Fredagen den 5 maj klockan

Protokoll 21 Organ Plats och tid Fredensborgs Herrgård Fredagen den 5 maj klockan 08.30-12.00 Beslutande Tomas Kronståhl ordförande Anders Johansson Andreas Erlandsson Bertil Dahl Christina Davidsson Dzenita Abaza Harald Hjalmarsson ut 23, in 24, ut 25 Helen Nilsson Ingemar Lennartsson Lars Rosander Roger Holmberg ej tjänstgörande ersättare Stihna Johansson-Evertsson Övriga deltagare Charlotte G Brynielsson områdeschef Cilla Ilhammar sekreterare Ulf Nilsson Regionförbundets ordförande Peo Fahlström 21 Lina Andersdotter 22 Camilla Freedeke 23 Jonas Hellberg 24 Madeleine Rosenqvist 24 Johan Engdahl via länk 26 Inger Erlandsson 27 Joakim Ivarsson 28 Hans Eriksson 28 Anders Andersson 28 Utses att justera Lars Rosander Paragrafer 19-29

Protokoll 22 19 Dagordning Nämnden beslutar att godkänna föreliggande dagordning med följande tillägg till övriga frågor: a) Tillgänglighetsfrågorna i länet. b) Aktieköp i Inera c) En ny ESF-ansökan arbetsmarknadsenheterna? d) Status Vi blir fler Integration, kompetens och organisation (IKO) 20 Uppföljning av gårdagens kommunstrategiska överläggningar Föredragande: Tomas Kronståhl Lars Arell, statlig utredare om kommunernas bostadsförsörjning och byggplaner, inledde de kommunstrategiska överläggningarna den 4 maj. Utredningen hade önskat dialog med länets kommuner utifrån två frågeställningar; - Givet att Boverket får i uppdrag att göra bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet på FA-regionnivå, hur skulle bedömningarna kunna tas emot och fördelas i regionen/kommunen och hur skulle de hanteras i den kommunala planeringen? - Hur ser ni på Boverkets bedömningar när det gäller tidsperspektiv och intervall. Diskussionen kom mycket att handla om att kommunernas egna bostadsbolag i stor utsträckning inte har ekonomi för att bygga nytt. Det är därför avhängigt av att få igång privata byggföretag att bygga mer. Den statliga utredningens anslag anses vara lite smalt och med ett tydligt storstadsperspektiv på frågan. Det är viktigt att frågan om att bostadsbyggande är sammankopplat med infrastrukturen och näringslivets behov lyfts tydligare. Kalmar län är ett landsbygdslän men med mycket industri och många företag som bidrar till Sveriges utveckling vilket bör beaktas i högre utsträckning i utredningen. Lars fick därmed med sig en hel del inspel från länet till den utredning som ska ligga klar redan i september 2017. Irene Tallhage Lönn, Regionförbundet arbetar just nu med en inventering av kommunernas byggplaner och regiondagarna kommer delvis ägnas åt trä och bostadsbyggande samt samhällsbyggnad. Det finns också många andra statliga utredningar i gränslandet till bostadsplaneringen och som måste kopplas samman och komplettera denna på nationell nivå. Eftermiddagens överläggning hade fokus på utredningen om kommunernas framtida utmaningar med huvudsekreterare Sverker Lindblad och ordförande Heléne Fritzon (s)

