NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO

NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO Kommer målen att nås? Bauer Media 28 mars 2017

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 1 UTGÅNGSPUNKTER RÅDER DET BRIST PÅ KONKURRENS OCH MÅNGFALD IDAG? 2 FÖRVÄNTAT UTFALL 3 KAN FÖRSLAGET GE MER MÅNGFALD? KONSEKVENSANALYS VAD HÄNDER MED RADIOUTBUDET OM SAMARBETEN FÖRSVÅRAS?

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Förslaget kan ge sämre radio Bauer Media har uppdragit Copenhagen Economics att utifrån ett konkurrensekonomiskt perspektiv analysera förslaget till de förändrade förutsättningar för analog kommersiell radio som föreslås i en lagrådsremiss av den 2 februari 2017, som den 21 mars 2017 lades fram som proposition (2016/17:136) inför riksdagen. I lagrådsremissen föreslås omfattande förändringar i den svenska regleringen av analog kommersiell radio. Dessa innebär bland annat att tillsynsmyndigheten Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) får större frihet vid utformningen av sändningsområde. MPRTs ledande principer ska vara konkurrens och mångfald på hela radioområdet tillsammans med en mer livskraftig kommersiell radio. Förslaget presenteras mer i detalj i Boxen på sidan 5. Troligen kommer nuvarande 103 radiotillstånd med regional och lokal prägel att ersättas av endast tre tillstånd som är rikstäckande, plus ett mindre antal lokala sändningsområden i storstadsregionerna. De åttaåriga tillstånden är tänkta att auktioneras ut under 2017. De nya reglerna ser betydligt strängare på samarbeten mellan radioaktörer. En radioaktör får inte förfoga över mer än ett tillstånd per sändningsområde om det kan inverka menligt på konkurrensen. Det kommer att sätta hinder för den typ av samarbeten och överlåtelser som skett under senare år. Vår slutsats är att argumenten för förslaget, ur ett lyssnarperspektiv, är svaga. Argumenten emot är däremot starka förslaget riskerar sämre mångfald och ett sämre utbud för lyssnarna. För det första råder det idag ingen brist på konkurrens eller mångfald. En lyssnare har såväl en mångfald radioformat som plattformar att välja mellan. Konkurrensen är hård. De samarbeten vi har sett växa fram har dessutom snarare bidragit positivt till mångfalden än tvärtom. Utgångspunkten i förslaget stämmer därför dåligt med verkligheten. För det andra kommer inte förslaget att kunna leverera mer mångfald än vi har idag. De grundläggande kommersiella förutsättningarna förblir desamma. Fler aktörer än idag kunde inte uppnå lönsamhet på 1990-talet och kommer heller inte att kunna göra det i framtiden. För det tredje medför förslaget, tvärs emot intentionerna, en risk för att radioutbudet utarmas genom att samarbeten försvåras. Radioföretagen kommer därför inte att kunna sprida sina fasta kostnader på en större kundbas. Begränsningen i antalet sändningstillstånd som kan disponeras av en aktör begränsar också tillväxtmöjligheterna och därmed incitamenten till att investera i framtidens radio. I förlängning kan konkurrensen försvagas istället för förstärkas av en sådan reglering. 4

BOX: Lagrådsremissen I lagrådsremissen presenteras förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696). Förslagen innebär att MPRT skall få större frihet vid utformningen av sändningsområden för analog kommersiell radio. Myndighetens ledord ska vara konkurrens och mångfald, och det ska uppnås bland annat genom att myndigheten inte längre ska behöva ta hänsyn till vad som är naturliga lokala intresseområden utan i stället se till vad som gagnar hela radioområdet. FÖRESLAGNA REGLER MPRT ska bestämma sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som främjar konkurrens och mångfald på hela radioområdet och ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Ingen får förfoga över mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får överlåtas om MPRT medger det. Sådant medgivande får bara lämnas om det inte finns skäl att anta att överlåtelsen skulle inverka menligt på konkurrensen i sändningsområdet. En överlåtelse som inte medges är utan verkan. Om någon, utan tillåtelse från MPRT, förfogar över mer än ett tillstånd för analog kommersiell radio i ett sändningsområde, och det finns skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet. MEST SANNOLIKA KONSEKVENSER Det finns en risk att sändningsområdena blir för stora. Det bästa utfallet vore om sändningsområdena harmoniserade med P4-områdena. Samarbeten förhindras vilket får negativa konsekvenser på den kommersiella radions lönsamhet. Samarbeten försvåras vilket får negativa konsekvenser på den kommersiella radions lönsamhet. Ökade risker i framtida investeringar ställer högre krav på radiobranschens lönsamhet samtidigt som den begränsas av ovan nämnda anledningar. 5

