PBL kunskapsbanken

PBL kunskapsbanken 2013-03-11

Innehållsförteckning Lov & byggande 1 Förändringar 2 maj 2011 1 Allmänt om tillsyn och tillsynsvägledning 1 Lov och anmälningsplikt 1 Bygglov 2 Bygglov för byggnader 2 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus 6 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus inom detaljplan 10 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus utom detaljplan 11 Tidsbegränsade bygglov och bygglov för ändamål av säsongskaraktär 14 Rivningslov 16 Marklov 19 Anmälningsplikt 21 Villkorsbesked 24 Handläggning av lov och förhandsbesked 26 Ansökan om lov och förhandsbesked 26 Att göra en anmälan 31 Upplysnings- och underrättelseplikt samt samordning med 33 miljöärenden Att höra grannar och andra berörda 35 Tidsfrist för handläggning av lov och förhandsbesked 37 Prövning av bygglov inom detaljplan 39 Krav på planenligt utgångsläge 39 Krav på åtgärdens planenlighet 41 Liten avvikelse 42 Samlad bedömning av avvikelser från detaljplanebestämmelser och 45 områdesbestämmelser Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet 45 Prövning av tomters tillgänglighet och användbarhet 48 Prövning av bostäders lämplighet för sitt ändamål 49 Prövning av bygglov inom områdesbestämmelser 52 Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet 52 Prövning av tomters tillgänglighet och användbarhet 55 Prövning av bostäders lämplighet för sitt ändamål 56 Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser 59 Prövning av bygglov mot hushållningsbestämmelser i miljöbalkens 59 tredje kapitel Prövning av bygglov mot hushållningsbestämmelser i miljöbalkens 65 fjärde kapitel

Prövning av byggnaders tillgänglighet och användbarhet 69 Prövning av tomters tillgänglighet och användbarhet 72 Prövning av bostäders lämplighet för sitt ändamål 73 Prövning av rivningslov och marklov 75 Prövning av rivningslov 76 Prövning av marklov 77 Prövning av förhandsbesked 79 Prövning av förhandsbesked utanför plan mot 79 hushållningsbestämmelser i miljöbalkens tredje kapitel Prövning av förhandsbesked utanför plan mot 84 hushållningsbestämmelser i miljöbalkens fjärde kapitel Anstånd med att avgöra lov och förhandsbesked 88 Beslutets innehåll, expediering och giltighetstid 91 Villkor i lov och förhandsbesked 91 Byggprocessen 93 Byggherrens ansvar 94 Kontrollansvariga och deras uppgifter 94 Certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga 98 Tekniskt samråd 101 Byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd 103 Startbesked 106 Utstakning och lägeskontroll 109 Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök 110 Kompletterande villkor 112 Slutsamråd 112 Slutbesked 113

1 Lov & byggande Förändringar 2 maj 2011 En av förändringarna för hantering av bygglov är att vissa lämplighets-, tillgänglighetsoch användbarhetsfrågor prövas i beslutet. Det innebär till exempel att den kommande byggnaden ska följa lagens krav En kontrollansvarig (KA) ska utses i beslutet om lov. Kommunen får en handläggning på tio veckor av lovärenden. Handläggningstiden får förlängas med ytterligare tio veckor. Samordning mellan olika lagsystem Nya plan - ochh bygglagen stadgar en viss samordning av lovärenden och anmälningsärenden enligt miljöbalken. En annan viktig är att lov- och förhandsbesked ska kunna vinna laga kraft. Bygganmälan slopas, istället inför en anmälningsplikt för vissa ärenden som inte är lovpliktiga. Nu krävs det startbesked krävs för att få påbörja lov- och anmälningspliktiga åtgärderkontrollansvariga och andra sakkunniga måste vara certifierade, det finns en viss övergångstid för kontrollansvariga om det finns särskilda skäl. Andra nyheter i plan- och bygglagen är att byggnadsnämnden ska göra minst ett arbetsplatsbesök, att slutsamråd ska hållas, normalt ska detta ske på byggarbetsplatsen och att det är byggnadsnämnden som utfärdar slutbesked. Senast granskad: 2011-04-07 Allmänt om tillsyn och tillsynsvägledning Senast granskad: 2012-10-29 Lov och anmälningsplikt Bygglov krävs oftast för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar som till exempel att inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För en- och tvåbostadshus finns det vissa undantag från kraven på bygglov. Detta gäller till exempel friggebodar, uteplatser och skärmtak. Utanför sammanhållen bebyggelse kan man även få göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader utan bygglov. Det finns även bestämmelser om krav på marklov, rivningslov med mera. En åtgärd som inte behöver lov kan kräva anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder kan vara rivning, borttagande av ett byggnadsverk eller en del därav. En lov- eller anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked.

2 Relaterad information I webbokhandeln Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? http://www.boverket.se/om-boverket/webbokhandel/publikationer/2011/behover-jag-soka/ Senast granskad: 2011-03-31 Bygglov Bygglov krävs oftast för att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar som till exempel att inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För en- och tvåbostadshus finns det vissa undantag från kraven på bygglov. Detta gäller till exempel friggebodar, uteplatser och skärmtak. Utanför sammanhållen bebyggelse kan man även få göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader utan bygglov. Det kan också krävas bygglov för att anordna eller väsentligt ändra vissa anläggningar, som exempelvis upplag, plank och murar. För åtgärder som kräver bygglov kan man begära förhandsbesked. För tillfällig användning av mark eller byggnader kan ibland tidsbegränsade bygglov lämnas. Åtgärder som inte kräver lov kan vara anmälningspliktiga. Senast granskad: 2012-02-24 Bygglov för byggnader Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller anpassats till. Bygglov krävs också för sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Inom ett område som omfattas av detaljplan krävs det bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller att på annat sätt ändra byggnaden om dess yttre utseende påverkas avsevärt. Det krävs bygglov för att uppföra en ny byggnad och för att göra en tillbyggnad. Dessutom krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. Om byggnaden ligger i ett område som omfattas av detaljplan krävs bygglov även för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på byggnaden eller för andra ändringsåtgärder om byggnadens