Protokoll 23 Utredningen tar sin utgångspunkt i Långtidsutredningens förslag (SOU 2015:104) Den kommer behandla frågor som handlar om förutsättning för att klara det offentliga välfärdsuppdraget genom ex kommunsamverkan av olika slag. Samma krav ställs idag på små och stora kommuner och är detta rimligt och möjligt. En fråga som då blir aktuell är den om kommunsammanslagningar. Utredningen kommer inte att föreslå några sådana utan mer titta på förutsättningar och möjligheter, det är sedan upp till varje enskild kommun att fatta den sortens beslut. På kommunsamverkan finns idag många regionala exempel i Kalmar län och än mer avtalssamverkan kan bli aktuell i framtiden så man välkomnar den delutredning som behandlar detta och kommer redan under hösten 2017. Gruppdiskussionerna som följde i slutet av dagen handlade om samverkan inom kommunen, mellan kommunerna och inom regionen. Just nu är den kanske viktigaste kommunsamverkansfrågan den om bildandet av ett kommunförbund, dess innehåll och uppdrag. Kommunerna är positiva till samverkan sinsemellan men poängterar vikten av att det måste bygga på tydliga gemensamma frågor och behov, samordning av kompetenser och funktioner samt hög användning av befintliga arenor och resurser. Det sägs också att det måste finnas en tydligt uttalad viljeinriktning från politik och ledning för att samverkan ska bli reell. Ett aktuellt exempel som lyftes är socialchefernas önskemål om en gemensam familjerätt i länet. Nämnden lade informationen till handlingarna. 21 YH- och högskoleutbildningar Föredragande: Peo Fahlström YH-utbildningar Kalmar län fick en mycket dålig tilldelning av YH-utbildningar i år då endast 1 av 22 sökta utbildningar beviljades. Detta motsvarar 4,5% och kan jämföras med våra kringliggande län som fick runt 20% av sina utbildningar beviljade. Dessutom var det flera befintliga utbildningar som fick avslag att fortsätta och som därför kommer att läggas ner. Med anledning av detta skickade IUC en skrivelse till Myndigheten för Yrkeshögskolan med frågor och önskemål om förklaring till varför utfallet blev som det blev. Vidare gav Regionförbundets styrelse ett uppdrag om att skriva till gymnasieminister Anna Ekström. Ett möte hölls i februari på Regionförbundet, där bland annat Lena Hallengren ordförande i regeringens utbildningsutskott, deltog.

Protokoll 24 Myndighetens svar till IUC behandlar följande: Arbetslivets behov Arbetslivsmedverkan i utbildningens genomförande Graden av medfinansiering Information och analys som grundar sig på regionala, eller av andra myndigheter framtagna, rapporter. Utbildningen måste grunda sig på studerandes gymnasiekunskaper. Myndigheten har inget uppdrag att fördela utbildningar jämt över landet. Exempel på orsaker till avslag: Konkurrensen om medel för utbildning. Arbetslivsanknytningen har varit svag. Visar inte tydligt engagemang från arbetslivsföreträdare. För stor andel kurser motsvarar gymnasieskolans kurser. Exempel från beslutet: Tydligare och mer konkreta förkunskapskrav Utbildningens innehåll/kurser når inte SeQF 5 Likartat innehåll som i gymnasiekurser Visar inte tydligt arbetsmarknadens behov Mer önskan om, är efterfråga av Visar inte på ett anställningsbehov Svag arbetslivsanknytning Konkurrens med andra utbildningar Diskussion i nämnden Vårt län har ett stort behov. Beror den dåliga utdelningen på att ansökningarna höll dålig kvalitet? Det är viktigt att ha nära kontakt med berörda departement så att vi kan hålla oss framme nästa gång. Vidare önskar vi någon form av regional tilldelning i framtiden. Ambitionen är att öka antalet platser i länet. Vi har en hemläxa att göra, vi kanske inte kan köra på i gamla hjulspår utan istället måste tänka nytt. Vi måste vässa oss för att locka myndigheten att satsa i vårt län. Vi har fler exempel i länet där våra utbildningar drabbats negativt av nationella beslut. Exempelvis gällande yrkesutbildningar där branschen saknar lastbils- och bussförare. Fem kommuner i södra länet gick samman och sökte platser gemensamt för att kunna erbjuda utbildningar inom branscher där många arbetstillfällen finns. Resultatet blev att vi fick färre platser till dessa fem kommuner än de tidigare hade. Detta är oacceptabelt! Erik Nilsson, Anna Ekströms statssekreterare, har vidtalats om detta problem. Ett möte har initierats och kommer eventuellt att hållas innan sommaren. Företrädare för näringslivet kommer att bjudas in till mötet. Hur gör vi detta bättre i framtiden? Vi måste engagera näringslivet. Kvaliteten måste öka, utbildningarna vara mer spännande och ligga i linje med behov av kompetens i länet. Vi måste gemensamt samtala kring prioriteringar i länet och Arbetsförmedlingen