1 UTGÅNGSPUNKTER RÅDER DET BRIST PÅ KONKURRENS OCH MÅNGFALD IDAG?

Konkurrensen från Sveriges Radio är hård DEN SVENSKA RADIOMARKNADEN Svenska radiolyssnare har ett flertal radiokanaler att välja mellan. De kan delas in i två grupper, Sveriges Radio och kommersiella radioaktörer. De levererar olika radioformat ( radiokanaler ). Kanalerna skiljer sig åt, exempelvis ifråga om typer av musik, redaktionellt innehåll och lokal eller regional anknytning. Positionering av Sveriges Radio och den kommersiella radion I figuren till höger är radiokanalerna placerade i enlighet med deras inriktning i dimensionerna lokal nationell, samt redaktionellt innehåll musik. De blå bubblorna tillhör Sveriges Radio och de gula den kommersiella radion. Bubblornas storlek beskriver andelen av den totala lyssnartiden. Störst är Sveriges Radio P4, som erbjuder lyssnarna en stor andel lokalt och redaktionellt innehåll i ett flertal olika radioprogram. De är störst med 54 procent av den totala lyssnartiden. Marknadstrean är Mix Megapol, som istället erbjuder ett centralt producerat format inriktat på underhållning med musik. Lokala inslag finns i vissa delar av landet. De har 10 procent av den totala lyssnartiden det vill säga en knapp femtedel av P4:as andel. Övriga nätverk sprider ut sig i enligt dessa dimensioner enligt figuren vissa satsar på redaktionellt innehåll, både nationellt och lokalt, andra på musik och underhållning. Detta är en aspekt av mångfald på marknaden. Radiolyssnare har tillgång till olika typer av innehåll. Under senare år har Sveriges Radios P4 och P3 närmat sig de kommersiella radiokanalerna och blivit mer inriktade på underhållning med musik, vilket skärpt konkurrensen om lyssnarna. Även satsningarna på närvaro online för dessa radioaktörer har bidragit till denna utveckling. Not: Storleken på bubblorna motsvarar den genomsnittliga andelen av den totala lyssnartiden under vecka 1-9, 2017, dess placering i diagrammet är en uppskattning Källa: Copenhagen Economics baserat på information från Bauer Media och marknadsandelar-data från Sifo 2017 Frånvaro av reklam stärker också Sveriges Radios konkurrenskraft gentemot de kommersiella aktörerna. 7

Lyssnare byter ofta mellan Sveriges Radio och kommersiell radio Beroende på vad lyssnarna efterfrågar vid olika tider på dygnet lyssnar de på olika radiokanaler. Figuren nedan visar resultaten från en lyssnarundersökning. De horisontella staplarna visar hur individer under en dag växlar mellan att lyssna på Mix Megapol (blå) och P3 (grön). Många lyssnare fördelar sitt lyssnande på de olika kanalerna under dagen, men vissa lyssnare byter mer frekvent under dagen. Radiolyssnarna behandlar alltså radiokanalerna som substitut, vilket innebär att nätverken måste vara konkurrenskraftiga och attraktiva för att inte tappa lyssnare till varandra. Andra lyssnare kan behandla kanalerna som komplement, vilket innebär att de exempelvis lyssnar på Mix Megapols morgonprogram för underhållning och på Sveriges Radio för trafikinformation. En viktig faktor som underlättar byte mellan olika kanaler är det faktum att radiolyssnande via FMbandet är gratis det finns alltså inga inlåsningskostnader som i många andra branscher. Varje lyssnare kan i varje given stund välja att byta radiokanal. Det innebär att även en marknadsledare på radiomarknaden måste sträva efter att prestera en bättre lyssnarupplevelse än sina konkurrenter för att kunna försvara sin ställning. Och det varje dag. Exempel på lyssnare som växlar mellan Mix Megapol och P3 under ett lyssningsdygn (06.00-20.00) Not: Bilden visar lyssningsdygnet, varje rad är en enskild lyssnare som lyssnar på Mix Megapol (blå) eller P3 (grön). PPM-undersökningar är digitala mätningar som genomförs med hjälp av en dosa utplacerad hos omkring 1000 lyssnare. Källa: Bauer Medias PPM-undersökningar 8