3 yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Plan- och bygglag (2010:900) 9:2 Undantag från kravet på bygglov För en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring krävs det bygglov bara för åtgärder som innebär att byggnaden tas i anspråk eller inreds för väsentligt annat ändamål än det för vilket byggnaden senast använts eller för vilket bygglov har lämnats. Plan- och bygglag (2010:900) 9:3 Det finns även bestämmelser om minskad bygglovsplikt för en- och tvåbostadshus samt bestämmelser om minskad och ökad bygglovsplikt genom bland annat särskilda bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Uppföra en ny byggnad I plan- och bygglagen definieras byggnad som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 I förarbeten och rättsavgöranden i anslutning till tidigare lagstiftning har begreppet byggnad preciserats när det gäller små och enkla konstruktioner, lätt flyttbara konstruktioner och vissa speciella konstruktioner. (jfr prop 1985/86:1 s 674-675) Små och enkla konstruktioner Exempel på små och enkla konstruktioner som betraktats som byggnad är hydda, kiosk, lekstuga, transformatorbyggnad, öppen paviljong och långtidsuppställt tält för mötesverksamhet. En portal uppförd i anslutning till staket har däremot inte ansetts som byggnad. En hundkoja med måtten 2 x 1,7 m och ett uthus på 1,5 x 1,5 m harbetraktats som byggnad, men inte en koja med måtten 1 x 1 m på samma tomt. Ytterligare exempel på små och enkla konstruktioner som betraktats som byggnad är lappkåta, sol- och regnskydd med trätak, sol- och vindskydd. (jfr prop 1985/86:1 s 674-675)

4 Lätt flyttbara konstruktioner Det har i rättspraxis inte krävts att en byggnad skall vara förenad med marken. Husvagnar, redskapsvagnar, husbåtar och försäljningskiosker på hjul har därför i vissa fall betraktats som byggnad. Vid bedömningen har hänsyn tagits till användningssättet, utformningen och varaktigheten i användningen. En husvagn som står uppställd på samma ställe under en längre tid än en normal semester och används för bostadsändamål är därför att betrakta som en byggnad som det krävs bygglov för. Som exempel på betydelsen av varaktigheten kan nämnas att en kiosk på hjul som flyttas dagligen inte ansses kräva bygglov. En flytt av en byggnad till exempelvis en annan plats på tomten eller till en annan tomt är däremot att betrakta som uppförande av en ny byggnad och är därför också en bygglovspliktig åtgärd. (jfr prop 1985/86:1 s 674-675) Vissa speciella konstruktioner Under förutsättning att de är konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem kan även vissa speciella konstruktioner betraktas som byggnader. I rättsavgöranden till tidigare lagstiftning har exempelvis större silobyggnader, spannmålstorkar och offentliga toaletter under mark att betrakta som byggnader. Även en badbassäng som var uppallad på sådant sätt att man fick ett användbart utrymme under bassängen har betraktats som byggnad. Båtkranar och skateboardramper har däremot inte betraktats som byggnad.. (jfr prop 1985/86:1 s 674-675) Konstruktioner som inte betraktas som byggnader kan ändå vara bygglovspliktiga som andra anläggningar. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:1-4 Tillbyggnad I plan- och bygglagen definieras tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, oavsett i vilken riktning detta sker. Det betyder att påbyggnad, sidobygnad och utgrävning av källare räknas som tillbyggnad. Alla tillbyggnader är bygglovspliktiga enligt plan- och bygglagen. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 (jfr prop 1985/86:1 s 676) Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad

5 Väsentligt annat ändamål Det krävs bygglov för åtgärder som innebär att byggnader helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för väsentligen annat ändamål än tidigare. I första hand är det byggnadens tidigare faktiska användning som är utgångspunkt för bedömningen. Om byggnaden inte tidigare alls har använts, får man falla tillbaka på vad som finns angivet i det senast lämnade lovet. Lovplikten gäller oavsett om några inredningsåtgärder behöver vidtas. Vid bedömningen av vad som är att betrakta som väsentligt annat ändamål kan vägledning hämtas från den praxis som utbildat sig i rättsavgöranden till tidigare byggnadslagstiftning. Exempel på situationer där det varit fråga om väsentligen annat ändamål är förändring av garage till lager, förändring av lager och garage till plåtslageri respektive bilverkstad, inrättande av caférörelse i en villabyggnad, inrättande av billackeringsverkstad i ett garage, inrättande av lager i en del av ett källargarage, ianspråktagande av en lagerbyggnad för handelsändamål (stormarknad), förändring av sport- och tennishall till lager- och försäljningslokal, förändring av fabriksbyggnad till detaljhandel och försäljning av livsmedel utöver s.k. kiosksortiment på bensinstation. Att omvandla en bostadslägenhet till kontor har betraktats som en ändring till väsentligen annat ändamål och som därmed kräver bygglov. Kravet på väsentlighet medför emellertid att omvandling av en mindre del av en bostad till kontor inte kräver bygglov.krav på lov har inte heller ansetts föreligga för användning av en sommarstuga som helårsbostad, möbelförsäljning i lokaler där det tidigare har skett bilförsäljning eller för att ta i anspråk fyra sovrum i övervåning av ett hus för rumsuthyrning (resanderum).kravet på väsentlighet kan vara uppfyllt oberoende av om det är en stor eller liten del av byggnaden som tas i anspråk. Verksamhetens omfattning kan dock spela en viss roll, särskilt när det är fråga om en verksamhet som en person bedriver i sin bostad. Det krävs också att den ändrade användningen inte är av en helt tillfällig karaktär. Det bör därför inte krävas lov, om en bostadslägenhet tillfälligt tas i anspråk som kontor på en byggarbetsplats eller som valbyrå inför ett val. När ett säsongsbetonat nyttjande var avsett att återkomma år efter år har dock byggnadslov krävts. I detaljplanebestämmelser kan det ha gjorts skillnad mellan partihandel och detaljhandel och inom kategorin detaljhandel kan handel med skrymmande varor och i vissa fall handel med livsmedel ha skiljts ut. En övergång mellan dessa former av handel innebär att lokalen tas i anspråk för ett väsentligt ändrat användningssätt och det krävs alltså bygglov. (jfr prop 1985/86:1 s 677-678) Ytterligare bostad eller ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri För sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri krävs bygglov. Det är fråga om ändringar som kan ha inverkan på behov och dimension av va-anläggningar, gator, parkeringsutrymmen, service m.m. Det krävs dock inte bygglov för sammanslagning av flera lägenheter eller flera lokaler till en, eftersom någon motsvarande inverkan inte bedöms uppstå i sådana fall. (jfr prop 1993/94:178 s 114)

