Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1

Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Inledning sid 4 2. Mätplatser sid 4 3. Resultat från mätning av luftföroreningar sid 4 3.1 Kvävedioxid sid 4 3.2 Partiklar sid 6 3.3 Flyktiga kolväten (VOC) sid 7 3.4 Marknära ozon sid 8 4. Kommentarer sid 9 Bilaga 1 Redovisning av miljökvalitetsnormer och urval av preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft sid 11 Bilaga 2 Mätningar vid Rådhuset sid 13 Bilaga 3 Bensenhalter 1992-2012 sid 14 Bilaga 4 PM10-halter 2005-2012 Sid 16 Bilaga 5 Metaller och Benso(a)pyren på PM10-filter Sid 16 Bilaga 6 PM2,5-halter 2008 Sid 17 2

Sammanfattning Kvävedioxid mättes med passiva provtagare (månadsmedelvärden) vid Rådhuset, vid Hamngatan 16 och vid Stadshuset, Drottninggatan 32. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klaras. Vid Hamngatan 16 ligger halterna över preciseringen av miljökvalitetsmålet för Frisk luft som avser årsmedelvärde. Kvävedioxid mäts också med direktvisande instrument vid Hamngatan 32. Miljökvalitesnormen för årsmedelvärde, dygnsmedelvärden och timmedelvärden klaras. Partiklar PM10, partiklar mindre än 10µm, har mätts med direktvisande instrument vid Hamngatan 32. Mätresultaten visar att miljökvalitetsnormerna klaras vid mätplatsen. Beräkningar gjorda med beräkningsprogrammet SIMAIR av PM10 visar att miljökvalitetsnormerna även klaras i övriga delar av centrala Karlstad. Hamngatan och Östra Torggatan har beräknats ha de högsta halterna av kvävedioxid. Halterna ligger över preciseringarna av miljökvalitetsmålet Frisk luft för PM10. Bensen mättes vid Rådhuset och Hamngatan 16, mätningarna visar att miljökvalitetsnormen klaras. Vid Hamngatan ligger halterna över preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för bensen. Beräkningar gjorda med beräkningsprogrammet SIMAIR av bensen visar att miljökvalitetsnormerna klaras även i övriga centrala Karlstad. Ozon mättes vid Randviken (bakgrundsstation) och vid Rådhuset. Månadsmedelsvärdena visar bl.a. att halterna är högre på sommarhalvåret än på vinterhalvåret. Resultaten från sommarmätningarna visar att halterna ligger över preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för ozon. Halterna av svaveldioxid och sot har sedan länge varit låga från att på 1970-talet varit de dominerande luftföroreningsproblemen. På grund av att halterna är så låga mäter vi inte SO 2 och sot. Halterna ligger under miljömålen. 3

1. Inledning Miljöbalken började gälla den 1 januari 1999. Med balken infördes miljökvalitetsnormer (MKN) för olika föroreningar. Normerna är bestämda utifrån EU-direktiv för utomhusluft och är satta för att skydda mot ohälsa och gäller främst i miljöer där människor vistas utomhus. I dagsläget finns normer för bl.a. kvävedioxid, partiklar PM10 och PM2,5, svaveldioxid, ozon, bensen, benso (a) pyren och metallerna arsenik, kadmium, bly och nickel. Miljökvalitetsnormer redovisas i bilaga 1. Kommunerna och i vissa fall staten är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids måste åtgärdsprogram upprättas som innehåller åtgärder som ska leda till att normerna klaras. I det svenska miljömålssystemet finns även miljökvalitetsmål för Frisk luft.som beskrivs i bilaga 1. Miljökvalitetsmålen har ofta en lägre föroreningshalt som önskad nivå än miljökvalitetsnormerna. Miljöförvaltningen deltar i Urban-projektet som bygger på ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. 2. Mätplatser 1. Rådhuset (Urban bakgrundsstation) Här har miljöförvaltningen mätt föroreningar sedan 1973. 2012 mättes kvävedioxid, ozon och flyktiga organiska kolväten (bensen) med passiva provtagare. 2. Hamngatan 16 (Gaturum) Här mäts flyktiga organiska kolväten (bensen) sedan 1997 med passiva provtagare. Mätning av kvävedioxid med passiva provtagare startades 2011. Trafikmängd 2010: 15 800 fordon per dygn. 3. Stadshuset, Drottninggatan 32 (Gaturum) Mätning av kvävedioxid med passiv provtagare. Väderstation som mäter temperatur, vindriktning och vindhastighet finns på Stadshusets tak. Syftet med mätningen är att se resultatet av Karlstadsbuss övergång till biogas. Trafikmängd 2010: 4 100 fordon per dygn. 4. Hamngatan 32 (Gaturum) Från och med 2012 mäts partiklar PM10 och NO 2 vid Hamngatan 32. Mätningen görs med eget instrument. Trafikmängd 2010: 12 300 fordon per dygn. 5. Randviken (Bakgrundsstation) Ozon mäts genom passiva provtagare. 3. Mätning av luftföroreningar 3.1 Kvävedioxid (NO 2 ) Vid förbränningsprocesser bildas kväveoxider som sedan omvandlas till kvävedioxid i luften. Den huvudsakliga källan till kvävedioxid utomhus i tätorter är trafiken. Kvävedioxid irriterar 4