Även andra plattformar utmanar radion Konkurrensen om lyssnarna sker inte endast mellan olika aktörer på radiomarknaden. Även digitala plattformar börjar nu bli ett alternativ för många och tar en allt större plats i medieutrymmet. Figuren till höger visar de aktörer som Bauer Media identifierat som sina största konkurrenter utanför den traditionella radiomarknaden. De flesta av dessa erbjuder konsumenterna en ljudprodukt, exempelvis Spotify och Soundcloud. Men även YouTube som framförallt arbetar med visuellt media finns med. Alternativ för radiolyssnarna Acaster Spotify YouTube SRPlay Procenttalen under loggorna motsvarar andelen av Bauer Medias radiolyssnare som under 2016 har använt respektive tjänst. Spotify är den plattform som utgör störst konkurrenstryck - 61 procent av radiolyssnarna använder även Spotify. För att möta den här konkurrensen har både Sveriges Radio och Bauer Media lanserat egna digitala plattformar med ljudmedia. RadioPlay, som är Bauer Medias plattform, lanserades 2012 och omkring 9 procent av Bauer Medias radiolyssnare använder tjänsten. SR play, som är Sveriges Radios plattform, lanserades 2014 och används av omkring 14 procent av Bauer Medias radiolyssnare. Tuneln Podcaster Not: Inom parantes anges procent av lyssnarna som använde RadioPlay under 2015. Procent av radiolyssnarna som har använt tjänsten under 2016, framräknat som kvoten av följande frågor: Vilka andra tjänster för streaming av radio eller musik känner du till? och Vilka av följande tjänster för streaming av radio eller musik har du använt den senaste veckan?. Källa: Radio Intelligence via Bauer Media 9

Alternativ till radiolyssnande vinner mark Den traditionella radion möter ett allt starkare konkurrenstryck från nya medieformer. Det återspeglas tydligt i hur antalet radiolyssnare har utvecklats under de tiosenaste åren. År 2008 lyssnade i genomsnitt 1,52 miljoner personer på radio dagligen, år 2016 lyssnade istället 1,28 miljoner personer på radio dagligen. Det innebär en minskning om nästan 15 procent. (Kantar Sifo CATI Radioundersökningar I 2008 - I 2016, 2017) I figuren nedan syns tydligt att antalet lyssnare som lyssnar på kommersiell radio minskat, för att på senare år påbörja en återhämtning. Det är möjligt att antalet lyssnare har påverkat reklaminvesteringarna i radio, men de har inte minskat utan ökat med en genomsnittlig tillväxt om 1,5 procent per år. Det är troligt att den högkonjunktur som Sverige befunnit sig i sedan 2010, med undantag för en dipp under 2012, har kompenserat för att antalet lyssnare minskat. I och med högkonjunkturen får annonsörerna ut mer per investerad krona. Om det ekonomiska läget skulle förändras framöver, kan den kommersiella radion stöta på problem om lyssnarantalet inte går upp. Reklaminvesteringar i radio och antal lyssnare under ett genomsnittligt dygn Reklaminvesteringar i radio, mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tusentals lyssnare 1.200 1.000 800 600 400 200 0 Reklaminvesteringar i radio, glidande medelvärde Tusentals lyssnare, kommersiell radio Tusentals lyssnare, Sveriges Radio Källa: IRM och Kantar Sifo CATI Radioundersökningar I 2008 - I 2016 10

