SIBBO KOMMUN Miljövårdssektionen 2000 BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PÅ GLESBYGDEN

SIBBO KOMMUN Miljövårdssektionen 2000 BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PÅ GLESBYGDEN

De fastigheter i glesbygden som inte kan anslutas till det kommunala avloppsnätet bör ordna behandlingen av sitt avloppsvatten så att den inte medför sanitära olägenheter för hälsan och miljön. Med avloppsvatten avses såväl avloppsvatten från vattenklosetter som tvättvatten, dvs. gråvatten. Regn- och smältvatten och dräneringsvatten får inte behandlas tillsammans med avloppsvatten. Som enda behandlingsform har inte den traditionella avsättningsbrunnen tillräcklig reningseffekt, utan det avloppsvatten som rinner ut ur en avsättningsbrunn kräver fortsatt behandling, antingen i marken eller i ett litet reningsverk. Vid val av metod för avloppsvattenbehandling gäller följande: det främsta alternativet bör alltid vara att ansluta sig till avloppsnätet det lönar sig att reda ut om det är möjligt att behandla avloppsvattnet gemensamt med grannarna den som bor på en tomt som är belägen i ett viktigt grundvattenområde, i ett tätbebyggt område eller i en strandzon bör ta reda på de specialkrav som ställs på avloppsvattenbehandlingen i området det är skäl att undersöka markbeskaffenheten och höjdförhållandena på tomten bestämmelserna i en eventuell plan och i byggnadsordningen bör kontrolleras det bör redas ut var på fastigheten det går att placera en reningsanläggning i marken. 1. avståndet till den egna vattentäkten bestäms från fall till fall 2. minst 30 m till ett vattendrag 3. minst 5 m till väg och fastighetsgränsen 4. minst 10 m från avsättningsbrunnen till bostadshuset och fastighetsgränsen 5. minst 10 m till dike 6. riktningarna och avstånden till de grannars vattentäkter som ligger längre bort (under 150 m) bestäms från fall till fall 7. tömning på minst 5 m avstånd, mellan bilen och brunnarna får inte finnas hinder som stör tömningen Bild 1. Rekommendationer om minimiavstånd som bör beaktas vid val av plats för avloppsreningsanläggning i marken. 1

1 KLOSETTER 1.1 VATTENKLOSETTER Om vattenklosett väljs som toalettlösning rekommenderas en vattensnål modell. En snålspolande toalett fungerar och används i det närmaste som en vanlig vattenklosett. Inom viktiga grundvattenområden och tätbebyggda områden skall avloppsvattnet från vattenklosetter ledas i en sluten avloppstank. Det kan också vara nödvändigt att leda wc-vattnet i en sluten tank om fastigheten är belägen till exempel inom ett strandområde eller ett område där det annars är besvärligt att avleda avloppsvattnet. 1.2 TORRKLOSETTER Torrklosetter rekommenderas i glesbygdsområdena. En torrklosett fungerar enligt samma princip som en kompostbehållare. I en torrklosett förmultnar avföringen med torrströet till kompostgödsel, men processen är långsammare och mer invecklad än i en kompost för bioavfall. En välfungerande torrklosett är ett luktfritt och hygieniskt avfallshanteringssystem som fungerar utan vatten. Den som planerar att skaffa en torrklosett bör räkna med att torrklosetten kräver skötsel för att fungera. Toalettavfall får komposteras i en för ändamålet avsedd komposteringsanläggning och den som börjar kompostera toalettavfall bör anmäla om saken till hälsoinspektören, tfn 09-2353 6405. Det finns flera olika typer av komposterande toaletter på marknaden. Miljövårdsenheten och tillverkarna står till tjänst med tilläggsuppgifter. Kuva 2. Exempel på olika slag av torrklosetter. 2

2 AVLOPPSVATTENBEHANDLING 2.1 AVSÄTTNINGSBRUNNAR Avloppsvattnet skall alltid förbehandlas i en avsättningsbrunn. Då det är möjligt att behandla allt avloppsvatten tillsammans skall avsättningsbrunnen vara tredelad och ha en volym på minst 2,5 m 3 (om inte tillverkaren garanterar att en mindre volym är tillräcklig). Den första delen skall utgöra över hälften av delarnas totala volym. Om wc-vattnet behandlas separat och enbart tvättvattnet leds i avsättningsbrunnen räcker en tvådelad brunn, vars volym bör vara minst 1,5 m 3. En avsättningsbrunn skall placeras så att en slamsugningsbil även vintertid obehindrat kommer åt att tömma den. Avsättningsbrunnen kan vara en färdig avsättningsbrunn av armerad plast eller plast. Den kan också byggas av betongringar enligt myndigheternas direktiv. Färdiga avsättningsbrunnar bör uppfylla myndigheternas kvalitetskrav. 2.2 MARKBÄDD En markbädd är ett sandfilterreningsverk som är nedgrävt i jorden och där avloppsvattnet renas innan det leds till utloppspunkten. Markbädden bör vara på tillräckligt skyddsavstånd från hushållsvattensbrunnarna i omgivningen. Om skyddet av grundvattnet så kräver kan markbäddens bottnen vid behov isoleras från marken t.ex. med en tätningsduk av plast. Avståndet mellan markbäddens botten och den högsta grundvattennivån bör vara 0,25 m. Förutsättningen för att en markbädd skall kunna anläggas är en tillräcklig nivåskillnad mellan det inkommande avloppsröret och utloppspunkten (ca 1,5 m). När pumpning av avloppsvattnet används som hjälp kan en markbädd även anläggas i en jämnare terräng. I närheten bör det dock alltid finnas ett öppet dike, till vilket det filtrerade vattnet kan ledas. En markbädd består av olika sand- och makadamlager. Markbäddens lager räknat från markytan är följande: minst 0,5 m jord, isolering mot tjälen, filterduk, grov makadam med infiltreringsrör, filtreringssand och eventuellt isoleringstyg samt grovt makadam med uppsamlingsrör. Förutsättningen för att en markbädd skall fungera bra och länge är att den byggs omsorgsfullt och på rätt sätt. Miljövårdsenheten ger noggranna anvisningar för anläggande av en markbädd och tilläggsuppgifter om systemet. Bild 3. Principlösning för markbädd. 3

