82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst är det beteendet hos den som använder byggnaden som avgör den verkliga energiåtgången. Men det är också viktigt med ett fackmannamässigt utförande av byggnaden. Det betyder att arbetet måste utföras både rätt och noggrant. Om material och utförande är helt perfekt så får man en viss säkerhetsmarginal i förhållande till det beräknade värdet. Men fel i arbetsutförandet eller en felaktigt uppbyggd konstruktion kan påverka både isolereffekten och beständigheten. Följande punkter är särskilt viktiga att tänka på för att få ett korrekt och noggrant arbetsutförande: Luft- och ångtäthet Byggnaden skall ha ett lufttätt skikt, en ångspärr eller som man numera ofta säger ångbroms, på insidan av konstruktionen. Skiktet skall inte bara hindra fukttransporten inifrån och ut, det skall framför allt göra konstruktionen lufttät. En otät konstruktion ger högre energiförbrukning och risk för fukt- och mögelskador inuti konstruktionen. Dessutom kan drag försämra komforten. Isolerutförande Värmeisoleringen måste fylla ut hela det avsedda utrymmet. Det får inte finnas luftspringor. Särskilt viktigt är det att isoleringen ligger an mot den varma sidan. Om isoleringen inte helt fyller ut sitt utrymme kan luften börja cirkulera, en konvektion som kraftigt kan minska isoleringens avsedda effekt. Vindskydd När luften rör sig bakom fasaden är det viktigt att den inte kan tränga in i isoleringen eller i springor runt den. Därför måste det finnas ett vindskydd som förhindrar detta. Vindskyddet skall anpassas till isoleringsmaterialet, fasadmaterialet och till konstruktionens hela uppbyggnad.
B i l a g a H 83 Ventilerad luftspalt Bakom ett fasadskikt eller under många takbeläggningar bör det normalt finnas en luftspalt som är ventilerad med uteluft. Den skall underlätta att den fukt som kommer in utifrån kan ventileras bort. Den fungerar även som en extra säkerhet om man på något ställe misslyckats med att göra konstruktionens insida tät. Vissa konstruktioner med helt tät utsida t.ex. varma tak och sandwichkonstruktioner behöver inte ha någon luftspalt. Det är viktigt att man följer dessa fyra principer när man konstruerar, annars riskerar man att få en onödigt hög energiförbrukning och i värsta fall att man råkar ut för fuktskador. Här följer nu några råd och tips för var och en av punkterna. Följ rekommendationerna så får du en väl fungerande byggnad! Luft- och ångtäthet Ett modernt hus måste vara tätt för att ventilationen skall fungera så som tänkt. Därför krävs en luft- och ångbroms som fungerar under husets hela livslängd. Vanligast är att man bygger in en plastfolie i konstruktionen och att man placerar den på den varma sidan av isoleringen. Men även t.ex. betong kan ge lufttäthet. En väl fungerande luft- och ångbroms är speciellt viktig när man har övertryck inomhus. Det uppstår nästan alltid överst i byggnaden under vintern. Om vindsbjälklaget inte är lufttätt så kan varm och fuktig luft tränga in i konstruktionen och kondensera. Följden kan bli allvarliga mögelskador. Och om isoleringen inte hålls torr så isolerar den sämre. Fuktkonvektion (fukt som följer med när luften tränger in i en byggnadsdel) är mycket farligare än fuktdiffusion (fukt som förflyttas p.g.a. skillnad i ånghalt). Det är alltså mycket viktigt med lufttäthet. Men luftspärren bör även förhindra ångdiffusion in i konstruktionen. Annars kan vattenånga kondensera och förorsaka skador. Det är framför allt på vintern som drivkraften för diffusion är stor
84 B i l a g a H eftersom det tillförs fukt inne i byggnaden både från människor och från verksamhet. Spärren skall då placeras på insidan för att vara effektiv. Placeras den på utsidan så får den helt motsatt effekt mot den avsedda. Då kommer fukten att kondensera på spärren. Ibland hävdas att en ångspärr på insidan skulle kunna skapa skador under varma, regniga sommardagar då diffusionen driver fukten utifrån och in i konstruktionen. Många uppföljningar visar dock att farhågorna är överdrivna. Det är drivkrafterna under vintern som man måste gardera sig mot. Luft- och ångbromsen är vanligtvis en 0,2 mm PE-folie. Det finns även nya moderna material som är väl lämpade. Folierna ska ha så få och väl tätade skarvar som möjligt. Många skador har rapporterats från byggnader där man gjort konstruktionen medvetet otät för att ge den möjlighet att andas. Swedisol vill bestämt varna för sådana lösningar. Var därför noga med utförandet av luft- och ångbromsen. De mest kritiska punkterna är anslutningar mellan olika byggnadsdelar genomföringar för rör, eldosor eller ventilationsdon skarvar i folien Lägg ett lufttätt skikt, t.ex. en 0,2 mm PE-folie på insidan av isoleringen för att förhindra luftläckage och ångdiffusion. Placera om möjligt installationerna på varma sidan av folien. Tänk på att göra alla skarvar och genomföringar täta. Använd beständig tejp, lim, fogmassor eller andra speciella anordningar. Dreva och täta större springor. På utvändigt isolerade tak av betong eller lättbetong skall spärren läggas direkt under isoleringen för att skydda den mot byggfukt. Utvändigt isolerade låglutande oventilerade tak på bärande plåt bör alltid utföras med en luft- och ångbroms på plåten. Speciellt viktigt blir detta om verksamheten i lokalen markant ökar luftens fuktinnehåll. Man skall inte använda plastfolie i byggnadsdelar som har direkt kontakt med marken t.ex. källarytterväggar, källargolv eller platta på mark. Marken har ju vanligtvis högre fukthalt än inomhusluften. Därför bör man lägga huvuddelen av isoleringen på utsidan respektive på undersidan. Använder man isolering på insidan av en platta på mark eller ett källargolv bör man lägga en effektiv ångspärr under isoleringen. Vid en invändigt isolerad källarvägg använder man inte ångspärr eftersom den i de övre delarna kan bli för kall och därmed ge fuktproblem. Lägg in fuktskydd mellan trä och betongen.