Tillsynsmyndigheterna har inte funnit några konkurrensproblem MPRT MPRT initierade granskningsärenden av radiomarknaden 1999, 2005 och 2013. Dessa ärenden föranleddes till stor del av den utveckling mot nätverkssamarbeten och konsolidering som skedde successivt. I 1999 års utredning var särskilt franchiseavtalen föremål för granskning och i synnerhet hur den ena partens handlingsfrihet på marknaden kunde begränsas genom sådana avtal. Någon ingripande åtgärd fann man inte fog för att vidta. 2005 års granskning såg särskilt på ägar- och avtalsförhållandena mellan olika aktörer. Samarbetet mellan MTG och NRJ var av särskilt intresse, men även här kom myndigheten fram till att det saknades skäl att ingripa. I 2013 års prövning granskades de förekommande samarbetena igen, denna gång med särskilt fokus på avtalet mellan SBS och NRJ (NRJ hade då bytt samarbetspartner). Man drog slutsatsen att ingen part förfogade över mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, trots ett nära organisatoriskt och tekniskt samarbete, varför man även här fann att det saknades grund för att vidta åtgärder. Sammanfattningsvis: I samtliga prövningar fann MPRT inga skäl att ingripa mot de samarbeten man identifierat eller att på annat sätt agera mot den ökade ägarkoncentrationen. KONKURRENSVERKET Konkurrensverket inledde efter ett klagomål ett ärende med stöd av konkurrenslagen 2014 rörande ett annonssamarbete mellan SBS Radio och NRJ. Klaganden hade anfört att samarbetet lett till att annonsköpare i vissa sändningsområden, till följd av samarbetet, var hänvisade till att köpa annonsutrymme i radio från endast ett radionätverk. Konkurrensverket nådde i sin utredning fram till samma preliminära slutsats. När parterna åtog sig att frånsäga sig rätten till en del av den lokala annonsförsäljningen eliminerades emellertid konkurrensbegränsningen enligt myndighetens bedömning. Värt att notera är att Konkurrensverket inte såg några problem med samarbetet ur lyssnarnas perspektiv, utan endast från annonsköparnas. Sammanfattningsvis: Konkurrensverket uppmärksammande inte några konkurrensproblem ur ett lyssnarperspektiv, men däremot ur ett annonsköparsperspektiv, vilket löstes genom ett bindande åtagande. 11

2 FÖRVÄNTAT UTFALL KAN FÖRSLAGET GE MER MÅNGFALD?

Förslaget kan inte leverera mer konkurrens eller mångfald än vi har idag AMBITIONEN VID REFORMEN 1993 VAR MÅNGA FRISTÅENDE RADIOFÖRETAG MED LOKAL PROGRAMVERKSAMHET MEN UTFALLET BLEV DET MOTSATTA: FÅ RADIOAKTÖRER MED NATIONELLA FORMAT INRIKTADE MOT UNDERHÅLLNING MED MUSIK DE KOMMERSIELLA FÖRUTSÄTTNINGARNA DREV UTVECKLINGEN DITHÄN Erfarenheten från snart 25 års kommersiell radio i Sverige har visat att lokala radioaktörer med en lokal programverksamhet inte är kommersiellt livskraftiga. Den enda affärsmodell som visat sig kunna överleva i konkurrensen kräver stor nationell räckvidd, en inriktning mot underhållning och musik samt samarbeten mellan olika aktörer för att kunna sprida ut fasta kostnader på fler lyssnare och för att kunna sälja annonser mer effektivt. OCH FÖRSLAGET OM NY REGLERING KOMMER INTE ATT ÄNDRA DESSA FÖRUTSÄTTNINGAR Den största påverkan förslaget har på de kommersiella förutsättningarna i den svenska radio-branschen är att sändningsområdena kommer att förändras och att samarbeten kommer att försvåras eller förhindras. Inget av detta kommer att förändra de grundläggande kraven på lönsamhet för marknadens aktörer samma drivkrafter för att kunna sprida höga fasta kostnader på en bredare lyssnarkrets kommer att finnas även efter 2018. Precis som på 1990-talet så kommer det att vara svårt för aktörer att uppnå lönsamhet utan att samarbeta med andra i nätverk. 13

