LEKPLATSPLAN Motala kommun Park- och naturenheten Tekniska förvaltningen 2010-11-30
Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 En plats för lek... 6 Olika åldrars krav/behov... 7 Olika typer av lekplatser... 8 Områdeslekplats / Närlekplats... 8 Stadsdelslekplats... 8 Temalekplats... 8 Lekplatser på allmän platsmark, Motala kommun... 9 Drift och underhåll... 9 Investering... 9 Nedläggning... 10 Slutsatser... 10 Handlingsplan 2011-2020... 12 Vision och mål med Motala kommuns lekplatser, 2011-2020... 12 Övergripande vision... 12 Verksamhetsmål... 13 Åtgärder 2010-2020... 14 Nedläggningsplan 2010-2012... 14 Renoveringsplan 2010-2012... 14 Renoveringsplan 2013-2016... 14 Renoveringsplan 2017-2020... 15 Lekplatsplanens omfattning i Motala tätort samt prioriteringar... 15 Lekplatsplanens omfattning i Borensberg samt prioriteringar... 16 2
Förord En stad ska kunna erbjuda alla sina invånare en god miljö. Inte minst så gäller detta våra barn som under sin uppväxt behöver trygga, tillgängliga och stimulerande lekmiljöer. Lekplatserna är viktiga miljöer som barn utgår ifrån för att lära känna sin omgivning och ta plats i stadsrummet. Lekplatser ska även kunna vara goda mötesplatser där människor av olika åldrar och bakgrunder träffas. Tekniska förvaltningen, Park och natur ansvarade 2009 för förvaltningen av 59 lekplatser samt 52 bollplaner på allmän platsmark. Många av lekplatserna är slitna och utbudet av lekredskap begränsat efter många års besparingar. Den årliga besiktningen redovisar många fel avseende konstruktion och underhåll. Sommaren 2009 genomfördes en inventering av samtliga lekplatser och bollplaner i syfte att ta fram en investeringsplan med förslag på objekt för avveckling respektive utveckling. För att frigöra resurser och säkerställa en god skötsel på övriga kvarvarande lekplatser fattade tekniska nämnden i januari 2010 beslut om nedläggning av 13 lekplatser. Park och natur fick i januari 2010 även i uppdrag att ta fram en strategi för allmänna lekplatser i Motala kommun som underlag för budget 2011. Redovisad handlingsplan omfattar en redogörelse av utgångspunkter, allmänna förhållningssätt, föreslagen målsättning, ekonomiska förutsättningar, slutsatser samt åtgärder 2011-2020. Planen avser lekplatser på allmän platsmark där kommunen är huvudman. Lekplatser som tillhör Fastighetsenheten (29 stycken vid förskolor och skolor) samt Fritidsenheten (8 stycken vid badplatserna) omfattas inte av lekplatsplanen. Lekplatsplanen är författad av Caroline Svensson, Parkingenjör, Park- och naturenheten, Tekniska förvaltningen. Motala 2010-11-09 Rolf Persson Tillf. Teknisk chef Marie Kristoffersson Park- och naturchef 3
Inledning Bakgrund Motala kommun har ca 42 000 invånare varav 5 220 är barn mellan 1-12 år. Det är 12,4 % av befolkningen. 1990 fanns i kommunen 117 lekplatser. Antalet har gradvis reducerats genom besparingar mellan 1993-2004. 2009 fanns 59 lekplatser som låg under Tekniska förvaltningen, park- och naturs ansvar. Åtta av dem ligger i Borensberg, tretton stycken i ytterområdena och resterande 39 i Motala stad. Under hösten 2010 har tre stycken avvecklats (en i Borensberg och två i Motala) samt äldre delar tagits bort på två stycken lekplatser. Större delen av Motalas lekplatser är byggda under 1970- och 1980-talet och många är byggda i samband med att nya bostadsområden har planerats. Cirka sju stycken är byggda tidigare än 1970. Förutsättningarna i samhället har förändrats sen dess och idag står Motala liksom många andra kommuner inför ett stort