HEMTENTAMENALLMÄNFÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II 2016-09-27, höstterminen 2016 (omtentamen ges 2016-10-28) Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt sätt. Lagrums- och praxishänvisningar bör göras, men hänvisningar till doktrin är inte nödvändigt. Dina svar ska vara kursadministratören tillhanda (inlämning via e- post till mathias.timmerbacka@jur.lu.se) senast kl. 15. Uppkommer frågor med anledning av tentamensuppgifterna finns examinerande lärare tillgänglig på telefon under hela skrivtiden (046-2221119). Fråga 1 (max 3 p) Arp och Burp (samboende utan gemensamma barn) äger hälften var aktierna i AB Mage (räkenskapsår = kalenderår), som i sin tur äger 60 % av aktierna i AB Dodl. De resterande aktierna i AB Dodl ägs direkt av Arp. Hen arbetar i båda bolagen och uppbar under 2015 600.000 kr i kontant lön från AB Mage. Till det kommer det skattepliktiga förmånsvärdet av en privat använd bil, ägd av AB Mage på 50.000 kr. För sin mer begränsade arbetsinsatser i AB Dodl erhöll hen 300.000 kr i kontant lön. Burp var fram till för några år sedan VD i AB Mage men arbetar numera inte alls i något av företagen. De totala löneutbetalningarna i AB Mage uppgick under 2015 till 7.500.000 kr och i AB Dodl till 5.000.000 kr. Därtill kom förmånsvärdet på bilar i AB Mage med 184.000 kr. Arp hade förvärvat sina aktier i AB Mage 1995 för 100.000 kr Aktierna i AB Dodle förvärvade hen 1994 för 100.000 kr av AB Mage. Under 2016 hittills har AB Mage lämnat 150.000 kr i utdelning. Arp hade 50.000 kr i sparat utrymme på sina andelar i AB Mage. I övrigt saknas sparat utdelningsutrymme. AB Dodl har under 2016 lämnat 24.000 kr i utdelning till AB Mage och 16.000 kr till Arp. a) Bedöm hur utdelningarna ska beskattas under beskattningsåret 2016. Gör också bedömningar av hur ev. avyttringar i slutet av 2016 av aktierna i AB Mage för 3.000.000 kr och aktierna i AB Dodl för 800.000 kr ska beskattas. Anta statslåneränta att eventuellt använda till 1 % och 2,75 inkomstbasbelopp att eventuellt använda till 160.000 kr. b) Påverkas svaren om du får veta att Burp slutade som VD för fyra år sedan? c) Påverkas svaren om du får veta att Burp slutade som VD för sju år sedan?
Typsvar fråga 1 Arps och Burps ägande av aktierna i AB Mage, som i sin tur äger 60 % av aktierna i AB Dodl (Arp äger 40 % direkt), gör att bolagen är fåmansföretag enligt 57:3 IL. Vi kan mot bakgrund av den knapphändiga informationen inte med säkerhet avgöra om Arps aktier i bolagen är kvalificerade enligt 57:4 IL, men i lösningen utgås från det. Kvalifikationen i AB Dodl, som möjligen är mer tveksam) kan uppnås antingen på egen hand eller genom bolagen bedriver samma eller likartad verksamhet. Burp var fram till för några år sedan VD i AB Mage och har troligen kvalificerade andelar (om inte femårsgränsen har passerats, jfr 1 c). Observera att de inte är närstående i inkomstskattelagens mening, 2:20 IL. a) De totala kontanta löneutbetalningarna i AB Mage uppgick under 2015 till 7.500.000 kr och i AB Dodl till 5.000.000 kr. Arp uppfyller kravet på egen lön, men inte Burp, 57:19 IL. För Arp ger huvudregeln högre gränsbelopp men för Burp är schablonregeln (80.000 kr) bättre. Arps årets gränsbelopp för 2016 är ((9+1)% x 100.000) + (50%(3.750.000+1.500.000)). Till det kommer sparad utdelning med 50.000 kr (uppräknas). Hittills lämnad utdelning till Arp och Burp från AB Mage 2016 beskattas i kapital med 2/3, 57:20 IL. AB Dodl under 2016 lämnade 24.000 kr i utdelning till AB Mage är skattefri för AB Mage enligt 24 IL. De 16.000 kr i utdelning från AB Dodl till Arp ryms inom schablonregeln (40 % x 160.000 kr). Arp uppfyller här inte kravet på egen lön enligt 57:19 IL. Om aktierna i AB Mage säljs för 3.000.000 kr finns det ett stort ej utnyttjat gränsbelopp för Arp vilket leder till att största delen av vinsten beskattas med 2/3 i kapital, 57:21 IL. Resten i tjänst. För Burp sker beskattning med kvarvarande gränsbelopp, 5.000 kr i kapital med 2/3 och resterande vinst helt i tjänst, 57:21 IL. Arps försäljning av aktierna i AB Dodl beskattas motsvarande sparat gränsbelopp (56.000-16.000) i kapital med 2/3 och resten av vinsten i tjänst, 57.21 IL. AB Mages kapitalvinst är skattefri enligt 25 IL. b) Om Burp slutade som VD för fyra år sedan gäller för Arp och Burp som i a. c) Om Burp slutade som VD för sju år sedan beskattas Burp med 5/6 i kapital enligt 42 15a IL. Men för Arps del ingen skillnad eftersom det utomstående ägandet inte har varat mer än två år (dvs. den tid som Burps andelar inte varit kvalificerade, jfr HFD 2014 ref 2.