Annonsmarknadens villkor styr lönsamheten RADION EN LITEN DEL AV REKLAMKAKAN De totala medieinvesteringarna i reklam under 2015 uppgick till 32 910 mkr. Av de totala reklaminvesteringarna i Sverige under 2015 omsatte radion 757 mkr, vilket motsvarar 2,3 procent. (IRM, Reklaminvestering 2015) Radioreklam är alltså en mycket liten del av den totala reklamkakan, och endast en bråkdel av den del av reklaminvesteringarna som går till digitala alternativ. Radio 2,3% Övriga medieinves teringar 97,7% Källa: IRM, Reklaminvestering 2015 ANNONSÖRER GILLAR VALMÖJLIGHET Annonsörer syns ofta på flera annonsplattformar samtidigt. Ett exempel är Com Hem som under de senaste veckorna under mars 2017 haft en reklamkampanj som varit synlig på såväl digitala som fysiska plattformar parallellt*. Det är därför en kommersiell fördel på annonsmarknaden att kunna erbjuda flera olika annonsformat i ett samordnat paket. Flera av de stora annonsförsäljarna, som exempelvis Schibsted och Bonnier Ad Networks, har utformat sin verksamhet för att möta denna efterfrågan. BÅDE NATIONELL OCH LOKAL RÄCKVIDD ÄR NÖDVÄNDIGT Marknaden för radioannonser kan delas upp i två, en regional/lokal och en nationell. En organisation som säljer annonser i radio behöver täcka in båda dessa typer, annars blir verksamheten för liten. Lokala annonser Lokala och nationella annonser HUR SAMARBETEN KAN SKAPA LÖNSAMHET Kraven på flera reklamformer, på nationell och regional räckvidd och det faktum att de samlade investeringarna i radioreklam är relativt små har utgjort stor press på radioföretagens lönsamhet. De flesta aktörer lyckades heller inte få ordning på denna affär vilket utgjorde den huvudsakliga intäktskällan. Genom två typer av samarbeten har radioföretag på senare tid lyckats uppnå lönsamhet: Lokal och nationell annonsförsäljning - ett lokalt och ett nationellt företag låter den ene sälja lokala annonser och den andre nationella annonser. I vissa fall sänds ett nationellt radionätverk på det lokala företagets sändningstillstånd. Ett exempel på ett sådant samarbete är det mellan Bauer Media och MittMedia. Annonsförsäljning och programproduktion - ett företag åtar sig att sälja samtliga annonser samt producera och sända radioformatet på nätverket. Ett exempel på den här typen av samarbete är det mellan Bauer Media och NRJ. Bauer Media äger inte NRJ, men de har ett samarbete som går ut på att Bauer Media säljer samtliga annonser och ansvarar för programproduktion. Nationella annonser Källa: Copenhagen Economics baserat på Bauer Media * Exempelvis på Nöjesguidens hemsida och annonsplatser i Stockholms Tunnelbana under våren 2017 14

liksom kostnaderna för att producera program KOSTNADSEFFEKTIVT MED MÅNGA LYSSNARE Det finns skalfördelar även vid programproduktion. Radioprogram finansieras genom radioannonser. Ju fler lyssnare som en annonsförsäljare kan erbjuda, det vill säga ju bättre räckvidd, desto högre blir intäkten för varje såld annons eftersom annonsplatsen är mer attraktiv. Hela Sverige Tkr 120 100 80 60 100 Liten kostnad per lyssnare Om ett radioprogram produceras för att sändas i hela Sverige, med nationell räckvidd samt lokal räckvidd i olika sändningsområden, kan produktionskostnaden för det programmet delas över många lyssnare som genererar annonsintäkter. Kostnaden per lyssnare är alltså relativt låg. Om ett radioprogram istället produceras för att sändas regionalt, i exempelvis Västmanland, är räckvidden regional vilket begränsar intäkterna från annonsförsäljning och kostnaden per lyssnare är högre. 40 20 0 Västmanland Produktionskostnad, per dag 2 Produktionskostnad, per dag och lyssnare Not: Figuren visar endast ett illustrativt exempel Samarbeten tillåter aktörer att fördela kostnader på fler lyssnare. Samarbeten kan, som framgår på sidan 14, se olika ut, men ofta går det ut på att exempelvis MittMedia säljer lokala annonser och Bauer Media säljer nationella annonser samt förser MittMedia med ett nationellt programinnehåll. Tkr 120 100 80 60 100 50 Stor kostnad per lyssnare 40 20 0 Produktionskostnad, per dag Produktionskostnad, per dag och lyssnare Not: Figuren visar endast ett illustrativt exempel 15