luftvägarna och kan försämra lungfunktionen samt kan även förvärra astma. Den bidrar också till försurning av mark och vatten. Kvävedioxidhalterna har haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. Mellan 2002 och 2005 verkade trenden ha vänt och halterna ökade, men följdes sedan av två säsonger med milda vintrar och återigen lägre halter. De senaste vintersäsongerna har halterna varit något förhöjda jämfört med de närmast föregående åren. Orsaken till de förhöjda halterna är främst den ökande andelen nya dieselbilar som har en högre andel kvävedioxid i avgaserna. Andra orsaker är det ökande trafikarbetet samt metrologin. Kvävedioxid mättes med passiv mätning vid Rådhuset, Hamngatan 16 och Stadshuset (Drottninggatan 32) samt med direktvisande instrument vid Hamngatan 32. - Rådhuset (Urban bakgrund) Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Detta innebär att de halter som fås är månadsmedelvärden som sedan räknas om till årsmedelvärde. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. - Stadshuset, Drottninggatan 32 (Gaturum). Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. - Hamngatan 16 Kvävedioxidhalterna mäts med passiva provtagare. Resultatet visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras inte, se nedanstående tabell. - Hamngatan 32 Mätning med eget direktvisande instrument. Miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och preciseringen av miljökvalitetsmålet frisk luft för kvävedioxid för år (20µg/m 3 ) klaras, se nedanstående tabell. Mätplats Uppmätt årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm (år) Miljömål (år) Rådhuset 18,4 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Drottningg 32, 18,8 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Hamngatan 16 24,2 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Hamngatan 32 13 µg/m 3 40 µg/m 3 20 µg/m 3 Tabell 1: Årsmedelvärden för kvävedioxid 2012. 5

Kvävedioxidhalter 2012 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Drottninggatan 32 Hamngatan 16 Rådhuset Miljökvalitetsnorm 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månadsmedelvärde Diagram 1: Månadsmedelvärden från passiva provtagare 2011. 3.2 Partiklar Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel/bränslen och kan spridas långt genom luftströmmar. Partiklar bildas också då dubbdäck slits på vägbanan samt vid sandningen på hala vintervägar mm. Partiklar är skadliga för människan - de påverkar luftrören och kan orsaka bland annat astma, lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Mätningarna av partiklar i Karlstad sker med ett betastråleinstrument, SM 200. Mätningen går till så att luften sugs in via ett speciellt utformat insamlingshuvud som skiljer av partiklar större än PM10 (10 µm) eller större än 2,5 (2,5 µm) beroende på vad man vill mäta. Partiklar mindre än PM10 alternativt PM2,5 i luften leds in i provtagaren och samlas upp under ca ett dygn på ett filter. Efter ca ett dygn mäts det hur mycket partiklar som finns på filtret, sedan byts filtret automatiskt ut till ett nytt och insamlingen av partiklar för det dygnet startas. Under 2012 har partiklar PM10 mätts vid Hamngatan 32, se nedan. - Partiklar PM10 PM10 (10 µm) är partiklar mindre än en hundradels millimeter i diameter och räknas som slitagepartiklar. De högsta partikelhalterna på gatunivå förekommer på vårvintern (februari april) då vägbanorna torkar upp men inte hunnit sopas och dubbdäck fortfarande används. - Hamngatan 32 (Gaturum) Mätresultaten visar att miljökvalitetsnormen för år (40 µg/m 3 ) och dygn (50 µg/m 3 ) klarades. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för PM10 för dygn, 30 µg/m 3, överskrids. Utvärderingströsklarna har ändrats genom Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:4779). Resultaten visar även att de nedre och övre utvärderingströsklarna klaras, se tabell nedan. 6