2.3 MARKINFILTRATION Avloppsvattnet kan infiltreras i marken endast i det fall att markgrunden på infiltrationsplatsen är mineraljord med lämplig vattengenomtränglighet, dvs. grovt silt, sand eller grus. Markinfiltration kan inte användas för avloppsvattenbehandling i bergig eller lerig mark. I grundvattenområden får avloppsvatten inte infiltreras i marken. Markinfiltration får inte förstöra eller utgöra en risk för att befintliga eller potentiella vattentäkter eller brunnar förorenas. Grundvattennivån bör även när den är som högst vara minst 1 meter under infiltrationsytan, dvs. på ca 2 meters djup från markytan. För att undvika sanitära olägenheter bör även skyddsavståndet från infiltrationsplatsen till hushållsvattensbrunnar eller andra vattentäkter vara tillräckligt, beroende på förhållandena från tio meter till hundratals meter. Noggranna förundersökningar är en förutsättning för att infiltrationen skall fungera effektivt och säkert utan att medföra olägenheter. Miljövårdsenheten ger anvisningar om hur en förundersökning skall göras. Markbeskaffenhetens lämplighet för infiltration och grundvattennivån på infiltrationsplatsen måste alltid kontrolleras med hjälp av en markundersökning eller provgropar. Den som planerar att börja infiltrera sitt avloppsvatten i marken bör kontakta miljövårdsenheten. Bild 4. Principlösning för infiltration av avloppsvatten i marken. 2.4 FILTRERING GENOM LAMELLFILTER I ett lamellfilter (stenullsfilter) baserar sig reningen av avloppsvattnet på filtrering genom ett stenfibermaterial och på den biologiska verksamheten hos mikrober som lever på filterytan i den lägre delen av filtret. Fördelarna med detta fabrikstillverkade system är att det tar litet utrymme och är tätt, vilket hindrar infiltration i marken. Systemet levereras som ett paket och är därför lätt att installera. Miljövårdsenheten ger närmare uppgifter. 4

Bild 5. Principritning för lamellfiltrering. 2.5 FRITIDSBOSTÄDER Avloppsvattensystemet i fritidsbostäder som är i bruk året runt bör uppfylla samma krav som för egnahemshus. I fritidsbostäder på holmar utan fast vägförbindelse får vattenklosetter inte installeras. Om fritidsbostaden har fast vägförbindelse gäller samma stadganden om vattenklosettavfall som i egnahemshus. För behandling av avloppsvattnet från en semesterbostad som endast används på sommaren räcker en endelad avsättningsbrunn och en infiltrationsbrunn eller -grop. Avloppsvattnet från en bastu som endast är i bruk sommartid och till vilken tvättvattnet bärs in kan ledas direkt i en infiltrationsbrunn eller infiltrationsgrop. Även i detta fall bör skyddsavstånden till brunnar och vattendrag beaktas. Miljövårdsenheten ger tilläggsuppgifter och anvisningar om behandlingen av avloppsvattnet från fritidsbostäder. 2.6 SPECIALLÖSNINGAR OCH NYA SYSTEM FÖR AVLOPPSVATTENBEHANDLING Då förhållandena är sådana att huvudmetoderna för avloppsvattenrening inte kan tillämpas används olika speciallösningar. I allmänhet förutsätter tillämpning av specialmetoder alltid sakkunnig planering, och metoderna måste anpassas efter förhållandena på tomten och i miljön i fråga. Till specialmetoderna hör bl.a. grund infiltrationsanläggning eller grund markbädd, effektiverad infiltration, markbäddsbrunn, rotzonsverk, olika slag av små reningsverk och pumpning av avloppsvattnet. De skärpta krav som ställs på avloppsvattenbehandlingen i glesbygdsområdena har sporrat företag inom branschen att utveckla nya reningsmetoder. I princip ställer sig kommunen positiv till nya reningsmetoder och reningsanläggningar. Deras lämplighet avgörs dock alltid från fall till fall. Även miljövårdsenheten ger uppgifter om nya system för avloppsvattenbehandling. Speciallösningar och nya metoder för avloppsvattenbehandlingen bör alltid diskuteras med miljövårdsenheten. 5