3 KONSEKVENSANALYS VAD HÄNDER MED RADIOUTBUDET OM SAMARBETEN FÖRSVÅRAS?

Sämre radio utan möjlighet till samarbeten mellan radioföretag Dagens samarbeten kommer ej tillåtas a. Sämre lönsamhet b. Samma/mindre mångfald c. Svagare konkurrens d. Mindre investeringar Ett sämre radioutbud I lagrådsremissen föreslås omfattande begränsningar i möjligheterna för radioföretag att samarbeta om sändningstillstånd. Ett radioföretag får nämligen inte förfoga över mer än ett tillstånd per sändningsområde om det finns skäl att anta att det kan inverka menligt på konkurrensen. Det är MPRT som är tillsynsmyndighet för den analoga kommersiella radion och som prövar vilka samarbeten, överlåtelser och förvärv av sändningstillstånd som ska tillåtas. Enligt förslaget ska denna prövning utgå från vad som främjar konkurrens, mångfald och hela radioområdet och vad som ger förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio. Det betyder med all sannolikhet att en aktör inte bara hindras från att ha mer än ett tillstånd per sändningsområde, utan också att det inte blir möjligt att samarbeta ifråga om programproduktion och annonsförsäljning på det sätt som sker idag. Vår slutsats är att inskränkningar i samarbetsmöjligheterna mellan marknadens aktörer, tvärtemot intentionerna, kan leda till sämre förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio, och därmed till ett sämre radioutbud. Det beror på fyra faktorer. För det första går man miste om de besparingar som samarbetena levererar i såväl program- som annonsförsäljning genom att sprida ut fasta kostnader på större volymer. För det andra visar erfarenheten att samarbeten inte lett till en sämre mångfald för lyssnarna mycket tyder på att samarbeten tvärtom kan ge större variation i radioutbudet. På de kommande sidorna följer motivering av detta argument. För det tredje kan konkurrensen försvagas eftersom indelningen i ett fåtal nationella sändningstillstånd i praktiken innebär en begränsning i marknadsledarens möjliga andel av marknaden. På så sätt minskas drivkrafterna att vinna nya lyssnargrupper för såväl marknadsledaren som för utmanaren. Att en marknad domineras av en aktör innebär per automatik inte ett konkurrensproblem så länge som denna position är utmaningsbar och ett resultat av aktiva konsumenters val. Det finns många exempel på marknader som kännetecknas av att ett företag har mer än hälften av marknaden samtidigt som en effektiv konkurrens råder. Förslaget kan sätta denna konkurrensdynamik ur spel. För det fjärde leder förslaget till att incitamenten till att investera i framtidens kommersiella radio minskar eftersom det blir svårare att överlåta tillstånd vilket ökar risken, att den regulatoriska osäkerheten ökar samt att sändningstillstånden ska betalas som ett engångsbelopp för åtta år (istället för som idag årligen). 17

Samarbeten minskar inte mångfalden 1 (3) Erfarenheten visar att samarbeten kan bidra till ökad mångfald för kommersiell radio snarare än motsatsen. Det visar en jämförelse mellan Malmö å ena sidan och Gävleborg och Dalarna å andra sidan. Malmö I Malmö finns två konkurrerande kommersiella radioaktörer, Bauer Media och MTG. Bauer Media sänder Mix Megapol, Rockklassiker och NRJ. NRJ ägs inte av Bauer Media, utan genom ett samarbete mellan NRJ Group och Bauer Media ansvarar Bauer Media för all annonsförsäljning och programproduktion. MTG sänder Rix FM. I en formatkarta som delar in lyssnarkollektivet efter kvinnor och män samt yngre och äldre kan ovan nämnda kanaler placeras enligt figuren till höger. I Malmö finns alltså kommersiella radiokanaler som riktar sig till personer i åldrarna 15 till 49 med en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. I sändningsområdena Gävleborg och Dalarna finns däremot endast en kommersiellt radionaktör, Bauer Media, som sänder Mix Megapol, Rockklassiker och NRJ, precis som i Malmö. Men man sänder även Vinyl 107, som inte finns i Malmö. I formatkartan för Gävleborg och Dalarna framgår det tydligt att mångfalden i Gävleborg och Dalarna, mätt i dessa dimensioner, är större än i Malmö. Det finns kommersiella radiokanaler som riktar sig till personer i åldrarna 15 till 59 med en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. Anledningen till att mångfalden är större i ett område med färre aktörer beror på att Bauer Media har kunnat placera Vinyl 107 i dessa sändningsområden. Om MTG varit närvarande hade de mest troligt valt att sända Rix FM, som med ett format likt Mix Megapol, hade minskat mångfalden och skapat en liknande situation som i Malmö. På nästföljande sida beskriver vi hur detta är resultatet av ett rationellt ekonomiskt beteende som stödjs av nationalekonomiska teori. Gävleborg och Dalarna Källa: Bauer Media Källa: Bauer Media 18