6 Påverka byggnadens yttre utseende Inom områden med detaljplan krävs bygglov för att färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. Plan- och bygglag (2010:900) 9:2 Med omfärgning avses att byggnaden färgas om i en ny kulör och med byte avses ändring till annat material. I rättsavgörande har med annan ändring som avsevärt påverkar byggnadens yttre betraktats inte alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans. Att putsa eller lägga på ytterpanel på en byggnad som inte tidigare varit putsad eller försedd med panel, eller att ta upp fönster eller dörrar eller väsentligt ändra befintliga sådana har däremot betraktyats som lovpliktiga åtgärder.bedömningen av om en åtgärd avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende ska enligt rättspraxis ske med utgångspunkt i byggnaden som sådan utan hänsynstagande till den omgivande miljön. Bygglov har krävts för att byta fönster med karm och båge av brunmålat trä mot fönster med karm och båge av vit plast och bredare profiler samt för att omvandla ett verandatak till en balkong och att ändra ett befintligt fönster till dörr ut till balkongen. Det har inte ansetts kräva bygglov att montera utvändiga tilläggsfönster med bågar och karmar försedda med täckplåt av aluminium målad i liknande färg som de befintligaträfönstrens bågar och karmar,. Ekonomibyggnader För ekonomibyggnader som utanför detaljplanelagt område krävs bygglov endast för åtgärder som innebär att byggnader tas i anspråk eller inreds helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Inom område med detaljplan krävs däremot bygglov för att uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring. Plan- och bygglag (2010:900) 9:2-3 Senast granskad: 2011-04-14 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus Bygglov krävs inte för att anordna en skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad, så kallad friggebod, i omedelbar närhet av bostadshuset. Om åtgärden sker närmare gränsen än 4,5 meter krävs dock berörda grannars medgivande. För en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs inte bygglov för att anordna en skyddad uteplats eller ett skärmtak. Bygglov krävs inte heller för att uppföra en eller flera komplementbyggnader, så kallade friggebodar, med en sammanlagd byggnadsarea på maximalt 15 m².

7 Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet. Med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. Tvåbostadshus kan vara fristående eller sammanbyggda i tomtgräns. (TNC) En- eller tvåbostadshus innefattar även fritidshus och större kolonistugor. Däremot omfattar det inte stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning. Skyddad uteplats Bygglov krävs inte för att med mur eller plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om berörda grannar ger sitt medgivande får placering dock ske närmare gränsen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 1 st 1 p och 2 st Om den skyddade uteplatsen ska anordnas närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande måste bygglov sökas. Byggnadsnämnden gör då en vanlig prövning av ärendet. Bygglov krävs också om den skyddade uteplatsen placeras närmare gräns mot gata eller park än 4,5 meter. (Prop. 2006/07:122 s. 49.)När en mur eller ett plank anordnas på två hussidor som möts i ett hörn, tillåts muren eller planket få en sträckning som ytterst, det vill säga 3,6 meter från vardera husväggen, följer de linjer som parallellt med de båda väggarna möts i ett hörn. Detta gäller även om resultatet blir att murens eller plankets ytterhörn på det sättet blir på ett något längre avstånd från husets hörn än 3,6 meter. (Jfr prop. 2006/07:122 s. 50.) Bygglov krävs för att med dörrar eller glaspartier åstadkomma en tät klimatskärm mellan uteplatsen och omgivningen så att uteplatsen övergår till att bli ett tillbyggt rum (uterum). (Jfr prop. 2006/07:122 s. 50.) Skärmtak Bygglov krävs inte för att anordna skärmtak över en skyddad uteplats (enligt ovan), altan, balkong eller entré. Den sammanlagda arean på de skärmtak som uppförts på tomten, utan krav på bygglov, får inte överskrida 15,0 m². Skärmtaken får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om berörda grannar ger sitt medgivande får dock placering ske närmare gränsen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 1 st. 2 p. och 2 st. Om skärmtaket ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande måste bygglov sökas. Byggnadsnämnden gör då en vanlig prövning av ärendet. Bygglov krävs också om skärmtaket placeras närmare gräns mot gata eller park än 4,5 meter. (Prop. 2006/07:122 s. 49.)Skärmtak får