problem. Investeringsbudgeten för lekplatserna har de senaste åren legat på 400 000 kr utan uppräkning vilket lett till att endast 1-2 lekplatser har kunnat renoveras per år. Det ger en renoveringstakt på över 27 år. Den idag beräknade hållbarheten/garanti för en lekplats och dess innehåll är beräknad till ca 15 år. Dessutom så kostar idag underlag och redskap betydligt mer än vad det gjorde för 10 år sen. Detta har föranlett en översyn av mål, medel, arbetssätt m.m. som i denna lekplatsplan lämnar ett förslag på kommande åtgärder. En annan bakgrund för lekplatsplanen är att svenska regeringen den 4 december 2008 bestämde att Sverige skulle följa Barnkonventionens protokoll om rättigheter för personer med funktionsnersättningar. Detta innebar att all offentlig miljö inklusive lekplatserna skulle vara tillgänglighetsanpassade till 2010. Inom Motala kommun finns det idag nästan inga anpassade lekplatser vilket innebär att ett planerande för att utveckla Motalas lekplatser så att alla stadens människor ska kunna besöka dem utan problem är av nöden. Syfte Motala står som många andra kommuner inför en trendändring och nya förändringar när det gäller drift och utveckling av lekmiljöer. Lekplatsplanens huvudsyfte är att beskriva hur det har sett ut tidigare och även den vision och de mål som man ser för lekplatserna i framtiden samt en tydlig plan för nedläggning samt investering vad gäller lekplatserna. Den ska även vara ett hjälpmedel i planeringen av lekplatserna med målet att alla barn har lika rätt att leka, rätt till välbefinnande och en kreativ miljö. Genom en översiktlig handlingsplan för de närmaste tio åren och med hjälp av ökade investeringsanslag har vi nu möjlighet att förbättra de kommunala lekplatserna. Handlingsplanen leder till färre lekplatser med då de blir mer strategiskt placerade, får ett mer anpassat och stimulerande lekinnehåll, integreras bättre med omgivande miljö och anpassas efter kraven på tillgänglighet innebär detta en stor förbättring för motalaborna. 4
Metod 2009 gjorde Park- och natur en inventering av Motalas lekplatser på allmän platsmark. Denna inventering mynnade ut i en rapport som heter Ut och lek och som presenterades för Tekniska nämnden och där man beskrev den geografiska spridningen och hur lekplatsernas kondition såg ut. Syftet med inventeringen var att uppdatera och komplettera dokumentation över lekutbudet i kommunen och variationen bland lekplatserna. Alla lekplatser har besökts och analyserats enligt SWOT-metoden där platsens styrkor, svagheter, möjligheter och hot har noterats. Lekplatserna har även fotodokumenterats och organiserats enligt nya namn och koder. Inventeringen har efter det gett grund för en investeringsplan som både behövs för planerat underhåll samt för att hantera sparkraven. En tioårsplan har gjorts för att hantera avveckling och utveckling. Vid nedläggning poängteras här vikten i att återställa marken efter en lekplats då platsen oftast fortfarande kommer vara en del av någons närmiljö. Utöver så har de ekonomiska förutsättningarna kartlagts och en geografisk analys har genomförts för att se hur många barn som har närhet till en lekplats inom 500 meter från bostaden. I analysen har barriärer så som vatten, banvallar, större vägar m.m. inräknats för att kunna se barns verklighet. 5