Fråga 2 (max 5 p) Det kanadensiska företaget (motsvarande svenskt aktiebolag) Esharp, helägt av Nellie Young, vill etablera sig på den nordiska marknaden och placera ett försäljningskontor i Malmö. Företaget känner sig väl förtroget med kunskapen om kanadensiska skatteregler men vill få information om svenska (inkomst)skatteregler i vissa fall. Företaget utvecklar, tillverkar och säljer elektronikprodukter för konsumenter. Kontoret kommer att bemannas av bl.a. säljare, och administrativt understöd till dessa. Företaget har inte bestämt sig för om det ska starta ett av det kanadensiska företaget helägt svenskt aktiebolag för ändamål, eller om det bara ska bedriva verksamheten som filial. Frågorna är tre och de ska besvaras välmotiverat för både dotterbolags- och filialalternativet (skatteavtalet mellan Sverige och Kanada behöver inte tas hänsyn till i detta stadie): a) Produkterna är utvecklade under varumärket Esharp. Varumärket ägs av ett av de kanadensiska företaget helägt företag i Luxemburg. Företagsledningen i Esharp menar att en så stor procentuell del som möjligt av försäljningsintäkterna/omsättningen i Sverige ska intäktsföras hos företaget i Luxemburg. Hur mycket är möjligt enligt svenska skatteregler? I andra länder som man har etablerat sig har man valt 10 % som ersättning för att få använda varumärket. b) Det kanadensiska företaget funderar på alternativen att finansiera verksamheten med egna medel eller genom att ta upp lån i Sverige. Vad gäller då enligt svenska skatteregler? Kan ränta dras av? Kan det ske svensk beskattning av de vinster (efter avdrag för bl.a. varumärkesanvändning) som uppkommer i Sverige även om vinsterna förs över till det kanadensiska företaget? c) Nellie själv är väldigt aktiv i det kanadensiska företaget men kommer troligen inte själv att vistas i Sverige för att arbeta. Finns det någon risk för att beskattning kan uppkomma i Sverige på någon grund för Nellie?
Typsvar fråga 2 a) Varumärket ägs av ett av de kanadensiska företaget helägt företag i Luxemburg. Om det kanadensiska företaget har ett fast driftställe i Sverige, 2:29 IL(mycket talar för det) föreligger begränsad skattskyldighet för det, 6:11 IL. Den delen av verksamheten som hänför sig till det fasta driftstället ska beskattas i näringsverksamhet. Därvid blir i princip alla regler i inkomstskattelagen som gäller beskattning av näringsverksamhet tillämpliga, även 14:19 IL om felprissättning. Avtal har slutits mellan de kanadensiska och luxemburgska företagen och de befinner sig i ekonomisk intressegemenskap. Skulle 10 % vara mer än marknadsmässig ersättning leder till att inkomsten blivit lägre i Sverige. Huruvida 10 % är ok kan vi inte bedöma, men det är en armslängdsprincip som ska tillämpas. Nivån mellan andra delar av koncernen är alltså inte rätt jämförelse att göra, vilket inte hindrar att den kan vara korrekt ändå. Bildas ett svenskt dotterbolag är det ett obegränsat skattskyldigt subjekt i Sverige. Även här blir förstås 14:19 IL tillämpligt. b) Om lån tas upp att ta upp i Sverige för den svenska verksamheten från bank uppstår inga konstigheter. I filialfallet dras räntan av vid beräkning av skattepliktigt resultat i Sverige, 16:1 IL. I dotterbolagsalternativet dras räntan av i Sverige om lånet tagits upp av dotterbolaget, 16:1 IL. Har det kanadensiska företaget tagit upp lånet (i Kanada eller Sverige) är räntan inte avdragsgill i Sverige eftersom det kanadensiska företaget inte är skattskyldigt i Sverige (det är ju dotterbolaget som är det). Men i det fallet måste ju medlen ner till det svenska dotterbolaget. Det kan ske genom att det kanadensiska företaget lånar ut medel (eller gör det utan att låna upp medel för det)till det svenska dotterbolaget. Då kan det normala avdragsrätten för ränta enligt 16:1 IL begränsas av 24:10a > IL. Troligen är 10%-regeln uppfylld för det kanadensiska företaget, men räntan får ändå inte dras av om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandet har uppkommit för att uppnå en väsentlig skatteförmån. Nivån på, för iofs ok lån enligt 24:10a IL, bevakas av 14:19 IL. Om skattesatsen för bolag i Kanada är lägre än i Sverige vore det fördelaktigt