8 uppföras i vilket antal och läge som helst så länge man håller sig inom ovan angivna mått. Den sammanlagda arean beräknas utifrån den yta på marken eller motsvarande som skärmtaken täcker sett i ett fågelperspektiv och inte utifrån arean på taken som sådana. (Jfr prop. 2006/07:122 s. 49.) Den formulering denna punkt har fått i lagen, tolkas vanligen som att skärmtak får sättas upp över altaner, balkonger eller entréer även till komplementbyggnader. (Norstedts laghandböcker. Plan- och bygglagen s 8:35.) Komplementbyggnad, så kallad friggebod Bygglov krävs inte för att i bostadshusets omedelbara närhet uppföra en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar. Den sammanlagda byggnadsarean av alla de komplementbyggnader som har uppförts på tomten, med stöd av bestämmelserna om undantag från krav på bygglov, får inte vara större än 15,0 m². Den högsta höjden från mark till taknock får vara 3,0 meter. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 1 st. 3 p. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om berörda grannar ger sitt medgivande får de dock placeras närmare gränsen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 1 st. 3 p. och 2 st. Om en komplementbyggnad ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande måste bygglov sökas. Byggnadsnämnden gör då en vanlig prövning av ärendet. Bygglov krävs också om en komplementbyggnad placeras närmare gräns mot gata eller park än 4,5 meter. (Prop. 2006/07:122 s. 49.) Komplementbyggnadens storlek En komplementbyggnad ska vara fristående. Det är den utvändiga arean som räknas. I standarden SS 21054:2009 anges hur man beräknar area och volym för husbyggnader. Standarden ges ut av Swedish Standards Institute, SIS. Taknockshöjden på en komplementbyggnad beräknas med utgångspunkt från markens medelnivå invid byggnaden. En dom från Regeringsrätten kan ge vägledning för hur byggnadshöjden beräknas. Plan- och byggförordning (2011:338) 1:3

9 (RÅ 1994 ref. 73) Komplementbyggnadens placering Lagen eller förarbetena ger ingen vägledning till vad som menas med i omedelbar närhet av bostadshuset. Men byggnaden får inte placeras så att hemfridszonen utökas eller så att allemansrätten inskränks. (Norstedts laghandböcker. Plan- och bygglagen 9:2-9 s.16.) Komplementbyggnaden ska lokaliseras, placeras och utformas så att byggnaden eller den avsedda användningen inte innebär fara för människors hälsa eller säkerhet eller medför en betydande olägenhet på annat sätt. Plan- och bygglag (2010:900) 2:9 Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 9 Komplementbyggnadens användningsområde I lagen finns inte angivet vad komplementbyggnaden får användas till. Vanligen nämns uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu och båthus som exempel. Även andra användningssätt är möjliga men det ska vara ett komplement till bostadshuset. (Norstedts laghandböcker. Plan- och bygglagen s 8:34.) Strandskydd Det krävs tillstånd enligt miljöbalken om man bygger inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Strandskyddsområdet kan utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen. Strandskyddsdispens krävs även om bygglov inte behövs. Miljöbalk (1998:808) 7:13-18 Undantag För ett område som utgör en värdefull miljö kan kommunen, i en detaljplan, bestämma att bygglov krävs för att uppföra komplementbyggnader. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4 3 st. Plan- och bygglag (2010:900) 9:8 1 st. 2a p.

10 Gemensamma bestämmelser för skyddad uteplats, skärmtak och komplementbyggnader Det är den byggande själv som får skaffa ett intyg om grannars medgivande och bevara det som framtida bevisning när han eller hon vill placera skyddad uteplats, skärmtak eller komplementbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter. När en grannfastighet ägs av två makar eller sambor behövs medgivande från båda två. Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. (Jfr prop. 1985/86:1 s 256)De tekniska egenskapskrav som finns i plan- och bygglagen gäller även vid uppförande av komplementbyggnader och andra bygglovsfria åtgärder. (Jfr prop. 2006/07:122 s. 49.)Rätten att uppföra en komplementbyggnad, anordna en skyddad uteplats eller skärmtak gäller även för en- och tvåbostadshus på arrenderad mark. I sådant fall räknas det föreskrivna avståndet på 4,5 meter från gränsen för den tomtplats som arrenderas. (Jfr prop.1985/86:1 s 697)Rätten att uppföra en komplementbyggnad, anordna en skyddad uteplats eller skärmtak begränsas inte av det som står i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det betyder att dessa åtgärder får utföras på det som i detaljplan är punktprickad mark, det vill säga mark som normalt inte får bebyggas. Man får också uppföra en komplementbyggnad oavsett vad detaljplanen anger om största tillåtna byggnadsarea. Plan- och bygglag (2010:900) 10:2 Senast granskad: 2011-04-14 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus inom detaljplan För en- och tvåbostadshus inom detaljplan behövs inte bygglov för att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom område med detaljplan krävs inte bygglov för att färga om en byggnad. Det krävs inte heller bygglov för att byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Förutsättningen för att bygglov inte krävs är att åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. (PBL 9 kap. 5 första stycket) Plan- och bygglag (2010:900) 9:5 Väsentligheten bör bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringarna i sig. Det innebär att lovplikten inte bör bedömas till exempel utifrån kulörförändringen som sådan, utan utifrån effekten på byggnaden, som kan variera mycket mellan olika byggnader. (Prop. 2006/07:122 s 49) En bedömning måste göras i varje enskilt fall av hur den tänkta förändringen påverkar byggnadens eller områdets karaktär. När byggnaden ligger i ett område som har en speciell eller tidstypisk karaktär krävs generellt en mera restriktiv bedömning.med omfärgning avses att byggnaden färgas om i en ny kulör. Med byte avses ändring till annat material. Exempel på åtgärder som kan medföra att byggnadens eller områdets karaktär ändras väsentligt är, att putsa eller lägga på ytterpanel på en byggnad som inte tidigare varit putsad eller försedd med panel. Det kan också vara att ta upp fönster eller dörrar eller väsentligt ändra befintliga

