Omtentamen 2, delkurs 1

Relevanta dokument
Omtentamen 3, DK1, Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp

Omtentamen 1, delkurs 1

OMTENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Torodd och Jeanni

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi Kunskapens användning

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Fysik Kunskapens användning

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

LPGF04 Naturvetenskap, teknik, bild och drama Science, technology, visual arts and drama

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Naturvetenskap, teknik, bild och drama

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Koppling till kursplaner

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Biologi. Livet på jorden

Ämnesplan i Fysik Treälven

Lokal pedagogisk plan

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Lokal Pedagogisk planering

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Förslag den 25 september Fysik

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

REGIONFINAL 2018 LAGEN

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Introduktion till tidningsprojektet

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Förskollärarprogrammet Karlstads universitet

Cellen och biomolekyler

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Vad gör växten med vattnet?

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lärarutbildningsnämnden Fysik. Kursplan

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Fysiken i naturen och samhället

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Delprov l, fredag 11/11,

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Lärarhandledning Biologi

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Förslag den 25 september Biologi

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Kemi Kunskapens användning

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Kretsar kring el årskurs 4-6

Förmågor och Kunskapskrav

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Pedagogisk planering

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Transkript:

Omtentamen 2, delkurs 1 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: Måndagen den 3:e juni, 2013 Tid: 8.30 11.30 Ämne: Besvara endast det ämne du har omtenta på! Ansv. lärare: Mia-Marie Sternudd-Groth (drama), Barbro Andersson Rothelius (bild), Jeanni Flognman (teknik), Gunnar Jonsson (fysik) och Karin Thörne (biologi) Hjälpmedel: Inga Övrigt: Om någon fråga verkar oklar, kontakta tentavakten. Besvara alla frågor på skrivark. Skriv din anonymitetskod på varje inlämnat skrivark. Vänligen kontrollera att du skrivit rätt kod. Lycka till! /Lärarna

Bilddelen Bildskapande i förskolan 1. (Totalt antal poäng = 6) Du har säkert mött varierande synsätt när det gäller barns bildskapande i förskolan, både under utbildningen, i kurslitteratur och under din vfu. Dessa olika synsätt präglar också hur verksamheten ser ut. Ge några exempel på hur bildskapandet i förskolan kan se ut! Kommentera dessa exempel! (Hämta gärna exempel ur kurslitteraturen och/eller från egna erfarenheter)! (1 p) Försök att förklara något eller några av dessa exempel och synsätt utifrån ett större sammanhang, pedagogiskt eller historiskt! (2 p) Försök att föra ett kortfattat resonemang kring betydelsen av bildskapandet i samband med förskolebarns lärande och utveckling!(3 hp) 2. (Totalt antal poäng = 6) Hur anser du att ett meningsfullt bildskapande med barn ska se ut? Ge exempel (från kurslitteraturen och/eller från egna erfarenheter) på lyckade och mindre lyckade bildmoment! Försök att analysera och förklara vad som kan ha bidragit till hur momenten/projekten fungerade eller inte fungerade! Använd dig gärna av begreppen estetisk erfarenhet, perception och dilemma! 3. Totalt antal poäng = 6) Hur ser du på pedagogens roll i organiserandet och ledandet av barns bildskapande i förskolan! Använd dig av några av följande termer och begrepp: Experiment, styrning, guidning, Community of learners, fritt skapande, lärling, dilemma, zone of proximal development, slow perception. /Använd, om du vill, följande stödfrågor för att svara!/ Välj några av ovanstående termer och begrepp som du anser vara nyckelbegrepp när det gäller hur en pedagog kan leda barnen i skapande arbete? (1 p) Förklara dessa begrepp genom att sätta dem i ett pedagogiskt sammanhang! (2 p) Vilka möjligheter och risker kan du se i samband med att pedagogen mer eller mindre stödjer sig på det ena eller andra sättet att leda i skapande? (3