Samarbeten minskar inte mångfalden 2 (3) Det är rationellt för radioföretag att försöka täcka in en så bred grupp lyssnare som möjligt. På den kommersiella radiomarknaden försöker man täcka in ett så brett område av lyssnarkategorier som möjligt samtidigt som man måste ta hänsyn till hur konkurrenterna positionerar sig. Antalet tillgängliga sändningstillstånd i området begränsar antalet format man har att spela med. När ett nätverk inte behöver ta hänsyn till någon annan kommersiell radioaktör väger det första intresset tyngre man försöker alltså göra utbudet så brett som möjligt. Härigenom minimerar man förlusten av lyssnare till exempelvis Sveriges Radio P3 och P4 samt till andra medieplattformar. Det förklarar varför mångfalden är bredare i Gävleborg/Dalarna jämfört med Malmö. Denna rationalitet är även konsistent med nationalekonomisk teori, närmare bestämt 1. TVÅ NÄTVERK PLACERAR SIG I MITTEN Hotelling's Location Model som används för att analysera hur företag väljer att positionera sig i förhållande till varandra och till konsumenterna. I det här sammanhanget är den användbar för att analysera hur radiomarknaden utvecklats. I figur 1 nedan representerar den mörkblå linjen radiomarknadens konsumenter, det vill säga lyssnare. Ju längre ifrån varandra två lyssnare är placerade på linjen, desto mer skiljer sig deras lyssnarpreferenser. Den blå diamantformade figuren representerar ett radionätverk, och den gula trekanten ett annat. De har valt att placera sig bredvid varandra i mitten. Den placeringen tillåter dem att nå så många konsumenter som möjligt, utan att det andra radionätverket kan stjäla lyssnare. Om det blå radionätverket hade placerat sig längre till vänster hade det gula radionätverket förskjutit sin position till vänster för att stjäla lyssnare från det blå radionätverket. Om en tredje aktör tar sig in på marknaden kommer marknaden att bete sig på samma vis igen. Skillnaden är att lyssnarna nu delas in i tre grupper vilket innebär att radionätverken istället placerar sig 2. MARKNADEN KAN INTE BÄRA TRE UTAN SAMARBETE så långt ifrån varandra som möjligt samtidigt som de maximerar antalet lyssnare till höger och till vänster, se den mittersta figuren. På radiomarknaden är detta en situation som bara är möjlig på kort sikt, eftersom annonsmarknaden är för liten för att bära tre nätverk. Inget av radionätverken kommer alltså att vara lönsamma i den här situationen, därav de rödmarkerade rektanglarna i figur 2 nedan. Figur 3 beskriver hur radiomarknaden under de senaste tjugo åren har löst det här problemet genom att utveckla samarbeten. Genom att i samarbeten kunna koordinera regional och nationell annonsförsäljning, och utnyttja skalfördelar inom både annonsförsäljning och programproduktion har verksamheten blivit ekonomiskt lönsam. Eftersom aktörerna är fortsatt vinstmaximerande och eftersträvar en så stor marknadsandel som möjligt, placerar sig de och deras samarbetspartners så långt ifrån varandra som möjligt, vilket leder till ett brett utbud för radiolyssnarna, samtidigt som de aktivt konkurrerar om nya samarbetsparters med det andra nätverket. 3. VILKET GER EN STÖRRE MÅNGFALD 19

Samarbeten minskar inte mångfalden 3 (3) Antalet tillgängliga kommersiella radiokanaler som finns tillgängliga i hela Sverige har inte minskat, utan istället ökat sedan 1993. 2009 tillkom Rockklassiker, och antalet nationellt tillgängliga radionätverk ökade från tre till fyra. Sändningstillstånd har vid ett par tillfällen bytt innehåll, för radiolyssnaren i form av att ett annat format ersatt ett tidigare. Exempelvis 2003 då Lugna Favoriter ersätter NRJ. Antalet radionätverk som är tillgängliga i hela Sverige har inte minskat Antal nationella radionätverk 5 4 3 2 1 Mix Megapol RIX FM NRJ Mix Megapol RIX FM Lugna Favoriter Mix Megapol RIX FM Lugna Favoriter Rockklassiker Mix Megapol RIX FM NRJ Rockklassiker 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Bauer Media 20