att finansiera med lån eftersom vinsten då flyttas från högre beskattning till lägre, men inte om det är tvärtom. Då är aktiekapital bättre ur ekonomisk synvinkel (såvida inte utdelning beskattas i Kanada!). Om det kanadensiska företaget skjuter till aktiekapital kan vinst efter svensk bolagsskatt, 22 %, delas ut till det kanadensiska företaget. Här finns undantag från kupongskatt i Sverige enligt kupongskattelagens 4 (alltså en motsvarighet till reglerna om näringsbetingade andelar i 24 IL). Någon internationell dubbelbeskattning uppstår alltså inte. Men om Kanada inte undantar utdelning enligt sin interna rätt kan ekonomisk dubbelbeskattning uppstå. Om så skulle vara fallet är återigen lån att föredra. c) Att Nellie är väldigt aktiv i det kanadensiska företaget har ingen betydelse för ev. skattskyldighet i Sverige eftersom hon troligen inte själv kommer att vistas i Sverige, iaf. inte för att arbeta. Hon får dock se upp med om hon vistas här stadigvarande (mer än sex månader) oavsett orsaken eftersom hon då blir obegränsat skattskyldig i Sverige. 5 SINK måste också beaktas eftersom styrelsearbete i svenskt aktiebolag innebär beskattning i Sverige (enligt SINK) oavsett var arbetet bedrivs.
Fråga 3 (max 4 p) Yngve Stor bedriver transport- och åkeriverksamhet i Skåne under den enskilda firman Storsläpet. Yngve äger tio lastbilar och tre bussar. Han har 12 personer anställda, bl.a. sin dotter Josefina. Det finns inga periodiserings- eller expansionsfonder i näringsverksamheten. Han vill nu pensionera sig och antingen sälja allt eller, om han kan övertala Josefina, få henne att utan betalning åtminstone ta över några fordon och fortsatt bedriva verksamheten. Ett litet krux är att om Josefina vill ta över alltför många fordon är Yngve orolig för att han inte kommer att få tillräckligt med inkomster och tillgångar för att kunna leva hyfsat gott efter sin pensionering. Presentera ett välgrundat skatterättsligt hållbart och ekonomiskt fördelaktigt förslag till generationsskifte för Yngve och Josefina.
Typsvar fråga 3 Oavsett vilket alternativ som väljs är det ekonomiskt fördelaktigt att överföra tillgångarna i den enskilda näringsverksamheten eftersom överskott i näringsverksamhet kan beskattas med både kommunal och statlig skatt, liksom egenavgifter. En ombildning till AB skapar möjligheter att skjuta upp beskattning och/eller att få den lägre. Hur det ska ske är bl.a. beroende av om Josefina vill fortsätta del av verksamheten. Yngve verkar dock behöva säkerställa en skälig inkomstnivå efter generationsskiftet. Förslagsvis bildar Yngve två sidoordnade aktiebolag. I det ena bolaget (AB 1) stoppar han det antal bussar och lastbilar som Josefina är beredd att ta över. Dock inte fler än att han kan överlåta återstående verksamhet med för honom tillräcklig ekonomisk behållning. I det andra bolaget (AB 3), som han lägger under ett holdingbolag (AB 2), stoppar han de övriga fordonen. Överföringarna ska ske till skattemässigt värde av inventarierna (bussar och bilar). För att inte beskattning enligt 22 IL ska ske måste villkoren om kvalificerad underprisöverlåtelse i 23 IL uppfyllas. Mycket tala för med det måste tillses att andelarna i bolagen verkligen blir kvalificerade enligt 57 IL, se 23:18 IL. Lite osäkert är också om uppsplittringen på två delar innebär att vardera del utgör verksamhetsgrenar, 23:17 och 2:25 IL, men t.ex. uttalanden i förarbetena talar för det. Han skänker AB 1 skattefritt till Josefina. Han låter AB 2 sälja AB 3 (näringsbetingade andelar skattefritt enligt 25 IL) och för säkerhets skull upprättas en skalbolagsdeklaration enligt 25a:9-14 IL. I AB 2 ligger vinstmedlen som han under minst fem år kan dela ut motsvarande gränsbelopp till 20 % skatt (OBS! osäkert i skrivande stund vad skattenivån blir i utredningens förslag som presenteras i november 2016). Så länge Josefina fortsätter verksamheten i sitt bolag kommer troligen Yngve aldrig ur kvalifikationen pga samma eller likartad verksamhet. En viktig icke skattemässig aspekt med att låta Josefin få ett eget AB istället för att de skulle samäga ett och samma AB är Josefin då får egen rådighet över den verksamhet hon tar över.