Verksamhetsberättelse. Årsredovisning

Verksamhetsberättelse 2011 Årsredovisning

»Tillsammans nådde vi fler än 3,7 miljoner barn under 2011!«Foto Johan Jeppson 2 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

Tack till alla er som gjort det möjligt! Behövs verkligen Rädda Barnen? Det är en fråga vi får ibland. Har inte barn det väldigt bra i Sverige? Och är det verkligen vårt ansvar att driva barnfrågor i andra länder? Det är funderingar som tål att tänkas på. För världens barn har det ju bättre idag än någonsin förr. Samtidigt vet vi att få länder lever upp till Barnkonventionen, trots att de flesta har skrivit under den. Vi vet att över 240 000 barn i Sverige lever i socioekonomisk utsatthet. Vi vet att två av tre barn i världen lever i något av de 72 länder som drabbats av krig och konflikt. Våld mot barn är också ett stort problem. Det är bara 31 länder i världen som har infört ett förbud mot att slå sina barn. Så även om världen blir bättre finns det fortfarande mycket kvar att göra. 2011 har varit ett viktigt år för oss. Vi har tillsammans med de andra medlemsorganisationerna i Internationella Rädda Barnen fortsatt att bygga upp en effektivare organisation i våra samarbetsländer. Många av våra program i fält har blivit en del i vår gemensamma programverksamhet. Samtidigt har vi genomfört ett omfattande förändringsarbete i hela vår organisation i Sverige. Allt för att kunna uppnå bättre resultat för barn. Under 2011 fick vårt arbete med barnfattigdom ett fantastiskt genomslag efter tio års idogt arbete. Frågan är nu högt upp på den politiska agendan. Ute i världen fortsatte vi bland annat att arbeta för barn i krig och katastrofer. Afrikas Horn drabbades av en av de största hungerkatastroferna i modern tid. Vi fanns på plats och kunde hjälpa till med mat, vatten, skolgång och barnsäkra platser. I Elfenbenskusten fortsatte vi vårt arbete för barns rätt till utbildning samtidigt som oroligheter bröt ut på nytt. När det gäller våld mot barn fortsatte vi med vårt intensiva påverkansarbete för barns rätt till trygghet och skydd. Detta bidrog bland annat till att kongressen i Brasilien i december röstade igenom en lag mot barnaga. En viktig utgångspunkt för allt vi gör är att lyssna på barn. Det är de som vet bäst om sin egen situation. Utifrån deras erfarenheter driver vi opinion och skapar förändring. En viktig del av vårt arbete är också samarbetet med företag som med sina resurser har stora möjligheter att påverka situationen för barn. Under 2011 slutförde vi, tillsammans med FN, arbetet med ett ramverk för hur företag kan vara aktörer för barns rättigheter. Det här är bara några exempel på hur vi kan påverka vardagen för barn oavsett var de bor. Varje dag förändras världen en liten bit. Ofta till det bättre. Det är fantastiskt att få vara med om denna resa. Den hade inte varit möjlig utan alla våra medlemmar och givare. Så tack för allt stöd under 2011! Vi är stolta över de resultat vi nått och ser fram emot ännu fler 2012. Tillsammans kan vi göra skillnad. Inger Ashing, Ordförande Elisabeth Dahlin, Generalsekreterare Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 3

2011 ett år av framgång Vi är stolta över att ha nått så många barn med vårt arbete. På följande sidor kan du läsa mer om vår verksamhet under 2011. Vi fokuserar särskilt på resultaten inom våra sex tematiska satsningar: hälsa, hiv och aids, krig och katastrofer, trygghet och skydd, utbildning, och god samhällsstyrning för barn. Världens barn har det bättre idag än någonsin förr. Samtidigt har klyftorna aldrig varit större mellan fattiga och rika. Trots att de flesta länder i världen skrivit under Barnkonventionen saknar många fortfarande kunskaper och resurser att förverkliga den. 2011 engagerade vi oss särskilt Diverse för barns Medlemsavgifter rättigheter på Afrikas horn, intäkter i Elfenbenskus- 1% 1% ten, Jemen och Sudan. Bara på Afrikas horn nådde vi tillsammans med våra systerorganisationer i Internationella Rädda Barnen 1,7 miljoner människor i vår största katastrofinsats någonsin. Under 2011 fortsatte arbetet med att samordna våra program i fält med de övriga 29 Insamlade Bidrag nationella från Rädda Barnen-organisationernas. medel 40% Sydasien organisationer var den region där vi kom längst under året. och myndigheter stort 58% I Sverige fick vår rapport om barnfattigdom genomslag. Både politiker och medier tog upp frågan. Vårt kommunikativa arbete ledde till att barns perspektiv oftare 75 500 Så många var medlemmar hamnade i fokus. Vår designshop utnämndes till»årets webshop«och tidningen Barn fick ny form. Kampanjen»Livets lotteri«vann en rad utmärkelser och priser, bland annat från FN. Även kampanjen»världen är upp och ner«nominerades i flera tävlingar. Rädda Barnens totala Administration intäkter uppgick 3% Insamling 7% under året till 976 miljoner kronor i Sverige. 2% En ökning med 8 procent jämfört med Medlem föregående år. Det samlade givandet från privatpersoner har också ökat, exempelvis har aldrig tidigare så många tänkt på Rädda Barnen i sina testamenten. Givandet från privatpersoner är den enskilt största intäktskällan för Rädda Barnen och uppgick 2011 till 290,5 miljoner kronor en tydlig ökning från 2010 (269,7 miljoner kronor). Programverksamhet kronor. Kost- De totala kostnaderna uppgick till 957 miljoner 88% i Rädda Barnen 2011. Antalet aktiva medlemmar var över 6 000 fler än någonsin förr. naderna för administration och insamling uppgick till 10 procent, vilket var lägre än föregående år. edlemsvgifter 1% Intäkter Diverse intäkter 1% Medlemsavgifter 1% Kostnader Insamling 7% Administration 3% Insamling 7% Medlem 2% Medlem 2% Administration 3% Bidrag från Insamlade organisationer medel 40% och myndigheter 58% Bidrag från organisationer och myndigheter 58% Programverksamhet 88% Barns rätt till utbildning 22% Programverksamhet 88% Barns rätt till trygghet och skydd 37% Katastrofarbete 10% Barns rätt i samhället 18% Övriga program /teman 13% Fördelning av intäkter Rädda Barnens totala intäkter uppgick under året till 976 milj kr. En ökning med 8% jämfört med 2010. Fördelning av kostnader De totala kostnaderna uppgick till 957 milj kr. Kostnaderna för ins & adm uppgick till 10,0% (12,1% 2010). Programkostnader per tema Vi har sex tematiska satsningar. Den största delen medel gick 2011 till barns rätt till trygghet och skydd. Barns rätt utbildning Barns rätt utbildning 2 4 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