3 KOSTNADER De totala kostnaderna för ett system för avloppsvattenbehandling varierar i allmänhet mellan 1 350 och 5 000. Om specialmetoder behövs kan kostnaderna vara större. Till exempel är kostnaderna för att anlägga en markbädd ca 4 000 och ett infiltrationssystem ca 2 850. Kostnaderna för ett lamellfilter är av samma storleksklass som för en markbädd. System avsedda för endast tvättvatten är ca 340 billigare. En sluten avloppstank med en volym på 5 m 3 kostar ca 1 400 och avgiften för tömning av tanken är ca 80 /gång. Det är inte enbart det rengöringssystem man väljer utan även när och vem som installerar eller bygger det som inverkar på totalkostnaderna. Byggarens sakkännedom och kunskap om det anlagda eller installerade systemet samt noggrannhet i byggnadsskedet och rätta material utgör förutsättningarna för ett gott slutresultat. Rätt dimensionering, noggrannhet vid byggandet och rätta material garanterar att systemet fungerar länge och störningsfritt och sänker på så sätt de totala kostnaderna för det. Gamla fastigheter i glesbygden har möjlighet att ansöka om bidrag hos Sibbo kommun om de önskar förnya sitt system för avloppsvattenbehandlingen så att det uppfyller de nuvarande kraven. Bidragets storlek är högst 35 % av kostnaderna för projektet. Bostadssekreteraren (tfn 09-2353 6740) ger närmare uppgifter om bidraget och tillhandahåller ansökningsblanketter. På våren 2005 var inkomstgränserna för bidragsansökandet följande: Antal personer 1 2 3 4 Inkomster /mån 1200 2045 2675 3330 Det finns även en möjlighet att ansöka om bidrag hos Nylands miljöcentral (tfn 020 490 101). 4 UTARBETANDE AV EN PLAN Den som bygger ett nytt bostadshus i glesbygden skall i byggnadslovsskedet utarbeta en plan över hur avloppsvattnet avleds om avloppsvattnet inte kan inledas i det kommunala avloppet. En plan krävs också om en tillbyggnad byggs till en gammal byggnad eller våtutrymmena i en gammal byggnad ändras. Innan planen lämnas in är det skäl att diskutera projektet med miljövårdsmyndigheterna. Planen görs på denna blankett. Alla punkter på blanketten bör noggrant ifyllas. Till planen bör även bifogas: 1. En kopia av grundkartan där byggnadsplatsens läge är utmärkt. 2. En planritning i två exemplar i skala 1:500. På ritningen bör bl.a. byggnadernas, de närmaste hushållsvattenbrunnarnas (avstånd på 150 m), avloppsbrunnarnas och -rörens samt det valda behandlingssystemets läge märkas ut med tydliga rittecken. Även behandlingssystemets utloppsställe och utloppsdikets riktning bör framgå av situationsplanen. 3. Man bör utreda grundvattnets högsta nivå. I närheten av behandlingsplatsen kan t.ex. en 2 meter djup provgrop grävas, ur vilken man kan iaktta grundvattnets nivå under en tillräcklig lång tidsperiod. Detta bör ske under en period med riklig nederbörd (på våren i samband med snösmältning, på hösten under regnperioden). Man kan även utläsa grundvattnets nivå i när- belägna jordbrunnar samt diken. I ansökan bör man meddela höjdskillnaden mellan grundvattnets högsta nivå samt markytan (cm). 4. Om man planerar markinfiltrering bör en utredning om jordmånens lämplighet för infiltration och ett skriftligt samtycke av grannarna bifogas. 6

5. Om avloppsvattnet leds till ett rådike eller ett dike som går över grannens mark bör ett skriftligt samtycke av grannen bifogas. Om grannarna inte ger sitt samtycke behandlar och avgör miljövårdssektionen ärendet på basen av en skriftlig ansökan. Miljövårdsmyndigheten ger sitt utlåtande i ärendet efter att ha gjort en terrängsyn på byggnadsplatsen. Miljövårdsmyndigheten granskar avloppsvattensystemet innan det tas i bruk. Vid behov görs även mellaninspektioner på platsen. I tillståndsbeslutet nämns särskilt vilka inspektioner som behövs. Man bör i god tid i förväg beställa inspektionerna av miljövårdsinspektören. 5 TILLÄGGSUPPGIFTER Tilläggsuppgifter om avloppsvattensystem och om frågor som gäller avloppsvattenbehandling och tillstånd ger miljövårdsinspektörer tfn 2353 6722 (södra Sibbo) och tfn 2353 6713 (norra Sibbo). 6 LITTERATURKÄLLOR 1. Santala E. (red.) 1990; Pienet jäteveden maapuhdistamot. Ohjeita 1-10 talouden jätevesien maaperäkäsittelystä; Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja B1 2. Rontu M. & Santala E. (red.) 1995; Haja-asutuksen jätevesien käsittely. Vesi- ja Ympäristöhallituksen monistesarja nro 584 7