Limträhandbok. Planering och montage av limträkonstruktioner. Del 4

Limträhandbok Planering och montage av limträkonstruktioner Del 4

Limträhandbok Fakta om limträ Del 1 Limträhandbok Dimensionering av limträkonstruktioner Del 3 Limträhandbok Projektering av limträkonstruktioner Del 2 Limträhandbok Planering och montage av limträkonstruktioner Del 4 Limträhandbok Del 1 3 är ett resultat av ett samarbete mellan limträtillverkare och deras branschorganisationer i Finland, Norge och Sverige. Limträhandbok Del 1 3 finns i tre språkversioner finska, norska och svenska. Innehållet i de olika språkversionerna är anpassade till Eurokod 5 med tillhörande nationellt anpassningsdokument, NA. Limträhandbok Del 4 finns endast på svenska. Den är framtagen av Svenskt Trä och finansierad av de svenska limträtillverkarna. Denna skrift utgör Del 4 av Limträhandboken, som består av fyra delar. Del 1 behandlar fakta om limträ och vägledning vid projektering. Del 2 innehåller konstruktionsberäkningar för statisk dimensionering av limträ. Del 3 ger ett antal beräkningsexempel för de vanligaste limträkonstruktionerna. Del 4 ger kunskap om planering och montage av limträkonstruktioner. För ytterligare kunskap, information och praktiska anvisningar om trä, limträ, KL-trä och träbyggande finns TräGuiden, www.traguiden.se, som uppdateras kontinuerligt med ny kunskap och praktiska erfarenheter. TräGuiden är mycket omfattande med tabeller, ritningar och illustrationer. Välkommen in på www.traguiden.se! Information om trä, limträ, KL-trä och träbyggande finns också på www.svenskttra.se. Stockholm, april 2018 Eric Borgström och Johan Fröbel Svenskt Trä Omslag: Montage av ridhusstomme, Hallstahammar.

Limträhandbok Del 4 Innehållsförteckning Att montera limträ 5 1.1 Allmänt om montage av limträ 5 1.2 Hantering av limträelement på byggarbetsplatsen 6 1.3 Transport av limträ 7 1.4 Lossning av limträ 8 1.5 Checklista vid mottagning av limträleverans 11 1.6 Checklista vid lagring av limträ 12 Projektering av limträstomme med hänsyn till montage 13 2.1 Eurokoder och Boverkets konstruktionsregler, EKS 13 2.2 Arbetsmiljöverkets regler 14 Temporär stagning av limträstommar 15 3.1 Praktiska hänsyn 15 3.2 Dimensionerande laster på limträstommar under uppförandefasen 16 3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel 18 3.4 Byggplatstoleranser för limträstommar krav 24 Inköp av limträ och upphandling av limträmontage 25 4.1 Byggentreprenörens inköpsalternativ av limträ 25 4.2 Upphandling av limträmontage 26 Planering av limträmontage 27 5.1 Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för montage av limträstomme 27 Väderskydd av limträstomme under uppförandefasen 30 6.1 Montage av limträstomme utan väderskydd 30 6.2 Montage av limträstomme med kvarsittande emballage som väderskydd 32 6.3 Montage av limträstomme med ytbehandling som väderskydd 32 6.4 Montage av limträstomme med partiellt väderskydd 33 6.5 Montage av limträstomme med övertäckning, temporärt tält 33 6.6 Temporära väderskydd som ska kvarstå 33 6.7 Viktiga råd för att undvika missfärgning av limträelement 33 Bearbetning av limträ på byggarbetsplatsen 35 7.1 Planering av bearbetning av limträelement 35 7.2 Platsbehov och uppläggning av limträelement 36 7.3 Maskinbehov för lyft och bearbetning av limträ 36 7.4 Hål och urtag i limträ samt förstärkningar 37 Montage av beslag och infästningar för limträ 39 8.1 Fästdon till stålbeslag för limträkonstruktioner 40 8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner 41 Förberedelser inför lyft av limträelement 48 9.1 Viktiga råd inför slutligt limträmontage 48 5.2 Montageplan för limträstomme 28 5.3 Maskinresurser för lyft av limträelement samt tillgänglighet 29 Limträhandbok Del 4 3

Limträhandbok Del 4 Montage av limträstommar 49 10.1 Montage av limträpelare 49 10.2 Montage av raka limträbalkar 50 10.3 Vindkryss för permanent stagning 52 10.4 Checklista vid montage av limträstommar 55 Egenkontroll av limträmontage 56 Avslutning av färdigställt limträmontage 57 12.1 Avsyning av limträmontage 57 12.2 Entreprenadbesiktning 58 Ytbehandling av limträ 59 13.1 Ytbehandling på byggarbetsplatsen 59 13.2 Ytbehandling hos limträtillverkaren 61 Exempel på montageplaner för limträstommar 62 Exempel 1. Industrihall med pulpettak 63 Exempel 2. Ridhus med sadeltak 66 Referenser 71 Övriga dokument 71 Friskrivningar 72 Svensk limträindustri 73 Publikationer och hemsidor från Svenskt Trä 75 4 Limträhandbok Del 4

1.1 Allmänt om montage av limträ Att montera limträ Limträ är ett konstruktionsmaterial som är lätt att hantera och det tar vid då konstruktionsvirke inte räcker till hållfasthets- eller storleksmässigt samt då man vill uppnå en mera formstabil konstruktion. Att bygga med limträ är i princip som att bygga med konstruktionsvirke. Skillnaden är att limträelementen ökar i både storlek och vikt, vilket medför att det ofta krävs lyfthjälpmedel. 1.1 Allmänt om montage av limträ Infästningar av limträelement sker med beslag av stål eller trä som spikas eller skruvas. Detta är normala arbetsmoment för träbyggnadsarbetare på en byggarbetsplats, se kapitel 7, Bearbetning av limträ på byggarbetsplatsen, sidan 35. Att resa en trästomme till ett småhus är i regel relativt lätt att överblicka. När spännvidderna blir stora tappar man lite av den överblick man har vid mindre husbyggen. Arbete med limträ blir mer av typ montage då man måste förtillverka limträelementen innan de kan lyftas på plats. Större limträelement kräver större maskiner för transport och lyft. Det blir ofta arbete från lift vid stommontage av limträ, då enbart ställningar ger begränsad räckvidd. Det är normalt projektören som gör tillverkningsritningar för en viss byggnad. Korrekt utförda ritningar möjliggör att få bearbetningen utförd hos limträtillverkaren och montaget underlättas på så sätt. Det blir då enklare att sätta ihop de enskilda limträelementen på byggarbetsplatsen. Har man köpt limträ som inte är exaktkapat måste man utföra kapningen på byggarbetsplatsen. Det är viktigt att det finns en plats där arbetet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Limträ balkar finns från 42 215 mm bredd, b, som standard och de grövre dimensionerna av limträsortimentet kräver speciella maskiner för att få bra snittytor, som exempelvis är viktigt för att uppnå bra anliggning vid upplag. Hos limträtillverkarna finns goda möjligheter till bearbetning som ofta sker med hjälp av CNC-maskiner, Computer Numerical Control. Dessa arbetar med mycket stor noggrannhet, vilket leder till limträelement med mycket exakta mått. Långa limträelement, med längder upp till cirka 20 m, kan bearbetas av CNC-maskiner. Man kan få ett limträelement med mycket snäva måttoleranser, vilket gör att det är lätt att åstadkomma en byggnad enligt givna mått. Många bra handhållna maskiner finns idag på marknaden, varför det går att göra många bearbetningar av limträ även på byggarbetsplatsen, se vidare under kapitel 7, Bearbetning av limträ på byggarbetsplatsen, sidan 35. 1.1 Allmänt om montage av limträ 5 1.2 Hantering av limträelement på byggarbetsplatsen 6 1.2.1 Vikter på limträelement 6 1.3 Transport av limträ 7 1.4 Lossning av limträ 8 1.5 Checklista vid mottagning av limträleverans 11 1.6 Checklista vid lagring av limträ 12 Efterbearbetning hos en limträtillverkare. Limträhandbok Del 4 5

1.2 Hantering av limträelement på byggarbetsplatsen Limträ kan användas till de flesta typer av byggnader, från små till mycket stora. Generellt måste man hantera limträelementen olika i samband med montage. Ska det till exempel vara en helt synlig limträbalk, bör man lägga stor omsorg på att inte smutsa ner den. Ibland låter detta besvärligt, men det är inget problem om montagearbetet planeras och utförs rätt. En limträstomme som ser ren och fräsch ut när byggnaden tas i bruk borde vara en självklarhet för alla berörda parter. 1.2 Hantering av limträelement på byggarbetsplatsen Limträelement är förhållandevis lätta, enkla att stapla och lyfta. Embal laget, av återvinningsbart material, ska behållas på för att minska risken för nedsmutsning i samband med hantering. Det skyddar, förutom mot nederbörd, även mot solens UV-strålar. Bästa lyftmetoden sker med bandstroppar, som läggs som en snara för att förhindra glidning vid lyft. Vid större limträelement med vikt över 500 kg, bör kantskydd användas för att undvika skador på bandstroppar och limträelement. Viktiga fakta om ett specifikt limträelement framgår av en etikett som medföljer limträelementet. Varje limträ element ska i regel ha ett så kallat littera, en beteckning, som också finns med på konstruktions ritningen. Genom att justera lyftlänkarna i längd kan man få limträelementet att följa den lutning som det ska ha i den färdiga konstruktionen, till exempel vid pulpet- eller sadelformade takkonstruktioner. Raka jämnhöga limträbalkar är lika starka utmed hela sin längd. Därför får man lyfta dem med valfri placering av bandstroppar utan att limträelementen skadas. Självklart ska bandstropparna placeras så att man får balans vid lyftet. Vid krökta limträelement eller limträelement med varierande dimension eller med stora hål eller urtag, bör man kontrollera var bandstropparna ska placeras för att minimera risken för brott i limträelementet eller obalans i lyftet. Jämnhöga limträelement har samma rektangulära tvärsnitt utmed hela sin längd. Därför får man tyngdpunkten mitt på limträ elementet, vilket gör det enkelt att placera bandstropparna och få balans vid lyft. Genom att använda bandstroppar undviks kantskador på limträelementet och man kan få bra balans vid lyft. Vid lyft av stora, tunga limträelement bör även kantskydd användas. 1.2.1 Vikter på limträelement Vissa limträtillverkare har vikten på limträelementen angivna på etiket ten, om limträtillverkningen skett mot en projektorder. Viktuppgifter finns inte angivna på lagersortimentet som ofta säljs via bygg- och trävaruhandeln. Det är enkelt att räkna fram vikten på de flesta limträelement med hjälp av till exempel miniräknare eller för hand. Här kommer några exempel på viktberäkning av limträelement: I Sverige tillverkas limträ främst av gran eller ibland furu som har ungefär samma densitet. Vid leveransen håller limträet en fuktkvot av 12 15 % och densiteten är då cirka 470 kg/m 3. Impregnerat limträ har dock en densitet på cirka 600 kg/m 3. Det finns olika former på limträelement, men de huvudsakliga produkterna är lätta att volymbestämma och då får man enkelt fram vikten på limträelementet. 6 Limträhandbok Del 4

1.3 Transport av limträ Volym är bredd höjd längd, b h L, och anges på ritningar i mm. Man vill helst ha värdet i m 3 då man i regel anger vikten i kg/m 3. Resultatet från uträkningen blir i mm 3 vilket måste divideras med 10 9 för att få det i m 3. Man måste alltså flytta kommatecknet 9 decimaler åt vänster. b h Exempel: 90 405 6 000 = 218 700 000 mm 3. Flyttning av kommatecknet 9 decimaler åt vänster ger 0,2187 m 3. Tvärsnittsmått Det kan vara lättare att ändra måtten från början till meter. Flytta i så fall kommatecknet 3 decimaler åt vänster på varje mått. Då ska det se ut så här: Exempel: 0,090 0,405 6,000 = 0,2187 m 3. Vid pulpet- och sadelbalkar av limträ måste man räkna ut genomsnittshöjden först och använda denna som parametern h i volymberäkningen. Räkna ut limträelementvikten genom att multiplicera volymen med densiteten, 470 kg/m 3 eller 600 kg/m 3 om det är impregnerat limträ. H Rak limträbalk L Pulpetbalk av limträ L Volym = b h L h (H+h) Volym = b L 2 H h h Exempel: Limträ med densitet 470 kg/m 3. En rak limträbalk med dimension 165 1 305 17 000 mm väger: 0,165 1,305 17,0 470 = 1 720 kg. En sadelbalk av limträ med dimension 140 (720 + 450) 12 500 mm 2 L (H+h) Sadelbalk av limträ Volym = b L 2 Figur 1.1 Metod för volymberäkning av limträ. väger: 0,14 (0,72 0,45) 12,5 470 = 481 kg. 2 1.3 Transport av limträ Limträ levereras i huvudsak som enskilda limträelement till byggarbetsplatsen. Leveransen sker i regel med lastbil av någon typ. Det som bestämmer vilken typ av fordon det blir är det längsta limträelementet som ska levereras, varför det bör övervägas tidigt i projekteringen huruvida limträelementet kan skarvas. Mindre beställningar av limträ och elementlängder upp till 12 m levereras ofta via bygg- och trävaruhandeln, som ordnar med utkörning till byggarbetsplatsen. Ofta finns det då möjlighet att få limträelementen levererade med en lastbil med kran för att underlätta lossning och eventuella lyft. I sådana fall är det ofta lättare att få godset vid den tid man önskar, då transportavståndet mellan bygg- och trävaruhandeln och bygg arbetsplatsen i regel är kort. Vissa bygg- och trävaruhandlare kan också vara behjälpliga med att lyfta vissa limträelement på plats, om de klarar det med kranen på lastbilen. Limträelement upp till 12 m längd levereras med lastbil med släp. Lastbilen klarar längder upp till cirka 7 m och släpet klarar upp till 12 m. I regel lastas även limträelement med längd mindre än 7 m på släpet, så man bör räkna med att leveransen kommer på lastbil med släp. Totala fordonslängden blir då cirka 24 m. Limträleverans från lastbil med kran. Limträhandbok Del 4 7

1.3 Transport av limträ Transport av långa limträelement med trailerbil. I detta fall krävdes följebilar. Styrbara hjul Tillåten längd med generellt tillstånd 24 30 m Figur 1.2 Gränsvärden för mått på lastfordon i Sverige. Max. höjd 4,5 m Limträelement med längder över 12 m transporteras på trailerbil. Vissa trailerbilar kan dras ut så de kommer upp i över 30 m fordonslängd. Limträelementlängder på 35 40 m kan transporteras på detta sätt. Trailerbilar har oftast styrbara bakre axlar, som gör att de har bra framkomlighet, men de tar givetvis mer plats än en vanlig lastbil. En fullastad normal trailer rymmer cirka 50 52 m 3, vilket ger cirka 24 25 tons lastvikt. Lastbilar med släp är ofta täckta med kapell eller med skåp. Limträelementen lastas vanligtvis med truck och ligger sedan väl skyddade under transporten. Trailerbilar har i regel öppna flak och de lastas oftast med truck, travers, eller med kran uppifrån, vilket också är en fördel vid lossning. Transporter av limträelement ska vara täckta vid otjänligt väder, men det är ofta tillräckligt att ha endast emballage från limträtillverkaren under transport. Är limträelementen oemballerade ska transporten vara täckt med skyddande presenning eller vara utförd med ett täckt fordon. För att optimera transporter såväl miljömässigt som ekonomiskt, bör man köra med så fullt lastade fordon som möjligt. Man ska dock inte avropa större partier än att man klarar att ta emot dem på byggarbetsplatsen. Ett villkor när det gäller transport i samband med köp av limträ är att vägen ska vara framkomlig för det fordon som erfordras för att kunna transportera inköpt gods. Lossning ombesörjs alltid av beställaren eller av den underentreprenör som har montageuppdraget för limträkonstruktionen. Transportreglerna i Sverige är följande och innebär att de flesta transporterna uppfylls inom nedanstående gränsvärden: Normal lastbredd för en vägtransport är 2,6 m och en fordonslängd maximalt 24 m, total höjd får vara högst 4,5 m. Detta gäller både bil med släp och trailerbilar. Lastbredder mellan 2,6 3,1 m samt fordonslängd upp till 30 m kan transporteras med generellt tillstånd, men det krävs skyltning på fordonet. Lastbredd i intervallet 3,1 3,5 m kräver dessutom följebil. Lastbredd i intervallet 3,5 4,5 m kräver tillstånd från Trafikverket i varje enskilt fall samt följebil. Vid bredare transporter än 4,5 m krävs tillstånd i varje enskilt fall från Trafikverket samt att transporten ska följas av en vägtransportledare, i regel med följebilar före och efter transporten. Kompletterande material såsom smidesbeslag samlevereras ofta om de är anskaffade av limträtillverkaren, annars kan de levereras separat från valda smidesleverantörer. 1.4 Lossning av limträ Mottagningskontroll, som ska ingå i en kontrollplan enligt Plan- och bygglagen, PBL, görs samtidigt som lossning av limträelementen sker. Vid lossningen kontrolleras att leveransen omfattar de limträelement och speciella beslag som ska vara med enligt beställningen och mot följesedeln. Eventuella skador på limträelement och emballage ska noteras. 8 Limträhandbok Del 4

1.4 Lossning av limträ Vindkryss P1 P2 B8 P6 B9 P6 B10 P6 B10 P6 B10 P6 B10 P6 B8 P1s P2s B4 B4s P3 B1 B2 B2 B3 B3 B1 P3s Vindkryss P4 P4s Vindkryss P5s P5 B8 P7 B9 P7 B10 P7 B10 P7 B10 P7 B10 P7 B8 Vindkryss Montageriktning Figur 1.3 Exempel på ritning med littera på limträelementen. Att vara förberedd på var de olika limträelementen ska monteras och i vilken turordning, gör att man kan placera ut limträelementen så att man minimerar extra förflyttningar på byggarbetsplatsen. Kontrollplanen kan föreskriva ytterligare kontroller vid mottagandet, till exempel stickprov av fuktkvot hos limträelementen. Ansvarig för mottagningen av en limträleverans bör vara insatt i vad som ska kontrolleras och hur leveransen ska hanteras. Att vara förberedd på var de olika limträelementen ska monteras och i vilken turordning, gör att man kan placera ut limträelementen så att man minimerar extra förflyttningar på byggarbetsplatsen. Den ansvarige för mottagningen bör studera de littera som finns på konstruktionsritningarna och på den montageordning som montageplanen föreslår. På detta sätt kan limträelementen placeras på lämplig plats för vidare montage, utan extra förflyttningar inom byggarbetsplatsen. Vid lossning av limträelement är det arbetsmiljöregler för tunga lyft som gäller. Alla chaufförer har inte utbildning i säkra lyft och får därför inte delta i själva lossningen. Limträelement är ofta lastade med truck då det handlar om transport på lastbil med släp. Taket på släpet kan inte lyftas av och limträelementen kan därför endast lossas med någon typ av lastmaskin med gafflar. Lastningen sker i regel från den ena sidan av fordonet, vilket innebär att det är bra om även lossningen kan ske från samma sida. Det ska vara mellanlägg, det vill säga strölagda reglar, mellan paketen eller limträelementen så att gafflarna kan komma in. Det fria avståndet mellan paketen eller limträelementen är i regel endast 70 mm, så det gäller för truckföraren att vara noggrann och försiktig, för att limträelementen inte ska skadas. Paketens storlek och vikt varierar. Paket med 12 m längd eller mer tar stor plats då man ska ställa av dem, så det är bra att ha en planering så att lossningen skapar så lite störningar som möjligt. Lossning skapar ofta till fälliga avbrott på lokala transportvägar inom en byggarbets plats. Saxlift och teleskoplastare vid montage av limträstomme. Limträhandbok Del 4 9

1.4 Lossning av limträ Lossning av limträelement med hjälp av kran från lastbil. Från trailerbil med öppet flak sker lossningen snabbast och bäst med kran. Kranen har den fördelen att den kan lyfta långa limträ element. Den lyfter över fordon och materialupplag och det är på det sättet lättare att placera limträelementen rätt från början på bygg arbetsplatsen. Större limträelement ligger inte i paket, utan går att lossa var för sig. Krökta limträelement, såsom bågar och ramar samt vissa sammansatta konstruktionselement av limträ, kan i huvudsak endast lyftas med hjälp av kran vid lossning och hantering. Varje enskilt limträelement är märkt i ena änden med en etikett som i regel redovisar limträelementens littera och andra uppgifter, till exempel vikt, hållfasthetsklass och dimension. Stora och slanka limträelement ska inte placeras på högkant då det föreligger risk för att de välter. Vill man ha dem på högkant måste limträ elementen stagas i sidled. Beakta att långa limträelement därvid kan behöva ett flertal strävor, se figur 1.4 nedan. Om montage av limträ kommer att ske i direkt anslutning till leveransen, inom några dagar, kan upplagen utformas med underslag som är mindre än de som föreskrivs i Limträhandbok Del 1, kapitel Hantera limträ rätt, sidan 78, eller foldern Hantera limträ rätt. Underslagen bör dock inte understiga 90 mm i tjocklek. Underslagen bör ligga på fast underlag i en rak linje så att limträelementen inte böjs under lagringen, Överkragning i ändarna bör inte överstiga 2,5 m. Avståndet mellan underslagen bör vara högst 4 5 m. När det första limträelementet läggs upp, flukta utefter detsamma för att kontrollera att det ligger rätt och justera underslagens läge vid behov, se figur 1.5 nedan. Vid stapling av limträelement ska mellanlägg av trä placeras mellan limträelementen. Mellanläggen ska vara placerade så att de hamnar i linje och i lod, rakt över underslagen. Beroende på väderlek bör limträelement täckas med presenning. Se till att det är ventilation under presenningen, särskilt om limträelementen ska ligga flera dagar utan tillsyn. Har man möjlighet att lyfta limträelementen direkt till dess slutliga plats i byggnadsverket är det den bästa lösningen, men i praktiken sällan möjlig. Ett råd är att inte stapla alltför många olika limträ element ihop. Då får man 45-60 Figur 1.4 Förslag till provisorisk stagning av limträbalk på högkant i väntan på lyft. Figur 1.5 Uppläggning av limträelement på underslag. < 2,5 m < 4 5 m 10 Limträhandbok Del 4