En plats för lek Lek är barnens sätt att lära. I leken så tar man till sig kunskap, man repeterar upplevelser, provar, testar och förankrar kunskap i sig själv. Leken ökar förmågan att dra slutsatser och man lär sig att klara av olika utmaningar. Därför är en pedagogisk och kreativ lekmiljö avgörande för barns utveckling. Leken är ett primärt mänskligt behov som tjänar ett bestämt syfte, nämligen att utforska och utvidga barnens verklighet. De intryck och kunskaper som man lär sig i sin egen omgivning är oerhört betydelsefulla och därför måste ens närmiljö ge förutsättningarna för en allsidig kunskapsinhämtning och bearbetning. En god lekmiljö är mycket mer än lekredskap i en stor sandyta. Det är viktigt att tänka på de omgivande miljöerna då platser med naturkaraktärer och naturupplevelser är en av de komponenter som bäst stimulerar till innehållsrik lek. Att arbeta med naturen är därför en bra utgångspunkt vid planering och anläggning av nya lekplatser. En bra lekplats är en plats som stimulerar fantasin och är bra för barns roll- och rörelselekar. En bra lekmiljö ger utrymme för lek både i grupp och enskilt. Den bör även vara säker men samtidigt ha en kontakt med sin omgivande miljö t.ex. närliggande bostäder och skogsområden. Lekplatserna bör vara attraktiva för alla olika åldrar, både för barn och vuxna då den sociala funktionen är viktig. 6
Olika åldrars krav/behov 0-4 år Barn i denna ålder utvecklas fort och lär känna sin egen kropp och miljön runt omkring sig. Barnen klarar sig inte utan vårdare/förälder och därför är sittmöjligheter nära leken viktigt så föräldern har uppsikt över barnen. T.ex. sandlåda eller småbarnsgungor är bra att ha på lekplatsen. Små nivåskillnader är viktigt för framkomligheten och solskydd kan behövas då små barns hud är känslig. 4-7 år Den här gruppen är lekplatsens mest aktiva användare och det är en intensiv lekperiod i livet. Barnen tränar sina muskler genom allehanda rörelselekar och rollekar. Barnen behöver stora ytor för att kunna springa runt på och få ut överloppsenergi. Nya utmaningar uppskattas och grupplekar och lekar med löst material så som sand, kottar, grenar, snö, vatten, lera är vanligt. Kojbyggarinstinkten är stark i den här åldern. 7-12 år I den här åldern så blir det sociala mer och mer viktigt i leken. Man leker gruppvis i olika rollekar, bygglekar, idrottslekar, teater, tävlingar m.m. Barnen samlas för att omväxlande prata och röra på sig men har även behov av ställen för att byta hemligheter eller leka mer avskilt i egenbyggda kojor. Likaså är möjligheter till balans- och rörelseövningar bra när kroppen fortfarande växer mycket. Tävlingsmomenten blir fler så ytor för bollspel är värdefulla. Många barn påbörjar olika sporter, lagidrotter eller spontanidrottar genom BMXcykling, skateboardåkning, rollerblades eller liknande. Ungdomar Inom den här gruppen har den individuella utvecklingen gått långt och skillnaderna på vad man vill göra är stor. Lekplatsen är bara en av flera platser att vara på under fritiden. Gruppen behöver olika former av idrottslekar, sociala och organiserade, samt platser att vara på. Man pratar och umgås mer och anpassade sittplatser där man kan sitta i grupp är uppskattat. Man har ett behov av att utmana sin kropp och t.ex. hänga, springa, häva och träna mer medvetet med sin fysik. Specialparker så som äventyrsparker och skateboardparker för ungdomar är vanliga inslag i många större städer. Pensionärer Även denna grupp spenderar mycket tid på lekplatser. Det är inte bara föräldrar utan även mor- och farföräldrar som tar sina barn till lekplatser. Därmed behövs ordentliga sittplatser t.ex. med arm- och ryggstöd. På senare tid har även sportoch lekutrustning för äldre kommit ut på marknaden eftersom rörelse ökar välbefinnande och mjukar upp dåliga leder i en annars så stillasittande miljö. Specialutrustade friskvårdsbanor för äldre finns för att kunna förbättra äldres koordination, balans och form utan att stressa på samma sätt som med vanlig motion och styrketräning. 7