Protokoll 25 är en viktig samarbetspart i detta arbete med analyser och inventeringar. Kommunerna har olika behov men nu måste vi göra ett omtag och tänka nytt tillsammans. Högskoleutbildningar Förskollärarutbildningar i Oskarshamn och Västervik har vid ett antal möten diskuterats med Linnéuniversitetets rektor Stephen Hwang. Sedan Stephen slutat på Linnéuniversitetet har diskussionerna fortsatt med dekan Peter Aronsson och Niklas Amnert. Processen med förskollärarutbildningarna fortlöper, men det är i dagsläget oklart när de kan starta. Detta är inte acceptabelt eftersom behovet är enormt och länet behöver samlat vara mycket tydliga nu. Regionförbundet har involverat Jerry Engström på Campus Västervik och Bengt Karlsson på NOVA i Oskarshamn i arbetet. Kontakt har tagits med lärosätena i Linköping, Jönköping och Uppsala för att se om istället de kan erbjuda förskollärarutbildning i vårt län. Uppsala bedriver redan distansutbildning på Gotland och har gett positiva signaler och Linköping har ett snabbspår för lärare för nyanlända personer. Diskussionerna fortsätter. Nämnden tar informationen till protokollet. En ny dragning i ärendet önskas till nämndens möte den 31 augusti i Nybro när kompetensförsörjning står på agendan. 22 Regionala transportplanen Föredragande: Lina Andersdotter Direktivet om en ny 12-årsplan kom för några veckor sedan och den kommer att gälla åren 2018-2029. Den nationella planen innefattar järnvägar, E22 samt riksväg 40 och 25. Beslut om samråd på regionala transportplanen ska tas 1 juni på RFs styrelse. Tidsplan för att lämna yttrande kommer i augusti. Efter samråd går den vidare till styrelsen den 7 december och regeringen den 15 december. Våren 2018 är tanken att anta den regionala transportplanen i styrelsen. Samtliga kommuners kommunstyrelseordföranden är inbjudna till Regionförbundet för diskussion om den regionala transportplanen den 15 maj. Samfinansiering Nationella objekt Järnvägarna är otroligt viktiga för länet och här krävs samfinansiering. De starka stråken. Detsamma gäller E22.an. Diskussioner pågår om att köpa in nya regionala tåg. Är länet moget för medfinansiering? Det krävs troligen mellan 300-500 miljoner i medfinansiering troligen. Diskussioner pågår om möjligheten att ansluta den regionala trafiken till höghastighetsbanan i Linköping år 2028. Utbyggnad av cykelstråk i länet diskuteras också.

Protokoll 26 Diskussion i nämnden Behov av stationsutveckling kring tåg och bussar i Kalmar. I Mönsterås har Trafikverket och kommunen inte kommit överens om ny genomfart och kollektivtrafikhållplats. Söderköping, Verkebäck och Bergkvara är idag flaskhalsar längs E22:an. Detta har påtalats för Trafikverket och regeringen och diskuteras nu. Väg 136 är svår att förutse kostnadsmässigt just nu över 300 miljoner. Medlen räcker inte och vi måste göra en överenskommelse i länet. Infrastrukturfrågorna behöver tydligare kopplas ihop med de regionala utvecklingsfrågorna, exempelvis bostadsplanering, näringslivsfrågor FA-regioner med flera. En sammanvägning av behovet ska göras på mötet som hålls den 15 maj. Nämnden tar informationen till protokollet. 23 Aktuella frågor för socialtjänsten Kalmar län Föredragande: Camilla Freedeke Lagen om stöd och service, LSS LSS ses just nu över och utredningen ska redovisas senast den 1 oktober 2018. Bakgrunden till översynen är att kritik har riktats mot LSS då kostnaderna för stödet till funktionsnedsatta ökat mycket. LSS ger många med funktionsnedsättning en bättre tillvaro samtidigt som kostnaderna för kommunerna ökar, exempelvis för personlig assistans. Många ansökningar om personlig assistans avslås idag vilket ger betydande konsekvenser för den enskilde. Det finns i lagen utrymme för tolkningsmöjligheter som ger brister i likvärdighet och rättssäkerhet. Det delade huvudmannaskapet, mellan stat och kommun, måste ses över eftersom kostnadsövervältrande sker. SKL för samtal på nationell nivå i frågan och regionala och kommunala instanser trycker på. Det finns ett behov av konsekvensanalyser på lång sikt. En skrivning från PKN, kanske i samverkan med landstinget, bör göras. Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presidiekonferensen med länsgemensam ledning i samverkan beslutade i februari 2016 att påbörja arbetet med att i länet ta fram ett gemensamt grundavtal med anledning av lagförslaget Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. En länsövergripande överenskommelse kommer för beslut till kommunfullmäktige/landstingsfullmäktige i höst. Nuvarande betalningsansvarslag, BAL-lag, försvinner och en ny lag om samverkan träder i kraft 1 januari 2018.