1.5 Checklista vid mottagning av limträleverans UKTKVOTEN ofta flytta på några limträelement för att få tag i det limträelement som man behöver till montaget. Det är bättre att använda flera presenningar och att ha flera men mindre staplar. Det brukar löna sig vid montaget. 1.5 Checklista vid mottagning av limträleverans Planera mottagning och montage av limträ i god tid före ÖVRIGA lossning för undvikande av tidskrävande omlastningar. Här följer en checklista: Planera upplagsplats för limträelementen. Mätning av medelfuktkvot Förbered med underslag och presenningar. i ett virkesstycke Planera upplagen med hänsyn till montageordningen. resistansmetoden. Cirka 15 mm ALLAGET ÄR HELT Kontrollera att antal limträelement och dimensioner samt beslag stämmer mot beställningen och följesedeln. Kontrollera att emballaget av limträ är helt. Kontrollera limträleveransen, notera eventuella synliga skador. Kontrollera att limträet är fritt från smuts. Stäm av hållfasthetsklass och märkning mot beställning och följesedel. Märk upp tydligt och systematiskt enskilda limträelement och NOMHUSBRUK beslag LAGRAS för att underlätta montaget. Dränera eventuell fukt innanför emballaget genom att skära upp det på undersidan. Om det krävs i kontrollplanen, mät fuktkvoten på ett antal limträelement med en elektronisk resistansfuktkvotsmätare med isolerade 300 mm från änden. in i limträlamellen. 0,3 av limträets bredd från kanten. hammarelektroder ÖVRIGA för att få en indikation på att rätt fuktkvot levererats. Fuktkvotsmätning 6 är sällan nödvändig om leveransen kom med hjälp av elektrisk 11 resistansfuktkvotsmätare med Figur 1.6 Mätning av medelfuktkvot i ett limträelement VALITETEN mer direkt från limträtillverkaren. Om några limträelement har isolerade hammarelektroder. R SKYDDAS PLACERA VIRKE FÖR UTOMHUSBRUK KONTROLLERA FUK för hög fuktkvot eller har skador, bör dessa reklameras omgående VENTILERAT OCH SKYDDAT till leverantören. DARE INFORMATION 7 IRKET BEHÖVER SKYDDAS 6 12 SKYDDA MOT NEDERBÖRD PLACERA VIRKE FÖR UTOMHUSBRUK VENTILERAT OCH SKYDDAT 11 SE TILL ATT EMBAL KON Skydda mot ING nederbörd OT NEDERBÖRD CERA VIRKE FÖR UTOMHUSBRUK TILERAT OCH SKYDDAT 8 Dränerad mark Placera limträ för Skydda mot Skydda mot utomhusbruk nedsmutsning solstrålning 13 7 ventilerat och skyddat 11 SKYDDA MOT SOLSTRÅLNING SKYDDA MOT NEDERBÖRD KONTROLLERA FUKTKVOTEN Se till att emballaget är helt 12 +20 o C LÅT VIRKE FÖR SE INOT INOMHUS OT SOLSTRÅLNING Kontrollera kvaliteten DDA MOT NEDERBÖRD 9 Fuktkvotsmätare 12 8 13 Kontrollera Ventilation under Strölägg limträet Limträ för inomhusbruk ska lagras fuktkvoten presenning om det blivit fuktigt SKYDDA MOT NEDSMUTSNING SKYDDA SE TILL MOT ATT EMBALLAGET SOLSTRÅLNING ÄR HELT inomhus 14 KONTROLLERA KVA +20 o C LÅT INO OT SMUTS 10 DDA MOT SOLSTRÅLNING OT MARKFUKT 9 13 15 14 HÄMTA YTTERLIGAR KON SKYDDA MOT NEDSMUTSNING ANVÄND +20 o CUNDERSLAG LÅT VIRKE OCH SE FÖR TILL INOMHUSBRUK ATT LAGRAS MARKEN ÄR DRÄNERAD INOMHUS Limträhandbok Del 4 11 15

1.6 Checklista vid lagring av limträ 1.6 Checklista vid lagring av limträ Vid lagring av limträ utomhus under cirka 1 3 veckor på byggarbetsplatsen, bör anvisningar om lagring följas, se Limträhandbok Del 1 kapitel Hantera limträ rätt, sidan 78 eller foldern Hantera limträ rätt. Långvarig lagring av limträelement längre lagringstid än tre veckor utomhus på byggarbetsplatsen bör undvikas. Om limträ måste lagras längre än cirka tre veckor på byggarbetsplatsen bör särskilda åtgärder vidtas, bland annat regelbunden kontroll. Limträelement lastade på trailerbil för transport till byggarbetsplatsen. Här följer några allmänna råd vid kortvarig lagring av limträ: Lägg aldrig limträelement direkt på marken. Använd rena underslag, som är minst 90 mm höga över marken eller golv, om möjligt ännu högre, och som ger god luftning av limträelementen. Underlaget ska vara torrt och horisontellt så att limträelementen inte slår sig eller skevbelastas. Se till att ha tillräckligt stort antal underslag så att limträet inte böjs. Lägg rena mellanlägg av 45 95 mm tjockt trävirke mellan limträelementen och placera mellanläggen lodrätt ovanför varandra. Tjockleken på mellanläggen beror på hur limträ elementen ska lyftas i det aktuella fallet. Truck kräver minst 70 mm. Vid utomhuslagring under en kortvarig period skyddas limträelementen med presenningar som läggs på rena träreglar så att fullgod ventilation erhålls under presenningen. Se till att presenningen inte ligger an mot limträet någonstans. Låt inte presen nin gen gå ända ner till marken. Observera att om limträet blivit fuktigt måste det ges möjlighet att långsamt torka ut för att motverka uppkomst av sprickor. Det är dock normalt att sprickor kan uppstå av den uttorkning som limträet utsätts för under byggnadens första år efter inbyggnad, men dessa är i allmänhet så små och ytliga att de inte utgör någon större olägenhet. Figur 1.7 Exempel på kortvarig lagring, högst tre veckor, av limträ på byggarbetsplatsen. 12 Limträhandbok Del 4

2.1 Eurokoder och Boverkets konstruktionsregler, EKS Projektering av limträstomme med hänsyn till montage 2.1 Eurokoder och Boverkets konstruktionsregler, EKS 2.1 Eurokoder och Boverkets konstruktionsregler, EKS 13 2.2 Arbetsmiljöverkets regler 14 När man projekterar en byggnadskonstruktion ska man beakta de laster som kan uppstå även i samband med uppförandet av byggnadsverket. Kraven anges i de standarder som gäller: SS-EN 1990 Eurokod 0: Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. SS-EN 1991 Eurokod 1: Laster på bärverk. SS-EN 1995 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner. Dessa standarder gäller i Sverige tillsammans med Boverkets konstruk tionsregler, EKS, föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder. Kraven som ställs enligt Euro koderna och Boverkets konstruktionsregler, EKS, behandlar konstruktionssäkerhet, robusthet och brukbarhet. Kraven på konstruktionssäkerhet innebär att en byggnad ska utformas och uppföras så att den tål alla påfrestningar som rimligen kan uppstå under uppförandet och brukandet. Hänsyn ska tas till tillfälliga laster från de verksamheter som krävs för uppförandet av byggnaden, tillfälliga upplag av material etcetera. Detta berör säkerhet såväl för människor, för byggnaden som för byggnadens innehåll. Vilka laster man ska använda vid beräkningar redovisas i Eurokod 1 och det är också viktigt att kontrollera om byggnadsdelar får andra laster under byggskedet än vid färdig byggnad. Detta ska ske genom lämpliga val vid dimensionering och konstruktiv utformning samt genom att kontroller utförs både under projektering och under byggskedet. Det är också nödvändigt att beakta vindlast på utrustning som nyttjas vid montaget, till exempel ställningar, hissar och väderskydd. Där arbetsmoment har en kort varaktighet, till exempel under lyft, bör en högsta tillåten vindhastighet bestämmas för arbetsmomentet. Där resning av limträbågar, -ramar och dylikt sker från horisontell till vertikal position bör säkerställas att skevhet i limträelementen undviks. Under lagring, transport och montering av bärverksdelar ska överbelastning undvikas. Olyckslaster, som stötar från kranar och lokalt brott i tillfälliga stöd inklusive dynamiska effekter, behöver också beaktas under byggskedet om de kan orsaka kollaps av bärverksdelar. Montage av limträtakstomme till Infanterimuseum, Karlstad. Limträhandbok Del 4 13

2.2 Arbetsmiljöverkets regler En kontrollplan avseende limträmontage ska innefatta kontroll av dimensionering, tillverkning och utförande av limträelementen, såväl före som efter ankomst till byggarbetsplatsen: Kontroll av transport, lagring och hantering av allt material. Kontroll av sammansättning och montage. Slutkontroll av resultatet ska ske genom till exempel okulär besiktning eller provbelastning. Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen, PBL, för byggprojektet ska innehålla punkter som omfattar dessa områden. Ansvariga entreprenörer, även underentreprenörer, ska med sin egen kontrollplan verifiera att dessa kontroller blivit utförda. 2.2 Arbetsmiljöverkets regler Arbetsmiljöverkets föreskrifter Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 och byggarbetsmiljösamordnare enligt så kallade BAS-P och BAS-U gäller för alla områden inom en byggarbetsplats. Samordnare för BAS-P ansvarar för arbetsmiljön under den inledande fasen av planering och projektering medan samordnare för BAS-U tar över ansvaret för att skapa en säker arbetsmiljö när byggprojektet övergår från planering och projektering till utförande. Regler som gäller allmänt för maskiner och personal redovisas inte i Limträhandbok Del 4. Det förutsätts att personalen på byggarbetsplatsen har rätt utbildning för de arbetsuppgifter som de ska utföra samt att maskinerna som används uppfyller gällande krav. Risker med limträmontage kan variera beroende på vilken typ av konstruktion som ska monteras och hur byggarbetsplatsen ser ut. Men i huvudsak är det dessa tre riskområden: Fall till lägre nivå. Tunga lyft. Passerande trafik. Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3, ges ut av Arbetsmiljöverket. Riskbedömningar ligger till grund för de åtgärder som ska vidtas för att förhindra olyckor. Åtgärderna ska vara redovisade i en montageplan och en arbetsmiljöplan för byggprojektet. Samordningsansvar enligt BAS-P och BAS-U fråntar inte på något sätt det arbetsmiljöansvar som varje enskild entreprenör på byggarbetsplatsen har. 14 Limträhandbok Del 4

3.1 Praktiska hänsyn Temporär stagning av limträstommar Från det att montaget av det första limträelementet startar tills det att det permanenta stabiliseringssystemet är färdigmonterat krävs temporär stagning av limträstommen. Detta innebär att det kan variera hur omfattande den temporära stagningen är och hur länge den måste sitta kvar. Temporär stagning har flera uppgifter och den ska klara varierande laster allt eftersom montaget fortgår: Stagningen ska se till så att enskilda element fixeras rätt, såväl vad gäller plats, riktning som rakhet. Stagningen ska vara så dimensionerad och utförd att den klarar de laster som byggnaden utsätts för under uppförandefasen. Här är det last på de enskilda limträelementen men också laster som angriper andra byggelement i byggnaden innan den permanenta stabiliseringen är komplett. Stagningen ska utföras så att den inte försvårar montaget av stomkompletteringar, tak- och väggåsar, bärande plåt etcetera. Man ska alltså inte behöva demontera delar av den temporära stagningen för att kunna montera sådana byggelement. 3.1 Praktiska hänsyn 15 3.2 Dimensionerande laster på limträstommar under uppförandefasen 16 3.2.1 Vindkrafter på bärverk enligt Eurokod 1 16 3.2.2 Formfaktor c f enligt Eurokod 1 16 3.2.3 Karakteristiskt hastighetstryck enligt Eurokod 1 17 3.2.4 Läfaktor enligt Eurokod 1 18 3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel 18 3.3.1 Dimensionering av temporär stagning och dess infästningar 21 3.4 Byggplatstoleranser för limträstommar krav 24 3.1 Praktiska hänsyn Montagestöd som finns på marknaden och som kan hanteras utan lyfthjälpmedel är begränsade till att klara cirka 5 10 kn axialkraft vid längder om 3 5 m. Stagning av limträbalkar eller av sammansatta limträtakstolar bör därför utföras även mellan stöd för att motverka att limträbalkar eller limträtakstolar böjer ut i sidled. Detta utförs bäst med stållina, vajer eller spännband. På detta sätt fixeras limträstommen bättre och montagestöden avlastas så att de blir färre och mer lätthanterade. Temporär stagning vid montage av limträstomme. Limträhandbok Del 4 15

3.2 Dimensionerande laster på limträstommar under uppförandefasen 3.2 Dimensionerande laster på limträstommar under uppförandefasen Avsnittet är inriktat på hallbyggnader av limträ och ger den information som en byggnadskonstruktör behöver för att beräkna laster och dess effekter på en normal hallbyggnad av limträ under en så kallad tillfällig dimensioneringssituation, det vill säga en dimensioneringssituation som är aktuell under en mycket kortare tidsperiod än bärverkets avsedda livslängd. Den aktuella dimensioneringssituationen som behandlas i avsnittet är bärverk under montage. De primära laster som ska beaktas i uppförandefasen av ett bärverk är: Permanent last, G, det vill säga limträstommens egenvikt. Variabel last, Q, det vill säga huvudsakligen snölast och vindlast. Avsnittet behandlar endast de laster som kan leda till stommens instabilitet i sidled, som oftast är orsaken till haverier under montagefasen. Därför beaktas endast vindlast i avsnittet. Andra ordningens effekter, orsakade av avvikelser från den ideala geometrin kan, för normala spännvidder och vanlig slankhet av bärverkets delar, i regel försummas vid stabilitetskontroll av lätta stommar under uppförandefasen. 3.2.1 Vindkrafter på bärverk enligt Eurokod 1 Resulterande kraft på ett bärverk eller en bärverksdel orsakad av vind kan bestämmas på följande sätt enligt SS-EN 1991-1-4, avsnitt 5.3: Permanenta vindkryss i färdigställd maskinhall med limträstomme. där: c f är formfaktorn för kraft på bärverket eller bärverksdelen, se avsnitt 3.2.2 nedan. q p (z) är det karakteristiska hastighetstrycket för referenshöjden z, se avsnitt 3.2.3, sidan 17. A ref är bärverkets eller bärverksdelens referensarea, det vill säga den anblåsta arean. 3.2.2 Formfaktor c f enligt Eurokod 1 Formfaktorn c f enligt SS-EN 1991-1-4, avsnitt 7.4.3: Formfaktorn för kraft, c f, ger den resulterande vindlasten på bärverket eller bärverksdelen. För limträpelare och -balkar under montage kan man anta: 16 Limträhandbok Del 4

3.2 Dimensionerande laster på limträstommar under uppförandefasen 3.2.3 Karakteristiskt hastighetstryck enligt Eurokod 1 Karakteristiskt hastighetstryck q p (z) i N/m 2 enligt SS-EN 1991-1-4, avsnitt 4.5. Det karakteristiska hastighetstrycket, q p (z), på höjden z i meter, kan bestämmas: 26 26 22 21 där: c e (z) är exponeringsfaktorn, se figur 3.1. q b är referenshastighetstrycket i N/m 2 enligt q b = 0,625 v b2. Vid dimensionering av bärverk under montage kan man definiera referensvindhastigheten v b som en funktion av årstid, på 10 m höjd över marken i terrängtyp II: 26 26 25 25 24 23 22 21 Umeå Luleå 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 v b,0 är referensvindhastighetens grundvärde (den karakteristiska medelvindhastigheten under 10 minuter) i m/s som bestäms på 10 m höjd över marken i terrängtyp II, se figur 3.2. c season är årstidsfaktorn, se tabell 3.1. z (m) 0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Figur 3.1 Exponeringsfaktorn c e (z). c e (z) Tabell 3.1 Årstidsfaktorn c season för årets månader. Löper montaget över flera månader gäller det högsta värdet. En månad årligen c season Januari 1,00 Februari 0,83 Mars 0,82 April 0,75 Maj 0,69 Juni 0,66 Juli 0,62 Augusti 0,71 September 0,82 Oktober 0,82 November 0,90 December 1,00 Källa: SS-EN 1991-1-4 Terrängtyp 0 I II III IV 26 Göteborg Halmstad Malmö 22 23 Karlstad 25 25 26 24 25 Östersund Örebro 23 Falun Västerås Jönköping 24 Växjö Karlskrona Uppsala Linköping Kalmar Gävle Härnösand Figur 3.2 Referensvindhastighet enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS 10. Referensvindhastighetens grundvärde v b,0 i m/s som bestäms på 10 m höjd över marken i terrängtyp II. 24 Nyköping Visby 24 Stockholm Referensvind medelvärde (m/s) 21 24 22 25 23 26 Länsgräns Kommungräns Limträhandbok Del 4 17

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel Anblåst bärverksdel Bärverksdel i lä från den anblåsta bärverksdelen 3.2.4 Läfaktor enligt Eurokod 1 Läfaktor ska beaktas för bärverksdelar som ligger i lä från den anblåsta bärverksdelen, enligt SS-EN 1991-1-4, figur 7.20. Om den aktuella bärverksdelen ligger i lä från den anblåsta bärverksdelen, som är lika hög eller högre, kan man beakta detta genom att multi plicera formfaktorn c f, med en reduktionsfaktor, så kallad läfaktor ψ s. För bärverksdelar av hallbyggnader i limträ, om den anblåsta bärverksdelen är lika hög eller högre än den bärverksdelen som ligger i lä, kan man anta ψ s = 0,3. F w = c f q p (z e ) A ref F w,red = ψ s F w Figur 3.3 Definition för bärverk på lovartsidan och bärverk på läsidan. 3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel Figur 3.4 visar huvudritningen av en hallbyggnad till ett ridhus i Göteborg i öppen terräng utan hinder, terrängtyp I. Konstruktionen består av treleds takstolar av limträ med dragband (i Exempel 2, sidan 66 benämnd dragbandstakstol av limträ) samt inspända limträpelare i takstolens plan, med inbördes avstånd av 6 m. Konstruktionen ska utföras i säkerhetsklass 3 och montaget planeras äga rum mellan mars och maj. Det känsligaste momentet vid montaget torde inträffa i det ögonblick takstolarna i linje 2 och 3 respektive har rests upp och de permanenta vindkryssen mellan dessa ännu inte monterats, se figur 3.5, sidan 19. 8 050 1 2 3 4 5 60 000 Figur 3.4 Limträstomme till ridhusbyggnad, Göteborg. 6 7 8 9 10 11 A B C D E 25 500 F 18 Limträhandbok Del 4

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel F Montagestöd Bärverksdel 2 Limträbalk 165 855 GL30c A 14 Spännband 3 2 Bärverksdel 1 Limträpelare 165 450 GL30c 1 Figur 3.5 Uppförandefasen då lasten i temporär stagning antas som störst det känsligaste momentet när de permanenta vindkryssen ännu inte monterats. Den axiella kraften i stagningselementen beror i viss mån på styvheten hos de olika bärande delarna, både temporära och permanenta. Antagande av oeftergivlighet i stagningselementen, det vill säga stagningselement med oändlig axiell styvhet, leder i normala fall till rimliga resultat och kan med fördel tillämpas vid hand beräkningsför farande. I avsnittet har beräkningarna utförts med hjälp av ett finita elementbaserat ramanalysprogram. Den statiska modellen, motsvarande ovannämnda exempel under uppförandefasen, redovisas i figur 3.6. Observera att det finns fyra stycken spännband som är kopplade till nocken av treledstakstolen i linje 2. Generellt spänner man varje spännband med en given spännkraft, från nocken till ett fäste placerat vid foten av limträpelaren i angränsande linje. 7 610 z y x 25 000 4 500 3000 6000 6000 3 000 Figur 3.6 Den statiska modellen i finita elementprogrammet. Pelarfötterna är fast inspända för rotation kring y-axeln och ledade för rotation kring x-axeln. Limträhandbok Del 4 19