Varför valde ni Rädda Barnen som partner? Foto Sophie Arnö Foto Sophie Arnö Foto Bengt Alm Anne Rhenman Eklund, kommunikationsdirektör Axfood Rädda Barnen arbetar med att tillförsäkra alla barn en trygg och hälsosam uppväxt vilket är en vision vi på Axfood delar. Därför känns det naturligt att ställa upp tillsammans med kunder och leverantörer för att stödja några av Rädda Barnens projekt. Sandra Flodström, kvalitetschef, Santa Maria Vi valde Rädda Barnen därför att ni har lång erfarenhet av att arbeta med barn på ett mycket kompetent sätt. Det är viktigt för oss att ta ansvar för den värld och det samhälle vi agerar i. Barn är en mycket viktig grupp. Fredrik Nilzen, Nordiskt ansvarig för corporate citizenship, CSR, Accenture Vi ville erbjuda våra konsulttjänster även till en icke vinstdrivande verksamhet. Rädda Barnen behövde metodstöd kring kompetensutveckling. Det har utan tvekan även gynnat oss att våra anställda har fått möjlighet att bidra på ett meningsfullt sätt. Under 2011 bidrog fler än 200000 medlemmar och givare till vårt arbete. Webshopen fick pris Tidningen Elle Design utsåg Rädda Barnens designshop till årets webshop 2011. Vi hade flera exklusiva samarbeten med kända formgivare. Våra huvudpartners 2011 Accenture Axfood God El/God Fond If Ikea Svenska Postkodlotteriet Santa Maria SAS Swedbank Robur www.räddabarnen.se Vår hemsida är en viktig kanal för att sprida information och kunskap. 2011 hade den 212 215 unika besökare, vilket var en ökning med drygt 20 procent jämfört med föregående år. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 5

Vårt gränslösa arbete för världens barn Rädda Barnen finns på plats i över 100 länder i världen. Under 2011 fortsatte arbetet med att samordna våra program i fält med de övriga 29 nationella Rädda Barnenorganisationernas. Målet är att vi tillsammans inom Internationella Rädda Barnen ska kunna göra mer för barn. Kartan visar några exempel på vårt arbete. POLEN. Efter ett intensivt påverkansarbete som vi bedrev tillsammans med våra partners infördes ett förbud mot barnaga. KOSOVO. Här fortsatte vårt arbete mot mobbning under 2011. På en skola i staden Prizren inrättade vi ett nytt system för barn att rapportera om övergrepp. Tillsammans med skolan såg vi även till att ett första elevråd på skolan kunde starta. SVERIGE. Här utbildade vi närmare 4 000 politiker och tjänstemän inom offentliga sektorn i Barnkonventionen. Fokus låg på ungas delaktighet och situationen för barn som lever i ekonomisk utsatthet. PERU. Mer än 300 kvinnor, varav 10 unga flickor, har befriats från tvångsprostitution av polisen i Madre de Dios. Detta var en följd av ett intensivt påverkansarbete där FN:s barnrättskommitté och en regional barnrättsexpert bjudits in av Rädda Barnen för att uppmärksamma sexslaveriet på orten. BRASILIEN. Efter ett intensivt påverkansarbete som vi drev tillsammans med våra lokala partners röstade kongressen i december igenom ett förbud mot barnaga. ELFENBENSKUSTEN. Efter ett turbulent presidentval med svåra konsekvenser för civilbefolkningen har vi kunnat bistå närmare 300 000 människor med olika insatser. Bland annat har 32 000 fått träffa sjukvårdspersonal och över 1 000 barn och mammor har behandlats för undernäring. För att undvika smittspridning har drygt 74 000 personer utbildats i hygien. ARGENTINA. Här har vi utvecklat nya tekniska lösningar för ökad nätsäkerhet. Tillsammans med en partner har vi även tagit fram ett utbildningsmaterial för ungdomar om säkra nätvanor. 6 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

MOLDAVIEN. Vi såg tillsammans med vår partner till att barn fick vara med och övervaka rapporteringen i media om hur landet lever upp till FN:s barnkonvention. LIBANON. Vi har gett 1 480 irakiska flyktingbarn möjlighet att gå i skola och att få läxhjälp. Ytterligare 600 har även fått tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter som teater, fotboll, smyckestillverkning och matlagning. PALESTINA. 350 barn som suttit fängslade i israeliska fängelser har fått rehabilitering genom samtalsgrupper, terapi, lek och skola. RYSSLAND. Vi arbetar med att påverka myndigheter och skolor för att romska barns rätt till utbildning ska kunna förverkligas. I exempelvis St Petersburg har vi sett till att romska ungdomar kunnat fortsätta sina studier på gymnasiet. NEPAL. Vi mobiliserade 238 barn för att driva en kampanj mot stereotypa könsnormer. De lyckades nå 44 500 barn med budskapet om ökad jämställdhet. Syftet med kampanjen var att förebygga könsrelaterat våld. SUDAN. I det krigshärjade Darfur i västra Sudan har vi lyckats ge 85 000 flyktingbarn möjlighet att gå i skolan. 17 000 har fått plats på förskola. Totalt har vi nått 300 000 barn med insatser för att öka deras trygghet och skydd. ETIOPIEN. Över 14 000 barn, många diskriminerade på olika sätt, har fått stöd av de 16 barnskyddskommittéer och 11 barnskyddscenter vi driver. Under året utbildades även 4 543 vuxna i frågor som rör barns trygghet och skydd. 520 lärare har utbildats i nya, mer barnvänliga, undervisningsmetoder. KENYA. 2 250 barn identifierades och återförenades med sina familjer. De hade kommit ifrån varandra under de oroligheter som bröt ut efter valet. THAILAND. Vi ordnade ett månadslångt fredsläger för ungdomar i de konfliktdrabbade södra delarna av landet. Ungdomarna utbildades i konflikthantering, livskunskap och barns rättigheter. KAMBODJA. Här har vi utbildat barn och vuxna i att identifiera och stötta unga som lever i särskilt utsatta situationer. Antalet barn som blivit utsatta för våld har kraftigt minskat i de områden där utbildningen har genomförts. BANGLADESH. Under en teaterfestival spelade barn upp pjäser om barns rättigheter med krav på förbättringar och tydliga rekommendationer till politikerna. Barnens förslag diskuterades senare av ledamöterna i parlamentet. SRI LANKA. 66 barn från hela landet deltog i landets första Barnforum där frågor kring barns rättigheter diskuterades. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse 2011 7