År Högsta dygnsvärdet (µg/m 3 ) Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn över MKN* (50 µg/m 3 ) Antal dygn över ÖUT* (35 µg/m 3 ) Antal dygn över NUT* (25 µg/m 3 ) Antal dygn 2012 92,9 18,1 22 39 60 296 2011 95 16,5 8 23 46 305 Tabell 2. PM10-halter vid Östra Torggatan 12 (2011) och Hamngatan 32 (2012). * får överskridas 35 dygn per år Under 2010 och 2011 mätte Miljöförvaltningen PM10 halterna på Östra Torggatan men bedömde med stöd av tidigare mätningar och beräkningar att halterna är högre på Hamngatan varför instrumentet flyttades till Hamngatan 32. Partikelhalt, Hamngatan 32 100 90 80 Halt MKN 70 60 ug/m3 50 40 30 20 10 0 12-01-01 12-01-31 12-03-01 12-03-31 12-04-30 12-05-30 12-06-29 12-07-29 12-08-28 12-09-27 12-10-27 12-11-26 12-12-26 Diagram 2. PM10-halter under 2012 vid Hamngatan 32. Mätuppehållet under sommaren beror på service och årligt underhåll av mätaren. 3.3 Flyktiga kolväten (VOC) Bensen är en så kallad flyktig organisk förening (VOC). Bensen finns bland annat som tillsats i bensinen och kan ge upphov till cancer. - Rådhuset (Urban bakgrund) Bensenhalten underskrider miljökvalitetsnormen för år (5 µg/m 3 ). Den övre utvärderingströskeln (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln klaras. Halterna vid Rådhuset ligger under preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft för bensen, se nedanstående tabell. 7

- Hamngatan 16 (gaturum) Bensenhalterna underskrider miljökvalitetsnormen för år (5 µg/m 3 ) och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) samt den nedre utvärderingströskeln (NUT). Resultaten av mätningarna visar att preciseringen av miljökvalitetsmålen för bensen överskrids, se nedanstående tabell. Eftersom halterna underskrider även NUT innebär detta att kontrollen av bensen kan ske genom objektiv skattning och/eller beräkningar. Några krav på mätningar finns alltså inte. Förvaltningen avser dock att fortsätta mäta bensen. Mätplats Årsmedelvärde MKN ÖUT NUT Miljömål Rådhuset 0,7 µg/m 3 5 µg/m 3 3,5 µg/m 3 2 µg/m 3 1 µg/m 3 Hamng 16 1,02 µg/m 3 5 µg/m 3 3,5 µg/m 3 2 µg/m 3 1 µg/m 3 Tabell 4. Bensenhalter vid Rådhuset (urban bakgrund) och Hamngatan 16 (gaturum). 3.4 Marknära ozon (0 3 ) Ozon är en starkt reaktiv gas som irriterar slemhinnor och lungor och förvärrar astma. Ozon skadar också växtligheten. Marknära ozon bildas när kväveoxider och flyktiga organiska kolväten från bl.a. trafiken reagerar med solljuset. Trenden i Sverige för antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Medelhalten av ozon minskar också men i långsammare takt. Trots att det är Naturvårdsverket som ansvarar för mätningarna av marknära ozon mäter miljöförvaltningen ozon för att följa trenden i Karlstad. - Randviken (Regional bakgrund) Mätningen sker med passiva provtagare vid en bakgrundsstation på Randviken. Mätresultaten visar att månadsmedelvärdet av ozon är högre vintern/våren än på sommaren. Normalt brukar halterna vara högre på sommaren än på vintern. se diagram. Ozonhalt, Randviken 80,0 70,0 60,0 50,0 ug/m3 40,0 30,0 20,0 2012 10,0 0,0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Månadsmedelvärde Diagram 3. Ozonhalter vid bakgrundstationen, Randviken. 8