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel Vid måttliga vindlaster kan man anta att alla fyra spännband bidrar till att ta vindlast, som verkar vinkelrätt mot treledstakstolarnas plan. Att även de tryckta spännbanden bidrar till att ta vindlast beror på att dessa ofta är förspända och kan därför, vid tryckbelastning, ta last genom reduktion av den ursprungliga dragkraften, så kallad förspänningskraft. Däremot är storleken på spännkraften vid installationen av spännbandet ofta osäker. Det innebär att om förspänningskraften inte är tillräckligt stor vid större vindlast, finns det risk för att tryckkraften i spännbandet blir större än själva förspänningskraften. Skulle en sådan situation uppstå, blir två av spännbanden inaktiva. Av denna anledning antas vid beräkningen att bara två av de fyra spännbanden bidrar till att ta vindlast. Vindlast Karakteristiskt hastighetstryck q p (z) Limträhall under uppförande. Permanent vindkryss i ena gaveln för ner horisontella laster från styv takskiva av trapetsprofilerad plåt till grunden. Exponeringsfaktorn c e (z) kan fås ur tabellen nedan, se även figur 3.1, sidan 17. Bärverksdel Höjd (m) c e (z) 1 2,3 1,8 2 7,6 2,3 Referensvindhastighet v b v b,0 = 25 m/s (Göteborg) c season = 0,82 (högsta värde väljs för perioden mars maj) v b = 0,82 25 = 20,5 m/s Referenshastighetstryck q b Bärverksdel Karakteristiskt hastighetstryck q p (z) (kn/m 2 ) 1 1,8 0,263 = 0,47 2 2,3 0,263 = 0,60 Vindlast på de olika bärverksdelarna F wi Bärverksdel c f q p (z) (kn/m 2 ) A ref (m 2 ) F w (kn) q w (kn/m) 1 1,8 0,47 0,450 4,5 = 2,03 1,7 1,7 4,5 = 0,38 2 1,8 0,60 11,9 20 Limträhandbok Del 4

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel Vad gäller treledstakstolen i linje 3, som ligger i lä från den anblåsta treledstakstolen i linje 2 kan man reducera vindlasten med en reduktionsfaktor, så kallad läfaktor ψ s. I detta fall kan man sätta ψ s = 0,3. Figur 3.7 visar finita elementmodellen med vindlasterna, i form av jämnt utbredda linjelaster q wi, applicerade på huvud konstruktionen. 0,11 0,28 0,38 0,92 7 610 z 0,28 25 000 x y 0,92 0,38 3 000 3000 6000 0,11 6 000 4 500 Figur 3.7 Den finita elementmodellen med tillhörande vindlaster. Notera att: a) bara två av de fyra stropparna har använts i modellen och b) kvoten mellan vindlast för den anblåsta treledstakstolen och treledstakstolen i lä är ψ s = 0,3. 3.3.1 Dimensionering av temporär stagning och dess infästningar Normalkrafterna i de temporära stabiliserande elementen, orsakade av karakteristisk vindlast mot treledstakstolarna i linje 2 och 3, visas i figur 3.8. Av det enkla skälet att kunna göra en tydligare resultat redovisning, har den finita elementmodellen för limträpelare och treledstakstolar av limträ inaktiverats i figur 3.8. 11,3 10,1 23,3 z x y 23,3 10,1 11,3 Figur 3.8 Numeriskt beräknade normalkrafter i de temporära stabiliseringselementen. Limträhandbok Del 4 21

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel Motsvarande dimensionerande normalkrafter i de stabiliserande elementen erhålls genom att multiplicera karakteristiskt lastvärde med partialkoefficienten för last γ F. Säkerhetsklass 3 har här antagits, γ d = 1,0. Dimensionerande normalkraft i spännbandet (dragning): Dimensionerande normalkraft i montagestödet (kan vara både dragning och tryck, beroende på placeringen av stödet): Notera att hänsyn bör tas även till snittkrafter och moment som uppstår i treledstakstolens olika bärande delar under montaget. Figur 3.9 a) c), sidan 23, visar diagrammen för normalkraft, tvärkraft och moment i den anblåsta treledstakstolen för lastfall enligt figur 3.7, sidan 21. Som exempel kan nämnas att tvärkraften i vissa fall kan vara dimensionerande för infästningarna mellan olika bärverksdelar, till exempel mellan limträbalk och -pelare. Vid större limträkonstruktioner kan även böjmoment kring veka riktningen i limträpelare och/eller limträtakstol vara dimensionerande. I dessa fall kan flera stagningspunkter i bärverket eller i viss mån val av limträtvärsnitt med större tjocklek vara ett lämpligt alternativ. Maskinhall med limträstomme. 22 Limträhandbok Del 4

3.3 Stabilitetskontroll av limträstomme under uppförandefasen exempel -46,3-11,2-19,2-46,3 a) z 44,8 x y -11,2-19,2-4,4-5,0-5,3-1,5 3,0 1,5-5,3 5,3 b) 1,7 z x y -1,5 1,5-4,4-5,0 3,0 5,3 1,7 13,3 12,3 13,3-7,0 13,3 c) z y 12,3 13,3 x -7,0 Figur 3.9 Diagram för den anblåsta treledstakstolen av limträ. a) Normalkraftsdiagram. b) Tvärkraftsdiagram. c) Momentdiagram. Lastfall, se figur 3.7, sidan 21. Limträhandbok Del 4 23

3.4 Byggplatstoleranser för limträstommar krav 3.4 Byggplatstoleranser för limträstommar krav AMA Hus 18 och RA Hus 18 Allmän Material- och Arbetsbeskrivning, AMA, är en serie av referensböcker som ges ut av AB Svensk Byggtjänst. Dessa kompletteras med RA, Råd och Anvisningar, och ger god hjälp vid upprättandet av förfrågningsunderlag och bygghandlingar för entreprenader. AMA beskriver krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktion. a) Lutande limträbalk Lutande limträpelare Lodrät limträbalk Lutande limträpelare Toleranser vid montage av limträ bör uppfylla de krav som anges i gällande AMA Hus. Byggplatstoleranser är enligt AMA Hus det slutliga kravet sedan toleranskraven på tillverkning, utsättning och montage sammanvägts. I RA Hus finns råd och anvisningar för den som ska upprätta en montageplan eller en montagebeskrivning. Det gäller att ställa krav på att grundentreprenören håller toleranserna för grundkonstruktionen och att de mäts in innan montage av en limträstomme kan påbörjas. Limträelement är mycket noggrant tillverkade och håller sina tillverkningstoleranser väl. Beslag som används till förband mellan limträelement är ofta enkla, men de kan i regel inte användas för att justera fel förorsakade av dåligt utförda anslutningar. Vid limträmontage är det viktigt att minimera snedställning, som orsakar oönskade bestående laster i konstruktionen. Därför är det viktigt att vara noga med att limträpelare och -balkar monteras enligt ritning. Limträpelare ska vara lodräta och limträbalkar ska inte luta i sidled, om inget annat anges. Önskar byggherren snävare toleranskrav än AMA Hus, kan projektören skriva in detta i handlingarna för det specifika projektet. Det rekommenderas att fortlöpande kontrollera toleranserna under hela montageskedet samt att grundkonstruktionen och placering av ingjutningsgods utförs med en noggrannhet som stämmer överens med vad limträstommen kräver. Ingjutningsgods och upplag måste vara inmätta och avvikelser proto kollförda när det gäller läge, nivå och planhet. Avvikelser som är större än godkända toleranser ska justeras innan limträmontaget påbörjas. Slutligt inmätningsprotokoll ska överlämnas till entreprenören för limträmontaget. Limträelementens läge, rakhet och lodställning kontrolleras lämpligen under montaget med hjälp av ett laserinstrument, totalstation eller teodolit. För mindre byggnader kan det räcka med ett bra vattenpass. För att underlätta att få limträmontaget inom ramen för givna måttoleranser, är det en fördel om man startar montaget av limträstommen där den permanenta stabiliseringen ska vara. Kan man montera de permanenta vindkryssen eller strävorna i ett tidigt skede, får man ett bättre utgångsläge för det fortsatta montaget. Varje stomlinje måste stagas för sig genom så kallad kolvning, det vill säga montage av tryckstag mot den första stabiliserade linjen för att erhålla såväl rätt läge som rakhet. b) Figur 3.10 Snedställd limträkonstruktion. Egenvikt, nyttig last och snölast orsakar en oönskad horisontallast i limträkonstruktionen. a) Exempel på lutande limträpelare och limträbalk. b) Exempel på lutande limträpelare och lodrät limträbalk. 24 Limträhandbok Del 4

4.1 Byggentreprenörens inköpsalternativ av limträ Inköp av limträ och upphandling av limträmontage 4.1 Byggentreprenörens inköpsalternativ av limträ 4.1 Byggentreprenörens inköpsalternativ av limträ 25 4.2 Upphandling av limträmontage 26 Underlag för att upphandla limträ till en byggnad kan vara på olika nivåer och därför måste inköparen kontrollera vad som är lämpligt i det specifika projektet. Alternativen skiljer sig när det gäller omfattning av bearbetning som krävs på byggarbetsplatsen. Här ges några exempel: Om enbart limträdimensioner och -mängder finns specificerade, kan köpet omfatta limträ i rakt avkapade längder som får godkännas av beställaren. Detta innebär att byggentreprenören får ta fram slutliga längdmått och bearbeta limträelementen på byggarbetsplatsen. Detta är en vanlig nivå för mindre byggprojekt. Har projektören upprättat konstruktionsritningar för limträelementen men inte gjort några tillverkningsritningar på limträelementen, kan köpet omfatta att limträtillverkaren upprättar tillverkningsritningar för att också kunna erbjuda bearbetning. B2 ANTAL: 6 ST 215 x 405, L= 5152 VIKT=207 kg 49 88 97 229 A 405 317 A 39 151 92 17 176 A-A 46 5152 215 SIGN KONSTRUKTÖR ÄNDRING AVSER PROJEKTÖR DATUM BYGGHANDLING PROJEKT TILLVERKNINGSRITNING PROJEKTLEDARE DATUM SKALA PROJEKTNUMMER ANSVARIG RITNINGSNUMMER B2 BET Figur 4.1 Exempel på tillverkningsritning för efterbearbetning av limträbalk. Limträhandbok Del 4 25

4.2 Upphandling av limträmontage CNC-maskin hos en limträtillverkare. Allmänna Bestämmelser AB 04 FÖR BYGGNADS-, ANLÄGGNINGS- OCH INSTALLATIONSENTREPRENADER BYGGANDETS KONTRAKTSKOMMITTÉ Allmänna Bestämmelser ABT 06 FÖR TOTALENTREPRENADER AVSEENDE BYGGNADS-, ANLÄGGNINGS- OCH INSTALLATIONSARBETEN AB 04 Allmänna bestäm melser för byggnads-, anläggnings- och installations entre prenader är avsedda att användas vid så kallade utförande entreprenader, det vill säga entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen. ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten är avsedda att användas vid så kallade totalentreprenader, det vill säga entreprenader där entreprenören, utöver själva utförandet, även ska ta fram hela eller en väsentlig del av projekteringen. Här krävs lite extra tid då det ofta uppkommer frågor kring vissa mått eller detaljer samt att köparen måste granska ritningarna och godkänna dem. Projektören har upprättat tillverkningsritningar på respektive limträelement, så att de kan ligga till grund för bearbetningen hos limträtillverkaren. Vissa limträelement bearbetas manuellt från tillverkningsritningarna medan en del tillverkningsritningar omvandlas till digitala styr dokument för den CNC-maskin, Computer Numerical Control, som ska utföra arbetet hos limträtillverkaren. Med detta alternativ får man en färdig byggsats exklusive erforderliga beslag. Är limträstommen inte färdigprojekterad från byggherren, kan limträtillverkaren erbjuda att utföra denna projektering och därmed lämna ett anbud som omfattar både projektering och leverans. Underlagets utseende har liten betydelse bara det redovisar de krav som beställaren har. Med det här alternativet omfattar köpet såväl projektering som leverans av limträ med tillhörande beslag. Omfattningen av detta arbete beror på hur komplicerad byggnaden är. Hallbyggnader är ofta enkla och inte så installationsrika så det är ett exempel på en byggnadstyp som väl lämpar sig för detta alternativ av upphandling. 4.2 Upphandling av limträmontage Limträtillverkarna har möjlighet att erbjuda montage av sina produkter. Oftast har de inte egna montörer men de har montageentreprenörer som de samarbetar med och som har stor erfarenhet av att montera limträstommar. Det finns också möjlighet att upphandla limträmontaget direkt från en montageentreprenör utan att blanda in limträtillverkaren. För en bra offert krävs det underlag som gör att montageentreprenören kan räkna ut montagetid, bemanning och maskininsatser: Plan- och sektionsritningar. Mängdspecifikation på ingående byggelement. Förslag till montageplan av ansvarig byggnadskonstruktör. Preliminär arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för tillgänglig yta och kranvägar. Se exempel i figur 5.1, sidan 27. Preliminär tidplan och uppgifter om antal etableringar. Limträmontage är en typ av entreprenad. Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04 eller ABT 06, ligger till grund för de avtalsvillkor som ska gälla för arbetet, vanligtvis AB-U eller ABT-U, då det oftast är en underentreprenad kompletterad med särskilda bestämmelser som är speciella för aktuell limträentreprenad. 26 Limträhandbok Del 4

5.1 Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för montage av limträstomme Planering av limträmontage 5.1 Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för montage av limträstomme Det är viktigt att ta hänsyn till limträelementens storlek och egenskaper i en aktuell så kallad arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, så att det finns platser att lägga upp materialet som ska lossas. I en APD-plan bör hänsyn tas till att limträelementen kan läggas upp på sådant sätt att de inte riskerar att bli skadade av annan verksamhet på byggarbetsplatsen. Limträelementen ska givetvis inte utgöra någon fara för andra verksamheter på byggarbetsplatsen. Hur stor upplagsplats man får tillgång till beror på vilken typ av byggarbetsplats det handlar om, men man måste dock anvisa platser där lossning och fortsatt hantering kan ske på ett säkert sätt. Detta är viktigt att ha med tidigt i planeringen, annars kan en sådan situation inträffa där man akut måste flytta andra material för att kunna ta emot limträelementen. Se figur 5.1. 5.1 Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för montage av limträstomme 27 5.2 Montageplan för limträstomme 28 5.3 Maskinresurser för lyft av limträelement samt tillgänglighet 29 Industrivägen Grind Entreprenadområde hårdgjorda ytor Entreprenadområde ej hårdgjorda ytor N Bodar Återsamlingsplats byggarbetare 1 2 3 Toalettvagn Nya hallen Container för källsortering både för industrin och bygget Upplagsyta för industrin Transportväg och gångtrafik öppen för industrin Befintlig industribyggnad Port Entrédörr tillfällig APD - plan gäller för montage av limträstomme, yttertak och ytterväggar Nödutgång från kontor får inte blockeras under byggtiden Staket runt hela fastigheten SIGN ÄNDRING AVSER INDUSTRIHALL 18 36m KV. SLIPAREN APD - PLAN SKALA 1:1000 Figur 5.1 Exempel på en arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan. Limträhandbok Del 4 27

5.2 Montageplan för limträstomme Lyft av limträelement med mobilkran. Vid hallbyggnader är det ofta stora ytor som kan användas till material hantering och då är det framkomlighet och storlek på kranen som är viktiga faktorer. Stora spännvidder innebär större och tyngre limträ element, vilket således kräver större kranar. Är det en byggarbetsplats med små disponibla ytor för upplag av limträelement, måste man kanske dela upp transporten i flera mindre leveranser. Detta ökar transportkostnaden och miljöbelastningen men kan vara den bästa lösningen både totalekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Att stapla för mycket material kan orsaka skador och det tar extra tid att flytta materialet. För effektiv och säker montering av en limträstomme krävs att mark förhållandena är sådana att man har god körbarhet för kranar, liftar och annan tung trafik. Ojämnheter och grushögar är både störande och farliga att ha inom det område som ska användas till lossning, lagring och hantering av limträelement. Områden där marken inte uppfyller krav på bärighet ska vara markerade både i APD-planen och i verkligheten, för att undvika olyckor. Det är lämpligt att förankra APD-planen med alla som berörs, i synnerhet med den personal som ska montera limträstommen. Det förekommer ofta att det är en särskild underentreprenör som ansvarar för montaget av limträstommen. Då är det mycket viktigt att underentreprenören ges möjlighet att påverka APD-planen. APD-planen är ett dokument som kan förändras från dag till dag, då bygget framskrider och man bör försöka ha en APD-plan som klarar stora leveranser på ett bra sätt. En noga genomtänkt APD-plan hjälper till att samordna godsmottagningen så att alla leveranser inte sker sam tidigt utan att de kan spridas ut över tid. 5.2 Montageplan för limträstomme Montage av förrådsstomme med bilburen kran, Haninge. Pelare och takbalkar av limträ samt bjälklag och trapphus av prefabricerad betong. Enligt Arbetsmiljöverkets regler ska en montageplan upprättas i god tid och vara godkänd såväl av ansvarig byggnadskonstruktör som av montageansvarig för limträmontaget. Om det finns en arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan, för byggprojektet, ska denna ligga till grund för montageplanen som styr limträmontaget. Finns det ingen fastställd APD-plan måste montageplanen även innehålla information om upplagsplatser, godkända körvägar för både kranar, liftar och annan tung trafik samt nödvändiga avspärrningar, så att det inte kan komma in annan personal på det aktuella arbets området. Konstruktions- och/eller montageritning med markerad montageordning samt med markering för temporära stagningar ska finnas med i montageplanen. I redovisningen ska framgå typ och mängd av stagningsmaterial samt hur infästningar ska utföras. Det ska även finnas notering om när stagningsmaterial kan tas bort och vilka omständigheter och krav som ska vara uppfyllda före borttagandet. Montageritning med både linjemärkningar och färgmarkeringar är en bra metod, då den blir tydlig även ute på byggarbetsplatsen. 28 Limträhandbok Del 4

5.3 Maskinresurser för lyft av limträelement samt tillgänglighet En beskrivning ska redovisa hur montaget ska utföras med lyftteknik och maskiner. Beroende på hur erfarna montörerna är kan omfattningen av beskrivningen variera. Den ska dock alltid vara projektanpassad. Se exempel på montageplaner för limträstommar, sidan 62. Skyddsanordningar under montaget ska redovisas när det gäller såväl ställningar, liftar som personligt skydd. Vid limträmontage ska i första hand lift eller ställning användas. Personligt skydd av typ livlina ska användas i sista hand och bara om det är mycket komplicerat och riskfyllt att montera en fast skydds anordning. Innan arbetet kan påbörjas ska montageplanen gås igenom med berörda montörer och maskinförare. Montageplanen ska vara utformad så att personalen på byggarbetsplatsen lätt kan förstå den. 5.3 Maskinresurser för lyft av limträelement samt tillgänglighet Saxlift och bomlift vid montage av limträ- och KL-trästomme till skolbyggnad, Skellefteå. Lyft av limträelement och tillgänglighet för montörer är viktiga delar i arbetet med montage av limträstommar, så det gäller att välja utrustning som passar det aktuella projektet. Med rätt maskin kan både säkerheten och montagetiden förbättras. Lyftkran är ofta det bästa alternativet för montage av limträelement. Kranen har en precision som gör att montaget blir enkelt. Tornkran eller mobilkran kan anses vara likvärdiga. Vid hallbyggnader är det emellertid ett fåtal lyft på samma ställe, vilket gör att mobilkranar är ett bättre alternativ. Mobilkranar finns i olika utföranden och storlekar så att man kan välja mest lämplig kran till det aktuella projektet. Kranuthyrare kan i regel hjälpa till med att välja en kran som passar aktuella förutsättningar, både när det gäller lyftkapacitet och framkomlighet. Runtomsvängande teleskoplastare är en bra maskin om man kan komma nära montageplatsen. Limträelement bör vid montage lyftas med bandstroppar. Lastmaskiner med gaffel eller kranbom kan göra vissa lyft, men det är inte det effektivaste och säkraste sättet att montera limträelement. Dessa maskintyper är lämpliga vid transport och lossning av kortare limträelement, speciellt om limträelementen ska bearbetas på bygg arbetsplatsen. Personallyft till arbetsstället sker bäst med så kallad bomlift eller saxlift. För vissa tillfällen kan det också behövas en krankorg. Om underlaget är betong eller asfalt fungerar saxliftar smidigt och man får en stor arbetsyta att stå på. Bomliftar passar också bra på underlag av betong och asfalt men de är mer terränggående än saxliftar så de fungerar bra även på underlag av grus, som är hårdgjort och avjämnat. En bomlift kan också snabbare förflyttas, vilket är en fördel ofta är arbetstiden kort i liften vid varje anslutning. Limträhandbok Del 4 29

6.1 Montage av limträstomme utan väderskydd Väderskydd av limträstomme under uppförandefasen 6.1 Montage av limträstomme utan väderskydd 30 6.2 Montage av limträstomme med kvarsittande emballage som väderskydd 32 6.3 Montage av limträstomme med ytbehandling som väderskydd 32 6.4 Montage av limträstomme med partiellt väderskydd 33 6.5 Montage av limträstomme med övertäckning, temporärt tält 33 6.6 Temporära väderskydd som ska kvarstå 33 6.7 Viktiga råd för att undvika missfärgning av limträelement 33 Årstid och geografiskt läge för limträmontaget avgör vad man ska fokusera på vid såväl hantering som montage av limträ. Under höstvinter-vår gäller det att se till att limträet inte smutsas ned av regnvatten eller blötsnö. Mikro biell påväxt är däremot något som man vanligtvis inte behöver tänka på under den kalla årstiden. Limträ som kortvarigt blivit uppfuktat och sedan kommer under tak, torkar i regel ut till en fuktkvot som normalt inte medför mikrobiell påväxt. Sommar och tidig höst däremot är den tidsperiod då mikrobiell påväxt kan uppkomma på limträytor. Då måste man se till att det är bra luftväxling kring limträelementen. Detta gäller vid såväl hantering och lagring som vid bearbetning och montage. Limträ som konstruktionsmaterial påverkas i regel inte negativt av nederbörd, solstrålning, värme eller kyla under montageskedet. Bärförmågan är kvar i sin helhet och de formförändringar som kan ske vid nederbörd eller solstrålning återgår när limträbalkarna har återfått sin normala fuktkvot igen. Tids- och temperaturaspekten är dock en faktor som måste respekteras, då tiden som materialet exponeras för nederbörd och solstrålning är en viktig parameter för hur mycket ytorna påverkas av smuts och solblekning. Ska limträstommen ytbehandlas med täckfärg efter montaget, är dock nederbörd och solstrålning under montageskedet oftast inget problem. Som ett extra skydd mot mikrobiell påväxt på limträytor kan man göra en grundbehandling. Det finns särskilda träskyddsprodukter som kan förhindra mikrobiell påväxt, till exempel träolja eller någon typ av så kallad vattenburen, färglös trägrund. Stora limträelement över 500 mm kan få småsprickor vid snabb uttorkning av solstrålning, ytan blir varm och torkar vilket gör att den krymper lite, den inre delen har kvar sin dimension och det blir spänningar i limträet. I följande avsnitt beskrivs några olika sätt att åstadkomma väderskydd beroende på förutsättningar och behov i det enskilda projektet. 6.1 Montage av limträstomme utan väderskydd Att ta bort allt emballage från limträelementen innan man börjar att resa limträstommen är ett mycket vanligt sätt att gå tillväga. Det är inte bra att blanda limträelement med och utan emballage. Detta kommer att ge skillnader i utseendet. Nederbörd i form av regn eller snö ger oftast inga större problem med uppfuktning av limträelement under montaget. Då det ofta handlar om relativt stora tvärsnitt tar det tid för fukten att tränga in i 30 Limträhandbok Del 4