6 prioriterade områden i vårt globala arbete 852 000 så många nåddes av vårt arbete mot våld och övergrepp 2011 Foto Mats Lignell/Save the Children Trygghet och skydd Varje dag blir miljontals barn världen över utsatta för olika former av övergrepp. De rekryteras som barnsoldater, könsstympas, blir offer för sexuellt våld och agas både hemma och i skolan. Barn som utsätts för våld och kränkande behandling av dem de borde kunna lita på allra mest förlorar både självförtroendet och tilliten till andra. Vi vet också att många barn slutar skolan i förtid för att de blir slagna. Att våldet mot barn tillåts fortsätta beror bland annat på de vuxnas tystnad, okunnighet, traditioner, och beslutsfattares oförmåga att agera. Vi arbetar för att förändra attityder, beteenden och lagar genom att sprida kunskap om situationen för barn som upplever våld. Vi utbildar också föräldrar och lärare i alternativa, positiva uppfostringsmetoder. Förra året fick drygt 700 vuxna i Elfenbenskusten utbildning i att ge stöd till barn som blivit utsatta för olika former av övergrepp. Samtidigt fick 9 800 föräldralösa, och på andra vis utsatta, barn psykosocialt stöd genom hembesök. De gavs också möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter. BILDEN: I Afghanistan jobbar vi med att inrätta barnskyddskommittéer på skolor. Syftet är att stoppa våld och övergrepp. Rädda Barnens mål är att alla barn ska kunna dra fördel av nationella och lokala trygghets- och skyddssystem. 8 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

1,4 miljoner människor nåddes av våra hälsoinsatser 2011 Foto Luca Kleve-Ruud Hälsa Varje år dör nästan åtta miljoner barn före sin femte födelsedag, ofta i sjukdomar som lätt går att bota, till exempel lunginflammation och diarré. Det betyder att över 300 barn dör i onödan varje dag. En anledning till att så många barn drabbas är att de inte har tillräckligt att äta, eller att de äter fel sorts mat. Förutom att undernäring är ett direkt hot mot barns överlevnad riskerar den också att bromsa upp deras fysiska såväl som psykiska utveckling. Med vår globala kampanj Every One vill vi minska dödligheten hos barn under fem år. Några exempel på insatser under 2011 är: Mat och näringstillskott till gravida kvinnor Utbildning om amningens betydelse Vaccinationer av kvinnor och barn Utbildning för vårdpersonal och föräldrar, bland annat kring hygien Påverkan av regeringar att fatta politiska beslut som bidrar till att minska barnadödligheten. Rädda Barnens insatser fokuserar på de länder där barnadödligheten är som högst. I Jemen nåddes till exempel över 400 000 personer av vårt hälsobefrämjande arbete under år 2011. PÅ BILDEN: Enligt FN:s barnkonvention har varje barn rätt att överleva och att utvecklas. Rädda Barnens mål är att bidra till att minska barnadödligheten i världen med två tredjedelar till 2015. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 9

43 000 människor fick stöd genom vårt hiv- och aidsarbete under 2011 Foto Paul Hansen Hiv och aids Varje år drabbas miljontals barn av den globala hiv-epidemin. Mer än 16 miljoner är föräldralösa på grund av sjukdomen. 2,5 miljoner barn lever själva med hiv och många fler riskerar att drabbas. Vi på Rädda Barnen arbetar för att öka kvaliteten på sexualupplysningen och för att göra den tillgänglig för barn innan de blir sexuellt aktiva. Vi ordnar samtalsgrupper för föräldrar och ungdomar med fokus på jämställdhetsfrågor. Om pojkar börjar ifrågasätta invanda mönster och könsroller, våld och påtvingat sex, så kan det bidra till förändring. En viktig del av vårt arbete är också att påverka beslutsfattare på olika nivåer för att de ska stärka rättigheterna för barn som lever med hiv. Tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer kämpar vi för att få till lagändringar och sociala skyddsnät som ger familjer rätt till barnbidrag, gratis vård och skolgång. Vårt arbete koncentrerar sig främst till södra Afrika eftersom epidemin är mest spridd där. I Zambia nådde vi till exempel över 18 000 barn i våra program under 2011. I Sydafrika, Zambia och Swaziland har över 4 000 vuxna, som lärare, föräldrar och religiösa ledare, informerats om vikten av ungas rätt till sexualundervisning. PÅ BILDEN: När föräldrar insjuknar i aids får många barn ta mycket ansvar för hem och syskon. Risken är stor att skolan blir lidande. Ofta måste de förlita sig på enskilda organisationers välvilja för att klara sig. Rädda Barnens mål är att effekterna av hiv och aids lindras. 10 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

248 000 Så många nåddes av våra insatser för att stärka barns rättigheter Foto Dan Alder/Save the Children God samhällsstyrning för barn Det finns fortfarande många länder i världen som inte prioriterar att skapa system som stärker och skyddar barn. Detta trots att det enligt Barnkonventionen är staten som bär det yttersta ansvaret för att förverkliga barnets rättigheter. Vi arbetar för att länderna som skrivit under Barnkonventionen ska ta sitt ansvar. Det gör vi bland annat genom att stärka lokala och nationella organisationer och nätverk, så att de kan utöva påverkansarbete gentemot stater. Bland annat stödjer vi organisationer och myndigheter att kartlägga barns levnadsförhållanden och vilka resurser staterna avsätter för barnen i sina budgetar. Att sprida kunskap om barnets rättigheter är något av det viktigaste vi gör för att säkra att de blir respekterade av myndigheter, politiker, lärare och föräldrar. Vi ser också till att barnen själva får kunskap om vilka rättigheter de har. Målet är att det i varje land ska finnas lagar som ser till barns bästa, att myndigheter har kunskaper om barns behov och att det finns nationella ekonomiska och sociala skyddssystem för barn och familjer. Under 2011 lyckades vi tillsammans med våra partners få regeringarna i Malawi, Zambia och Zimbabwe att avsätta mer pengar i sina budgetar för barns grundutbildning. Vi medverkade också till att den första barnombudsmannen någonsin tillsattes i Estland. PÅ BILDEN: I Sydamerika har Rädda Barnens påverkansarbete bland annat bidragit till att kongressen i Brasilien röstat igenom ett förbud mot barnaga. Rädda Barnens mål är att alla regeringar tillämpar FN:s barnkonvention. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 11