B i l a g a H 85 Isolerutförande Uppbyggnaden av ett isolermaterial med celler eller fibrer gör att luften förhindras att röra sig i själva materialet. Men luft kan också röra sig i springor och spalter runt isoleringen. Det är därför viktigt att den helt fyller ut avsett utrymme. Eftersom varm luft är lättare än kall strävar luften i en yttervägg efter att stiga längs den varma sidan av isoleringen och att sjunka längs den kalla utsidan. Dessa drivkrafter ökar ju större temperaturskillnad man har över isoleringen. I ett tak vill luften röra sig genom konstruktionen. Det är speciellt viktigt att undvika spalter, hålrum, springor eller andra ofullkomligheter intill isoleringen på den varma insidan. Om kall ytterluft tränger in till isoleringens insida har man ju kortslutit isoleringen. Var noga med att skära till isoleringen så att den passar. Var noga vid monteringen så att isoleringen helt fyller ut det utrymme den är avsedd för. Mineralull skall skäras till med ett litet längd- och breddövermått. Inga icke avsedda luftutrymmen mellan isoleringen och de omgivande ytorna ska finnas. Isolering i flera skikt skall monteras med förskjutna skarvar där så är möjligt. Luft- och ångspärren och isoleringen skall ligga dikt an mot varandra. Har man t.ex. en gles panel i taket skall spärren placeras ovanpå denna. Vindskydd Vindskyddet skall hindra luft som rör sig bakom ett fasadskikt eller ett yttertak att försämra värmeisoleringsförmågan hos isoleringen. Det är alltså luften som rör sig parallellt med isoleringen som man skall skydda sig mot med vindskyddet, luftrörelser genom konstruktionen skall ju luft- och ångspärren ta hand om. Kravet på vindskyddet beror på hur stora luftrörelser man kan förvänta sig bakom fasadskiktet. En väl murad tegelfasad ger t.ex. betydligt lägre luftrörelser än en träpanel. Höga byggnader ger större luftrörelser än låga och vindutsatta byggnader större luftrörelser än vindskyddade. Speciellt utsatta är byggnadens hörn där skillnaden i vindtrycket kan vara stort mellan de båda sidorna. Vindskyddet får inte vara så tätt mot ångdiffusion att det hindrar fukt som kommit in i konstruktionen att torka ut utåt. Var speciellt noga med vindskyddet vid byggnadens hörn. Inga onödiga skarvar här.
86 B i l a g a H Följ anvisningarna i de rekommendationer, som kan utläsas ur nedanstående figur. De bygger på lång erfarenhet och är en garanti för god funktion. Vill man välja en annan lösning sker det på egen risk. Konsultera i så fall tillverkaren eller erkänd expertis. 1 1 2 Lätt mineralull Mineralull, som inte kräver vindskydd Vindskydd av gips, board, folie eller papper 1 2 Vindskydd av papper klistrat på mineralull Valfritt fasadmaterial 2 Ventilerade luftspalter Bakom fasadskikt och under takbeläggningar bör det finnas en ventilerad luftspalt. Den skall ventilera (och i väggar även dränera) bort eventuellt inträngande regnvatten och hindra det från att nå andra fuktkänsliga konstruktionsdelar. Dessutom skall spalten ventilera bort eventuell fukt som kommer inifrån byggnaden. Luftspalten bör vara minst 20 mm bred och får inte vara helt igensatt av läkt eller bruksrester. Sandwich-konstruktioner, betongelement eller s.k. industritak eller låglutande tak behöver normalt inte någon luftspalt. Om fasadmaterialet har slät baksida så får inte spikläkt e.d. täta luftspalten. Om bjälklagskanten måste tätas för att hindra risk för brandspridning bör man välja luftgenomsläpplig mineralull. Var noga med att bygga in en god ventilation vid takfoten på vindsbjälklaget och komplettera med nock- eller gavelventilation.