6.1 Montage av limträstomme utan väderskydd limträelementen ytorna kan bli blöta men torkar fort ut då regnet slutar och det blir uppehållsväder. Ändträytor bör dock skyddas mot nederbörd. Tiden är emellertid en faktor som påverkar mängden vatten som tränger in i limträet under normal exponering växlar det mellan nederbörd och uppehållsväder, varför det vanligtvis inte medför några direkta fuktproblem överlag. Solstrålning torkar och bleker limträytor som exponeras fritt. Neder börd som rinner utmed limträelement för med sig smutspartiklar. När vatten sugs in i limträets ytor kan de bli lite grådaskiga. Detta är normalt inget problem om man får på yttertaket inom några veckor. Vädret varierar i regel med allt mellan nederbörd och sol, så påverkan på limträet blir också varierande. Då tiden är en viktig parameter för att undvika effekter av väderpåverkan på limträet bör byggnadsarbetet med takinklädnad utföras i direkt anslutning till stommontaget. Att få en byggnadsstomme snabbt under tak är synnerligen viktigt, inte bara för limträet utan också för övriga byggnadsarbeten. Undvik att lämna en limträ stomme en semesterperiod utan tak. Samordning med takmontaget är kanske det viktigaste för att på så sätt minimera tiden som vatten kan smutsa ner limträet. För limträstommar med en till två veckors montagetid fungerar det med att takmontaget kommer i direkt anslutning till avslutat limträmontage. För större byggnader bör montaget delas upp i etapper så det inte blir för lång tid mellan limträmontaget och till dess byggnaden fått tak. Dagsljus innehåller UV-strålar, så viss blekning fortgår även då det finns tak på byggnaden när det fortfarande saknas väggar. Effekten är dock mycket mindre än vid direkt solstrålning. Finns det ställen där nederbörd kan rinna utmed limträytor efter det att taket är klart, ska ytorna skyddas lokalt, till exempel vid ytterväggar, där man ibland inte klarar av att ta hand om nederbörd från taket på ett kontrollerat sätt. Nederbörden brukar vara förorenad då smuts samlats på taket och resultatet kan bli fula fläckar på limträ ytorna. En bedömning bör göras innan den första nederbörden kommer, om något behöver åtgärdas. Kanske behövs en lösning av problemet så att vattnet inte rinner ner utmed limträpelarna. Täck limträpelaren med presenning eller något liknande täckmaterial, om det inte går att styra bort vattnet. Limträbalkar och -pelare som exponeras i den färdiga byggnaden har oftast inga problem med mikrobiell påväxt, då ytfuktkvoten hos limträ anpassas ganska snabbt till den nivå som är utomhus under tak, det vill säga 16 18 %. När byggnaden är färdigställd och uppvärmd blir den relativa fuktigheten, RF, i inomhusluften under 60 % och då antar limträet så småningom jämviktsfuktkvoten 10 12 %. För att mikrobiell påväxt ska kunna ske måste ytfuktkvoten vara högre än 20 % under en längre tid. Observera att man bör kontrollera limträytor under montagets gång. Om man upptäcker att limträet blivit smutsigt av vatten, bör ytan torkas av så snart som möjligt med en fuktig trasa med lite tillsatt diskmedel. Montage av limträstomme under sommarhalvåret utan väderskydd. Montage av limträstomme under vinterhalvåret utan väderskydd. Limträhandbok Del 4 31

6.2 Montage av limträstomme med kvarsittande emballage som väderskydd 6.2 Montage av limträstomme med kvarsittande emballage som väderskydd Montage av limträstomme med kvarsittande emballage som väderskydd. Större limträelement och limträelement som köps via bygg- och trävaruhandeln är i regel styckvis emballerade med återvinningsbart material och kan med fördel monteras med emballaget på. Emballagets utseende och eventuella skador på emballaget gör att man måste undersöka om det kan finnas skador även på limträelementet. Detta måste göras innan limträelementet byggs in i konstruktionen. Om det bildas fukt innanför emballaget måste det skäras upp i underkant, gärna återkommande med cirka 0,5 1 m avstånd för att få ut eventuellt kondensvatten och möjliggöra uttorkning av limträelementet. I tveksamma fall bör man överväga att ta bort emballaget helt. Vid upplag och vid beslag av någon typ måste emballaget öppnas. Det är emellertid svårt att återförsluta emballaget på ett sätt som gör att det skyddar mot nederbörd. Kan man behålla emballaget på under montaget blir det oftast ett bra slutresultat. Man måste dock ta bort emballaget innan yttertaket monteras annars blir det mycket arbete med att skära rent i efterhand. Vid bärande takplåt kan man skära bort emballaget i samband med att man lägger upp de första takplåtarna. Risken med detta är att om det är vissa delar som har emballage och vissa delar som inte har emballage, blir det olika effekter av väderpåverkan på limträstommen. Framför allt kan limträytorna bli ojämnt blekta. 6.3 Montage av limträstomme med ytbehandling som väderskydd Montage av trästomme i trång storstadsmiljö. Tillfällig saluhall, Stockholm. En ytbehandling kan ge bra skydd mot nedsmutsning och delvis mot blekning, lite beroende på vilka ytbehandlingsprodukter som används. En transparent lack ger en yta som inte suger åt sig vatten på samma sätt som en obehandlad yta och den blir därför renare än en obehandlad yta. Viss blekning sker dock då lacken inte hindrar UV-strålarna helt. Behandlingen är också tålig mot mekanisk åverkan och det uppstår sällan skador vid normal hantering. Det finns även klarlacker som innehåller UV-filter. Limträtillverkarna kan erbjuda ytbehandling av sina limträprodukter, förutom lagersortimentet som alltid levereras obehandlat. Lasyrfärger sugs inte in i den relativt hårda hyvlade ytan som limträelementen har. De har en viss motståndskraft mot den solstrålning som kan ske under montaget, men hållbarheten är begränsad till 3 5 år vid utomhusexponering. De flesta typer av filmbildande ytbehandlingar ger ett bra skydd. Limträtillverkarna har passande system som de erbjuder. Det är produkter som fungerar bäst i deras produktion, såväl praktiskt som ekologiskt. Se vidare i kapitel Ytbehandling av limträ, sidan 59. 32 Limträhandbok Del 4

6.4 Montage av limträstomme med partiellt väderskydd 6.4 Montage av limträstomme med partiellt väderskydd Om det är vissa delar av en byggnad där det ställs stora krav på ytskiktet efter montaget kan man använda sig av lokal intäckning av enskilda limträelement. För att förhindra vatten som rinner utefter limträbalkar och -pelare, måste man få det tätt uppifrån. Någon typ av vattentätt material bör användas, medan limträpelare som får vatten från sidorna kan täckas in med någon typ av vindtätt och vattenavvisande material. Är materialet inte genomsiktligt är det svårare att se om det händer något under intäckningen men det ger å andra sidan ett bättre skydd mot UV-strålning. 6.5 Montage av limträstomme med övertäckning, temporärt tält Montage av limträstomme till flervåningshus utan väderskydd, Norge. Att uppföra en hel byggnad under ett tält, som skyddar både mot nederbörd och solstrålning, är mycket bra men ofta orimligt dyrt vid uppförande av vanliga byggnader. En ställning som försetts med fasadskydd runt om byggnaden är bra om den behövs för byggande av väggarna. Annars blir det också dyrt i förhållande till att planera montaget fram till det att yttertaket kommer på plats. Där det finns stor mängd installationer och annat fuktkänsligt material som måste utföras respektive användas innan det slutliga taket kan färdigställas, kan ett lokalt skyddstält vara ett lämpligt alternativ. Limträstommar behöver normalt inte byggas under tält. 6.6 Temporära väderskydd som ska kvarstå Redan vid montagestart bör man komma överens om vilket väderskydd som kommer att användas och om någon del av väderskyddet ska sitta kvar för fortsatt byggande efter det att limträmontaget är slutfört. Vem som ska demontera väderskyddet efter det att det inte längre behövs, ska tydligt klargöras. Limträmontörerna är oftast inte kvar då kvarvarande väderskydd ska tas bort. En extra genomgång med platschefen i samband med avsyning av limträstommontaget bör göras. 6.7 Viktiga råd för att undvika missfärgning av limträelement Temporärt klättrande tält som väderskydd vid uppförande av flervåningshus med trästomme, Sundbyberg. I samband med montage av limträstommar, där limträet kommer att vara synligt utan extra målningsbehandling, ska man vara extra noga med att limträytorna inte blir nedsmutsade av hantering eller nederbörd samt utsatta för solstrålning. Limträhandbok Del 4 33

6.7 Viktiga råd för att undvika missfärgning av limträelement Här kommer några viktiga punkter som underlättar för att få ett bra slutresultat: Undvik att beslag eller annat material som finns ovanför eller utanpå limträet kan lämna ifrån sig smutsigt vatten som kan sugas in i limträet. Stålbeslag av alla typer blir ofta oljiga efter tillverkningen och förzinkningen, varför det är en god ide att torka av dem innan de monteras på limträelementen. En montör kan ha oljiga handskar som kan smutsa ner limträytorna. Vatten från närliggande byggnader bör avledas. Bärande plåtdäck är bra för det ger snabbt ett skyddande tak över limträet. Observera att vatten från plåttak kan missfärga limträ om det sköljs ut över limträtakbalkar och limträpelare. Här följer några viktiga råd. Bärande takplåt bör monteras så att den undre plåten kragar ut från limträtakbalken med cirka 300 mm, så att vatten från taket kan rinna ut förbi limträbalken, se figur 6.1. Sidorna hos gavelpelare av limträ kan bli utsatta för vatten som rinner ut från plåttaket och bör därför skyddas. Montage av treledstakstolar av limträ med dragband på limträpelare. Följande åtgärder bör dagligen utföras: Kontrollera om det rinner vatten på något ställe och fundera på om det behövs någon åtgärd. Ofta är det enkelt att förstå varför det rinner just på ett visst ställe. Eventuellt vatten ska ledas bort. Torka av limträet med en fuktig trasa med lite diskmedel på ytor som är blöta och smutsiga. Kontrollera också att limträpelare inte står i vatten som överstiger nivån för det fuktskydd som sitter på limträpelarens fotände. Kontrollera att smuts inte kan skvätta upp på limträpelarna. Regn 300 300 Figur 6.1 Överlappsskarv av profilerad takplåt monteras så att den undre plåten rår över limträtakbalken med 300 mm för att vatten inte ska missfärga limträtakbalken. 34 Limträhandbok Del 4

7.1 Planering av bearbetning av limträelement Bearbetning av limträ på byggarbetsplatsen 7.1 Planering av bearbetning av limträelement Om den slutliga bearbetningen av limträelementen inte är utförd av limträtillverkaren, måste man anordna en plats för att utföra arbetet på byggarbetsplatsen. Mindre limträelement kan hanteras i fasta kapsågar medan de större kräver handburna maskiner, då limträelementen kan bli otympliga att hantera. Det är viktigt att man ordnar så att limträelementen ligger stadigt samt att man förankrar dem mot glidning. Limträelement som väger några hundra kilo är omöjliga att hantera för hand, utan det behövs lyfthjälpmedel till dessa. Här fungerar ofta en lastmaskin eller teleskoplastare bra, har man tillgång till kran är det en ännu bättre lösning. Ur ergonomisk synvinkel bör man sträva efter att placera limträelementen på en bra arbetshöjd. Det är viktigt från säkerhetssynpunkt att man står säkert då man arbetar med skärande handmaskiner. Arbetsbockar anordnas som underlag för limträelementet, för vidare bearbetning, gärna 400 800 mm över mark eller golv, se figur 7.1, sidan 36. Då ges också möjlighet att förbereda montage av beslag som ska sitta på limträelementets undersida. Arbetsbockarna placeras så att man inte riskerar att såga i dem vid bearbetningen. När det gäller bearbetning av limträ är det viktigt att ytor som utgör upplag alltid får en plan yta för att få god anliggning mellan limträelement och upplag. Detta gäller särskilt anliggningsytor mellan primär balkar av limträ och limträpelare, där lasterna ofta blir stora. Dålig anliggning ger fort upphov till snedställning samt oönskade belastningar och deformationer. För att erhålla plana limträytor som ska sammanfogas behövs bra maskiner, speciellt om det är ett stort antal limträelement som ska bearbetas. Moderna bordskedjesågar och cirkelsågar som styrs med linjal klarar de flesta typer av bearbetningar. En erfaren snickare eller montör kan förvisso åstadkomma ett bra resultat med vanligt förekommande handverktyg, men det är svårt att få jämn kvalitet när det är många limträelement och tiden ofta är knapp. 7.1 Planering av bearbetning av limträelement 35 7.2 Platsbehov och uppläggning av limträelement 36 7.3 Maskinbehov för lyft och bearbetning av limträ 36 7.4 Hål och urtag i limträ samt förstärkningar 37 Transport av lång limträbalk med teleskoplastare på byggarbetsplatsen. Limträhandbok Del 4 35

7.2 Platsbehov och uppläggning av limträelement 4-5m Gipsbock Figur 7.1 Arbetsbockar av typen gipsbockar kan användas vid bearbetning av limträelement på byggarbetsplatsen. 7.2 Platsbehov och uppläggning av limträelement Det utrymme som behövs för bearbetning på byggarbetsplatsen styrs av limträelementens längd och av vilket hanteringssätt man väljer. Limträelement med längd uppemot 10 12 m är lätthanterliga med avseende på både vikt och längd samt fungerar bra att bearbeta på en byggarbetsplats. Längre och större limträelement som inte är bearbetade av limträtillverkaren, bör läggas upp vid sitt montageställe för att inte behöva flyttas efter bearbetningen kanske kan de läggas upp där direkt från lastbilen. Arbetsbockar av typen gipsbockar eller lastpallar är möjliga alternativ till traditionella arbetsbockar av trä och inte så kostsamma. Det är också fördelaktigt om limträelementen kan läggas upp en bit från marken. 7.3 Maskinbehov för lyft och bearbetning av limträ Om man avser att upprätta en central plats för bearbetning av limträelement på byggarbetsplatsen, är det lämpligt att anordna eller utforma arbetsplatsen så att det går att hantera limträelementen med en lastmaskin eller en teleskoplastare. Efter bearbetningen kan limträelementen lyftas till en iordningställd plats från vilken man i sin tur kan lyfta dem vidare till elementens rätta plats i byggnaden, alternativt lyfta dem direkt till sin slutdestination. Maskinbehov, förutom vid lyft, är bra maskiner för bearbetning man kan med fördel ha en kapstation för längdkapning av kortare limträelement. Bra handhållna maskiner är annars det som fungerar bäst för bearbetning av limträelement på byggarbetsplatsen. Cirkelsåg och bordskedjesåg som styrs med linjal för raka snitt underlättar för att få rätt kvalitet på snittytor. Cirkelsågar klarar i regel upp till cirka 120 mm tjocka limträelement. Vid större tjocklekar används bordskedjesåg 36 Limträhandbok Del 4

7.4 Hål och urtag i limträ samt förstärkningar som klarar uppemot 300 mm tjocka limträelement. Vanliga kedje sågar, alltså motorsågar, är effektiva men det är svårare att åstadkomma den noggrannhet som eftersträvas vid till exempel upplagsytor. Borrmaskin och sticksåg är andra exempel på handmaskiner som behövs, eventuellt även en handöverfräs för att kunna göra infällningar för beslag. Skruvdragare med tillräckligt stor vridmoment skapacitet är nödvändig vid arbete med långa träskruvar. Fogsvans, stämjärn och handhyvel är verktyg som också underlättar arbetet. 7.4 Hål och urtag i limträ samt förstärkningar Håltagningar och urtag i limträelement ska framgå av en konstruktionsritning. De är då kontrollerade av ansvarig byggnadskonstruktör. Även eventuella förstärkningar ska finnas redovisade av byggnadskonstruktören. Urtag i limträbalkar ska undvikas, men det finns vissa urtag som måste utföras för att elementet ska fungera som en byggnadsdel. I figur 7.2 redovisas en principskiss över hur en limträtakbalk kan bearbetas för att ge bra anliggning, utan att konstruktionen påverkas negativt. Alla limträbalkar som ligger i lutning, till exempel takbalkar, utförs oftast med horisontella upplag vid limträpelare och väggar och det är här som man kan göra vissa generella ingrepp i limträelementet utan att det försvagas nämnvärt. Generellt kan man göra håltagningar med diameter högst 50 mm nästan var som helst på en limträbalk, dock inte i de tre yttersta lamellerna, det vill säga inom området 135 mm från underkant och överkant och inte heller nära upplag. Inbördes avstånd mellan små hål bör vara minst 150 mm. Större eller fler hål än fem i rad ska godkännas av ansvarig byggnadskonstruktör. Exempel på vanliga handmaskiner och -verktyg för bearbetning av limträ. Höjd H Höjd H Urtag för horisontellt upplag, 0 mm i urtagets ena ände och maximalt 0,25H i urtagets andra ände. Urtag för horisontellt upplag, 0 mm i urtagets ena ände och maximalt 0,25H i urtagets andra ände. Tillkapning av taksprång kan ske utan risk för sprickbildning men man måste dimensionera taktassen. Urtag för horisontellt upplag i nederkant. Urtaget ska inte starta innan upplaget, utan ska vara i linje med detta. Figur 7.2 Exempel på en bearbetad limträtakbalk. Limträhandbok Del 4 37

7.4 Hål och urtag i limträ samt förstärkningar Urtag utan förstärkning utförs lämpligen med rundat innerhörn. När man sågar för urtag är det viktigt att man inte sågar för långt för då bildas en sprickanvisning. Ett råd är att borra med en 25 30 mm borr i innerhörnet innan man börjar såga. Då ser man lättare var sågen är och får ett bra urtag med rundat innerhörn. Hål utförs bäst med ett träborr eller med en så kallad hålsåg. Hål och urtag utöver ovan nämnda kräver ofta någon typ av förstärkning, som ska godkännas av ansvarig byggnadskonstruktör. Den mittersta bilden visar principen för hur ett urtag i en limträbalkände kan förstärkas med lång helgängad träbyggnadsskruv eller universalskruv, som armerar limträbalken. Träskruvarna beskrivs utförligare i nästa kapitel Montage av beslag och infästningar för limträ, sidan 39. Observera att urtag endast får göras i mindre omfattning utan ansvarig byggnadskonstruktörs godkännande. Ansvarig byggnadskonstruktör ska ge anvisningar för hål och urtag och om så erfordras föreskriva lämplig förstärkning. Större urtag kräver ofta förstärkning. Exempel på urtag med rundat hörn och skruvförstärkning. Exempel på urtag och förstärkning med konstruktions plywood som skruvlimmas mot limträbalken på ömse sidor 38 Limträhandbok Del 4