1,7 miljoner människor nåddes av vårt arbete i krig och katastrofer 2011 Foto Colin Crowley/Save the Children Krig och katastrof I krig och katastrofer är barn särskilt utsatta. Hela deras tillvaro välts omkull och vardagens regler och villkor är satta ur spel. I sådana situationer är risken stor att de till exempel utsätts för våld och övergrepp eller att de kommer ifrån sin familj i det kaos som uppstår vid en hastigt påtvingad flykt. I väpnade konflikter riskerar barn att bli rekryterade som barnsoldater. Våra humanitära insatser handlar om att rädda liv och att skydda barn från de faror som uppstår i spåren efter en katastrof. Med hjälp av redan insamlade pengar i Katastroffonden har vi möjlighet att agera omedelbart när en naturkatastrof eller väpnad konflikt inträffat eller förvärrats. Så fort det är möjligt börjar vi arbeta mer långsiktigt för att barnen ska få tillbaka en så normal vardag som möjligt. På våra barnvänliga platser kan de både leka och prata om vad de varit med om med trygga vuxna och barn som befinner sig i samma situation. Vi arbetar också för att snabbt få igång skolundervisning och med att återförena familjer. Vi ser även till att barn och vuxna får kunskaper om vad de ska göra om en katastrof skulle inträffa igen. Under 2011 nådde vi över en miljon människor i Elfenbenskusten som drabbats av våldsamheterna som bröt ut efter presidentvalet i början av året. PÅ BILDEN: Rahow, 2, var ett av de miljontals barn som drabbades av sommarens svåra torka på Afrikas horn. Hans mamma Habiba tog honom till ett av Rädda Barnens näringscenter i byn Kanjara i Kenya där han fick behandling för sin undernäring. Här äter han en»plumpy-nut«, en jordnötskräm med extra näringstillskott. Rädda Barnens mål är att alla barn som utsätts för en väpnad konflikt eller annan katastrof erbjuds skyddsåtgärder. 12 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

Foto Jörgen Hildebrandt 934 000 människor nåddes av våra utbildningsprojekt 2011 Utbildning Omkring 67 miljoner barn i världen saknar tillgång till utbildning. Fattigdom är den vanligaste orsaken. Flickor, barn med funktionsnedsättning, barn som tillhör en etnisk minoritet eller arbetar hamnar oftare utanför än andra. Detsamma gäller för barn som lever i konfliktdrabbade områden. På många håll är kvaliteten på undervisningen låg. Det saknas lärare och lokaler. Det är vanligt att barn tvingas gå i skolor utan toaletter, tillgång till vatten eller bra klassrum. Ett annat problem är att unga runt om i världen utsätts för övergrepp i skolan. Vi arbetar för att fler barn ska få tillgång till utbildning av bra kvalitet. För oss är det även viktigt att skolan är en trygg plats, fri från aga. Vi arbetar också för att förändra attityder, till exempel för att fler flickor ska få utbildning. Vi bygger även skolor, delar ut skolmaterial och utbildar lärare. I Pakistan fick närmare 40 000 barn tillgång till bättre utbildning under 2011, med hjälp av Rädda Barnen. Nästan hälften av dem var flickor. PÅ BILDEN: På grund av våldsamheterna som bröt ut efter presidentvalet 2011 i Elfenbenskusten tvingades många barn sluta skolan. Under året har vi drivit en upplysningskampanj i landet för att uppmärksamma barns rätt till utbildning. Den beräknas ha nått 150 000 människor. Rädda Barnens mål är att alla barn ska ha tillgång till en utbildning av god kvalitet. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 13

Vårt arbete i Sverige År 2011 var det fler än någonsin som engagerade sig aktivt i Rädda Barnens lokala verksamhet. 6 323 personer bidrog med allt från läxläsning och insamling till lokalt styrelsearbete och politisk påverkan. För de allra flesta barn är Sverige ett bra land att växa upp i men inte för alla. Trots förbudet mot aga är det fortfarande många som utsätts för våld och övergrepp. Barn i ekonomiskt utsatta familjer diskrimineras. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn brister. Rädda Barnen har 204 aktiva lokalföreningar fördelade på 25 distrikt, och ett ungdomsförbund med drygt 3 600 medlemmar mellan 7 och 25 år. Vårt högsta beslutande organ är Riksmötet, som genomförs vartannat år. Däremellan äger en Verksamhetskonferens rum. 2011 hade denna rekordstort deltagande. Fokus i diskussionerna låg på barnfattigdom, verksamhetens inriktning och vårt humanitära arbete. Rädda Barnens huvudkontor i Stockholm och våra elva regionkontor arbetar tillsammans med våra lokalföreningar runt om i landet för att barns rättigheter ska respekteras. För att nå bästa möjliga resultat kombinerar vi fyra arbetsmetoder: Vi samlar in och dokumenterar kunskap, genom att ta reda på fakta och lyssna på vad barn själva säger. Vi sprider kunskap till dem som har inflytande över barns livsvillkor, till exempel föräldrar, lärare och politiker. Vi ger direkt stöd till barn, bland annat genom läxläsning och samtalsgrupper. Vi väcker opinion och påverkar makthavare att se till barnets bästa. Förra året genomförde Rädda Barnen bland annat enkätundersökningen»ung röst 2011«där 24 544 barn och unga mellan 12 och 17 år fick svara på frågor om sin vardag, sina behov och sina önskningar. Deras åsikter och ställningstagande blev en rapport som användes i lokalt påverkansarbete. Den fick ett starkt genomslag i lokal media och satte igång ett samtal om barns och ungas situation i närsamhället. Vi tog också fram en barnfattigdomsrapport som visade att 220 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Vi granskade även den ekonomiska familjepolitiken och kunde visa att dess fattigdomsreducerande effekt avtagit under 2000-talet. Lokalt aktiva ordnade även aktiviteter för barn i socioekonomiskt utsatta områden i samband med skolloven. Lokalt fortsatte Rädda Barnen sitt arbete för att förbättra mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Vi höll bland annat samtalsgrupper för unga på transitboenden och tog fram en modell för hur man kan utbilda gode män. Antalet kommuner som tog emot ensamkommande flyktingbarn ökade, delvis som en följd av vårt påverkansarbete. I satsningen»förort i fokus«fortsatte Rädda Barnen arbetet med att stärka unga i storstädernas förorter. Bland annat utvecklade vi flera metoder där barn och unga gavs möjlighet att engagera sig och utveckla sina egna idéer. Vi höll även en rad externa utbildningar om Barnkonventionen för närmare 4 000 tjänstemän och politiker, samt företag. Även elever och lärare fick del av utbildningen. Vårt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck nådde under 2011 minst 50 000 barn. Projektet har lett till samverkansgrupper mellan polis, socialtjänst, elevhälsa och frivilligorganisationer i 30 kommuner. PÅ BILDEN: Rädda Barnen verkar för att alla barn i Sverige ska ges samma möjligheter till utveckling. Varför engagerar du dig i Rädda Barnen? Foto David Magnusson Per Sjövall, 65, Falkenberg Flyktingansvarig, Rädda Barnen, Halland. Jag tror att den stora meningen med livet är att hjälpa andra människor. Man får ett rikare liv, vänner för livet och man växer som människa. Rädda Barnen är ofta sista halmstrået för flyktingfamiljer. Vi kan inte säga nej. Det handlar om utsatta barn vars rättigheter inte respekteras. Klara Andersson, 25, Stockholm Projektledare för Ellen, Rädda Barnens samtalsgrupper för tjejer. Jag är student och kände att jag behövde komma ifrån det akademiska tänket. Som feminist är det viktigt att vara praktiker också. Genom Ellen har jag fått utmana normerna i samhället. Jag har vuxit som människa. Basar Gerecci, 22, Stockholm Aktiv i Rädda Barnens satsning»förort i fokus«för mig är social rättvisa och kampen mot förtryck och rasism väldigt viktigt. När Rädda Barnen etablerade sig i Husby såg jag en möjlighet att få ett större genomslag i arbetet med dessa frågor. 14 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 15 Foto øyvind Toft