11 sådana. (Jfr prop. 1985/86:1 s 693 f.)rätten att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial begränsas inte av det som står i detaljplan eller områdesbestämmelser. Plan- och bygglag (2010:900) 10:2 Undantag För ett område som utgör en värdefull miljö kan kommunen, i en detaljplan, bestämma att bygglov krävs för att färga om en byggnad, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial. Plan- och bygglag (2010:900) 9:5 2 st. Plan- och bygglag (2010:900) 9:8 1 st. p.2a Senast granskad: 2011-04-14 Bygglovfria åtgärder för en- och tvåbostadshus utom detaljplan Utanför detaljplan krävs inte bygglov för att göra en liten tillbyggnad. Bygglov krävs inte heller för att uppföra en komplementbyggnad, mur eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset. Utanför område med detaljplan krävs inte bygglov för vissa åtgärder för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank. Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 1 st. Man får göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter. Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 1 st.

12 Om berörda grannar ger sitt medgivande får åtgärden dock ske närmare gränsen än 4,5 meter. Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 2 st. Det är den byggande själv som får skaffa ett intyg om grannens medgivande och bevara det som framtida bevisning. Det är lämpligt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. (Jfr prop. 1985/86:1 s 256)Men om berörda grannar inte ger sitt medgivande måste man söka bygglov. Byggnadsnämnden gör då en vanlig prövning av ärendet. Komplement Tillbyggnaden och den tillkommande byggnaden ska ha karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen. Det innebär att tillskottet inte får vara så betydande att det kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. (Jfr prop. 1985/86 s 276) En komplementbyggnad ska vara fristående. Exempel på vad en komplementbyggnad kan användas till är båthus, bastu, garage och gäststuga. (Jfr prop. 1985/86:1 s 274 f) Att orden en eller ett placeras framför flertalet substantiv i paragrafen som reglerar detta innebär ingen begränsning till ett visst antal i sak. (Prop. 2009/10:170 s 468) Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 Rätten att uppföra ovan nämnda åtgärder gäller även för en- och tvåbostadshus på arrenderad mark. I sådant fall räknas det föreskrivna avståndet på 4,5 meter från gränsen för den tomtplats som arrenderas. Tillbyggnad Med tillbyggnad menas åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Det kan alltså vara i sidled, höjdled eller djupled. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 (Jfr prop. 1986/86:1 s 676)Exempel på en liten tillbyggnad kan vara tillbyggnad med ett eller två bostadsrum, utrymmen för sanitära ändamål, förråd, garage, veranda, balkong, uteplats med tak. (Jfr prop.1985/86:10 s 274)

13 Successiva förändringar Tveksamhet kan uppstå hur man ska bedöma små, successiva förändringar av verksamheten på en fastighet, om förändringarna i ett längre tidsperspektiv gör att användningssättet blir ett helt annat än det ursprungliga. En tillbyggnad kan medföra att ett fritidshus kan användas som helårsbostad. Därmed kan det uppstå krav på förbättring av va-anordningarna och annan samhällsservice. Det kan i sin tur leda till betydande problem i samhällsplaneringen. Varje åtgärd för sig kanske inte får väsentliga effekter för kommunens planering men om man betraktar åtgärderna sammantaget kan de tänkas få sådana konsekvenser. Hänsyn måste tas till alla förbättringsåtgärder som har skett under utvecklingens förlopp. Man är alltså inte hänvisad till att isolerat betrakta den senaste åtgärdens effekter utan får gå tillbaka till hur läget ursprungligen var. (Jfr prop. 1985/86 s 276 och 721) Strandskydd Det krävs tillstånd enligt miljöbalken om man bygger inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Strandskyddsområdet kan utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen. Strandskyddsdispens krävs även om bygglov inte behövs. Miljöbalk (1998:808) 7:13-18 Undantag Bygglovsfrihet föreligger inte om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att åtgärden kräver bygglov utanför en sammanhållen bebyggelse eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 st.3 Plan- och bygglag (2010:900) 9:8 1 st. p.3 Sammanhållen bebyggelse

14 Med sammanhållen bebyggelse menas bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 Senast granskad: 2011-04-14 Tidsbegränsade bygglov och bygglov för ändamål av säsongskaraktär Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om en sökande begär det. Den sökta åtgärden behöver då uppfylla de flesta, men inte alla, förutsättningar som krävs för bygglov. Byggnadsnämnden får dessutom lämna bygglov för en åtgärd av sådan säsongskaraktär att den upprepas under två eller flera år i följd. Åtgärden får då vidtas igen utan ny lovprövning. Huvudregeln är att ett permanent bygglov ska ges för alla åtgärder som kräver bygglov om samtliga förutsättningar för bygglov i plan- och bygglagen är uppfyllda. Alla generella bestämmelser om handläggningen av lovärenden i plan- och bygglagen gäller även för tidsbegränsade bygglov. Det betyder exempelvis att kommunens underrättelseskyldighet gäller fullt ut. När ska ett tidsbegränsat bygglov ges? Ett tidsbegränsat bygglov ska lämnas om åtgärden stämmer överens med en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Plan- och bygglag (2010:900) 9:33 Plan- och bygglag (2010:900) 4:26-29 När får ett tidsbegränsat bygglov ges? Tidsbegränsade bygglov får ges för alla bygglovspliktiga åtgärder och kan alltså även ges för exempelvis ändrad användning av en byggnad eller en del av en byggnad, för åtgärder av säsongskaraktär och för andra anläggningar än byggnader. I vissa fall kan tidsbegränsade bygglov även ges för åtgärder som inte är bygglovspliktiga. (prop 2006/07:122 sid 54)