Olika typer av lekplatser Områdeslekplats / Närlekplats Ålder: 1-9 år Utgör basutbudet av Motalas lekplatser. Täcker behovet av lek för de barn som finns i det direkta närområdet. Innehåller t.ex. sittplatser, gungor, klätterlek med rutsch, fjädergungor och i vissa fall sandlåda. Ligger ofta i samband med fotbollsplaner för sportaktiviteter. Stadsdelslekplats Ålder: 1-12 En större lekplats som erbjuder lek för flera åldersgrupper, både mindre barn i sällskap med föräldrar och större barn som tar sig dit på egen hand. Lekplatsen täcker även ett större geografiskt område och fungerar i vissa fall som utflyktsmål för andra områden. Den ligger oftast i samband med en fotbollsplan för sportaktiviteter. Innehåller sittplatser, gungor, mindre klätterlek med rutsch, större klätterlek med rutsch, fjädergungor, annan gunglek, i vissa fall sandlåda samt möjligheter till äventyrslek (t.ex. linbana) eller lekskulpturer. Temalekplats Ålder: 1-12 Flaggskeppet bland lekplatserna. En unik lekplats med ett eget tema och som fungerar som ett särskilt utflyktsmål för hela familjen. De ska fungera som viktiga mötesplatser i staden och den ska vara unik i sin utformning samt till innehållet. Lekplatsen ska extra mycket stimulera fantasin och väcka nyfikenhet hos barnen. Innehåller specialtillverkade lekmaterial som är unika för platsen och för temat. Här ska finnas möjligheter till mycket varierad lek. Exempel på teman kan vara vatten, rymden, djungel, bondgård, miljö m.m. 8
Lekplatser på allmän platsmark, Motala kommun Här nedan beskrivs de ekonomiska förutsättningar för drift, investering, nedläggning samt de slutsatser som framkommit när det gäller lekplatser som finns på allmän platsmark inom Motala kommun. Drift och underhåll Sedan januari 2010 finns en drift- och underhållsplan som beskriver ansvar och rutiner när det gäller drift av de lekplatser som Park- och natur ansvarar för. I rutinerna ingår den löpande skötsel som beskrivs i Parkuppdraget. Det vill säga visuell tillsyn en gång i veckan, reparationer, funktionsbesiktningar i egen regi fyra gånger per år samt en årlig säkerhetsbesiktning av en extern konsult. Underhåll per lekplats varierar beroende på storlek och placering men den totala budgeten låg 2010 på ca 470 000 kr i det fasta uppdraget. Utöver fanns ca 170 000 kr i särskilda beställningar för åtgärder som tillkommer, t.ex. målning av redskap, mindre reparationer på befintlig utrustning och de A-fel som uppstått på grund av standardiseringsändringarna som infördes 2009. Alla lekmiljöer ska uppfylla EU:s säkerhetsstandard enligt EN 1176-1/7 och EN 1177. Investering När man rustar upp en lekplats beror det antingen på att lekredskapen är gamla, innehåller farliga fel eller att utrustningen med tiden tagits bort och ingenting finns kvar. En stor del av de lekplatser som byggdes i Motala på 70- och 80-talet är byggda på ett sådant sätt att de idag blir väldigt dyra att renovera. Det handlar framförallt om att man i anläggningarna använt miljöfarligt byggmaterial så som gamla stocksargar med kreosot i som behöver tas bort och köras på deponi. En stor kostnad i dag är även för att projektera om felbyggda ytor så som väldiga asfaltsytor som inte fyller någon speciell funktion och även sandytor som växt igen eller inte byggts rätt enligt de projekteringsritningar