Årsredovisning 2011 Innehåll 1 Information om verksamheten 16 1.1 Rädda Barnen 16 1.2 Styrning, ledning och kontroll 16 1.2.1 Styrelsen 17 1.2.2 Revisorer 17 1.2.3 Kansli 17 1.2.4 Intern kontroll 18 1.3 Rädda Barnen - En folkrörelse 18 1.4 Internationella regionkontor 19 1.5 Internationella Rädda Barnen 19 1.6 CCR CSR och Global Compact 19 1.7 Samarbeten 20 2 Finansiella instrument 20 3 Resultat och ställning 21 3.1 Verksamhetsuppföljning 21 3.2 Resultatutveckling 24 3.2.1 Intäkter 24 3.2.2 Kostnader 24 3.2.3 Resultat 25 3.3 Viktiga beslut och händelser under 2011 25 3.4 Externa faktorer som påverkar organisationen 25 3.5 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 25 3.6 Framtida utveckling 25 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflödesanalys 28 Redovisnings- och värderingsprinciper 29 Noter till resultat- och balansräkningen 30 Styrelsen och generalsekreteraren för Rädda Barnens riksförbund (802002-8638) avger härmed följande redovisning för räkenskapsåret 2011. Årsredovisningen har blivit granskad och godkänd av auktoriserade revisorer och revisorer valda Riksmötet (förtroendevalda revisorer) i enlighet med god revisionssed 1. 1 God revisionssed innebär att revision skett utifrån internationellt erkänd standard (ISA). 1 Information om verksamheten 1.1 Rädda Barnen Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med verksamhet både i Sverige och internationellt vars arbete utgår från Barnkonventionen. Rädda Barnen bildades den 19 november 1919, några månader efter den första Save the Children-organisationen i England. Rädda Barnen är en av de ledande medlemsorganisationerna i Internationella Rädda Barnen, världens ledande barnrättsorganisation, med representation i Internationella Rädda Barnens styrelse och i ett antal styr- och arbetsgrupper. Internationella Rädda Barnen består av 29 medlemsorganisationer i lika många länder. Huvudkontoret, med säte i London, samordnar medlemsorganisationernas gemensamma arbete. Genom Internationella Rädda Barnen arbetar vi i fler än 120 länder och har påverkanskontor i Genève, Bryssel, New York och Addis Abeba. I november 2009 beslutade Internationella Rädda Barnens medlemmar om en ny global strategi för 2010-2015. Målet med den nya strategin är att kunna arbeta mer effektivt för barns rättigheter och att nå fler barn. De senaste åren har samtliga medlemsorganisationer inom Internationella Rädda Barnen arbetat för att samordna all internationell programverksamhet. Under 2011 inledde Rädda Barnen i Sverige, tillsammans med andra Rädda Barnen-medlemmar, processen att överföra den internationella programverksamheten till en ny gemensam programenhet inom Internationella Rädda Barnen. Detta arbete fortgår under 2012 och beräknas vara avslutat 2013. Rädda Barnens lägger i sitt internationella arbete stort fokus på samarbete med lokala och nationella organisationer som är experter på barns situation i det egna landet. Det är genom starka, livsdugliga och självständiga enskilda organisationer, inklusive barns egna organisationer, som vi kan uppnå långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor.internationellt arbetar Rädda Barnen med programverksamhet inom barnets rätt till god samhällsstyrning, barnets rätt till trygghet och skydd, barnets rätt till utbildning. Detta arbete omfattar både långsiktigt utvecklingsarbete och humanitärt arbete i väpnade konflikter och naturkatastrofer. Rädda Barnens arbetar också aktivt med barnets rättigheter kopplat till företagens sociala ansvar. I Sverige arbetar vi för barns rättigheter tillsammans med 75 477 medlemmar i våra 204 aktiva lokalföreningar, 25 distrikt och Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF). Riksorganisationen med stöd av sitt kansli ansvarar för det nationella påverkansarbetet. Rädda Barnens lokalföreningar får stöd av kansliets regionkontor i Sverige. Det regionala arbetet bedrivs i fyra regioner: Region Nord med kontor i Umeå, Luleå och Östersund Region Syd med kontor i Malmö och Växjö Region Öst med kontor i Stockholm, Borlänge och Norrköping Region Väst med kontor i Göteborg, Karlstad och Vänersborg Rädda Barnens regionkontor i Sverige arbetar med att stödja, stimulera och utveckla den ideella verksamhet som bedrivs av medlemmar i distrikt och lokalföreningar. Personalen arbetar dels med organisationsstöd där t ex medlemsutbildningar och ledarutbildningar ingår och dels med verksamhetsutveckling som kan handla om stöd i massmediala kontakter eller politiskt påverkansarbete. De regionala kontoren jobbar också med metodutveckling för lokalt ideellt arbete samt samordning och erfarenhetsutbyte. På Rädda Barnens regionkontor bedrivs även klinisk verksamhet med behandlare som tar emot barn och ungdomar. 1.2 Styrning, ledning och kontroll Rädda Barnens verksamhet utgår från stadgarna, Vägledning för Rädda Barnen 2008-2016 - Kompassen samt det beslut om verksamhetsinriktning som fattas av Riksmötet, Rädda Barnens högsta beslutande organ. Inom dessa ramar gör styrelsen preciseringar och prioriteringar i arbetet. Dessa uttrycks i Rädda Barnens fyraåriga strategiska verksamhetsplan samt den ettåriga operativa verksamhetsplanen. 2011 är det tredje året i Rädda Barnens nuvarande strategiska planeringsperiod som sträcker sig 2009-2012. 16 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011