Protokoll 27 Varför ny lag? Sjukhus är en riskmiljö för sköra äldre Ingen ska behöva stå i kö för att få komma hem, 6000 kronor per vårddygn Möjligheterna att bedriva god och säker vård i hemmet har förbättrats Primärvården/öppenvården ska bli en dirigent för samverkan och säkra den fortsatta vården utanför sjukhuset Kalmar län har kommit långt, en gemensam överenskommelse, som bygger på tillit och samverkan mellan kommuner och landstinget. Det finns i lagen en hög ambition gällande samverkan, vilket vi i länet arbetar för. Lagens syfte: främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar I överenskommelsen finns en framtagen modell mellan kommunerna och landstinget för ekonomisk ersättning gällande utskrivningsklara personer som blir kvar på sjukhuset. Fokus är på att lösa uppgiften. Ibland är det platsbrist på kommunernas korttidsboenden. Samverkan kring detta är en klok idé. Frågan skickas vidare till socialcheferna. Vinster Ett smidigt flöde genom vården för sårbara personer Bättre information och ökad delaktighet för patienter Minskat behov av vård på sjukhus för målgruppen Vårdplatser kan frigöras för dem som bäst behöver dem Bättre samtalsklimat och minskad irritation mellan sjukhus, vårdcentraler och kommunal vård Bättre arbetsmiljö Nämnden ger kansliet i uppdrag att ta fram en skrivelse till Socialdepartementet angående de ökande kostnaderna inom LSS för länets räkning. Nämnden beslutar vidare att frågan om samverkan kring platser på korttidsboende ska lyftas med socialcheferna och socialnämndsordförandena den 19 maj.

Protokoll 28 24 Skrivelse från Landstingets medborgarutskott angående politiska ungdomsförbund Föredragande: Jonas Hellberg och Madeleine Rosenqvist Jonas och Madeleine presenterar sig. Medborgarutskottet ligger under landstingsfullmäktige. Bakgrunden till ärendet är egentligen frågan om hur det står till i vår demokrati? Hur kan vi hjälpa ungdomsförbunden att växa i antalet medlemmar? Det finns idag cirka 1600 politiska uppdrag i vårt län. Enligt Ungdomsbarometern har 63% av landets unga inget förtroende för våra politiker. Ungdomsbarometern visar däremot att fler är intresserade av politik och samhällsfrågor. Vi måste se till att de kanaliseras in i politiken. Ungdomsförbunden och föreningen Kumulus var hösten 2016 inbjudna på ett av medborgarutskottets möten för att diskutera deras situation och syn. Ungdomsförbunden vittnar om skolan som en av deras viktigaste arenor för att nå nya medlemmar. De menar att det i vissa fall är svårt att få tillstånd att informera på skolorna mellan valen. Det behöver inte vara på lektionstid utan kan handla om informationsbord. Diskussion i nämnden Det finns ett brett stöd för att ge de politiska partierna möjlighet att informera om sin verksamhet i skolan. Förändringar sker bäst genom politiskt engagemang. Vi bör ha ett policybeslut i kommunerna kring detta. En lokal överenskommelse bör göras med enkla regler och rutiner så att det blir likadant i hela länet. Det är ett bra förslag och diskussion bör ske med barn- och utbildningscheferna i kommunerna. Frågan om det ska gälla alla partier lyfts. Orsaken till att det har stramats åt är bland annat att de främlingsfientliga partierna ofta ville få tillträde. Det är viktigt att de som stökar inte stänger dörren för andra partier. Om partierna missköter detta blir det troligen självsanerande då tillträde kommer att nekas dem som inte sköter sig. Det är extra viktigt att detta blir av eftersom det inte är så många kommuner som har fungerande ungdomsråd. Nämnden beslutar att ställa sig bakom utskickat förslag som innebär att: Vi uppmanar länets kommuner att ha en generös och öppen attityd gentemot de politiska ungdomsförbunden. Vi ser det som demokratiskt viktigt att ungdomsförbunden vart och ett lätt kan ges tillträde till korridorer/uppehållsrum, givetvis efter kontakt och avstämning med skolledning. Vi önskar att de politiska ungdomsförbunden tillsammans med kommunens respektive högstadie- och gymnasierektorer tar fram några enkla förhållningsregler som garanterar att undervisningen inte störs och att en god ordning på skolorna garanteras vid besöken.