15 För att ett tidsbegränsat bygglov ska kunna ges för en åtgärd gäller att någon eller några, men inte alla, av de generella förutsättningarna för bygglov i plan- och bygglagen ska vara uppfyllda att den sökande har begärt ett tidsbegränsat bygglov att åtgärden är avsedd att pågå under en begränsad tid. Vilka krav som ska vara uppfyllda och i vilken grad får byggnadsnämnden bedöma i det enskilda fallet, och de eventuella olägenheterna av åtgärden får vägas mot nyttan av den.det går att ge tidsbegränsade bygglov för åtgärder som bedöms innebära större olägenheter än vad som hade accepterats vid permanenta bygglov. Ett grundläggande krav är dock att en byggnad ska placeras så att den eller dess användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Det är syftet med den planerade åtgärden, snarare än dess planerade varaktighet, som bör vara avgörande för vilka krav som är rimliga. (prop. 2006/07:122 sid 54) Plan- och bygglag (2010:900) 9:30-31 När ska tidsbegränsade bygglov inte ges? Tidsbegränsat bygglov ska inte ges om den bygglovspliktiga åtgärden uppfyller samtliga förutsättningar för bygglov enligt plan- och bygglagen. (prop. 2006/07:122 s 73) om marken behöver tas i anspråk för det avsedda ändamålet enligt detaljplan (prop. 1985/86:1 s 722) för att undgå planändring för åtgärder av mer eller mindre permanent karaktär som strider mot detaljplanen och inte kan betraktas som liten avvikelse (jfr prop. 2006/07:122 s 53) för en byggnad eller anläggning som ska uppföras på ett sådant sätt att det är såväl praktiskt som ekonomiskt orimligt att riva den efter några få år (prop. 2006/07:122 s 51) Giltighetstid för tidsbegränsade bygglov Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst fem år. Sökanden kan begära att tiden förlängs med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga tio år endast om lovet ska användas för ett ändamål av säsongskaraktär. Plan- och bygglag (2010:900) 9:33

16 Att ta bort det som utförts med stöd av ett tidsbegränsat bygglov [[//H3]] En åtgärd som utförts eller vidtagits med stöd av ett tidsbegränsat lov måste tas bort eller upphöra innan lovets giltighetstid gått ut, om inte en planändring genomförts så att man kan ge ett permanent bygglov. För att en kommande avveckling ska bedömas vara trovärdig bör det redan i bygglovsansökan redovisas varför bygglovet behövs bara under en begränsad tid och hur avvecklingen ska gå till. Byggherren bär sedan ansvaret för avvecklingen och för att platsen återställs. (prop. 2006/07:122 s 54-55) Det ingår i byggnadsnämndens tillsynsansvar att övervaka att förutsättningarna för tidsbegränsade lov efterföljs och att giltighetstiden inte överskrids. Bygglov för ändamål av säsongskaraktär Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades. Exempel på sådana åtgärder är att sätta upp en kiosk som bara används under en del av året, att ordna tillfälliga parkeringsplatser för återkommande evenemang eller att sätta upp skyltar som står där endast under en del av året. Plan- och bygglag (2010:900) 9:9 Möjligheten att lämna ett sådant bygglov bör dock begränsas till de situationer då åtgärden verkligen vidtas varje år, i annat fall bör bygglov sökas på nytt. (prop. 2006/7:122 s 56) Att ta bort det som utförts med bygglov för ändamål av säsongskaraktär När ett bygglov ska användas endast för ändamål av säsongskaraktär bör sökanden i sin ansökan redovisa hur avvecklingen av den uppförda byggnaden eller motsvarande ska gå till och hur marken ska återställas under den tid då lovet inte används. (prop. 2006/07:122 s 56) Senast granskad: 2011-05-19 Rivningslov Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vissa byggnader kräver dock varken rivningslov eller anmälan.

17 Vad innebär rivning? Begreppet rivning innebär i princip att man helt tar bort en byggnad, det vill säga även stommen. En byggnad kan alltså skalas av såväl invändigt som utvändigt utan att åtgärden bedöms som rivning, så länge stommen står kvar. Även om grunden ska finnas kvar och utnyttjas till en ny byggnad, är det ändå fråga om rivning. Det räknas också som rivning när man tar bort endast en del av ett hus, till exempel en veranda. (jfr prop. 1985/86:1 s. 706 f.) För att flytta en byggnad från en plats till en annan krävs rivningslov och sedan bygglov på den nya platsen. Observera att utrivningsarbeten i en byggnad inte räknas som rivning utan ofta är att betrakta som ändring av en byggnad. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 Det innebär att man bland annat ska uppfylla kraven på varsamhet Plan- och bygglag (2010:900) 8:17 och ta hänsyn till förbudet att förvanska en särskilt värdefull byggnad. Plan- och bygglag (2010:900) 8:13 När krävs rivningslov I följande fall krävs det rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader inom detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen inom områdesbestämmelser, om kommunen i områdesbestämmelserna har bestämt att rivningslov krävs. Plan- och bygglag (2010:900) 9:10 Rivningslov behövs normalt inte för att riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, t.ex. skärmtak eller friggebodar. Men kommunen får besluta i detaljplan eller områdesbestämmelser att rivningslov krävs även för sådana rivningar. Plan- och bygglag (2010:900) 9:10