Styrelsen ansvarar för verksamhetens genomförande genom det centrala kansliet, med regionala kontor i Sverige och utomlands samt lokalföreningarna och distrikten. Internationella Rädda Barnens gemensamma värdegrund bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Rädda Barnen har tillsammans med samtliga medlemsorganisationerna ställt sig bakom en gemensam internationell programstrategi, en gemensam vision, en verksamhetsidé och gemensamma värderingar. Rädda Barnens vision är en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. Vår verksamhetsidé är att verka för och inspirera till genomgripande förbättringar i hur barn behandlas och att uppnå omedelbara och bestående förändringar i deras liv. Rädda Barnens kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och världen. Rädda Barnens verksamhetsfokus är att kämpa för barns rättigheter. Rädda Barnen verksamhet ska efterleva ledorden Engagerad, Modig, Kompetent och Uthållig. Dessa stämmer väl de värderingar som Rädda Barnen delar med alla övriga medlemmar i Internationella Rädda Barnen: Ansvar, Ambition, Samarbetsvilja, Kreativitet och Integritet. Rädda Barnen arbetar utifrån fyra arbetsmetoder: Vi tar aktivt reda på fakta och lyssnar på vad barnen själva säger. Vi sprider våra kunskaper till dem som har inflytande över barns livsvillkor. Vi ger direkt stöd till barn, i synnerhet vid katastrofer. Vi arbetar för att väcka opinion och påverkar makthavare att se till barnets bästa. Styrelsen höll 9 sammanträden under verksamhetsåret. Till styrelsens ledamöter utgår månadsarvode enligt följande: 20 000 kr till ordföranden, 5 000 kr till vice ordföranden, samt 1 700 kr till övriga ledamöter. Den styrelseledamot som sitter i Arbetsutskottet utöver ordförande och vice ordförande får 2 500 kr i månaden. 1.2.1 Styrelsen 2011 hade styrelsen följande sammansättning: Arbetsutskottet Arbetsutskottet, vars primära uppgift är att förbereda styrelsens sammanträden, hade sex sammanträden under år 2011. Arbetsutskottet består av ordförande Inger Ashing, vice ordförande Kojo Ansah-Pewudie samt ledamot Åsa Jernberg. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet har haft ett sammanträde under år 2011. Ersättningsutskottets huvudsakliga uppgifter är att regelbundet se över generalsekreterarens lönevillkor och avtal, samt även principer för lönesättning för ledande befattningar inom Rädda Barnen. Ersättningsutskottet består idag av ordförande Inger Ashing, ledamot Staffan Janson och ledamot Johan Sohlberg. Revisionsutskottet Revisionsutskottet höll fem möten under 2011. Dess huvudsakliga uppgifter är att bevaka att Rädda Barnens redovisningsprinciper följer god redovisningssed och tillämpas på ett korrekt sätt, att det bedrivs en tillfredsställande intern kontroll av den ekonomiska förvaltningen samt att följa upp hur revisors påpekanden och rekommendationer hanteras i organisationen. Revisionsutskottet består idag av vice ordförande Kojo Ansah Pewudie (utskottsordförande), samt ledamöterna Kari Lotsberg och Linus Bengtsson. Utskottet för kapitalförvaltning Utskottet för kapitalförvaltning har haft fem sammanträden under år 2011. Utskottet ska vara ett direkt stöd till organisationen i medelsförvaltningen, både den långsiktiga kapitalförvaltningen och den kortsiktiga likviditetsförvaltningen, initiera översyn av förvaltningspolicyn för medelsförvaltningen, utvärdera förvaltningens resultat, genomföra en etisk granskning samt utvärdera att medelsförvaltningen sker inom ramen för förvaltningspolicyn. Utskottet för kapitalförvaltning består av två representanter från styrelsen: Kari Lotsberg (utskottsordförande), och ledamot Åsa Jernberg. Övriga ledamöter under hela 2011 var Hans de Geer och Hans Tholsby. Namn Funktion Profil Närvaro Inger Ashing, Stockholm Ordförande Statsvetare och nationalekonom 9 Ställföreträdande generaldirektör samt chef för enheten nationell och kommunal ungdomspolitik, Ungdomsstyrelsen Kojo Ansah-Pewudie, Göteborg Vice Ordförande, Systemvetare Processledare 9 Linus Bengtsson, Malmö Ledamot Fil.mag Mänskliga rättigheter 9 Studerande Diakoni Staffan Jansson, Karlstad Ledamot Professor i Barn och ungdomsmedicin och i folkhälsovetenskap 5 Åsa Jernberg, Stockholm Ledamot Civilingenjör 8 Partipolitisk gruppledare Kari Lotsberg, Enebyberg Ledamot Civilekonom 9 VD i eget bolag Jesper Wiklund, Unionen Personalens ombud, adjungerade ledamot 0 Ulf Rickardsson SACO Personalens ombud, adjungerade ledamot 5 Gisela Dahlquist, Umeå Ledamot Professor 5 Överläkare barnmedicin Åsa Ekman, Göteborg Ledamot Demokratiutvecklare 7 Johan Sohlberg, Västerås Ledamot Domkyrkoklockare 8 Martin Kvist, Lund Ledamot Socionomstuderande 8 Birgitta Lahti Nordström, Luleå Ledamot Skolledare 9 Tomas Rydsmo, Ljungskile Ledamot Rektor, Ljungskiles Folkhögskola 5 Charlotta Öberg, Stockholm Ledamot från 2010/09, avgick 2011/06 Ordförande i Rädda Barnens Ungdomsförbund 2 Daniel Svensson Kåreda, Malmö Personlig ersättare för Charlotta Öberg, från Avdelningschef, Malmö stad och egenföretagare 0 2010/09, avgick 2011/06 Magdalena Nergården Ledamot från 2011/06 Ordförande i Rädda Barnens Ungdomsförbund 3 Niclas Persson Personlig ersättare för Magdalena Nergården, från 2011/06 EU-representant för LSU. Ledamot av Rädda Barnens Ungdomsförbunds styrelse 2 Medlemsutskottet Medlemsutskottet har haft fyra utskottsmöten under år 2011 samt flera besökta möten där ledamöterna representerat styrelsen. Utskottet arbetar för att förbättra kommunikationen mellan medlemsrörelsen och riksstyrelsen, stärka den demokratiska processen och stärka känslan av samhörighet inom hela organisationen. Ledamöterna i Medlemsutskottet deltar som styrelsens representanter vid regionråd och andra liknande regionala möten. Medlemsutskottet består av Gisela Dahlquist (utskottsordförande), Linus Bengtsson, Birgitta Lahti Nordström och Åsa Ekman. Samverkansgruppen Rädda Barnen Rädda Barnens Ungdomsförbund Samverkansgruppen har genomfört tre möten under år 2011. Samverkansgruppen syftar till att förenkla och förbättra kommunikationen mellan Rädda Barnens styrelse och Rädda Barnens Ungdomsförbunds styrelse. Samverkansgruppen består av Martin Kvist, Åsa Ekman och Magdalena Nergården. Linus Bengtsson medverkade som stöd initialt. Valberedning Valberedning vald på Riksmötet 2010: ordförande Birgitta Ahlqvist, Norrbottens distrikt; Stina Linnarsson, Falköping; Rolla Akkache, Uppsala; Simon Nummela, Nora samt Brita Isoz, Stockholm Södra. 1.2.2 Revisorer Jonas Grahn, Auktoriserad revisor, Pricewaterhouse- Coopers AB och Carl-Olof Strand, förtroendevald revisor. Revisorssuppleanter är: Marie Welin, Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB och Lotta Rova, förtroendevald suppleant. 1.2.3 Kansli Rädda Barnens huvudkontor ligger i Sundbyberg, Stockholm. Kansliet leds av generalsekreterare Elisabeth Dahlin sedan september 2008. Ledningsgruppen utgjordes 2011 av generalsekreteraren samt Charlotta Sterky, ställföreträdande generalsekreterare; Svante Sandberg, chef internationella programmet (t.o.m. 31/8) efterträdd av Anniken Elisson Tydén (fr.o.m. 1/9); Lars Carlsson chef Sverigeprogrammet (t.o.m. 31/8) efterträdd av Agneta Åhlund (fr.o.m. 26/9); Louise Gauffin, chef marknad & insamling; Nedjma Chaouche, chef kommunikation och opinion (t.o.m. 31/8) därefter Per-Erik Åström tf chef (f.r.o.m. 1/10); Ulf Persson, administrativ chef och Anders Holfve, personalchef (t.o.m. 17/4) efterträdd av Lisa Tullgren (fr.o.m. 18/4). Anna Florell var ledningsgruppens sekreterare (t.o.m 11 oktober) efterträdd av Tove Strömberg (fr.o.m 12 oktober). Medelantalet tillsvidareanställda i Sverige under 2011 var 183, varav 46 var män. Se not 20 och 21 för mer fakta om löner, ersättningar, sociala kostnader, medelantal anställda och sjukfrånvaro. Medelantal projektanställda på Rädda Barnens kansli, inklusive regionkontoren i Sverige, var 29 varav 4 män. Rädda Barnens personal består av assistenter, handläggare och chefer. Kategorin assistenter består av administratörer, assistenter, receptionister och vaktmästare. Bland handläggare återfinns rådgivare, terapeuter, programhandläggare, regionhandläggare, verksamhetsutvecklare, informatörer, marknadsförare, redaktörer, projektledare, IT-tekniker, ekonomer, personalhandläggare etc. Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011 17

