Underlaget skall ses som en indikator på att vi, alla berörda, gjort fel och måste göra om. Allt annat vore förödande för näringsliv och långsiktigt den lokala attraktiviteten. Gör vi rätt kan det bidra till en långsiktig tillväxt, både vad gäller arbetstillfällen och attraktivitet. Beskrivna analys och underlag omfattar samtliga lokalt representerade tillverkningsbranscher, polymer, trä och metall. Följande förslag har framarbetats av representanter från skola och näringslivsföreträdare: Statushöjning Skapa en ny och egen identitet genom bildandet av en Yrkesakademi, alt. Industricollage. Kräver att alla yrkesrelaterade program inom polymer, trä och metall finns på ett och samma ställe. Inkluderar även YrkesVux och YH utbildningar. Namnbyte får inte underskattas! Ett modernt programinnehåll (se nedan identifierat) attraherar ungdomar. Tillgång till en modern maskinpark (se förslag nedan) som speglar en modern verklighet och lokal industri.
Ett nära samarbete med näringslivet både i skolan och utanför. Se förslag nedan. Program skall vara högskoleförberedande, men skall kunna väljas bort. Teknikkrav/maskinpark Skolans maskinpark skall omfatta vad som finns i ett modernt industriföretag vad gäller datorer för konstruktion, programmering och simulering. 3D teknik/skrivare är ett måste och maskinparken skall byggas upp med arbetsceller, automation och verktyg. Tillgång till specialmaskiner kan ske genom att förlägga viss utbildning utanför skolan i samarbete med näringslivet. Möjlighet till samarbetsavtal med maskinleverantörer bör undersökas (se Licron koncept). Förväntningar på näringsliv Ta emot elever för studiebesök. Om skolan finansierar, kunna avsätta kompetens för utbildning. Ett alternativ för vissa ämnen och kompetenser, ex. 3D, simulering, robotisering etc. Tillhandahålla praktik Tillhandahålla fadderskap Tillhandahålla sommarjobb Delta i skolundervisning i skola och på egen arbetsplats. Grundskola Inför teknisk orientering i årskurs 8 och 9 på grundskolan. Låt eleverna skapa och med hjälp av gymnasieskolan realisera det de skapat. Exempelvis rita/konstruera och realisera via 3D skrivare på gymnasieskolan. Återimplementera tekniklådorna i låga åldrar. Kanske redan på lekis? Låt elever besöka gymnasieskolans yrkes och studieförebyggande program. Gymnasieskolans kompetensförstärkning. Behov föreligger inom följande områden: Robotteknik, Produktionsplanering, Automation, Eftermarknad (Service), Kvalitet, Materialkunskap, Verktygsteknik (verktygsmakare) Produktionsteknik. Produktionsekonomi bas Simuleringsteknik 3D teknik
Behov av ett 4:e utbildningsår alt. YH Då det planerade återinförande av ett 4:e utbildningsår på gymnasieskolan är orienterat till det studieförberedande programmet, kan detta inte utnyttjas för den föreslagna yrkesrelaterade gymnasieutbildningen. Dock skulle ett sådant behov kunna lösas via Vuxenskolan, men kräver då ett års praktik mellan de olika utbildningarna. Även Yrkeshögskolan kan vara ett alternativ, men då med en annan bredd än en Vuxenskola. Nytt yrkestekniskt program med en smalare bas (en ingång med flera valmöjligheter under utbildningens gång), men med flera utgångar. Programet föreslås innehålla minst fyra utgångar (yrkesområden, se modell), Produktionsteknik, Verktygsteknik, Produktion & Automation samt Robotteknik. Basen inom samtliga områden är, förutom obligatoriska ämnen enligt skolverket, produktionsplanering (här ingår lean) och ritningsläsning. Övriga ämnesområden som bedöms vara viktiga inom de olika yrkesområdena, vilket i sig också är en utveckling från tidigare industriprogram, är enligt följande: Robotteknik Simulering Programmering, teori och praktik Mekanik El Elektronik Verktygstekniker Lasersvets Konstruktion Materiallära 3D skrivare Maskin& hantverk: Friformfräsning, slipning, filning, trådgnistning etc. Produktionsteknik Ställarteknik Programmering Produktionsekonomi steg 1 Kvalitet Maskinlära Materialkunskap Produktion & automation (leder även till service och kvalitetsteknik). El Pneumatik Programmering Konstruktion Kvalitet Produktionsekonomi steg 1 & 2 Robotteknik På uppdrag av näringslivsföreningarna i: Hestra Kjell Eberstål, Smålandsstenar/Skeppshult David Gustafsson, Gislaved Thorbjörn Henriksson, Anderstorp Christer Sjölander, Reftele Lina Gunnarsson, Burseryd/Broaryd Thomas Johansson. Samtliga föreningar står bakom och har godkänt denna skrivelse. Gislaved 2013-09-17/Anders Ahlström
Utbildningsmodell 4:de år YH/YrkesVux Robot teknik Verktygs tekniker Produktion automatio Produktions teknik 3:dje året 2: a året Gymnasiet 1:a året Grundskola årskurs 8 9 Teknisk orientering