Montage av beslag och infästningar för limträ Montage av beslag och infästningar för limträ Det finns många olika metoder att förbinda limträelement till varandra och det är den ansvariga byggnadskonstruktören eller arkitekten som oftast väljer typ av beslag med utgångspunkt från hållfasthet och utseende. Det finns många typer av standardplåtbeslag att använda som förband mellan limträelement, som också passar till mindre limträ kon struktioner. Större limträkonstruktioner kräver oftast specialtillverkade beslag, som redovisas på konstruktionsritningar för varje enskilt objekt. Förbandstypernas beständighet med avsedd livslängd ska anpassas till aktuell korrosivitetsklass. Korrosivitetsklass bestäms av den omgivande miljön i det enskilda projektet. Inomhusmiljö och ouppvärmda utrymmen motsvarar korrosivitetsklass C1 C2. De flesta standardbyggbeslag av stål är varmförzinkade med korrosionsskyddet Z275 enligt SS-EN 10346, vilket ger en ytskiktstjocklek av 20 μm (mymeter). Detta motsvarar kraven för klimatklass 2 enligt Boverkets konstruktionsregler, EKS, och som ungefär motsvarar korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN 14592. Det finns dock för närvarande ingen korrelation mellan klimatklasser och korrosivitetsklasser. Beslagen kan dock i regel även användas i konstruktioner i klimatklass 3, då dessa ofta är skyddade för direkt exponering eller rostskyddsmålade på bygg arbetsplatsen efter montaget. Beslag av stålplåt som ska användas utomhus med direkt exponering, till exempel stolpskor, ska vara varmförzinkade med korrosionsskyddet Z350 för korrosivitetsklass C4 eller ha specialbeläggning för korrosivitetsklass C3 C4 med dokumentation avseende beständighet med förväntad livslängd från ackrediterat certifieringsorgan. Korrosionsskyddet Z350, som motsvarar en skikttjocklek om 50 μm, förväntas ge en beständighet på minst 20 år. Det är ansvarig byggnadskonstruktör som, i samråd med byggherren, väljer erforderligt korrosionsskydd i det enskilda projektet. Där särskilt höga krav ställs på korrosionsskyddets beständighet bör man använda beslag av austenitiskt rostfritt stål A2 för korrosivitetsklass C4 eller austenitiskt rostfritt stål A4 för korrosivitetsklass C5. Fästdon till aktuella beslag ska ha minst motsvarande korrosivitetsklass som beslaget. I vissa fall, till exempel om tryckimpregnerat limträ används, bör fästdon ha högre korrosivitetsklass än beslaget, se vidare avsnitt 8.1, sidan 40. Det är i regel ansvarig byggnadskonstruktör som dimensionerar och föreskriver kvalitet, dimensioner, utformning, utförande och korrosivitetsklass på alla typer av stålbeslag. I det enskilda projektet ska uppgifter framgå av konstruktionshandlingarna. Tillverkare av byggbeslag har i regel utförlig information och anvisningar om användning och dimensionering av sina produkter. 8.1 Fästdon till stålbeslag för limträkonstruktioner 40 8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner 41 8.2.1 Kantavstånd för ankarspik och ankarskruv 42 8.2.2 Montage av balkskor av stål för limträkonstruktioner 42 8.2.3 Montage av vinkelbeslag av stål för limträkonstruktioner 43 8.2.4 Montage av pendelpelare av limträ mot grundkonstruktion 44 8.2.5 Montage av inspänd limträpelare mot grundkonstruktion 44 8.2.6 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av spikningsplåt 44 8.2.7 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av plattstål 45 8.2.8 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av UPE-profil 45 8.2.9 Infästning av sekundärbalk mot primärbalk av limträ med träskruvsförband 45 8.2.10 Infästning av limträgolvbalkar mot limträbärlina med träskruvsförband 46 8.2.11 Infästning av limträtakbalk mot limträbärlina med träskruvsförband 46 8.2.12 Infästning av gavelbalk och gavelpelare av limträ med universalskruv 47 Limträhandbok Del 4 39

8.1 Fästdon till stålbeslag för limträkonstruktioner I avsnittet redovisas hantering av några stålbeslag i samband med limträmontage: Standardplåtbeslag för mindre limträkonstruktioner: spikningsplåtar, balkskor och vinkelbeslag. Förankring av limträpelare till grunden: pendelpelare respektive inspänd pelare. Infästning mellan limträpelare och -balk med spikningsplåt. Infästning mellan limträpelare och -balk med stållaskar. Infästning mellan primärbalkar och sekundärbalkar av limträ med träskruvsförband. 8.1 Fästdon till stålbeslag för limträkonstruktioner Pelar-balkanslutning av limträ med laskar av UPE-profil samt infästning med maskingängad skruv och mutter. Figur 8.1 Ankarspik. Används i kombination med byggbeslag. Torxspår Konisk Gängad spets Torxbits Figur 8.2 Ankarskruv. Används i kombination med byggbeslag. Figur 8.3 Maskingängad skruv med bricka och mutter. Byggbeslag av stålplåt är försedda med ett antal hål för spik eller träskruv. Till dessa byggbeslag används en typ av kamgängad spik, så kallad ankarspik, eller en typ av träskruv, så kallad ankarskruv, vilka har högre utdragshållfasthet än konventionell spik eller träskruv och har ett huvud anpassat för beslagets hål. Ankarspik finns bandad för spikpistoler vilket underlättar montaget då det fort blir stort antal ankarspik i dessa förband. Man bör använda en spikpistol som är avsedd för ankarspik och spika i de hål som finns i byggbeslaget. En typ av spikpistol som fungerar bra är högtryckspistol med magasin för rundbandade ankarspik. Till dessa maskiner hör en egen kompressor och en cirka 30 m lång slang upprullad på en vinda. Ankarskruv monteras i regel med hjälp av en skruvdragare men även bandad ankarskruv för skruvautomat finns på marknaden. Typ av och antal fästdon som ska användas anges av ansvarig byggnadskonstruktör på konstruktionsritningar, som även ska innehålla uppgifter om hållfasthetsklass och längder på spik och träskruv. Fästdon anpassas avseende beständighet med förväntad livslängd till aktuell korrosivitetsklass. Korrosivitetsklass för fästdon ska i regel överensstämma med stålbeslagets korrosivitetsklass. Även detta ska framgå av konstruktionsritningen. Laskar av UPE-profil, plattstål eller limträ, används till större konstruktioner och då används ofta genomgående maskingängad skruv med bricka och mutter. Laskar av limträ kan dimensioneras för att uppfylla brandklass R30 eller R60. Det finns flera typer av träskruv som kan användas för montering av stålbeslag mot limträ. Så kallad fransk träskruv är en skruv som kräver förborrning. Den traditionella franska träskruven har den ogängade delen i samma diameter som den gängade delen, vilket kan leda till sprickbildning om det förborrade hålets diameter är mindre eller lika med den ogängade delens diameter. Den traditionella modellen av fransk träskruv, har numera ersatts av modernare träbyggnadsskruvar, till exempel sexkantig träskruv. Moderna så kallade träbyggnadsskruvar är självborrande och kräver i regel ingen förborrning. En speciell dubbelgängad skruv universalskruv kan användas som förbindare utan beslag. Det ska framgå av konstruktionsritningarna hur eventuella beslag och fästdon ska monteras. 40 Limträhandbok Del 4

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner Sexkantig träskruv är en typ av träbyggnadsskruv anpassad för att fästa kraftigare stålbeslag till stora limträkonstruktioner och finns i ett stort antal dimensioner och längder. Här är det den del av halsen direkt under huvudet som ska passa in i det hål som finns i beslaget. Det är viktigt att välja rätt sexkantig träskruv till beslagen för att åstadkomma ett bra förband. Sexkantig träskruv har ett huvud som är sexkantigt och har även torx-anslutning. Den är tillverkad av härdat stål, är självborrande och kan med fördel ersätta fransk träskruv. Den sexkantiga träskruven är robust och finns med varierande zinkskiktstjocklek, beroende på önskad livslängd. Denna typ av träskruv drivs enkelt ner i limträet och motverkar sprickbildning och den kan användas tillsammans med fyrkantig eller rund bricka av varmförzinkat stål. Till avancerade limträkonstruktioner används ofta dymlingar av rundstål, i samband med montage av beslag av inslitsade stålplåtar i limträelementen. Anvisningar om detta, till exempel förborrning, ska framgå av konstruktionsritningen. Självborrande dymlingar i kombination med inslitsade stålplåtar förekommer också och då bör information från dymlingstillverkaren inhämtas för att få erforderlig kunskap om montaget. Det är i regel ansvarig byggnadskonstruktör som dimensionerar och väljer typ av fästdon, kvalitet och korrosivitetsklass. I det enskilda projektet ska uppgifter framgå av konstruktionsritningar. Tillverkare av spik och träskruv har i regel utförlig information och anvisningar om användning och dimensionering. Sexkantsbits Figur 8.4 Sexkantig träskruv. Med specialutformade gängor. Behöver inte förborras. Figur 8.5 Dymling. Används för montering av inslitsade stålplåtar i träkonstruktioner. Figur 8.6 Borrande dymling. Används för montering av inslitsade stålplåtar i träkonstruktioner. Torxbits Torxbits 8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner Vanliga beslag typ spikningsplåtar, balkskor eller vinkelbeslag kan i vissa fall anses vara estetiskt godtagbara, men då förutsatt att de monteras på ett snyggt sätt när det gäller riktning och passform. Från estetisk synpunkt är det viktigt att vara noga med att beslagen placeras så de inte avviker från lodlinjen eller varierar i höjd etcetera. Kanske är ögonmåttet tillräckligt, men det är aldrig fel att kontrollmäta eller att använda vattenpass. Figur 8.7 Spikningsplåt vid pelar-balkanslutning med limträ. Beslag bör monteras i lod. Figuren till höger visar hur det kan se ut om man slarvat. Figur 8.8 Man bör helst välja runda brickor. Figuren till höger visar hur det lätt kan se ut med fyrkantiga brickor. Limträhandbok Del 4 41

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner Lastriktning 28 60 Minsta kantavstånd för fästdon är ett viktigt krav att uppfylla och speciellt avstånd till ändträ. Dessa avståndskrav varierar beroende på kraftriktningar i förbandet. Exemplen på vanliga förband nedan visar hur det är i normala förband och det faller sig då rätt naturligt hur de fungerar. Vid osäkerhet, kontakta ansvarig byggnadskonstruktör för att få rätt information. De vanligaste standardplåtbeslagen är tillverkade av 1,5 3 mm plåt som klippts, hålats och bockats till sin form. Hålen är 5 mm i diameter och de är avsedda för ankarspik eller ankarskruv. Någon annan typ av spik eller skruv är inte tillåten, då det avsevärt minskar beslagens bärförmåga. 8.2.1 Kantavstånd för ankarspik och ankarskruv För alla typer av förband och material är det viktigt att montera fästdonen på ett betryggande kantavstånd för att undvika sprickbildning och brottanvisning. För träkonstruktioner gäller olika kantavstånd beroende på infästningens läge och hur träelementet är belastat. Föreskrifterna är inte helt entydiga, men generellt gäller följande: Vid ändträ gäller, då beslaget är utsatt för dragspänningar, ett kantavstånd mot änden på minst 15 gånger spikens diameter, 15d. Vinkelrätt mot fibrerna krävs ett kantavstånd på minst 5 gånger diametern, 5d, mot den obelastade kanten. Mot en belastad kant gäller 7 gånger diametern, 7d. 28 Lastriktning 20 Figur 8.9 Minsta kantavstånd i limträ för ankarspik med diameter 4 mm enligt Eurokod 5. Figur 8.10 Exempel på balksko med utvändiga flikar. Ett exempel på minsta kantavstånd för limträ och ankarspik med diameter 4 mm redovisas i figur 8.9. Dessa krav på minsta kantavstånd gäller för många typer av fästdon och beslag. Det kan ibland vara svårt att direkt beskriva olika krafters verkningssätt, varför det är viktigt att kraven följs. Konstruktionsritningarna ska noga följas. Råd om infästningar ges i detta kapitel i samband med beskrivning av några vanliga typer av beslag. 8.2.2 Montage av balkskor av stål för limträkonstruktioner Det finns olika typer av balkskor och det är i princip samma förfaringssätt vid utsättning och montage som för spikningsplåt. Här beskrivs principen för infästning av sekundär- mot primärbalk av limträ. Märk ut på primärbalken eller limträpelaren var sekundärbalken ska ansluta för att säkerställa att balkskon hamnar på rätt plats och på rätt nivå samt i rätt vinkel. Likaså att öppningen i överkant av balkskon är tillräcklig för att kunna montera limträbalken. Detta arbetsmoment kräver stor noggrannhet slarv medför dålig kvalitet och längre montagetid. Använd vinkelhakar och vattenpass. Bottenplåten i en balksko har som funktion att underlätta det fortsatta montaget men det är fästdonen som överför lasten från limträbalk till limträbalk eller -pelare. Det är därför viktigt att det är god anliggning mellan limträbalkarna, att den limträbalk som monteras i balkskon är noggrant tillsågad. Balkskor med utvändiga flikar fästs i den ena fliken mot primärbalken. Den andra fliken fästs till att börja med endast nedtill. I nästa moment monteras sekundärbalken. Därefter fästs den andra fliken 42 Limträhandbok Del 4

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner slutgiltigt mot primärbalken. Detta förfaringssätt ger en tätare anslutning av balkskon till sekundärbalken. Balkskor med inåtvända flikar måste fästas till fullo mot primärbalk eller limträpelare innan sekundärbalken monteras. Detta gör att man måste vara extra noggrann med att montera balkskon så att flikarna ansluter till sekundärbalken på rätt sätt. Det är omöjligt att senare ändra balkskons läge på primärbalken eller limträpelaren utan att demontera sekundärbalken. Infästning med balksko med inåtvända flikar kräver följaktligen extra noggrannhet, men ger ett renare utseende. Observera att balksko med inåtvända flikar bygger cirka 7 mm, 3 mm plåt + 4 mm ankarspikhuvud, vilket gör att sekundärbalken måste vara 7 mm kortare jämfört med en sekundärbalk som ska monteras i en balksko med utvändiga flikar. 8.2.3 Montage av vinkelbeslag av stål för limträkonstruktioner Vinkelbeslag som används till reglar av konstruktionsvirke eller åsar av limträ, finns i många storlekar och utföranden. I figur 8.13 redovisas dubbla vinkelbeslag placerade på en limträpelare för infästning av en horisontell regel av konstruktionsvirke. Spikmönstret kan variera beroende på vad vinkelbeslaget ska användas till. Mängden ankarspikar eller ankarskruvar som behövs beror på vilken last beslaget ska klara. Figur 8.12 visar skillnaden mellan minimal och maximal spik- eller skruvning för ett av de vanligaste vinkelbeslagen med en bredd 105 mm. Mått och bärförmåga varierar mellan olika beslagstillverkare. Minsta kantavstånd mellan fästdon och limträkant eller -ände måste naturligtvis beaktas vid montage med vinkelbeslag. Beslagstillverkarnas produktinformation kan ge utförliga råd och de kan även ge god vägledning vid val av vinkelbeslag för olika situationer och lastförutsättningar. Figur 8.11 Exempel på balksko med inåtvända flikar. Rekommenderad minsta infästning mot limträ Skänkel mot sekundärelement Skänkel mot primärelement Maximal infästning mot limträ Figur 8.12 Infästning med vinkelbeslag mellan primär- och sekundärelement av limträ. Exempel på minimalt respektive maximalt spik- eller skruvmönster för ett vanligt vinkelbeslag. Limträpelare eller limträbalk Vinkelbeslag Monteras så att flänsen med hålen närmast bockningslinjen kommer mot limträpelaren eller limträbalken. Ankarspik eller ankarskruv Sekundärbalk Flänsen mot sekundärbalken ska spikas eller skruvas med det antal ankarspik eller ankarskruv som föreskrivs och placeras med hänsyn till kantavstånd. Hålen närmast bockningslinjen ska alltid spikas eller skruvas fullt. Antalet föreskrivna fästdon ska sedan fördelas i övriga hål, med beaktande av kantavstånd och föreskrifter. Figur 8.13 Montage av förband med dubbla vinkelbeslag. Limträhandbok Del 4 43

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner Limträpelare Limträpelare Lask av stålplåt på bredsidorna Lask av stålplåt på smalsidorna Figur 8.14 Laskar av stålplåt vid pelarfot pendelpelare av limträ. Figur 8.15 Laskar av stålplåt vid pelarfot inspänd limträpelare. 8.2.4 Montage av pendelpelare av limträ mot grundkonstruktion Limträpelaren placeras direkt mot en grundplint eller grundsula av betong, som ofta försetts med ingjutna beslag för att fixera limträpelaren på rätt plats samt för att hålla fast limträpelaren för de laster som den kan utsättas för. Nedåtriktade vertikallaster tas om hand med direkt anliggning mot grunden medan horisontella och uppåtriktade laster tas om hand av det beslag som sitter i grundkonstruktionen. Här är det fästdonen som överför lasten från limträpelaren till beslaget. Oftast utgörs beslaget av spikningsplåtar som antingen är ingjutna i grunden eller som är avsedda att svetsas till en i grundkonstruktionen ingjuten stålplåt. Lättast att få beslaget på rätt plats är alternativet med svetsning. Då kan man göra utsättningen när gjutningarna är klara och det är lätt att markera beslagens läge. Det finns dock ingen chans till justering av limträpelaren i sidled efter det att beslaget är monterat. Fästdonen kan vara ankarspik, ankarskruv eller sexkantig träskruv beroende på vad ansvarig byggnadskonstruktör valt. Börja med fästdonen i beslagens ytterkanter och fyll sedan på in mot mitten. 8.2.5 Montage av inspänd limträpelare mot grundkonstruktion Principen för montage av inspänd limträpelare är densamma som för pendelpelare men beslagen har bytt placering och sitter istället på limträ pelarens smalsidor. Även i detta fall är det viktigt att beslagen är rätt placerade då det inte finns någon möjlighet till justering i efterhand. Figur 8.16 Exempel på pelar-balkanslutning av limträ med spikningsplåtar på ömse sidor. 8.2.6 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av spikningsplåt Märk ut var på limträpelaren spikningsplåten ska sitta enligt konstruktionsritning. Märk på spikningsplåten i vilka hål de närmaste ankarspikarna ska spikas för att erhålla rätt kantavstånd mot sidorna och mot limträpelartopp. Detta förfaringssätt gäller även mot limträbalken. Fäst spikningsplåten genom att spika eller skruva 2 3 stycken ankarspik eller ankarskruv i de hål som utgör gränsen för kant 44 Limträhandbok Del 4

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner avståndet. När man sedan använder spikpistolen syns det klart var gränsen går och risken för felspikning minskar. Det är olämpligt att spika eller skruva fel och sedan dra ut de felspikade eller felskruvade fästdonen. Spika eller skruva ytterkanterna på spikningsplåten först och fortsätt inåt mot mitten. När limträbalken sedan är monterad kontrolleras kant- och ändavståndet igen innan man spikar eller skruvar färdigt förbandet. Avlångt hål > 500 Limträtillverkarna kan leverera stålbeslag som är anpassade till det specifika projektet. Då finns bara de hål som krävs för beslagets kapacitet. Detta gör det enklare att fästa rätt, då det ska vara fästdon i alla hål. Kontroll av kantavstånd blir också lättare då beslaget är utformat med rätt antal och rätt placering av hål. Dessa beslag underlättar egenkontrollen då man inte behöver räkna antal fästdon, utan bara kontrollera att alla hål är fyllda. 8.2.7 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av plattstål Laskar av stål för infästning av limträpelare och -balk utförs alltid i par och kan vara utförda av stålprofiler. Vanligast är plattstål, till exempel 8 80 längd, men det är ansvarig byggnadskonstruktör som räknar fram rätt dimension och anger vilken typ av skruv som behövs till beslaget. Infästningen sker ofta med genomgående skruv som kräver att man borrar ett passande hål för skruven. Här måste man borra vinkel rätt för att det ska passa beslaget på andra sidan. Går laskarna upp mer än 500 mm på limträbalken bör de skruvar som ligger på nivån över 500 mm gå genom ovala hål för att limträbalken ska kunna svälla och krympa utan risk för sprickbildning. 8.2.8 Infästning mellan limträpelare och limträbalk med laskar av UPE-profil Laskar av stål i så kallad UPE-profil kan borras upp för sexkantig träskruv i klenare dimensioner och med flera sexkantiga träskruvar placerade i grupper. Sexkantig träskruv är självborrande, så det behövs ingen förborrning i limträet. Det gäller dock att justera in lasken i rätt läge och riktning innan den kan skruvas fast. 8.2.9 Infästning av sekundärbalk mot primärbalk av limträ med träskruvs förband För att kunna utföra dolda infästningar finns det möjlighet att använda speciella träskruvar som är självborrande i trämaterialet. De är också användbara då det gäller förstärkningar vid urtag och håltagningar. Universalskruv är en träskruv som finns i olika storlekar och längder. De har gängor i båda ändar och en kort ogängad del på mitten. Universalskruven har ingen markant skalle för att lätt kunna försänkas, men tack vare att det finns gängor i de båda trädelarna åstadkoms ett starkt förband. Hållfastheten hos universalskruven utnyttjas bäst om man placerar universalskruvarna så att det blir dragspänning i dem. Figur 8.17 Exempel på pelar-balkanslutning av limträ med laskar av plattstål samt infästning med genomgående skruv och mutter. Figur 8.18 Exempel på pelar-balkanslutning av limträ med laskar av UPE-profil samt infästning med sexkantig träskruv. Lång torxbits Figur 8.19 Dubbelgängad universalskruv. Med övre och undre förankringsgängor för två virkesstycken. Behöver inte förborras. Limträhandbok Del 4 45