Rädda Barnen har en tydlig lönepolicy med bland annat kriterier för individbedömning och anvisningar för lönesamtal. Lönestrukturen ligger i nivå med liknande organisationer i Sverige. Den ser ut enligt följande på Rädda Barnens kansli, inklusive de svenska regionkontoren: Lön Kvinnor Män Totalt 20 000 30 000 29 6 35 30 001 40 000 94 31 125 40 001 80 000 16 9 25 80 001 (GS) 1 0 1 Totalt 140 46 186 Generalsekreterarens månadslön uppgick till 80 000 kr och uppsägningstiden var 12 månader. Vid uppsägning med arbetsbefrielse sker avräkning om annat arbete erhålls under uppsägningstiden. Kostnader för tjänstepensionsavsättningar enligt kollektivavtal uppgick till 267 000 kr under 2011. Inga förmåner eller pensionsutfästelser utöver kollektivavtal finns. 1.2.4 Intern kontroll Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Uppdraget att organisera den interna kontrollen har delegerats till generalsekreteraren. Generalsekreteraren har i sin tur delegerat ansvaret för den interna kontrollen till avdelningscheferna. Både styrelse och generalsekreterare har kvar sitt uppföljningsansvar för den interna kontrollen. Rädda Barnens internrevision sköts av konsultfirman Lind Andersson Consulting AB. Rädda Barnens styrelse har inrättat ett revisionsutskott som möts fyra till fem gånger per år. Revisionsutskottet arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion. Rädda Barnens arbete granskas av auktoriserad revisor samt en förtroendevald revisor. Rädda Barnen låter externa revisionsbyråer genomföra revision av verksamheten utomlands. Varje landoch regionkontor avger en revisionsrapport i enlighet med en fastställd uppdragsbeskrivning. Bärande princip är att uppföljning och revision ska ske i alla efterföljande led. Styrelsen och generalsekreteraren har uppföljningsansvar för den interna kontrollen. Arbetet med att utveckla och förbättra Rädda Barnens interna kontroll drivs av en Planeringschef som finns på generalsekreterarens stab och en controllerfunktion som finns inom den administrativa avdelningen. Planeringschefen ansvarar för att det finns system, strukturer och processer för att driva ett relevant intern kontrollarbete. Controllerfunktionen ansvarar för att kvalitetssäkra det som arbetas fram och för att ta fram tillförlitliga beslutsunderlag som stöder Rädda Barnens ledning att styra, leda och kontrollera verksamheten mot fastställda narrativa och finansiella mål och i enlighet med gällande riktlinjer, avtal och regelverk. Rädda Barnens intern kontrollplan uppdateras årligen i samband med verksamhetsplaneringen och följs upp i samband med årsrapporteringen. Rädda Barnen har 90-konton, vilket innebär att vi uppfyller de krav som Svensk insamlingskontroll har formulerat för insamlingsorganisationer. Rädda Barnen tillämpar också den kvalitetskod som utvecklats av FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) och rapporterar i enlighet med FRII:s riktlinjer för kodrapportering. Denna redovisning ligger på Rädda Barnens hemsida www.rb.se. Styrelsen har antagit en policy för hantering av verksamhetskritiska risker. Utifrån styrelsens övergripande beslut följer Rädda Barnen löpande upp verksamheten. Rädda Barnen redovisar regelbundet för medlemmar och givare hur verksamheten bedrivs och hur deras bidrag används. Detta sker bland annat genom årsrapporter, medlemstidningen Barn, Rädda Barnens webbplats www.rb.se och medlemsportalen. Under 2008 genomförde Sida en utvärdering, en systemrevision och en revisionsgranskning av Rädda Barnens internationella aktiviteter. Resultatet från dessa utredningar visade på ett behov att förbättra Rädda Barnens PME-system, finansiella uppföljning och Rädda Barnens arbete med internationella samarbetspartners. En åtgärdsplan utarbetades gemensamt med Sida. Denna plan har följts upp årligen och i juni 2011 gjordes även en utvärdering. Den visade att Rädda Barnen har kommit långt i detta förbättringsarbete men identifierade även några få områden som fortfarande behöver utvecklas, och därför har en ny åtgärdsplan har upprättats. Den kommer Rädda Barnen att följa upp under 2012 inför det nya ramavtal som ska upprättas med Sida med start 2013. 1.3 Rädda Barnen En medlemsrörelse Enligt Rädda Barnens verksamhetsinriktning 2009-2012 ska Rädda Barnen stärka vår organisation genom att öka medlemsantalet och antalet aktiva medlemmar. Rädda Barnens ska också öka slagkraften i vår verksamhet genom att särskilt utveckla våra lokalföreningar, som bidrar till att förverkliga barns rättigheter på den egna orten Rädda Barnen har 75 477 medlemmar (2011) i 204 aktiva lokalföreningar, 25 distrikt och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Riksförbundet, distrikt och lokalföreningar är var för sig juridiska personer med eget ekonomiskt ansvar. Verksamhets- och räkenskapsåren följer kalenderåret. Till stöd för det lokala arbetet i Sverige finns totalt 11 regionkontor fördelade på fyra regioner: Region Syd, Region Väst, Region Öst och Region Nord. Representanter för medlemmarna träffas varje år och diskuterar hur Rädda Barnens