4. Kommentar Kommuner och myndigheter skall enligt bestämmelser i miljöbalken iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning samt att miljökvalitetsnormerna innehålls när de prövar tillstånd, godkännande, utövar tillsyn etc. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Preciseringarna görs så att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Preciseringarna definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås. Kvävedioxid bildas vid förbränning. Biltrafiken är den största utsläppskällan i de flesta tätorter. Energiproduktion och arbetsmaskiner kan också ge betydande bidrag. Mätningarna och beräkningarna av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormerna klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten i luft överskrids dock. Åtgärder får sänka kvävedioxidhalterna kan t.ex. vara åtgärder inom trafiken i form av infrastrukturplanering, upphandling av mer miljöanpassade fordon och transporttjänster, förbättrad kollektivtrafik med mera. Mätningarna och beräkningarna av PM10-halterna visar att miljökvalitetsnormerna klaras. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Frisk luft klaras inte. En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. De åtgärder som ger effekt på partikelhalten är bl.a. en minskad användning av dubbdäck, förändrade vägbeläggningar och sänkta hastigheter. Bensenhalterna underskrider miljökvalitetsnormen för år och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) klaras. Vid Hamngatan överskrids den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om nuvarande minskning fortsätter finns det goda förutsättningar för att det långstiktiga målvärdet som börjar gälla 2020 klaras i tid. Naturvårdsverket ansvarar för att mäta marknära ozon. Miljöförvaltningens mätning av ozon sker som bakgrundsmätning för att följa de långsiktiga trenderna. Utvecklingen i Karlstad följer den nationella trenden där bakgrundshalten av marknära ozon långsamt minskar. Halterna av marknära ozon i Värmland är dock fortfarande så höga att skador sker på skog och grödor under sommarhalvåret och att människor med astma och hjärtlungsjukdomar påverkas negativt under ozonepisoder. Marknära ozon är en så kallad sekundär förorening då ozonet inte släpps ut direkt från olika källor utan bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Då bildat ozon är långlivat i luften hinner det färdas långa sträckor. Detta gör att en stor mängd ozon, men även ozonbildande ämnen, importeras med vindar över gränserna till Sverige från Europa. Marknära ozon är därför ett problem som sträcker sig över landsgränserna. Sverige och Karlstad kan bidra till minskningen av marknära ozon genom att minska de svenska utsläppen av ozonbildande ämnen (kväveoxider och flyktiga organiska 9

kolväten). Trafik- och energisektorn står för stora delar av de svenska utsläppen men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också. 10

Bilaga 1 sid 1(2) Redovisning av miljökvalitetsnormer och urval av preciseringar av miljökvalitetsmålet FRISK LUFT. För vissa luftföroreningar finns bindande miljökvalitetsnormer. Överskrids miljökvalitetsnormerna måste åtgärder vidtas för att miljökvalitetsnormen ska klaras. Miljökvalitetsnormer, till skydd för människors hälsa, finns för närvarande för följande föroreningar: Förorening Norm Medelvärdestid Anm. Kvävedioxid, NO 2 90 µg/m 3 Timmedelvärde Får överskridas 175 gånger per år 60 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 7 gånger per år 40 µg/m 3 Årsmedelvärde Svaveldioxid, SO 2 200 µg/m 3 Timmedelvärde Får överskridas 175 gånger per år 100 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 7 gånger per år Bensen 5 µg/m 3 Årsmedelvärde Börjar gälla år 2010 Partiklar, PM10 50 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Får överskridas 35 gånger per år 40 µg/m 3 Årsmedelvärde Partiklar PM2,5 25 µg/m 3 Årsmedelvärde Börjar gälla 2015 Kolmonoxid, CO 10 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Bly, Pb 0,5 µg/m 3 Årsmedelvärde Ozon, O 3 120 µg/m 3 Dygnsmedelvärde Till skydd för människors hälsa Arsenik 6 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Kadmium 5 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Nickel 20 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen PAH (Benso(a)pyren) 1 ng/m 3 Årsmedelvärde Innehåll i PM10 fraktionen Kommuner och myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning samt att miljökvalitetsnormerna uppfylls när de prövar tillstånd, godkännande, utövar tillsyn etc. 11