18 Rivningslov krävs inte för byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är hemliga. Innan lovpliktiga åtgärder görs på sådana byggnader ska samråd ske med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om att åtgärderna ska göras och var åtgärderna ska göras. Plan- och bygglag (2010:900) 9:15 Även om rivningslov inte krävs för en åtgärd har man rätt att få en ansökan prövad om man vill det. En frivillig ansökan kan man göra för att få ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med plan- och bygglagen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:14 När krävs anmälan Om man ska riva byggnader eller delar av byggnader som inte behöver rivningslov, krävs en anmälan till byggnadsnämnden istället för ett rivningslov. Plan- och bygglag (2010:900) 9:16 Plan- och byggförordning (2011:338) 6:5 Undantag: Anmälan krävs inte för att riva en byggnad eller en del av en byggnad som är en komplementbyggnad ett bygglovsbefriat skärmtak en liten tillbyggnad utanför sammanhållen bebyggelse som inte kräver bygglov en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring eller en byggnad som är avsedd för totalförsvaret och är hemlig. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:5-6 Om det uppkommer rivningsmaterial som innehåller sådant farligt avfall som avses i plan- och bygglagen eller miljöbalken krävs det anmälan vid ändring av en byggnad som innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader

19 installation eller väsentlig ändring av en anordning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt. ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:5 Tillstånd enligt annan lagstiftning Även om det inte behövs rivningslov eller anmälan enligt plan- och bygglagen kan det krävas tillstånd enligt annan lagstiftning, till exempel kulturminneslagen, för att riva en byggnad eller byggnadsdel. Senast granskad: 2011-05-26 Marklov Schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar höjdläget kan kräva marklov. Marklov kan även krävas för trädfällning och skogsplantering. Olika regler gäller inom och utanför detaljplan och områdesbestämmelser. När marklov krävs inom detaljplan Inom områden med detaljplan krävs, med vissa undantag, marklov för schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar markens höjdläge. Detta gäller både för tomter och för allmänna platser. Plan- och bygglag (2010:900) 9:11 Att anlägga en gata eller en park är åtgärder på allmänna platser som kan kräva marklov. Andra exempel är att bygga upp skyddsvallar mot bullerstörningar från trafiken eller att plana ut för en bollplan. Dessa åtgärder vidtas ofta av en kommunal förvaltning, till exempel tekniska förvaltningen, eller en statlig myndighet som Trafikverket. Marklov krävs alltså oavsett vem som utför åtgärden. (jfr prop. 1985/86:1 s. 298 ff.) Uttrycket schaktning innefattar både jord- och bergschaktning och sprängning. (jfr prop. 1985/86:1 s. 707 f.). Av lagstiftningen framgår inte vad som avses med en avsevärd ändring av höjdläget. Det finns heller inga rättsfall som ger vägledning. Byggnadsnämnden måste därför bedöma om marklov krävs från fall till fall. Många kommuner har som riktmärke att en avsevärd ändring av markens höjdläge är en halvmeter. En fråga som ofta diskuteras i praktiken är vad förändringar av markens höjdläge ska relateras till, när man ska fastställa om förändringen är avsevärd. Enligt Didón med flera ligger det närmast till hands att utgå från den del av tomten där schaktningen eller fyllningen ska utföras och inte till hela tomtens höjdläge. (Plan-

20 och bygglagen, Didón m.fl. Norstedts laghandböcker, 2009) Marklov för trädfällning eller skogsplantering I en detaljplan kan lovplikten utökas till att gälla trädfällning och skogsplantering. Plan- och bygglag (2010:900) 9:12 Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Att marklov kan krävas för skogsplantering innebär givetvis inte att kommunen kan reglera plantering av fruktträd på villatomter och liknande åtgärder. (jfr prop. 1985/86:1 s. 708.) När marklov inte krävs inom detaljplan Om det i detaljplanen är bestämt ett visst höjdläge för markytan krävs det inte marklov för att höja eller sänka markytan till den angivna nivån. [[LAGTEXT]]Plan- och bygglag (2010:900) 9:11[[//LAGTEXT]] Kommunen kan i en detaljplan ha beslutat att det inte krävs marklov för schaktning eller fyllning, för delar av eller för hela planområdet. [[LAGTEXT]]Plan- och bygglag (2010:900) 9:11[[//LAGTEXT]] Schaktning och fyllning som görs i samband med byggnadsarbeten kräver inte ett separat marklov eftersom markarbetena prövas i själva bygglovsärendet. Den färdiga markhöjden behöver därför framgå av handlingarna till bygglovsansökan. (jfr prop. 1985/86:1 s. 707 f.) Prövningen görs då bland annat mot plan- och bygglagens bestämmelser om hur tomter ska ordnas. [[LAGTEXT]]Plan- och bygglag (2010:900) 8:9[[//LAGTEXT]] Eftersom byggnadshöjden räknas från den färdiga markhöjden så som den redovisas på bygglovshandlingarna är det viktigt att eventuella schaktningar och fyllningar hanteras i bygglovet. ( RÅ 1991 ref. 94) Den markhöjd som anges på de fastställda bygglovshandlingarna måste följas annars kan byggnadshöjden påverkas och detta kan leda till att byggnaden inte överensstämmer med bygglovet. När marklov krävs inom områdesbestämmelser I områdesbestämmelser kan kommunen besluta att marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering inom områden som är avsedda för bebyggelse, eller som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