arbete ska bedrivas, utvecklas och förbättras. Högsta beslutande organ är Riksmötet som genomförs vartannat år. På Riksmötet träffas 118 ombud, varav 100 ombud väljs av medlemsrörelsen, 5 ombud väljs av Rädda Barnens Ungdomsförbund och styrelsens 13 ledamöter. Riksmötet utser styrelse, ordförande och vice ordförande. I mellanåret anordnas en verksamhetskonferens som har till uppgift att lämna rapport om förvaltningsberättelse för föregående år och göra halvtidsuppföljning av riksmötesbeslut. Dessutom är denna konferens ett tillfälle att diskutera och utveckla Rädda Barnens frågor och organisation. Den 16-18 september 2011 genomförde Rädda Barnen verksamhetskonferens i Stockholm. Under tre dagar samlades 250 deltagare för att ta del av och diskutera centrala Rädda Barnen-frågor. Konferensen hade tre övergripande teman: ny verksamhetsinriktning, barnfattigdom och humanitärt arbete. Utöver detta genomfördes sju olika seminarier med teman för lokalt barnrättsarbete. Flera gäster och föreläsare var inbjudna, däribland författaren Susanna Alakoski, journalisten/författaren Anna-Lena Lodenius, Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik och Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand. Konferensen genomfördes med flera interaktiva metoder som till exempel workshops, dialogcafé och stationssystem. Utvärderingen av konferensen visade att den var mycket uppskattad. En av målsättningarna i Rädda Barnens strategiska plan, som bygger på den av riksmötet beslutade verksamhetsinriktningen för 2009-2012, var att stärka arbetet med medlemsrörelsen. En uppföljning för verksamhetsåret 2011 visar att 16 av de 20 åtgärder som riksmötet formulerade är genomförda. Dessa åtgärder var bland annat utvecklade lokala årsmöten, ett ökat barnrättsfokus och fler metoder för barns deltagande. Rädda Barnens trovärdighet och närvaro har under 2011 förstärkts på kommunal och landstingsnivå. Bland annat har omkring 70 kommuner nåtts av Rädda Barnens kunskapsspridning och påverkansarbete kring barnfattigdom. För att ytterligare stärka Rädda Barnens kommunala och regionala närvaror har en nationell strategi tagits fram för att få igång verksamhet i så kallade»blanka kommuner«. I den ingår att ta fram barnrättsfakta för varje kommun och att därefter anpassa verksamheten utifrån den aktuella situationen i respektive kommun. Geografiskt och socioekonomiskt har Rädda Barnen utvidgat verksamheten till områden där vi tidigare inte haft närvaro, vi arbetar i stor utsträckning med tematiska arbetsgrupper och partnerorganisationer. I detta ingår att Rädda Barnen har säkrat omfattande resurser för utveckling av föräldrastödsverksamhet i socioekonomiskt utsatta områden. En betydande satsning under 2011 var arbetet med elevenkäten»ung Röst«, med deltagande av 25 000 barn och unga från 78 kommuner. Enkäten har gett ett brett och kraftfullt underlag och en god bild av hur barn och unga i Sverige tänker om sin situation. Det har bidragit till att stärka Rädda Barnens opinions- och påverkansarbete lokalt och nationellt kring frågor som till exempel barnfattigdom och mobbning.»ung Röst«har också fått stort genomslag i media. Ett annat framgångsrikt arbete har varit påverkansarbete kring Barnfattigdom. Under perioden 1 januari till 25 augusti publicerades 3 849 artiklar där barnfattigdom nämndes, jämfört med 829 artiklar under helåret 2010. Det arbete som genomfördes av Rädda Barnens lokalföreningar var en starkt bidragande orsak till den stora uppmärksamheten. Medlemsutveckling En viktig målsättning under 2009-2012 har varit att öka antalet aktiva medlemmar, som bidrar med frivilligt arbete för barnets rättigheter. Intresset för att göra en aktiv insats har fortsatt att öka. Under 2011 hade Rädda Barnen drygt 6 300 aktiva medlemmar i Sverige, jämfört med 5 700 under 2010. Under 2011 samlade medlemsrörelsen in 4,8 miljoner kronor, vilket var lägre än 2010, då 7,3 miljoner kronor samlades in. Den höga siffran 2010 beror främst på stora insamlingar till humanitära insatser på Haiti och till Pakistan. Siffrorna för 2011 motsvarar nivån 2009. Nyckeltal medlemmar 2007 2008 2009 2010 2011 Medlemskostnader/Medlemsavgift 132,6% 138,3% 150,0% 145,6% 172,9% Insamlade medel från lokalföreningar 5,6 mkr 5,5 mkr 4,8 mkr 7,3 mkr 5,4 mkr Nyckeltal medlemmar 2007 2008 2009 2010 2011 Antal medlemmar 85 804 88 086 86 305 80 143 75 477 Nya medlemmar 3 531 9 273 4 205 2 447 2 695 Antal avhopp 5 422 4 017 5 775 5 429 5 755 Rädda Barnens målsättning för 2011 var att få fler medlemmar och komma upp i samma nivå som 2008 88 000. Denna målsättning har inte Rädda Barnen hållt medlemstalet minskade under 2011 från 80 143 år 2010 till 75 477. Samtidigt minskade medelåldern från 59,2 år 2010 till 57,5 år 2011. Under 2011 värvades 2 695 medlemmar, motsvarande siffra för 2010 var 2 477 medlemmar. Antal avslutade medlemmar under motsvarande period har varit 5 755. Vi är fortsatt framgångsrika i rekryteringen av aktiva medlemmar och möjlighet finns idag att engagera sig 18 Rädda Barnen Verksamhetsberättelse/Årsredovisning 2011