Bilaga 1 sid 2 (2) Preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. Preciseringarna görs så att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Preciseringarna definierar vilket miljötillstånd som ska uppnås. Förorening Kvävedioxid (NO 2 ) NO 2 Timme NO2 År Ozon (O 3 ) Timme 8-timmarsmedel Ozonindex (april-sept) Partiklar (PM 10, PM 2,5) PM10 Dygn PM10 År Preciseringar 60 µg/m 3 (98-percentil ) 20 µg/m 3 80 µg/m 3 70 µg/m 3 10 000 µg/m 3 under en timme beräknat som AOT 40-värde* 30 µg/m 3 15 µg/m 3 PM 2,5 Dygn 25 µg/m 3 PM 2,5 År 10 µg/m 3 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Benso(a)pyren 0,1 ng/m 3 Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen År Butadien År Formaldehyd 1 µg/m 3 0,2 µg/m 3 10 µg/m 3 Korrosion på kalksten < 6,5 µm/år *AOT40 = Under perioden från och med den 1 maj till och med den 31 juli ska det för varje timme mellan klockan 8.00 och 20.00 bestämmas ett timmedelvärde för ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft. Skillnaderna summeras först varje dag och sedan till en total summa för hela perioden. 12

Bilaga 2 ug/m3 Rådhuset 1986-2012 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 SO2 (µg/m3) SOT (µg/m3) NO2 (µg/m3) Miljökvalitetsnorm NO2 (År) Miljömål NO2 (År) Miljömål sot (2020) Miljömål SO2 13

05 /06 06 /07 07/0 8 08/0 9 12 10 8 6 4 2 0 Bilaga 3 14 09/1 0 10/1 1 11/1 2 µg/m3 Bensen 1992-2012 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01 /02 02 /03 03 /04 04 /05 Vinterhalvår Rådhuset Hamngatan 16 Miljökvalitetsnorm (År) Miljömål (År)

PM10-halter i Karlstad 2005-2012 Bilaga 4 Hamngatan (kv Duvslaget) Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 30 µg/m3, ÖUT* 20 µg/m3, NUT* (µg/m3) 2005 22,9 40 20 57 99 89,1 2006 21,4 40 19 52 110 128,3 2007 18,8 40 14 30 54 142,1 2009 16,4 40 12 38 81 101,2 Östra Torggatan 12 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 30 µg/m3, ÖUT* 20 µg/m3, NUT* (µg/m3) 2010 14,7 40 4 22 57 78 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 35 µg/m3, ÖUT* 25 µg/m3, NUT* (µg/m3) 2011 16,5 40 8 23 46 94,8 Hamngatan 32 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm för Antal dygn över Högsta Antal dygn över Antal dygn över dygnsvärdet År (µg/m3) år (µg/m3) MKN (50 µg/m3)* 35 µg/m3, ÖUT* 25 µg/m3, NUT* (µg/m3) 2012 18,1 40 22 39 60 92,9 * får överskridas 35 dygn per år Observera att utvärderingströsklarna ändrades från den 1 januari 2011. Den övre utvärderingströskeln (ÖUT) höjdes från 30 µg/m³ till 35 µg/m³ och den nedre utvärderingströskeln (NUT) höjdes från 20 µg/m³ till 25 µg/m³. Trösklarna får överskridas 35 dygn per år 15

Bilaga 5 Metaller och benso(a)pyren på PM10-filtren, april 2010, Ö:a torggatan 12 Förorening Uppmätt halt Miljökvalitetsnorm År NUT ÖUT Arsenik 0,42 ng/m 3 6 ng/m 3 2,4 ng/m 3 3,6 ng/m 3 Bly 2,7 ng/m 3 500 ng/m 3 - - Kadmium 0,10 ng/m 3 5 ng/m 3 2 ng/m 3 3 ng/m 3 Nickel 1,4 ng/m 3 20 ng/m 3 10 ng/m 3 14 ng/m 3 Benso(a)pyren) 0,065 ng/m 3 1 ng/m 3 0,4 ng/m 3 0,6 ng/m 3 PM10-filtren för april månad 2010 analyserades med avseende på metallerna arsenik, bly, kadmium, nickel samt den polyaromatiska kolvätet benso(a)pyren. Medelvärdena för april för föroreningarna indikerar att miljökvalitetsnormerna och den nedre utvärderingströskeln (NUT) och övre utvärderingströskeln (ÖUT) klaras 16

PM2,5-halter på Hamngatan Bilaga 6 Årsmedelvärde Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Högsta dygnsmedelvärde År (µg/m 3 ) år (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m3) 2008 6,7 25 17 12 30 Partiklar PM2,5, partiklar mindre än 2,5 µm, mättes under 2008 vid Hamngatan (kv. Duvslaget). Mätresultaten visar att halterna är låga, miljökvalitetsnormen klaras med god marginal och miljömålen klaras. 17