som funnits vid tidigare renoveringar. Vid renovering av våra lekplatser måste även ett helhetsgrepp tas för att uppfylla de skrivna visioner och mål som presenteras i planen. Detta innebär följande förhållningssätt. Sandytor måste projekteras om och på många ställen även tas bort. Andra markmaterial bör provas på lekplatserna för att öka tillgängligheten (t.ex. gummiasfalt och plattor). Asfaltsytor/grusytor som är för stora behöver på många ställen tas bort/renoveras. Nya planteringar bör ske för att integrera leken i omgivande miljö. Ny, mer varierande lekutrustning ska införskaffas och placeras ut. All miljöfarlig stocksarg ska tas bort och ersättas med bättre kantmaterial. Där sandytor ligger direkt mot asfalt måste kant läggas då annars sanden förstört asfalten. Möblemangen på lekplatserna bör renoveras och bytas ut. 9
Hela lekplatsen kan i vissa fall behöva flyttas för att kunna integreras bättre med platsen och efter de förutsättningar som finns. Kostnader för renovering av olika typer av lekplatser är beräknat till: Områdeslekplats = 297 800 kr Stadsdelslekplats = 414 250 kr Temalekplats = 511 950 kr Detta med en ungefärlig investeringsbudget på 1 100 000 kr per år ger ett omlopp på 17 år för att renovera alla lekplatser till den nivå som uppfyller målen och de krav som idag ställs på offentlig miljö. Nedläggning De lekplatser som är föreslagna att läggas ner under 2010-2011 är utvalda enligt ett flertal anledningar. (Utdrag ur inventering Ut och lek från 2009.) Lekplatserna har: Få besökare Sliten och utdömd lekutrustning Ligger i nära anslutning till annan lekplats med bättre kvaliteter Har inget utvecklingspotential All nedläggning av lekplatser förutsätter att redskap, stocksarg, möbler, asfalt m.m. tas bort och återställs till parkmark med gräsytor samt möjligen träd och buskar. Detta gör att olika lekplatser kostar olika beroenden på hur mycket ytor det handlar om och om det är mycket hårdgjort att ta bort. Tidigare nedläggningar inom kommunen har inte fungerat på detta vis och därmed finns diverse gamla ytor, framförallt asfaltsytor och grusytor, som ligger kvar. Detta medför idag att det blir en extra kostnad som man får kolla över som ett eget investeringsprojekt till 2012. Under 2010 har fem lekplatser tagits bort och under 2011 ska ytterligare åtta lekplatser tas bort för att frigöra driftsmedel för övriga lekplatser. Det är bättre att ha färre men säkrare och kreativare lekplatser. Slutsatser Motala har olika typer av lekplatser som kostar olika mycket att renovera. Många lekplatser behöver renoveras om från grunden pga. miljöfarlig sarg och ineffektiva ytor. Fler lekplatser per år behöver renoveras för att täcka in garantitiden på lekredskapen. (3 stycken per år ger en omloppstid på 17 år vilket är lämpligast.) 10
Gjorda inventeringar konstaterar att lekplatserna länge har bestått av samma typer av utrustning och gestaltningen har hamnat på efterkälken. Inga lekplatser är tillgänglighetsanpassade. Idag så bor ca 75 % av Motalas unga (3 902 barn) inom 500 m från en lekplats på platsmark. En analys av hur hela kommunens lekplatsbestånd behöver göras eftersom inte skolornas och förskolornas samt badplatsernas lekplatser är inräknade. När lekplatser avvecklas måste ytorna återställas till parkmark för att funktionen ska säkerställas och så ytorna ska kunna nyttjas. 11