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner a Figur 8.21 Exempel på infästning av limträgolvbalk mot limträbärlina med träskruvsförband. a a b 2 st universalskruvar i 45 grader. a = mått som universalskruvarna ska försänkas för att komma i rätt läge. Montagekloss, fästs med tving eller provisorisk träbyggnadsskruv. Figur 8.22 Exempel på infästning av limträtakbalk mot limträbärlina med träskruvsförband. α Lång torxbits Torxbits Figur 8.20 Träbyggnadsskruv. Med specialutformade gängor. Behöver inte förborras. Montagekloss, fästs med tving eller provisorisk träbyggnadsskruv. Universalskruv ska alltid monteras så att den ogängade delen på universalskruven ligger i skarven mellan ingående limträelement. Universal skruven dras i till sitt rätta läge med hjälp av så kallade torxbits. Eftersom universalskruvarna nästan alltid ska försänkas i limträet, används bits med olika längd för rätt funktion. Universalskruv går relativt tungt varför en lågvarvig sladdansluten skruvdragare är det bästa alternativet. Kraftiga batteriskruvdragare kan också fungera om vridmomentskapaciteten är tillräckligt hög, minst 70 Nm. Träbyggnadsskruv finns i olika utföranden och fungerar som en normal träskruv och har inte gängning i båda ändar utan det är skruvhuvudet som ger förankring i den ena delen av förbandet. Skruvtypen har också en smalare hals så den går lätt igenom den träkomponent i förbandet som ska fästas. Finns även som helgängad. 8.2.10 Infästning av limträgolvbalkar mot limträbärlina med träskruvsförband Fördelen med denna typ av infästning är att den blir dold, vilket gör den lämplig från brandskyddssynpunkt. Förslag till arbetsgång: Märk ut på limträbärlinan var limträgolvbalkarna ska ansluta. Ordna ett temporärt upplag (montagekloss) för limträgolvbalken. Lägg upp limträgolvbalken och fixera den så den inte flyttar sig då universalskruven angriper den andra delen man kan bli tvungen att backa och dra i på nytt för att få en tät anslutning. Ibland kan det vara bra att först fixera med en kort träbyggnadsskruv som avlägsnas när förbandet är färdigskruvat. Märk ut på bärlinan var universalskruven ska sitta den ska komma så att den ogängade delen är i skarven mellan limträelementen. Universalskruven ska vanligtvis ha en vinkel på 45 grader, en smygvinkel hjälper dig att kontrollera riktningen i samband med skruvdragningen. Räkna ut hur långt universalskruven ska dras i för att den ogängade delen ska hamna i skarven mellan limträ elementen, om inte detta framgår av en konstruktionsritning. Välj en passande längd på bitsen och markera på bitsen hur djupt universalskruven ska dras i. Börja med att skruva universalskruven från limträbärlinan in i golvbalken och kontrollera att anliggningen mot limträbärlinan är god. Skruva därefter från golvbalken in i limträbärlinan. Ska det bara vara ett par universalskruvar i förbandet så ska dessa sättas centrerade. Om det ska vara fler än två universalskruvar i samma förband ska de placeras så att kantavstånd och avstånd mellan universalskruvarna blir rätt enligt konstruktionsritning eller anvisning från skruvtillverkaren. Kontrollera att skarven blir stum då det är en del av funktionen, att limträgolvbalken ansluter dikt mot limträbärlinan för att ta hand om den kraftkomposant som uppstår av att universalskruven sitter i vinkel. 8.2.11 Infästning av limträtakbalk mot limträbärlina med träskruvsförband Med samma metod som med limträgolvbalkar kan vilka sekundärbalkar som helst monteras under förutsättning att det är noggrant till sågade delar som ska anslutas. 46 Limträhandbok Del 4

8.2 Rätt montage av stålbeslag för limträkonstruktioner Infästningsdetalj i en bandyhall med limträstomme, Nässjö. Limträbågar med gavelpelare och åsar av limträ. Här har limträelementen lite olika vinklar, vilket inte påverkar infästningens läge. Det kan emellertid vara svårare att bestämma ingångshål och vilken referens man ska ha för vinkeln. Här blir det olika djup på idragningen av de två universalskruvarna. Man kan även montera limträbalkar mot -pelare om man kommer åt från baksidan av limträpelaren och på det viset få en dold infästning. Tillverkare av denna typ av träskruv har även speciella jiggar som underlättar montaget, vilket är en bra lösning om det är ett stort antal universalskruvar. 8.2.12 Infästning av gavelbalk och gavelpelare av limträ med universalskruv Gavelbalkar av limträ ligger oftast i ett urtag i gavelpelare av limträ och måste förankras för vindlaster till gavelpelarna med fästdon. Universalskruv monteras utifrån genom att man skruvar vinkelrätt genom gavelbalken och in i gavelpelaren. Här ska också den ogängade delen hamna i skarven mellan dessa två limträelement, så att man får de gängade delarna av universalskruven i respektive virkesdel. Detta är en enkel och flexibel lösning då ingen förborrning erfordras, förutsatt att man har tillgång till skruvdragare med hög vridmomentskapacitet. Gavelbalk av limträ Universalskruv Urtag i gavelpelaren Gavelpelare av limträ Figur 8.23 Infästning av gavelbalk till gavelpelare av limträ med universalskruv. Limträhandbok Del 4 47

9.1 Viktiga råd inför slutligt limträmontage Förberedelser inför lyft av limträelement 9.1 Viktiga råd inför slutligt limträmontage 48 9.1 Viktiga råd inför slutligt limträmontage Olika förberedelser innan man lyfter limträelementen på plats är mycket viktiga för att kunna åstadkomma ett korrekt, säkert och snabbt montage. Detta så kallade förmontage kan bestå av flera moment och utförs när man ännu står och arbetar på marken. Att kunna placera limträelementet så att man får en bra arbetshöjd, ger den bästa lösningen. Följande bör beaktas före slutligt limträmontage: Mät ut och markera där andra byggelement ska ansluta, till exempel bärande plåt. Montera beslag för eventuella takåsar, balkskor för tryckstag, beslag för vindkryss med mera. Montera laskar av spikningsplåtar på limträpelartoppar helst före lyft. Besluta om man ska ha transportskyddet kvar på limträelementet som väderskydd eller om man ska ta bort det. Ta ställning till om något annat lokalt väderskydd ska användas. Montera fuktskydd i fotänden av limträpelare, om detta inte redan är utfört av limträtillverkaren. Förbered för temporär stagning genom att montera bandstroppar och spännband eller vajrar som ska följa med upp vid lyftet. Förberedelse inför lyft av fackverksbalk av limträ. Vid en sammansatt konstruktion, som till exempel en treledstakstol av limträ med dragband, är förmontaget en stor del. Hela treledstakstolen av limträ monteras ihop liggande inklusive lyftbom. Beslag för tak åsar, infästning för vindfackverk, spännband för stagning etcetera monteras också innan lyftet. 48 Limträhandbok Del 4

10.1 Montage av limträpelare Montage av limträstommar 10.1 Montage av limträpelare Limträpelare som ansluter mot betong ska förses med fuktskydd i limträpelarens fotände för att motverka uppsugning av fukt från betongen eller annat fuktsugande underlag. Oljehärdad, våttillverkad hård träfiberskiva eller en plastskiva, som spiklimmas till ändträet, är en godtagbar lösning som förhindrar fuktupptagning, missfärgning och fuktskador i limträpelarens fotände. Genom att dessförinnan applicera ett heltäckande limskikt mellan fuktskydd och limträpelare åstadkoms en effektiv försegling av ändträet som skydd mot fuktupptagning och missfärgning. Att använda grundisoleringspapp är en vanlig metod för fuktskydd mellan trä och betong. Grundisoleringspapp förseglar emellertid inte ändträet på samma sätt som en oljehärdad, våttillverkad hård träfiber skiva och det är lätt att grundisoleringspappen inte blir bra monterad, då den i form av relativt små tillskurna bitar gärna glider iväg i samband med limträpelarmontaget. Grundisoleringspapp fungerar inte heller så bra, då vatten kan rinna ner längs limträpelaren och hamna ovanpå grundisoleringspappen. Man bör således använda 4,8 mm oljehärdad, våttillverkad hård träfiberskiva eller någon lämplig typ av plastskiva som fukt skydd i limträpelarens fotände. Observera att limträpelare har en förhöjd risk att få skador i form av slagmärken efter montaget, då det i regel pågår många andra byggarbeten i deras närhet. Man bör därför vara noga med att skydda känsliga delar och lägga transportvägar på behörigt avstånd från limträpelarna samt, där så är nödvändigt, förse limträpelare med tillfälliga skydd mot åverkan. 10.1 Montage av limträpelare 49 10.1.1 Olika typer av limträpelare 49 10.2 Montage av raka limträbalkar 50 10.3 Vindkryss för permanent stagning 52 10.3.1 Vindkryss i långsidesväggar 52 10.3.2 Vindkryss i gavlar 53 10.3.3 Arbetsgång vid montage av vindkryss i väggar 53 10.3.4 Vindkryss i tak vindfackverk 54 10.3.5 Arbetsgång vid montage av vindkryss i tak 54 10.4 Checklista vid montage av limträstommar 55 Limträpelare Fuktskydd, till exempel 4,8 mm oljehärdad, våttillverkad hård träfiberskiva spiklimmad mot limträpelarens ändträyta Betong eller annat fuktsugande underlag inomhus Figur 10.1 Fuktskydd av limträpelares fotände inomhus. 10.1.1 Olika typer av limträpelare En hallbyggnad har i regel flera olika typer av limträpelare. Primärpelare av limträ bär upp de primärbalkar som finns i taket. Man skiljer mellan: Pendelpelare av limträ. Inspända pelare av limträ. Gavelpelare av limträ är placerade i gavlarna för att utgöra väggstomme. Är oftast pendelpelare. Är sällan inspända pelare. Vindpelare av limträ står mellan primärpelarna för att hålla ytterväggen på plats: Är nästan alltid pendelpelare. Limträhandbok Del 4 49

10.2 Montage av raka limträbalkar Montage av limträpelare med inslitsade stålplåtar i pelarfot. Pendelpelare av limträ har beslag som är ledade i båda ändar. Ledade limträpelare kräver stabilisering i båda riktningar tills dess att stomstabiliserande system eller byggdelar har monterats. Inspända limträpelare har beslag som är fast inspända mot grundkonstruktionen samt ledade beslag i pelartopp. Beslaget vid pelarfot är utformat så att det blir inspänt i limträpelarens styva riktning men fungerar som led i pelarens veka riktning. Beslagen utgörs ofta av laskar av stålplåt som går upp på limträpelaren ungefär dubbelt så långt som pelaren är djup. Inspända limträpelare är styva i sin styva riktning och behöver inte stabiliseras i denna riktning efter det att de är monterade. I den veka riktningen däremot krävs stabilisering både under montaget och i bruksskedet. Limträpelare står oftast vertikalt och måste då resas upp från liggande läge. Se till att foten hos limträpelaren ligger på ett fast underlag. Limträpelaren förses med en tvärslå en nar på den sidan där man ska lägga om snaran som sker med bandstroppar. Limträpelaren kommer att hänga lite ur lod men det brukar gå bra att styra den rätt till infästningen för att därefter resas till vertikalt läge. Alternativt kan man borra ett hål genom limträpelaren och använda en rundstång av stål som man kan stroppa om, vilket gör att man kan få limträpelaren att hänga mera i lod. Inspända limträpelare fixeras i beslaget och justeras in till sitt rätta läge varefter man omedelbart monterar fästdonen. Det är viktigt att man har limträpelaren i exakt läge vid detta moment, ty det går inte att justera i efterhand. I limträpelarens veka riktning monteras ett montagestöd för erforderlig stagning och fixering i rätt läge. Pendelpelare av limträ har inga beslag som kan ta hand om moment varför man måste stabilisera dessa i båda riktningar, lämpligen med montagestöd. 10.2 Montage av raka limträbalkar Monterade limträpelare med laskar av UPE-profil i pelartopp. Balktyper av limträ som här betecknas som raka är limträbalkar med en rak undersida. Dessa kan monteras horisontellt eller i lutning. Limträbalkar som benämns som sadelbalkar, pulpetbalkar eller fackverksbalkar, monteras på liknande sätt och omfattas också av den här beskrivningen. Limträbalkar kan betecknas som fritt upplagda på två stöd eller kontinuerliga då de är upplagda på fler än två stöd. De kan också ha konsoler i ändarna, men principen för montage är densamma. Montaget görs enklast om upplagen är horisontella och limträ pelarna har en horisontell upplagsyta. Limträbalken är lätt att placera i sitt rätta läge vid denna typ av upplag. Vid upplag som är sneda är det svårare att fixera limträbalken i rätt läge. Markera ut på balken var upplaget ska vara. Eventuellt kan en demonterbar kloss skruvas fast som mothåll. 50 Limträhandbok Del 4

10.2 Montage av raka limträbalkar Krankrok Lyftlänkar Bandstroppar 45-60 Figur 10.2 Princip för montage av limträbalk på limträpelare. Limträbalken är på väg att sänkas ner på limträpelarna. Limträbalkar som ska ligga i lutning ska lyftas så att deras lutning, när de hänger i kranen, är relativt lika den lutning balken ska ha i den färdiga konstruktionen. Viktigt är att fixera limträbalken till upplaget samt att sträva av den så den inte kan vippa, det vill säga välta. Lämpligen monteras erforderliga beslag samtidigt, innan kranen släpper sitt tag. Limträbalken ska nu justeras så att den är rak mellan upplagen samt fixeras med spännband eller vajrar. Balk nummer 2 i en serie monteras och fixeras med hjälp av tillpassade så kallade kolvningar, tryckstag, så att man får rätt avstånd mellan linjerna. Avståndet mellan tryckstagen, som ofta utgörs av konstruktionsvirke, ska inte vara större än att limträ balken förblir rak. Den får inte bli krokig mellan stagen. Ett inbördes avstånd av 2 8 m är lämpligt intervall beroende på limträbalkbredd. När stagning och limträbalk fixerats i sitt rätta läge kan kranen släppa sitt tag. Lämpligt är att starta där man har den slutliga, permanenta vindstabiliseringen och att utnyttja denna som utgångspunkt. Limträhandbok Del 4 51

10.3 Vindkryss för permanent stagning Limträpelare Figur 10.3 Exempel på anslutning av vindkryssdiagonal till grundkonstruktionen. Vantskruv (spännhylsa) underlättar justeringen av vindkrysset. Limträpelare Vantskruv (spännhylsa) Rund stålstång (dragstag) 1m Betongfundament Limträsträva (tryck- eller dragstag) Betongfundament Figur 10.4 Exempel på anslutning av tryckstyv limträsträva med justerbart beslag mot betongfundament. 10.3 Vindkryss för permanent stagning För att en byggnad ska bli stabil krävs det att det finns stomdelar i väggar och tak som är så styva och starka att de kan överföra horisontella laster ner till grunden. Vindlast är den största horisontella lasten, men laster uppstår också av snedställning av byggnadsdelar. Vid olyckstillfällen som brand, påkörning eller annan skada på en byggnadsdel ska stagningen fungera tillräckligt länge så att möjlighet till utrymning finns. Till olyckslaster hör också laster från jordbävningar som finns i många länder men som inte behöver beaktas i Sverige. Här redovisas endast anvisningar för vindstagning av enplansbyggnader och framför allt hallbyggnader. Hallbyggnader har i regel inga invändiga bärande väggar som kan ta hand om stagningen utan dessa byggnader måste ha stagning i både yttertak och -väggar. Inspända limträpelare i långsidesväggar gör att byggnaden är stagad i den ena huvudriktningen och vindkryss i taket mellan två stycken primärbalkar av limträ samt vindkryss i långsidesväggarna mellan två stycken primärpelare av limträ gör att byggnaden är stagad i den andra huvudriktningen. I långa byggnader, exempelvis 40 m eller längre, kan det krävas vindkryss i flera stomfack. Bärande trapetsprofilerad plåt som sekundärbärning mellan takstolar av limträ kan oftast utformas så att plåten bildar en styv skiva. Skivan överför de horisontella lasterna ut till vindkryssen i både långsides- och gavelväggar. Dimensionering och ritningar för plåtmontaget och dess infästningar utförs oftast av plåtleverantören, då lösningarna varierar beroende på tillverkare. Alternativ med vindkryss i takkonstruktionen som omfattar hela byggnaden är en lösning som förekommer, men redovisas inte i Limträhandbok Del 4. 10.3.1 Vindkryss i långsidesväggar Förankringen till grunden kan ske på olika sätt beroende på hur grundkonstruktionen är utformad. Från montagesynpunkt är det bra om man kan ha en spännanordning med stag ner till grunden. Då är det lätt att justera limträstommen så att den står helt i lod. Det är också lätt att i efterhand kontrollera och justera stagen. Ett uppstickande stag med vänstergänga och en vantskruv (spännhylsa) är den bästa utformningen, se figur 10.3. Det finns även andra sätt att ordna en spännanordning. En konstruktionsritning ska redovisa den metod som ansvarig byggnadskonstruktör föreskrivit. Om diagonalerna av rund stålstång är ersatta med en tryckstyv sträva av limträ eller stålprofil blir det inget kryss, utan det räcker med denna typ av sträva för last i båda riktningar. En justerbar sträva är av fördel vid montaget. 52 Limträhandbok Del 4

10.3 Vindkryss för permanent stagning Anslutningar av stag mot limträtakbalk varierar med olika lösningar, vilka ska framgå av konstruktionsritningarna. Den vanligaste lösningen är ett borrat hål i limträtakbalken med samma vinkel som staget. På sidan av limträtakbalken skruvas ett beslag med så kallade halvmånar, som stagets bricka vilar på, se figur 10.5. I en del projekt är limträtakbalken förberedd med träknap och stålbrickor, se figur 10.6. Vissa stag har så lite last att brickorna kan fällas in i limträelementen. Detta kräver att urtag görs på ett sådant sätt att det skapas bra anliggning mellan bricka och limträ och därför utförs de oftast runda. Helgängade träskruvar Halvmånebeslag Primärbalk av limträ Tryckstag av limträ Balksko 10.3.2 Vindkryss i gavlar Gavelbalkars lutning gör att vindkryssen blir osymmetriska. Detta innebär olika längder och olika lutning på stagen. Anslutningen till grunden är densamma som för vindkryss i långsides väggar. Mot gavelbalken av limträ monteras staget i ett gaffelbeslag som monteras på gavelbalken, se figur 10.7. Det är lämpligt att montera detta innan limträbalken lyfts upp. Då är det viktigt att gaffel beslaget monteras i samma lutning som dragstaget har. Här finns också visst utrymme för att spänna vindkrysstaget, men det är ofta trångt i gaffel beslaget. Det finns även alternativa sätt att ansluta stagen mot gavelbalkarna av limträ. 10.3.3 Arbetsgång vid montage av vindkryss i väggar Vindkrysstagen blir relativt långa, 6 10 m, så det fungerar bäst om man är två personer vid montaget, förutom kranföraren som får se till att lyfta rätt. Förbered genom att skruva ihop vindkrysstag som är skarvade och ta fram aktuella tillbehör, brickor och muttrar. När man arbetar med stag bör man använda arbetshandskar som man sedan byter ut mot rena, innan man fortsätter med limträelementen. Lägg upp tryckstaget i de förmonterade balkskorna eller utför alternativ infästning. Kontrollera sedan att avståndet är det riktiga i vindkryssets fack. Förankra tryckstaget så det sitter säkert medan stålstagen monteras. Stick in stålstången underifrån och montera bricka och mutter i den övre änden. Sedan skruvas det ihop med vantskruven (spännhylsan) till den del som är fastsatt i grunden. Försök få lika mycket gänga av båda stålstångsändarna i vantskruven utrymme i vantskruven för efterspänning ska finnas. Använd nu stålstången för att justera limträpelarna i lod. Detta görs genom att spänna respektive släppa efter på vantskruven. Kontrollera hur mycket gänga som finns i de olika vindkrysstagdelarna och notera detta för egenkontrollen. Samma procedur gäller vindkryss i gavlar, men då fungerar gavelbalken av limträ som tryckstag och stålstängerna ska fästas i de förmonterade gaffelbeslagen om den varianten på anslutning tillämpas. Limträpelare Mutter, bricka och plattstål Limträknap Limträpelare Primärbalk av limträ Rund stålstång (dragstag) Spikningsplåt mellan limträpelare och -balk Figur 10.5 Motsvarande anslutning som nedan, men med så kallat halvmånebeslag. Tryckstag av limträ Balksko Rund stålstång (dragstag) Spikningsplåt mellan limträpelare och -balk Figur 10.6 Limträtakbalk med förberedd limträknap, mutter, bricka, plattstål och förborrat hål för diagonalstag av rund stålstång. Gavelbalk av limträ Spik- eller skruvgrupp i gavelbalkens båda sidor Gavelpelare av limträ Gaffelbeslag för gavelbalk av limträ Rund stålstång (dragstag) i gaveln Figur 10.7 Gaffelbeslag för montage av vindkryss i gavelbalk av limträ. Limträhandbok Del 4 53

10.3 Vindkryss för permanent stagning 10.3.4 Vindkryss i tak vindfackverk Stabilisering för vind mot gavlar sker bäst genom att ha ett vindfackverk mellan två limträtakbalkar. Primärbalkar av limträ används som drag- och tryckelement, som förbinds till varandra med tryckstag av limträ och dragstag av rund stålstång, vilka tillsammans bildar en styv enhet. Fackverket placeras i samma fack som vindkryssen i långsidesväggarna, då det gäller att föra ner lasten från taket via vindkryssen i väggarna ner till grunden. 10.3.5 Arbetsgång vid montage av vindkryss i tak Limträtakbalkar ska vara förbearbetade med håltagning och beslagen ska vara monterade innan limträbalkarna lyfts upp på limträpelarna. Börja med att montera tryckstagen av limträ i sina balkskor eller med alternativ infästning mellan primärbalkarna. Kontrollera att rätt avstånd erhålls mellan tryckstagen. Förbered genom att skruva ihop vindkrysstag som är skarvade och ta fram aktuella tillbehör, brickor och muttrar. Vindkrysstagen monteras lättast från lift och eventuellt med lyfthjälp från kran. Gaffelbeslag i vindkryss till en limträstomme. I tabell 10.1 redovisas vikter på stag av rund stålstång i några olika dimensioner. Det är inget problem att stagen är tunga, däremot att de är så böjveka att de kraftigt hänger ner mellan lyftpunkterna, oavsett om det är en kran eller en person som lyfter. Stick in stålstången i den ena limträtakbalken, så långt att det går att rikta in den andra änden i nästa limträtakbalk. Montera brickor och muttrar samt dra åt dessa till dess att vindkrysstaget börjar spännas. Fortsätt med nästa vindkrysstag så att vindkrysset blir komplett. Nu kan limträbalkarnas rakhet justeras genom att spänna diagonalstagen olika mycket. När alla vindkrysstagen är spända fungerar fackverket i taket som en bra utgångspunkt för fortsatt montage. Som en avslutande åtgärd bör man kontrollera att vindkrysstagen i långsidesväggarna fortfarande är spända. Tabell 10.1 Egenvikt för stag av rund stålstång i olika diameter. Diameter (mm) Egenvikt (kg/m) Egenvikt 5 m (kg) Egenvikt 8 m (kg) 20 2,5 12,5 20,0 25 3,9 19,5 31,2 30 5,6 28,0 44,8 40 10,0 50,0 80,0 Infästningsdetalj för vindkryss i tak till en limträstomme. 54 Limträhandbok Del 4

