Stadsplanering för ökad hälsa

Relevanta dokument
Stadens sociala samband

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv och naturupplevelser

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Från Vision till mål?

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Fritidsplan för Skurups kommun

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

SnABbT, snyggt och hållbart

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa

Bullersituationen i Göteborg

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]


Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Bevara barnens skogar

Motion (MP) Värmdö - Sveriges bästa friluftskommun

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Folkhälsopolitiskt program

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Bilaga. Östersund 2040 Befolkning och Boende

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

mötesplats mitt i Dalarna!

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Folkhälsomyndigheten. Verksamheten bedrivs både i Solna och i Östersund Myndigheten har ca 490 anställda Webbadress:

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Syfte & mål med strategin

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Program för utomhuslek i

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

ANSVARSFULL ALKOHOLPOLITIK ÄR DET POLITISKA UPPDRAGET ATT SPARA PENGAR ELLER ATT BYGGA VÄLFÄRD

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Underlag till investeringsprojekt

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Strategi för folkhälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR


Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

National Prevention Strategy

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Transkript:

SKLs Trafik- och gatudagar 2014 Stadsplanering för ökad hälsa Pia Lindeskog Sakkunnig/Dr med vet Folkhälsomyndigheten 2. 2014-10-16

Folkhälsopolitik Övergripande mål samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 3. 2014-10-16

Riskfaktorer för ohälsa i Sverige Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa. 4. 2014-10-16

Vår livsmiljö påverkar oss och vår hälsa 5. 2014-10-16

Tankemodell för planering Våra levnadsvanor utvecklas i samspel mellan olika faktorer Hur vi formar och organiserar vårt samhälle har mycket stor betydelse 6. 2014-10-16

Faktorer inom fysisk miljö som påverkar graden av fysisk aktivitet/stillasittande Tillgång till/tillgänglighet till trygga miljöer Möjlighet till aktiva transporter (cykla och gå, hela eller delar av vardagstransporterna) Närhet till grönområden i närmiljön - med särskilda kvaliteter, även vita och blå Tillgänglighet till frilufts-/naturliv, rekreation Attityder i samhället i form av lagar Utbud av och pris på olika varor och tjänster Även personer med funktionsnedsättning måste ha en stödjande miljö 7. 2014-10-16

Lägre dödlighet bland dem som har tillgång till grönområden Populations that are exposed to the greenest environments also have lowest levels of health inequality related to income deprivation. Physical environments that promote good health might be important to reduce socioeconomic health inequalities. Popham, Lancet, 2008 Från Aktivt liv i byggda miljöer, FHI 2010, Exempel på indikatormodell för grönområden 8. 2014-10-16

Åtgärder i byggd miljö ger förutsättningar till förändring Aktiv transport; Promenadstråk och cykelbanor till angelägna målpunkter, attraktiva och trygga färdvägar Goda utemiljöer; boendemiljöer (hissar), barnens miljöer vid skolor och förskolor, bänkar, åtgärder även i glesa strukturer och i klimat med kyla/snö Tillgänglighet/trygghet; genomgående 9. 2014-10-16

Åtgärder i naturmiljö - ger förutsättningar till förändring Gröna, blå och vita strukturer; Tillgänglighet till och kvaliteter i grönområden och friluftslivs- och naturområden, Vandringsleder och skyltning anpassad för olika målgrupper, I glesa strukturer och i kallt klimat med snö, resp. natur i urbana miljöer (ex odla i staden) 10. 2014-10-16

Faktorer i social miljö som påverkar graden av fysisk aktivitet/stillasittande attityder/preferenser till fysisk aktivitet/stillasittande i närområdet stöd och support från familjen och samhälleliga funktioner förtrogenhet med friluftsliv och naturliv - grundläggs i barndomen/unga år psykosociala faktorer, bland annat grundad i tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet resurser, inklusive kunskap/kompetens att ta del av det som erbjuds 11. 2014-10-16

Åtgärder i den sociala miljön - rörelse och utevistelse i vardagen Skolbaserade satsningar, vardagsrörelse utomhuspedagogik, Satsningar på att cykla och gå till skolan, Sociala mötesplatser för ex vis äldre, Öka förtrogenheten med naturen Organisera verksamheter stimulerar vardagsrörelse Parken kanske en mötesplats för äldre 12. 2014-10-16

Stadsnära natur en grön lunga och värmereglerare Vegetationen i en park kan filtrera bort upp till 85 procent av luftföroreningarna i området, medan motsvarande siffra för en gata som har omgivande träd kan vara upp till 70 procent. (Bolund P, Hunhammar S, Ecosystem services in urban areas. Ecol Econ 1999) Tätortsnära grönområden kan vid värmeböljor sänka temperaturen avsevärt. Vegetationen kan också minska kylbehovet genom att ge skugga åt byggnader. 13. 2014-10-16

Finns att ladda ned eller beställa på http://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationer/?topic=livsvillkor-ochlevnadsvanor&page=2 14. 2014-10-16

Samverka och planera över förvaltningsgränserna Inventeringsmatrisen kan användas för att t ex kartlägga vilka åtgärder som görs i dag för att stimulera kommuninvånarna till att vara mer fysiskt aktiva identifiera åtgärdsområden som är möjliga att utveckla Förenklad inventeringsmatris som visar vilka rubriker som ingår vid inventeringen av insatser för ökad fysisk aktivitet. Testades av kommuner i Healthy cities-nätverket. 15. 2014-10-16

Matnyttiga rapporter På Folkhälsomyndighetens hemsida finns flera rapporter, verktyg och metoder rörande samhällsplanering och hälsa 16. 2014-10-16