Förslaget eliminerar drivkraften att bli marknadsledare FÖRSLAGET BEGRÄNSAR KONKURRENSEN EFTERSOM DET BEGRÄNSAR DRIVKRAFTEN TILL ATT BLI MARKNADSLEDARE Konkurrens är en dynamisk process. Även om en marknadsledare har mer än 50 procent av marknaden kan konkurrensen likafullt vara effektiv, givet att denna position kan utmanas på allvar. En effektiv konkurrens förutsätter att man får de marknadsandelar man förtjänar genom konsumenternas aktiva val. Detta är Competition on the merits. Om istället marknadsandelarna fördelas av en myndighet sätts denna marknadsmekanism ur spel och konkurrensen försvagas. Bauer Media 50% MTG + NRJ 50% MTG 30% Bauer Media + NRJ 70% Under åren 2004 till 2012 samarbetade NRJ med MTG. Marknaden var då ungefärligt uppdelad 50/50 mellan MTG och Bauer Media. Konkurrens rådde. År 2013 avslutade NRJ sitt samarbete med MTG för att gå till Bauer Media. Det var fortsatt konkurrens på marknaden, men med styrkeförhållandet 70/30 till Bauer Medias fördel. Om förslagets strängare syn på samarbete hade införts då hade sannolikt detta inte kunna ske. Det hade eliminerat konkurrensen mellan MTG och Bauer Media om att få vara NRJs samarbetspartner. NRJ har deklarerat att en partner är nödvändig för att nå lönsamhet. Förslagets strängare syn på möjliga samarbeten är därför mycket ingripande, och kan jämföras med: Samarbeten inom mobil telefoni Om samma regler rått inom mobil telefoni hade PTS förbjudit Tele2 och Telia att samarbeta inom utbyggnaden av 3G och Tele2 och Telenor inom 4G. På många platser hade därför endast ett nätverk, istället för två, byggts på grund av att investeringskostnader inte kunnat delats, vilket hade försämrat mobiltäckningen för konsumenter och eliminerat konkurrensen mellan olika nätverk. Dagligvarumarknaden I ett flertal glesbygdsregioner har ICA långt över 50 procent av marknaden. Förslaget översatt till den regionala dagligvarumarknaden skulle innebära att Livsmedelsverket skulle tvinga ICA-handlare att sälja sina butiker till Coop eller Axfood. Det skulle få effekten att Coop och Axfood inte längre behöver anstränga sig för att konkurrera med ICA, eftersom de vet att ICA ändå kommer tvingas sälja sina butiker till dem. Sämre konkurrens skulle leda till högre priser och sämre utbud för konsumenter. 21

Förslaget minskar viljan att investera FÖRSLAGET INNEBÄR OCKSÅ ATT RISKEN MED INVESTERINGAR PÅ DEN ANALOGA KOMMERSIELLA RADIOMARKNADEN ÖKAR För det första skall de åttaåriga tillstånden betalas som ett engångsbelopp, men tekniken som beslutas om idag kanske inte överlever åtta år, och inträdeshindren på marknaden höjs. Dagens avgifter betalas årligen. För det andra så gör de nya reglerna att det blir svårare att realisera en tillgång som består av ett sändningstillstånd. För det tredje, finns en allmän ökad osäkerhet. Dels tycks reglerna bli otydliga vilket försvårar tolkningen av dem för såväl tillståndsmyndigheter som utövare, och dels finns en osäkerhet i och med den snabba tekniska utveckling som sker inom all mediekonsumtion. Den senare är nära förknippad med problematiken kring den höga initiala kostnaden. Dessa osäkerheter riskerar att minska de incitament som finns att investera i framtidens radio, vilket ytterligare förstärks av sämre möjligheter till samarbeten det vill säga sämre möjligheter till lönsamhet. Högre kostnad för tillstånden Svårare att överlåta tillstånd och att samarbeta Ökad osäkerhet om hur de nya reglerna tillämpas Minskade incitament att investera i framtidens radio vilket förstärks av sämre möjligheter till samarbeten Otydliga regler som är svåra att tolka Teknisk utveckling 22

NYA REGLER FÖR KOMMERSIELL RADIO Kommer målen att nås? FÖRFATTARE Karl Lundvall Sofia Nyström KL@copenhageneconomics.com SON@copenhageneconomics.com Copenhagen Economics A/S 28 mars 2017