10.4 Checklista vid montage av limträstommar Limträstomme till industribyggnad under uppförande, Norrköping. 10.4 Checklista vid montage av limträstommar Använd breda bandstroppar vid kranlyft och förse tunga limträelement med kantskydd, så att inga lyftmärken uppstår. Se till att arbetshandskar, stroppar och andra lyftdon är rena och torra. Gå inte på ytor som ska vara synliga efter montage. Kontrollera temporär stagning för att säkra stommen mot vind och andra påfrestningar under byggskedet. Kontrollera att emballaget är intakt om man kommit överens om att det ska kvarstå som väderskydd. Figur 10.8 Trampa inte på limträelement. Märken av smuts kan vara tidskrävande att avlägsna. Limträhandbok Del 4 55

Egenkontroll av limträmontage Egenkontroll av limträmontage Montage av bandyhall med limträstomme, Nässjö. Egenkontroll av utfört arbete enligt upprättad och godkänd egenkontrollplan ska följas upp dagligen, då vissa delar som ska kontrolleras annars kan komma att byggas in och inte bli kontrollerbara. Kontrollpunkter gällande montage av beslag omfattar typ av beslag och placering samt typ och mängd av fästdon. Vissa delar av detta är svåra att kontrollera i efterhand. Dokumentera gärna i samband med montaget att alla beslag är rätt monterade. En viktig del av egenkontrollen är att se till att limträstommen står i lod och med rätt avstånd mellan limträelementen. Detta bör kontrolleras fortlöpande då det kan bli svårt att åtgärda avvikelser när vissa andra byggdelar kommit på plats. Eventuella avvikelser ska, om de överskrider gällande toleranser, i första hand åtgärdas eller meddelas montageansvarig för bedömning av erforderliga åtgärder. 56 Limträhandbok Del 4

12.1 Avsyning av limträmontage Avslutning av färdigställt limträmontage Vid avslutning ska den temporära stagning som ska kvarstå kontrolleras före avsyning. Den temporära stagningen ska vara i god kondition och det ska inte finnas slaka vajrar eller andra brister. Innan den färdiga limträstommen överlämnas ska den vara avsynad och godkänd av montageansvarig. Den egna arbetsplatsen ska städas av före avsyningen så att även städningen kan granskas och godkännas. 12.1 Avsyning av limträmontage 57 12.2 Entreprenadbesiktning 58 12.1 Avsyning av limträmontage Ett limträmontage ska avslutas med en avsyning. Vid stora byggnader kan det vara delavsyningar efter varje etapp. Platschefen eller annan ansvarig för byggarbetsplatsen ska vara med vid avsyningen och godkänna de noteringar som upprättas. Avsyningen ska återspegla hur limträstommen ser ut vid överlämnandet. Limträstommen ska som utgångspunkt inte ha några skador eller defekter som inte är åtgärdade före avsyningen. Eventuellt uppkomna skador vid montaget ska om möjligt vara åtgärdade före avsyningen. Felaktigheter på limträelement eller på annat material som monterats ska anmälas till leverantör av aktuell produkt. Ett avsyningsdokument ligger till grund för att montaget är klart. Dokumentet klargör också att ansvaret för eventuella framtida skador på monterat material inte längre vilar på montören eller montagefirman för limträstommen. Färdigmonterad pelar-balkstomme av limträ. Bygg- och trävaruhandel, Stockholm. Limträhandbok Del 4 57

12.2 Entreprenadbesiktning 12.2 Entreprenadbesiktning Innebandyarena med limträstomme, Växjö. Efter avsyning av färdig limträstomme kan det gå lång tid innan byggnaden är helt färdigställd. Mycket kan hända under denna tidsperiod i form av skador eller defekter på limträstommen. När hela byggnaden är färdigställd ska en entreprenadbesiktning äga rum. Innan byggnaden kan överlämnas till byggherren ska den besiktigas och godkännas. Från och med det datum som byggnaden godkänts gäller avtalad garantitid på material och arbete. En entreprenadbesiktning omfattar kontroll av att limträstommen överensstämmer med bygghandlingar och kontrakt. I samband med en entreprenadbesiktning, som kan komma att ske lång tid efter limträstommens färdigställande, kan följande kontrollpunkter avseende en limträstomme tillämpas: Defekter som kan påverka bärförmågan hos limträstommen. Förekomst av mikrobiell påväxt på limträytor. Fuktkvot i limträet. En elektrisk resistansfuktkvotsmätare med isolerade hammarelektroder kan indikera om det föreligger förhöjd fuktkvot. Förekomst eller spår av insekter. Förekomst av sprickor och delaminering. Förekomst av onormalt stora springor och glipor. Funktion hos olika förband. Deformationer, till exempel onormala nedböjningar eller andra formförändringar. Infästningars kondition, till exempel förekomst av korrosion. Färdigmonterad stomme av limträramar med fingerskarvade ramhörn. Lagerbyggnad, Sollentuna. 58 Limträhandbok Del 4

13.1 Ytbehandling på byggarbetsplatsen Ytbehandling av limträ Ytbehandling av limträ kan, förutom montage av limträ, ingå i en totalentreprenad eller en limträentreprenad. För att få en långsiktigt hållbar yta på limträ måste i regel en ytbehandling med tillhörande underhåll utföras på plats, särskilt om limträet kommer att exponeras utomhus för väder och vind. Bärande limträkonstruktioner ska såväl under byggskedet som under bruksskedet skyddas mot långvarig nederbörd och annan fukt, till exempel markfukt. Fri utomhus exponering kan dock förekomma, till exempel limträpelare vid entréer och fasader av limträpanel. Många ytbehandlingar ger ett visst skydd mot uppfuktning och uttorkning. Vissa ytbehandlingar har dessutom viss skyddande effekt mot mikrobiell påväxt. Med en fuktskyddande ytbehandling motverkas deformationer och sprickbildning i måttlig grad. De flesta sprickor som uppstår i limträelement innebär dock som regel ingen risk beträffande hållfasthetsegenskaperna. Vid osäkerhet bör emellertid limträtillverkaren eller en byggnadskonstruktör kontaktas för ett utlåtande. 13.1 Ytbehandling på byggarbetsplatsen Med hänsyn till ytbehandlingens uppbyggnad skiljer man mellan filmbildande och icke filmbildande: Till filmbildande ytbehandlingar hör lasyrfärger, täcklasyrer, täckfärger, klarlacker och speciella ytskikt, till exempel polyuretan. Till icke filmbildande ytbehandlingar hör slamfärger, färglösa träoljor och kemiska ytbehandlingar, till exempel järnvitriolbehandling som används för att accelerera åldrandet av en limträyta. En filmbildande ytbehandling gör ytan lättare att göra ren och den skyddar limträet mot mekanisk åverkan. Det finns dessutom särskilda täckfärger och klarlacker som motverkar flamspridning och rökutveckling vid brand, se vidare Limträhandbok Del 1 och Del 2, sidan 64 respektive 246. Generellt kan limträ ytbehandlas med medel och metoder som används för vanligt trä. Limträytor är hyvlade vilket begränsar användningen av vissa färgtyper, till exempel slamfärger. Ytfuktkvoten får inte överstiga 16 % vid ytbehandlingstillfället. De tekniska, ekonomiska och estetiska förutsättningarna avgör valet i det enskilda fallet. Impregnerat limträ ger visserligen ett effektivt skydd mot röta men måste i regel ytbehandlas och underhållas på samma sätt som vanligt limträ. 13.1 Ytbehandling på byggarbetsplatsen 59 13.1.1 Limträ inomhus några ytbehandlingsråd 60 13.1.2 Limträ utomhus några ytbehandlingsråd 60 13.1.3 Undvik sprickbildning i limträ 60 13.1.4 Motverka nedbrytning av UV-strålning 61 13.2 Ytbehandling hos limträtillverkaren 61 Mätning av ytfuktkvot på limträ stiften läggs mot träytan och parallellt mot änden. 300 mm från änden. Elektrodspetsarnas mantelyta trycks ned i vårveden (ljusare). Tryck Limträets längdriktning 20-30 Figur 13.1 Mätning av ytfuktkvot hos limträ. Det är viktigt att stiftens mantelyta läggs i 20 30 vinkel mot limträytan. Limträhandbok Del 4 59

13.1 Ytbehandling på byggarbetsplatsen Malmö Centralstation. Banhall byggd år 1923. En av de första stora leveranserna av limträ i Sverige. Limträet är täckmålat. Hallen är i bruk än idag. Takkonstruktion A Plåtavtäckning Fasadliv Plåtinklädnad Limträbalk A Luftning A-A Figur 13.2 Utkragande limträtakbalk med plåtinklädnad i fasad. 13.1.1 Limträ inomhus några ytbehandlingsråd I normalt uppvärmda lokaler krävs ingen ytbehandling av limträet om det inte ska ges en annan kulör än limträets egen, naturligt gulvita kulör. Då kan de flesta typer av ytbehandlingar användas som används på vanligt trä täckfärg, täcklasyr, lasyrfärg, klarlack eller träolja. Vid underhållsmålning bör i första hand samma typ av ytbehandling användas som ursprungligen använts. I lokaler med hög fuktbelastning, till exempel simhallar och andra våtutrymmen eller andra lokaler med risk för kondens, bör man vara restriktiv med ytbehandlingar som kräver omfattande förbehandlingar vid underhåll, till exempel täckfärg och klarlack. Välj därför en lämplig lasyrfärg eller träolja, som är mer underhållsvänlig. Se även tabell 23 i Limträhandbok Del 1, sidan 70. 13.1.2 Limträ utomhus några ytbehandlingsråd Obehandlat limträ bör undvikas utomhus om det inte är skyddat för väder och vind. Även om det ytbehandlats med en opigmenterad behandling (färglös träolja eller klarlack) blir ytan grå efter en tids utomhusexponering. En obehandlad limträyta kan ta upp fukt från nederbörd, smältvatten och stänkvatten, vilket i varierande grad leder till missfärgning, deformationer och sprickbildning. De viktigaste nedbrytande faktorerna vid utomhusexponering av limträ är solstrålning, nederbörd, smuts och markfukt. Växlingar mellan regn och solsken innebär stora påfrestningar på limträet. Vid solbelysning kan en yta snabbt få hög temperatur mörka ytor kan nå uppemot 70 C. Detta ger kraftig uttorkning av limträytan med rörelser och risk för att limträet och en eventuell filmbildande ytbehandling successivt börjar spricka. Limträprodukter som är avsedda att exponeras utomhus, till exempel utvändiga limträpanelbrädor, kan levereras industriellt behandlade för att sedan färdigbehandlas efter uppsättning. Se även tabell 24 i Limträhandbok Del 1, sidan 71. 13.1.3 Undvik sprickbildning i limträ Mindre sprickor, så kallade torksprickor, är i allmänhet så små och ytliga att de inte utgör någon större olägenhet. Större sprickor ger vatten möjlighet att snabbt tränga in i limträets inre delar. De utgör också fickor för fukthållande skräp och smuts som kan påskynda mikrobiell påväxt. Särskilt på horisontella ytor och i stora sprickor där vatten kan bli stående är risken stor för röta. Sprickor som uppstått bör fyllas med lämpligt material för att förhindra fortsatt sprickbildning, alternativt kläs in med plåt eller dylikt. Med hjälp av i första hand rätt byggnadsutformning och byggnadsteknik kan långvarig uppfuktning minimeras. Uppvärmning från värmeledningsrör eller varmluftsinblåsning medför risk för lokal uttorkning och sprickbildning. Hastiga fuktkvotsförändringar kan dämpas med en fuktskyddande beklädnad eller ytbehandling, se exempel i figur 13.2. Ändträytor suger fukt cirka 20 gånger snabbare än övriga träytor. Limträelement som har exponerade ändträytor och översidor måste i regel förses med en ventilerad beklädnad, av till exempel plåt. 60 Limträhandbok Del 4

13.2 Ytbehandling hos limträtillverkaren Om detta inte är möjligt ska de exponerade ytorna regelbundet behandlas med ett fuktskydd, till exempel penetrerande grundolja eller en träskyddsprodukt med motsvarande effekt. 13.1.4 Motverka nedbrytning av UV-strålning Genom att använda en pigmenterad ytbehandling erhålls ett bättre skydd mot UV-strålning. Ju högre pigmenthalt, desto bättre skydd färgskikt med en felfri täckfärg ger optimalt UV-skydd och god hållbarhet. Täcklasyrer och lasyrfärger ger ett visst men begränsat UV-skydd och därmed sämre hållbarhet jämfört med täckfärgssystem, men i gengäld ett enklare underhåll. Klarlacker och färglösa träoljor ger i regel ett otillräckligt skydd mot UV-strålar och bör därför inte användas till utomhusexponerat limträ, som är svårt att byta ut, såvida man inte accepterar den ytliga vädergrånaden. Klarlack på utvändigt limträ kan så småningom börja krackelera och flagna av, vilket försvårar underhållet. Det finns klarlack med inbyggt UV-filter som motverkar nedbrytning. I kvalificerade sammanhang, till exempel som till den spektakulära byggnaden Metropol Parasol i Sevilla, kan limträ förses med ett skyddande ytskikt av polyuretan. Sådana ytskikt har längre hållbarhet än konventionell ytbehandling. Fritidshus med fasader av limträpanel som täckmålats. Nockbalk och bärlinor av limträ är delvis utomhusexponerade men skyddade under tak. 13.2 Ytbehandling hos limträtillverkaren Limträtillverkarna kan erbjuda ytbehandling av sina limträprodukter, förutom lagersortimentet som alltid levereras obehandlat. Om beställaren önskar få ytbehandlingen utförd av limträtillverkaren, bör kontakt tas i ett tidigt skede för att diskutera olika alternativ. Lasyrfärger sugs inte in i den relativt hårda hyvlade ytan som limträelementen har. De har en viss motståndskraft mot den solstrålning som kan ske under montaget, men hållbarheten är begränsad till 3 5 år vid utomhusexponering. De flesta typer av filmbildande ytbehandlingar ger ett bra skydd. Limträtillverkarna har passande system som de erbjuder. Det är produkter som fungerar bäst i deras produktion, såväl praktiskt som ekologiskt. Förbehandling av en limträpelare som ska ytbehandlas hos limträtillverkaren. Limträhandbok Del 4 61

Exempel på montageplaner för limträstommar Exempel på montageplaner för limträstommar Exempel 1. Industrihall med pulpettak 63 Exempel 2. Ridhus med sadeltak 66 För att genomföra montage av en limträstomme utifrån gällande föreskrifter ska det, förutom nödvändiga konstruktions- och montage ritningar finnas en montageplan som godkänts av ansvarig byggnadskonstruktör och av montageansvarig. Montageplanen ska också vara delgiven till alla som deltar i montaget eller i närområdet. Här redovisas två exempel på hur ett sådant dokument kan vara utformat. En montageplan är således ett dokument som består av montagebeskrivning och montageritningar. 62 Limträhandbok Del 4

Exempel 1: Industrihall med pulpettak Exempel 1: Industrihall med pulpettak Montageplan Datum: 2018 04 30 Objekt: Industrihall, 18 x 36 m Fastighet: Kv. Sliparen, Aktuell kommun Byggherre: Legosmide AB Omfattning Montageplanen omfattar montage av limträstomme för objektet Industrihall. Markarbete, grundarbete och den slutliga inklädnaden utförs av annan entreprenör. Handlingar som ligger till grund för arbetet är: Konstruktionsritningar och montageritningar för projektet, upprättade av Svenssons Byggkonsult AB. Tillgång till aktuell ritningsförteckning och nödvändiga ritningar ska regelbundet kontrolleras av montage ansvarig. Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan Golvet i byggnaden är körbart för mindre mobilkran, lastmaskin samt för liftar. Utanför byggnadens ena sida, Linje D, vid den ena gaveln, Linje 1, är hårdgjord yta endast 2,0 m bred. Vid Linje A och Linje 7 är hela ytan hårdgjord för transporter och byggmaskiner. Under montageskedet kommer inga övriga arbeten att ske inne i byggnaden eller i dess närhet. Vissa transporter av material kan förekomma på planen utefter Linje A. Avspärrning ska utföras med bockar eller band vid det område som krävs för att utföra montaget. Avspärrningar ska justeras allt eftersom montaget framskrider. Maskiner för lyft och personbefordran Mobilkran eller teleskoplastare ska användas för lossning, interna transporter och lyft av långa limträelement. Bomlift eller saxlift ska användas vid montaget, eventuellt kan en rullställning användas för arbeten vid låga långsidans limträpelare. Bandstroppar och kantskydd ska användas vid lyft. Elementvikter Limträtakbalkar väger cirka 1 500 kg/st. Limträpelare väger mellan 100 och 150 kg/st. Temporär stagning under montageskedet Montagestöd ska vara av typ XX YY. Dessa ska klara 10 kn axialkraft vid 3 m längd. Infästning till grunden ska utföras med expanderskruv av typ ZZ och till limträpelarna med sexkantig träskruv. Spännband för stagning av limträbalkar ska vara godkända för 30 kn dragkraft. Kvarsittande, temporär stagning Temporär stagning ska i huvudsak sitta kvar tills den bärande plåten är monterad och fungerar som styv skiva. Montagestöden till limträpelare vid vindkryss samt de stöd som sitter i samma riktning som vindkryssen, kan demonteras så snart vindkryssen är monterade och spända. Montagebeskrivning Montageordning och beskrivning av vissa speciella arbetsmoment har samlats i ett separat dokument, daterat 2018 04 30. Denna montageplan är upprättad och godkänd 2018 04 30. Sven Svensson Ansvarig byggnadskonstruktör Svenssons Byggkonsult AB Johan Johansson Montageansvarig Montagelaget AB BILAGA: Montagebeskrivning Montageplan Limträhandbok Del 4 63

Exempel 1: Industrihall med pulpettak Montagebeskrivning Datum: 2018 04 30 Objekt: Industrihall, 18 x 36 m Fastighet: Kv. Sliparen, Aktuell kommun Byggherre: Legosmide AB Montageordning: Anvisningarna refererar till de stomlinjer som gäller för objektet Industrihall. Detaljernas utförande framgår av de montage respektive konstruktionsritningar som tillhör projektet. Montera gaveln i linje 1. Montera limträpelarna och staga med montagestöd, 2 st/pelare. Montera gavelbalken inklusive beslag för vindkryss. Montera vindkrysset i gavellinjen. Rikta och fixera gaveln med montagestöd och vindkryss. Montera limträpelarna i linje A och D för linje 2 och 3 (det går att montera samtliga limträpelare på långsidesväggarna innan man går vidare med limträtakbalkarna). Montera beslag på limträpelartopparna. Staga limträpelarna i båda riktningar med hjälp av montagestöd. Förbered vindkryssen i långsidesväggarna. Montera limträbalk i linje 2. Montera limträbalken och staga den mot gaveln med hjälp av 4 st temporära stag enligt ritning. Montera limträbalk i linje 3. Montera limträbalken. Staga med de permanenta tryckstagen som ska sitta i facket 2 3, linje A och D. Komplettera med 2 st temporära stag enligt ritning. Fäst spännbanden, 4 st från mitten på limträtakbalkens överkant i linje 3 och förankra dessa till grundbeslagen på närliggande linjer. Montera stålstänger i vindkryssen i långsidesväggar mellan linje 2 och 3. Montera limträpelare och limträtakbalkar för linjerna 4 6. Staga mot föregående limträtakbalk med temporära stag enligt ritning. Komplettera linje 5 med spännband enligt linje 3. Montera gaveln i linje 7. Montera gavelpelarna av limträ. Gavelbalken av limträ med beslag för vindkryss lyfts på plats och förankras till limträpelartopparna. Staga gavelbalken tillfälligt med 4 st temporära stag mot linje 6. Montera vindkrysset i gaveln i linje 7. BILAGA: Montageritning M100. Bilaga: Montagebeskrivning. 64 Limträhandbok Del 4

Exempel 1: Industrihall med pulpettak Gavelpelare av limträ, ledad Gavelbalk av limträ Vindkryss i gaveln Hörnpelare av limträ, ledad 1 2 Limträpelare på höga sidan, ledad 3 4 st spännband från mitten på limträtakbalkens överkant i linje 3 och 5. Förankras åt fyra håll ner till grundbeslagen på närliggande linjer Montagestöd Temporär stagning med konstruktionsvirke Tryckstag av limträ i vindkrysset Vindkryss på långsidan Limträpelare på låga sidan, ledad Takbalk av limträ 4 C 5 6 B 7 A D SIGN ÄNDRING AVSER DATUM INDUSTRIHALL MONTAGERITNING KONSTRUKTÖR PROJEKTÖR PROJEKTLEDARE DATUM PROJEKTNUMMER ANSVARIG SKALA RITNINGSNUMMER BET M100 Bilaga: Ritning över montageordning och temporär stagning. Limträhandbok Del 4 65