Dramadelen Olika former av lek (9p) 4. Vad är skillnaden mellan dramatisk lek och pedagogiskt drama/drama enligt Kari Mjaaland Heggstad? (1 p) 5. Förklara följande begrepp: (2 p) a. lärare-i-roll b. pantomim, c. forumteater, d. roll på väggen, e. dramatisering, 6. När pedagogen arbetar inom ett tema kan de använda sig av många olika dramakonventioner. Förklara med hjälp av konkret exempel hur en pedagog kan använda sig av dramatisk lek, regellek och en egen vald dramakonvention inom ett och samma tema. Reflektera över värdet med de olika arbetssätten. (6 p) 7. Den dramatiska lekens funktionsroller (9p) I den dramatiska leken använder sig barn av sin naturliga spelkompetens, tar roll som någon annan och skapar en fiktiv verklighet. De använder sig av och utvecklar därmed olika funktionsroller. a) Vilka funktionsroller finns det i den dramatiska leken? (1p) ( minst 4 av 5 funktionsroller ska nämnas) b) Beskriv hur dessa funktions roller fungerar (4p.) (två korrekt beskrivna = 2p) c) Beskriv ett konkret exempel där barn använder dessa funktionsroller och reflektera över hur pedagogen/förskolläraren kan stötta barnen i deras lek.(4p)

Teknikdelen 8. Vilket av citaten veta varför och veta hur passar för vetenskap respektive teknik? (2p) 9. Nämn de tre olika samhällen eller stadier som människan har levt i (samhällen som skiljer sig åt med avseende på hur människorna i huvudsak försörjde sig) och beskriv vad som skiljer dessa tre samhällen åt. (3p) 10. Boken tar upp fyra anledningar till att jordbruket uppstod vilka var dessa? (4p) 11. Konst att trycka böcker med rörliga typer av metall gjorde att böcker och information blev tillgänglig för en större del av befolkningen. Hur påverkade detta samhället? (3p) 12. Alla timmar gjordes lika långa då urverket kom. Förklara hur det påverkade vardagslivet för människorna? (2p) 13. Varför var det vid flod mynningar som de första högkulturerna växte upp? (3p)

Fysikdelen 14. Vad är temperaturen ett mått på? (1p) 15. a) Hur lyder energiprincipen, beskriv kort vad den innebär. (2p) b) Du kopplar en lampa till ett batteri. Vilka energiomvandlingar sker när lampan lyser? (2p) [Starta i batteriet] 16. a) Vad innebär begreppet energikvalitet? (2p) b) Ordna följande energiformer efter hur stor energikvalitet de har: Kemisk energi, Elektrisk energi och Strålningsenergi (1p) 17. En kamrat till Dig, som har hört talas om att: Newtonslagar säger att det inte behövs någon kraft för att något skall röra sig med konstant hastighet, undrar varför man då måste tillföra en framåtdrivande kraft hela tiden för att få en bil att röra sig med konstant fart. Förklara för mig och kamraten hur det ligger till. (2p) 18. Förklara följande begrepp: Arbete, Energi och Effekt (4p)

Biologidelen 19. Ge två argument till varför vi ska arbeta med naturvetenskap i förskolan. Utveckla dina argument. (2p) 20. Vad av följande räknas som levande ur ett biologiskt perspektiv? (alla rätt=1p) a) Eld b) Vatten c) Solen f) Bakterie g) Gurka 21. Storleksordna från minst till störst: vävnad, organell, molekyl, atom, cell, organ. (1 p) 22. Här kommer ett antal påståenden om växt- och djurceller. Markera Sant eller falskt vid varje påstående. Skriv ditt svar på skrivark. (alla rätt=1p) a. En djurcell har en cellvägg längst ut b. Både växt- och djurceller har cellmembran c. Både växt- och djurceller har ribosomer d. Både växt- och djurcell har kloroplaster 23. Här kommer ett antal påståenden om cellens delar. Markera Sant eller falskt vid varje påstående. Skriv ditt svar på skrivark. (alla rätt=1p) a. Ribosomerna är cellens renhållningsorgan b. I mitokondrierna förbränns socker c. I vacuolerna finns vätska d. Klyvöppningar är som små munnar som kan öppnas och stängas 24. Barn (och för all del vuxna!) brukar blanda ihop pollinering, befruktning och fröspridning. Red ut vad som är vad. (3p) 25. Här kommer några påståenden om relationen mellan DNA, gen och kromosom. Markera med sant eller falskt! (alla rätt=1p) a. En gen är en del av en DNA-molekyl b. DNA innehåller kromosomer c. Gener och DNA har inte med varandra att göra; gener finns i vissa celler och DNA i andra d. Kromosomer är ihoppackat DNA 26. Vad har gener med proteiner att göra? (1p) 27. Vad innebär biologisk mångfald? (3p)