Handlingsplan 2011-2020 Handlingsplanen för 2011-2020 visar på en översiktlig nivå vilka visioner och mål som ska följas när det gäller upprustning av lekplatser på offentlig platsmark. I Handlingsplanen beskrivs även hur åtgärder så som nedläggningar samt upprustningar de närmaste 10 åren, i perioder om två respektive fyra år, ska ske. Planeringen för hur arbetet sker i detalj kommer att genomföras i samråd inom enheten samt i dialog med allmänheten. Vision och mål med Motala kommuns lekplatser, 2011-2020 Övergripande vision Att utveckla kommunens lekplatser till stimulerande och tillgängliga miljöer för alla åldrar. Vi vill inom visionen utveckla: Stimulerande lekmiljöer där omgivningen integreras i leken Mer tillgänglighetsanpassade lekplatser för både barn och vuxna Lekplatser som är olika och ger olika lekvärden Lekplatser som är goda mötesplatser mellan människor 12
Verksamhetsmål På alla lekplatser som renoveras ska minst en attraktion finnas som är tillgänglig för barn med funktionsnedsättning samt vara tillgänglig även för medföljare/förälder med funktionsnedsättning. Detta innefattar även underlaget. Varje lekplats ska ha en unik utformning vad gäller lekredskap samt mer samspel med platsen geografiska och naturliga förutsättningar. Alla lekplatser ska vara utrustade med sittmöbler för goda möjligheter till vila. Förhållandet mellan sol/skugga ska beaktas i projekteringen då mindre barn är känsliga mot för mycket sol. 13 lekplatser ska avvecklas under 2010-2011 för att frigöra resurser och säkerställa en god skötsel på övriga kvarvarande lekplatser. Kommunen ska utvärdera behoven för motorikredskap för äldre och därefter skapa minst en lekplats för äldre. Kommunen ska skapa 5 stycken temalekplatser som ska ge ett mervärde utöver det vanliga och fungera som goda utflyktsmöjligheter både för boende och för turister. Minst tre stycken lekplatser ska renoveras per år för att klara garantitid för lekredskapen. Alla lekplatser ska uppfylla EU:s säkerhetsstandard enligt EN 1176-1/7 och EN 1177. 13
Åtgärder 2010-2020 Nedan beskrivs de åtgärder som kommer att genomföras gällande nedläggning samt renovering under beskriven tidsperiod. Planen är styrande men val av lekplatser och tidpunkt för rivning/restaurering kan komma att ändras efter dialog med boende eller om något oförutsett händer som kräver en annan prioritering. Planen är även beskriven i kartor nedan för att ge en överblick av den geografiska spridningen. Orter utöver Motala och Borensberg är inte beskrivna i karta då de flesta orter med undantag för Tjällmo och Nykyrka endast har en lekplats. Nedläggningsplan 2010-2012 (Redan nerlagda lekplatser under 2010 är medräknade för statistiken.) Vänsterkroken (2010) Skjutgluggen (2010) Dynudden (äldre del) (2010) Helge björns väg (äldre del) (2010) Krutplan (2011) Eldrörsgatan (2011) Bråstorp centrum (2011) Skiffervägen (2011) Hålgatan (2011) Dikarängen (2011) Mullvadsstigen, Borensberg (2011) Vråkgatan,Borensberg (2010) Ängsvägen, Klockrike (2011) Renoveringsplan 2010-2012 Hällsättersleden, Borensberg (temalekplats) Ny lekplats i Bråstorp Senapen Koltrastvägen Ekenäs nyinvestering Renoveringsplan 2013-2016 Dysättersgatan (temalekplats) Bergsätter 1 (temalekplats) Björkvägen, Borensberg Järnvägsgatan Tegelviken Järsäter, nykyrka (temalekplats) Storgatan Grankulla Gästgivarevägen, nykyrka Ekön Villagatan (temalekplats) 14
Renoveringsplan 2017-2020 Karlsby Råckaområdet, Tjällmo Månvägen, Fornåsa Degerön Enbacken, Borensberg Långspångsgatan Varv Lyckornas gata Patrullgatan Båtsmansgatan Norra lundsgatan Stadsparken Vattentornsgatan Vräknebovägen Lekplatsplanens omfattning i Motala tätort samt prioriteringar 15
Lekplatsplanens omfattning i Borensberg samt prioriteringar 16