Exempel 2: Ridhus med sadeltak Exempel 2: Ridhus med sadeltak Montageplan Datum: 2018 04 30 Objekt: Ridhusbyggnad, 25,5 x 60 m Fastighet: Kv. Ryttaren, Aktuell kommun Byggherre: Ryttarföreningen i länet Omfattning Montageplanen omfattar montage av limträstomme inklusive takåsar för objekt Ridhusbyggnad. Markarbeten, grundarbeten och den slutliga inklädnaden utförs av annan entreprenör. Handlingar som ligger till grund för arbetet är: Konstruktionsritningar respektive monteringsritningar för projektet, upprättade av Svenssons Byggkonsult AB. Tillgång till aktuell ritningsförteckning och nödvändiga ritningar ska regelbundet kontrolleras av montage ansvarig. Arbetsplatsdispositionsplan, APD-plan Alla ytor inne i byggnaden och 3 m utanför byggnaden är hårdgjorda för mobilkran och lift. Utefter linje A är hela grusplanen körbar för både transporter och mobilkran. Under montageskedet kommer inga övriga arbeten att ske inne i byggnaden eller i dess närhet. Vissa transporter av material kan förekomma på grusplanen utefter linje A. Avspärrning ska utföras med bockar eller band vid det område som krävs för att utföra montaget. Avspärrningar ska justeras allteftersom montaget framskrider. Maskiner för lyft och personbefordran Mobilkran ska användas för lossning av transporter med långa limträelement och eventuellt kan lastmaskin användas för kortare limträelement och pallgods. Bomlift eller saxlift samt eventuell rullställning ska användas för arbete vid långsidesväggens limträpelare. Bandstroppar och kantskydd ska användas vid lyft. Elementvikter Enskilda limträtakbalkar har en vikt av cirka 900 kg/st. Limträpelare väger mellan 200 och 300 kg/st. En hopmonterad takstol bestående av 2 st limträbalkar och dragband samt tryckbom väger cirka 2 400 kg/st. Temporär stagning under montageskedet Montagestöd ska vara av typ XX YY. Dessa ska klara 10 kn axialkraft vid 3 m längd. Infästning till grunden ska utföras med expanderskruv av typ ZZ och till limträpelarna med sexkantig träskruv. Spännband för stagning av limträbalkar ska vara godkända för 40 kn dragkraft. Montagestöden och spännbanden kan demonteras när vindfackverken i tak och vindkryssen i långsidesväggarna har färdigmonterats. Montagebeskrivning Montageordning och beskrivning av vissa speciella arbetsmoment har samlats i ett separat dokument, daterat 2018 04 30. Denna montageplan är upprättad och godkänd 2018 04 30. Sven Svensson Ansvarig byggnadskonstruktör Svenssons Byggkonsult AB Johan Johansson Montageansvarig Montagelaget AB BILAGA: Montagebeskrivning Montageplan 66 Limträhandbok Del 4

Exempel 2: Ridhus med sadeltak Montagebeskrivning Datum: 2018 04 30 Objekt: Ridhusbyggnad, 25,5 x 60 m Fastighet: Kv. Ryttaren, Aktuell kommun Byggherre: Ryttarföreningen i länet Montageordning: Anvisningarna refererar till de stomlinjer som gäller för objektet Ridhusbyggnad. Detaljernas utförande framgår av de montage respektive konstruktionsritningar som tillhör projektet. Gavelmontage Gavelpelarna av limträ stagas med montagestöd i båda riktningar. Gavelbalken av limträ lyfts på plats och förankras till limträpelartopparna. Vindkrysset i gaveln monteras och gavelns läge justeras in. Ställ ut arbetsbockar för takstolslinjerna 2 och 3, vindfacks linjer. Lägg ut limträtakbalkarna och koppla ihop dem i nocken. Beslag för vindkryssen monteras på limträtakbalkarna. Montera balkskor för permanenta tryckstag. Montera takåsars nedre beslag när limträbalkarna ligger ner. Montera dragband och hängstag. Kontrollera eventuell överhöjning. Förbered de tryckstag som ska ingå i vindkryssen. Fäst spännband vid nock, 2 st på varje sida för tillfällig stagning. Montera limträpelare i linje A och F för linje 2 och 3 (det går att montera samtliga inspända limträpelare på långsidesväggarna innan man går vidare med dragbandstakstolarna av limträ). Beslag för limträpelartoppen. Staga limträpelarna i sida med hjälp av montagestöd. Förbered vindkryssen i långsidesväggarna. Montera tillfällig tryckbom på dragbandstakstolen av limträ. Detta erfordras för att få ett bra och säkert lyft. Se montageritning M201, princip för lyft av dragbandstakstol av limträ. Lyft av dragbandstakstol i linje 2. Lyft så att dragbandstakstolen av limträ reser sig utan att skadas vid uppresningen. Fäst dragbandstakstolen av limträ på pelartopparna. Staga dragbandstakstolen av limträ mot gaveln med temporära strävor, lämpligen 3 st på varje takhalva. Fäst spännband vid limträpelarfot på närliggande linjer och justera så att dragbandstakstolen är på rätt plats i hela sin längd. Lyft av dragbandstakstol i linje 3. Fäst dragbandstakstolen av limträ till limträpelartopparna. Lägg i den permanenta strävan vid takfoten på båda sidor. Montera stagen i väggens vindkryss och rikta in limträpelare så att dragbandstakstolen av limträ står rätt. Fortsätt med montage av permanenta tryckstag och stålstänger i vindfackverket. Rikta dragbandstakstolarna av limträ med vindkrysstagen så att de blir raka och står i lod. Fortsätt montage med linje 4 och så vidare samt staga med 5 6 åslinjer mellan dragbandstakstolarna av limträ. Efter ytterligare 3 st takstolslinjer bör en ny stabilisering ske med spännband från nock och ner till närliggande linjer för att få kontroll på nockens läge. Vindfackverk återkommer i linje 9 10. När detta är monterat kan allt temporärt stagningsmaterial avlägsnas. Återstår att färdigställa takkonstruktionens åssystem. BILAGOR: Montageritning M200, M201 och M202. Bilaga: Montagebeskrivning. Limträhandbok Del 4 67

Exempel 2: Ridhus med sadeltak Permanent vindkryss av stålstänger (dragstag) i tak Gavelbalk av limträ Tryckstag av limträ för permanent stabilisering Mellanpelare av limträ i gaveln, ledad Hörnpelare av limträ, ledad Montagestöd Tryckstag av limträ för permanent stabilisering Permanent vindkryss av stålstänger (dragstag) i långsidesvägg Spännhylsa för justering av stålstängerna 1 Tryckstag av limträ i nock för permanent stabilisering Takåsar för stagning Provisorisk stagning med konstruktionsvirke som är tillverkad i rätt längd för att få rätt avstånd mellan limträbalkarna Långsidespelare av limträ, inspänd Arbetsbock för uppläggning av dragbandstakstolen 2 3 4 5 6 Långsidespelare av limträ, inspänd 7 8 9 10 11 A B C D E F SIGN ÄNDRING AVSER DATUM 4 st spännband från nocken på dragbandstakstolen i linje 2. Förankras åt fyra håll ner till grundbeslagen på närliggande linjer MONTAGERITNING RIDHUSBYGGNAD KONSTRUKTÖR PROJEKTÖR PROJEKTLEDARE DATUM PROJEKTNUMMER ANSVARIG SKALA RITNINGSNUMMER BET M200 Bilaga: Ritning över montageordning och temporär stagning. 68 Limträhandbok Del 4

Exempel 2: Ridhus med sadeltak Krankrok Lyftlänkar 50-60 Vinkel på bandstroppen 50-60 Bandstropp som snaras vid anslutning överram och tryckbom Skruvas med 2+2 st M24 skruv, bricka och mutter Tryckbom temporär 7 000 7 000 25 500 Princip för lyft av dragbandstakstol av limträ SIGN ÄNDRING AVSER DATUM MONTAGERITNING RIDHUSBYGGNAD KONSTRUKTÖR PROJEKTÖR PROJEKTLEDARE DATUM PROJEKTNUMMER ANSVARIG SKALA RITNINGSNUMMER BET M201 Bilaga: Ritning för lyft av dragbandstakstol av limträ. Limträhandbok Del 4 69

Exempel 2: Ridhus med sadeltak Kran Lastpallar är utlagda för att fungera som upplag för dragbandstakstolen vid resningen. Resningen har börjat och dragbandstakstolen vrider sig på den yttersta arbetsbocken, den lämnar sedan arbetsbocken för att stå helt på lastpallarna. Observera att lastpallarna ska placeras så att dragbandstakstolen belastar mitt på lastpallen där klossarna sitter. Kommer dragbandstakstolen mellan klossarna krävs en lokal förstärkning av lastpallen, förslagsvis med en regel 45 x 95 som skjuts in och fixeras i lastpallen. Resningen fortgår och dragbandstakstolen ställer sig mer och mer på lastpallarna, här 30 lutning. Kontrollera att nocken hänger med utan att brytas. Dragbandstakstolen står vertikalt och är klar för upplyft till limträpelarna. Kontrollera stagen så att de är lika spända och kontrollera att eventuell överhöjning är utförd. Detalj av dragbandstakstolen som ställer sig på lastpallarna, 30 lutning. Motsvarande detalj som visar 45 lutning. SIGN ÄNDRING AVSER DATUM MONTAGERITNING RIDHUSBYGGNAD KONSTRUKTÖR PROJEKTÖR PROJEKTLEDARE DATUM PROJEKTNUMMER ANSVARIG SKALA RITNINGSNUMMER BET M202 Bilaga: Ritning för lyft av dragbandstakstol av limträ. 70 Limträhandbok Del 4

Referenser Övriga dokument Referenser Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:3; BAS-U respektive BAS-P. Arbetsmiljöverket, 1993 med tillägg och ändringar. Boverkets byggregler, BBR, BFS 2011:6 BBR 18 med ändringar till och med BFS 2017:5, BBR 25. Boverket, 2017. Boverkets konstruktionsregler, BFS 2015:6 EKS 10. Boverket, 2016. Plan- och Bygglag, PBL, Svensk författningssamling 2010:900 med ändringar till och med SFS 2018:59. Sveriges Riksdag, 2018. SS-EN 1990/A1:2005/AC:2010 Eurokod Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. SIS Förlag AB, 2010. SS-EN 1991-1-6:2005/AC:2013 Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-6: Allmänna laster Last under byggskedet. SIS Förlag AB, 2013. SS-EN 1992-1-1:2005/AC:2010+A1:2014 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader. SIS Förlag AB, 2014. SS-EN 1993-1-1:2005/AC:2009+A1:2014 Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader. SIS Förlag AB, 2014. SS-EN 1995-1-1:2004/AC:2006+A2:2014 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-1: Allmänt Gemensamma regler och regler för byggande. SIS Förlag AB, 2014. SS-EN 10088-5:2009 Rostfria stål Del 5: Tekniska leveransbestämmelser för stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter för byggprodukter av korrosionshärdiga stål. SIS Förlag AB, 2009. SS-EN 10346:2015 Kontinuerligt varmmetalliserade platta stålprodukter för kallformning Tekniska leveransbestämmelser. SIS Förlag AB, 2015. SS-EN 14298:2017 Sågat virke Bedömning av torkningskvalitet. SIS Förlag AB, 2017. SS-EN 14592:2008+A1:2012 Träkonstruktioner Dymlingsformade förbindare av stål (inklusive klammer) Krav. SIS Förlag AB, 2012. Övriga dokument AB 04. Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, Byggandets kontraktskommitté, BKK. AB Svensk Byggtjänst, 2004. ABT 06. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, Byggandets kontraktskommitté, BKK. AB Svensk Byggtjänst, 2007. AB-U. Allmänna bestämmelser för utförandeunderentreprenader, Sveriges Byggindustrier. AB Svensk Byggtjänst, 2007. ABT-U. Allmänna bestämmelser för totalunderentreprenader, Sveriges Byggindustrier. AB Svensk Byggtjänst, 2007. AMA Hus18. Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten. AB Svensk Byggtjänst, 2018. RA Hus 18. Råd och anvisningar till AMA Hus 18. AB Svensk Byggtjänst, 2018. Limträhandbok Del 4 71

Friskrivningar Friskrivningar Genom att använda innehållet i Limträhandbok Del 4 godkänner du nedan angivna användarvillkor. All information i Limträhandbok Del 4 tillhandahålls endast i informationssyfte och ska inte anses vara en rådgivande eller professionell relation med läsaren. All information tillhandahålls i befintligt skick och utan någon form av garanti, i den utsträckning som tillåts av gällande lag. Även om utgivaren i rimlig omfattning försöker tillhandahålla tillförlitlig information i Limträhandbok Del 4, garanterar inte utgivaren att innehållet är fritt från felaktigheter, misstag och/eller avsaknad av information eller att innehållet är aktuellt och relevant för användarens behov. Utgivaren, Föreningen Sveriges Skogsindustrier, lämnar ingen garanti för några resultat som härrör från nyttjandet av informationen som finns i Limträhandbok Del 4. All användning av information i Limträhandbok Del 4 sker på eget ansvar och på egen risk. Rättigheterna till innehållet i Limträhandbok Del 4 tillkommer Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Missbruk beivras. Kopiering av innehållet är förbjuden. Föreningen Sveriges Skogsindustrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund av innehållet i Limträhandbok Del 4. 72 Limträhandbok Del 4

Svensk limträindustri Svensk limträindustri Råvarorna kommer från svenska skogar och de färdiga produkterna uppfyller den europeiska standarden för CE-märkt limträ. Varje limträtillverkare har en miljödeklaration och de är certifierade av ackrediterat certifieringsorgan. Martinson Group AB Martinson Group AB Burträskvägen 53 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 Fax: 0914-207 81 www.martinsons.se Setra Trävaror AB Moelven Töreboda AB Svenskt Trä Setra Trävaror AB Amungsvägen 17 770 70 Långshyttan Tel: 0225-635 00 Fax: 0225-600 34 www.setragroup.com Moelven Töreboda AB Box 49 545 21 Töreboda Tel: 010-122 62 00 Fax: 0506-162 63 www.moelven.se Limträhandbok Del 4 73

Limträhandbok Del 4 Föreningen Sveriges Skogsindustrier, 2018 Första utgåvan Utgivare Skogsindustrierna Svenskt Trä Box 55525 102 04 STOCKHOLM Tel: 08-762 72 60 Fax: 08-762 79 90 E-post: info@svenskttra.se www.svenskttra.se Projektledare Johan Fröbel Svenskt Trä Redaktörer Eric Borgström Svenskt Trä Johan Fröbel Svenskt Trä Holger Gross Huvudförfattare Lennart Axelsson Medförfattare Roberto Crocetti Novana AB Holger Gross Referensgrupp och faktagranskare Lennart Axelsson Eric Borgström Svenskt Trä Roberto Crocetti Novana AB Johan Fröbel Svenskt Trä Holger Gross Thomas Johansson Moelven Töreboda AB Pelle Olsson Martinson Group AB Medarbetare Bengt Friberg ProService Kommunikation AB Lotta Olsson ProService Kommunikation AB Marie Åsell Illustrationer Vendela Martinac Thelander Arkitektur & Design AB Cornelia Thelander Thelander Arkitektur & Design AB Foto Hans Alexandersson, sidan 1, 58 nedre Johan Ardefors, sidan 33 nedre Per Bergkvist, sidan 20, 40, 50 nedre, 55, 57 Eric Borgström, sidan 28 nedre, 32 nedre Patrick Degerman, sidan 29, 31 övre, 34, 48 Arne Emilsson, sidan 15, 35 Sören Håkanlind, sidan 5, 6, 7, 8, 10, 16, 26, 32 övre, 37, 38, 47 vänster, 54, 56, 60, 61 nedre Carl Michael Johannesson, sidan 47 höger Martin Johansson, sidan 58 övre Fredrik Lind, sidan 61 övre Martinson Group AB, sidan 12, 22, 28 övre, 31 nedre Moelven Limtre AS, sidan 33 övre, 50 övre Setra Trävaror AB, sidan 9, 13 Grafisk form och produktion ProService Kommunikation AB ISBN 978-91-983601-2-7 74 Limträhandbok Del 4

Ytbehandling Underhållsplanering Underhållsbesiktning/Inspektioner Underhållsmålning Svensk limträindustri Miljö Materialet Fukt Träskydd Sortiment Produkter Byggprocessen Hantering Ytbehandling Förbandstyper Byggregler Virkesåtgång Planera och förbered Ta emot och kontrollera Viktuppgifter vid hantering Skydda virket Bevara fuktkvoten Mätning av medelfuktkvot och ytfuktkvot Hantera avfall Beställ rätt virke och rätt fuktkvot Snabbguide Planera och förbered Ta emot och kontrollera Viktuppgifter vid hantering Skydda limträ Hantering av limträ Bevara fuktkvoten Mätning av fuktkvot Hantera avfall Beställ rätt limträ och rätt fuktkvot Svensk limträindustri Snabbguide Generella begrepp Materialegenskaper Dimensionering i brottgränstillstånd (ULS) Böjning Dimensionering av träförband Axiell belastning Sammansatta träelement Tvärsnitt utsatt för Horisontalstabilisering skjuvning Tvärsnitt utsatt för Dimensionering kombinerade spänningar i bruksgränstillstånd (SLS) Element med varierande tvärsnitt eller krökt form Introduktion till utformning Bruksgränstillstånd och dimensionering Konstruktiva egenskaper Förband för med sågat förbindare virke och av träbaserade stål kompositprodukter Dimensionering av Skivverkan konstruktionselement i träregelväggar i brottgränstillstånd Dimensionering av Stagning träförband Sammansatta träelement Horisontalstabilisering Dimensionering för bruksgränstillstånd Träbyggnadssystem för bostäder Konstruktionssystem för infrastruktur KL-trä som konstruktionsmaterial Konstruktionssystem för KL-trä Dimensionering av KL-träkonstruktioner Förband och anslutningsdetaljer Bjälklag Väggar KL-trä och brand KL-trä och ljud KL-trä och värme och fukt Upphandling och montage UTGÅVA 2:2016 Handelssorteringsklasser enligt SS-EN 1611-1 Hållfasthetsklasser C14 C30 UTGÅVA 6:2018 av sågade trävaror i Europa enligt SS-EN 1611-1 Definitioner med mätregler och krav Särdrag enligt tabeller Tabeller Virkesåtgång Dimensionering Virkeskvaliteter Mål- och ytfuktkvot Industriell ytbehandling Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Färgåtgång Skruv- och spikåtgång Tabeller Publikationer och hemsidor från Svenskt Trä Publikationer om limträ Beställ via www.svenskttra.se/publikationer. Drift och underhåll av limträ Ytbehandling, underhållsplanering, underhåll Drift och underhåll av limträ Folder som beskriver yt - behandling och underhåll av limträ. 6 sidor. Format A4. Limträ PocketGuide Samlad information om limträ. 36 sidor. Format A6. Hantera limträ rätt Beställning, hantering och lagring Hantera limträ rätt Folder och snabbguide i färg som beskriver hur man lagrar limträ på byggarbetsplatsen. 6 sidor och etikett. Format A4. Limträhandbok Planering och montage av limträkonstruktioner Limträhandbok Dimensionering av limträkonstruktioner Limträhandbok Projektering av limträkonstruktioner Limträhandbok Fakta om limträ Del 4 Del 3 Del 2 Del 1 Limträhandbok i fyra delar 1. Fakta om limträ. 88 sidor. 2. Projektering av limträkonstruktioner. 268 sidor. 3. Dimensionering av limträkonstruktioner. 224 sidor. 4. Planering och montage av limträkonstruktioner. 76 sidor. Format A4. Publikationer om trä Beställ via www.svenskttra.se/publikationer. Att välja trä En faktaskrift om trä Att välja trä Samlad information om materialet trä. 120 sidor. Format A4. Dimensionering av träkonstruktioner Dimensioneringsexempel Dimensionering av träkonstruktioner Del 3 Regler och formler UTGÅVA 2:2016 Dimensionering enligt Eurokod av 5 träkonstruktioner Del 2 Projektering av träkonstruktioner UTGÅVA 2:2016 Del 1 Dimensionering av träkonstruktioner i tre delar 1. Projektering av trä - konstruktioner. 316 sidor. 2. Regler och formler enligt Eurokod 5. 64 sidor. 3. Exempel. 64 sidor. Format A4. Guide för Handelssorteringsoch Hållfasthetsklasser Handelssortering Guide för handelssortering och hållfasthetsklasser 12 sidor. Format A4. Handelssortering En hjälpreda om sågade trävaror i Europa enligt SS-EN 1611-1. 60 sidor. Format A5. Hantera virket rätt Beställning, hantering och lagring Hantera virket rätt Folder och etikett i färg som beskriver hur man lagrar trä på byggarbetsplatsen. 6 sidor och etikett. Format A4. KL-trähandbok Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner KL-trähandbok Fakta om KL-trä, vägledning vid projektering och konstruktionsberäkningar för statisk dimen sionering av KL-trä. 188 sidor i färg. Format A4. Lathunden Hjälpreda för byggare 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Lathunden En hjälpreda vid dimensionering och virkesåtgång. 84 sidor. Format A6. Finns även som app. Sök efter Lathunden i App Store eller Google Play och ladda ner. Hemsidor www.svenskttra.se www.svenskttra.se/limtra www.traguiden.se www.traradhuset.se