21 Plan- och bygglag (2010:900) 9:13 Anläggningar som kan kräva ett skydds- eller säkerhetsområde är anläggningar för totalförsvaret, till exempel befästningar, ammunitionsförråd, radio- och radarstationer eller teleanläggningar, statliga flygplatser och andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer och andra kärnenergianläggningar, andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, till exempel vindkraftverk eller miljöfarliga anläggningar. Plan- och bygglag (2010:900) 9:13 Även om marklov inte krävs för en åtgärd har man rätt att få en ansökan prövad om man vill det. En frivillig ansökan kan man göra för att få ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med plan- och bygglagen. Plan- och bygglag (2010:900) 9:14 Åtgärder för totalförsvaret Åtgärder på anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är hemliga kräver inte marklov. Plan- och bygglag (2010:900) 9:15 Senast granskad: 2011-03-31 Anmälningsplikt En åtgärd som inte behöver lov kan kräva anmälan, det vill säga vara anmälningspliktig. Exempel på sådana åtgärder kan vara rivning, ändring och tekniska installationer. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked. Om en åtgärd är lovpliktig räcker det med att lämna in en ansökan om lov och någon särskild anmälan behövs inte. Åtgärder som inte kräver lov kan istället kräva en anmälan. Åtgärder som kräver anmälan

22 Anmälan krävs för: Ändringar som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt installationer eller väsentliga ändringar av hissar, eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnader installationer eller väsentliga ändringar av anläggningar för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt ändringar som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad underhåll av byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av detaljplan eller områdesbestämmelser enligt gällande plan- och bygglag eller motsvarande äldre föreskrifter nybyggnad eller väsentliga ändringar av vindkraftverk eller rivning av vissa byggnader eller delar av byggnader som inte kräver lov Plan- och byggförordning (2011:338) 6:5 Om det i samband med åtgärder som avses under punkterna 1-4 kan antas uppkomma rivningsmaterial som innehåller sådant farligt avfall som avses i plan- och bygglagen eller miljöbalken ska detta framgå av anmälan. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:5 Om en anmälan krävs får åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden gett ett startbesked. Plan- och bygglag (2010:900) 10:3 Åtgärder som inte kräver anmälan Det finns undantag från kravet på anmälan beroende på vilken åtgärd som utförs, vilken typ av byggnad eller anläggning det gäller, vem som äger byggnaden och beroende på var åtgärden utförs. Åtgärder inom detaljplan Dessa undantag gäller för en-och tvåbostadshus och för fristående uthus, garage och andra små byggnader, så kallade komplementbyggnader, som hör till bostadshus och som inte innebär en ändring av befintliga bärande delar. Anmälan behövs då inte för att: anordna en skyddad uteplats med en mur eller ett plank inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter

23 anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i punkt ett, eller över en altan, balkong eller entré. Förutsättningen är att skärmtaket tillsammans med eventuella andra skärmtak som har anordnats på tomten, utan krav på bygglov, inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter uppföra en komplementbyggnad, en så kallad friggebod, i omedelbar närhet av bostadshuset. Förutsättningen är att byggnaden tillsammans med eventuella andra komplementbyggnader som uppförts på tomten, utan krav på bygglov, inte har en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter och att taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, så länge byggnadens eller områdets karaktär därigenom inte ändras väsentligt. Den som vill utföra åtgärderna i de tre första punkterna närmare gränsen än 4,5 meter måste ha grannarnas medgivande. Annars blir åtgärderna bygglovspliktiga. Plan- och bygglag (2010:900) 9:4-5 Plan- och byggförordning (2011:338) 6:6 Plan- och byggförordning (2011:338) 6:6 Åtgärder utanför detaljplan Samma undantag som gäller för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom detaljplan gäller också utanför detaljplan. Dessutom finns ytterligare två undantag från anmälningsplikten under förutsättning att åtgärderna inte innebär en ändring av befintliga bärande delar. Anmälan behövs inte för att göra en liten tillbyggnad uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset. Den som vill utföra dessa åtgärder närmare gränsen än 4,5 meter måste ha grannarnas medgivande. Annars blir åtgärderna bygglovspliktiga. Plan- och bygglag (2010:900) 9:6 Det krävs inte heller anmälan för ändringar av en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller någon annan liknande näring. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:6

24 Statliga och landstingsägda byggnader andra anläggningar och tomter Dessa åtgärder är anmälningsbefriade för statliga och landstingsägda byggnader, andra anläggningar och tomter oavsett om de är belägna inom eller utanför detaljplan eller områdesbestämmelser: ändringar som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt installationer eller väsentliga ändringar av hissar, eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i en byggnad installationer eller väsentliga ändringar av anläggningar för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt eller åtgärder för byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är hemliga. Plan- och byggförordning (2011:338) 6:6 Senast granskad: 2011-03-31 Villkorsbesked Den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära besked för att få veta om åtgärden kommer att omfattas av särskilda följdvillkor för att uppfylla de så kallade utformningskraven i plan- och bygglagen. Byggnadsnämnden är då skyldig att lämna ett villkorsbesked. Om den som ska vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden i ett villkorsbesked meddela om det kan komma att ställas villkor för att åtgärden ska uppfylla utformningskraven i PBL. Plan- och bygglag (2010:900) 9:19 Plan- och bygglag (2010:900) 8:1-2 En byggherre kan exempelvis komma med en sådan begäran när det är svårt att avgöra om byggnadsnämnden kommer att bedöma en åtgärd som en ombyggnad eller som någon annan bygglovspliktig ändring. Eftersom en ombyggnad kan medföra krav på exempelvis tillgänglighetsanpassning av hela byggnaden är det ofta av intresse för den som vill vidta en åtgärd om byggnadsnämnden bedömer den som en ombyggnad eller inte. En sådan bedömning är oftast inte möjlig att göra utan att kommunen gör en närmare genomgång av förutsättningarna i ärendet. Samtidigt kan bedömningen vara helt avgörande för den enskilde och dennes vilja att vidta åtgärden. (jfr prop 2009/10:170 sid 278)