Protokoll 29 Detta beslut skickas tillsammans med medborgarutskottets skrivelse till kommunerna. 25 Kommunförbund Föredragande: Tomas Kronståhl Tomas föreslår att nämnden har en längre diskussion om kommunförbundet, dess innehåll och verksamhet på nästa möte och att Annette Andersson - Kalmar och Carolina Leijonram -Vimmerby, som leder utredningen bjuds in till mötet. Han föreslår även att kommunförbundets säte är Kommunernas hus på Nygatan 34 i Kalmar från och med januari 2019 och tills vidare. Nämnden beslutar i enlighet med ovanstående förslag. 26 AV-Media Återkoppling av digitalt kompetenscentrum utifrån Regional Digital Agenda/Kompetens Föredragande: Johan Engdahl via länk Bakgrund Mikael Anderssons utredning inom ramen för den regionala, digitala agendan inom området kompetens föreslår att ett IT-pedagogiskt kompetenscentrum inrättas. Centret föreslås etableras genom att AV-media får ett breddat uppdrag som täcker de områden man inte arbetar inom idag. De områden som det breddade uppdraget ska innefatta är främst: Omvärldsbevakning och strategisk utveckling av IKT-pedagogik Samordning av utveckling vid skolor inom regionen Direkt stöd till skolledare och ledning inom grund- och gymnasieskola Fastställa rekommendationer till standarder inom regionen Fortbildning av pedagoger Av effektivitetsskäl föreslås kompetenscentret koncentrera sitt stöd till grund- och gymnasieskolor inom regionen. De vuxenutbildningsorganisationer som vill ta del av stödet från centret bör vara välkomna, men särskilda anpassningar till vuxenutbildningen bör inte göras.

Protokoll 30 Resurser och finansiering En gemensam bedömning av AV-media och utredningen är att ett breddat uppdrag enligt ovan skulle kräva en förstärkning av AV-media med två heltidstjänster. Båda tjänsterna är att anse som kvalificerade med hög kompetens inom IKT-området. Den ena tjänsten bör ha god kännedom om strategisk utveckling av IT-pedagogik medan den andra bör ha god kännedom rörande de system som styr skolans verksamhet och de uppgifter som rör ledningen av skolor. Merkostnaden för AV-media för en utökning av uppdraget, inkluderande två tjänster och en verksamhetsbudget motsvarande uppdraget bedöms till 1,7 miljoner kronor. I dagsläget finansieras AV-media genom en tilldelning av 0,07% av skattekronan i regionen. Det innebär att AV-media är helt finansierat av offentliga medel. Förslaget i utredningen innebar en temporär höjning till 0,08% av skattekronan under en treårsperiod för att inrätta det IT-pedagogiska centrat. Faktorer: Utredningen. Önskemålen att inrätta kompetenscentrum var tydliga i utredningen. Ekonomi. Eftersom varje kommun måste fatta ett eget beslut i frågan om höjs medlemsavgift så är risken ganska hög att frågan om utvecklandet av AV-Media till ett regionalt digital kompetenscentrum går i stå eller att det skapar en obalans då vissa kommuner är för och bör ta del av tjänsten och andra inte. Detta skulle inte gynna verksamheten. Kommunförbundsbildningen. Att äska extra medel i ett läge då det nya kommunförbundet ännu inte fått sin form och totala innehåll är kan försena och komplicera utvecklandet av kompetenscentrum inom AV-Media. Personalrörelse. I samband med att det finns kommande pensionsavgångar och samt visstidsanställningar som löper ut så finns det ett visst handlingsutrymme på personalsidan för en den lösning som senare presenteras. Förslag på Nationell IT-strategi för skolan samt nya läroplaner ökar kraven på skolorna kring utveckling av den digitala användningen och kompetensen i länet skolor Förslag Johan presenterar ett lösningsförslag som innebär att med en kombination av förändrad rollfördelning, prioriteringar samt en utifrån utredningen anpassad kravprofil vid nyrekryteringar, så går det att inrätta en tjänst som skolutvecklare inom digitalisering under 2017 och en tjänst av mer systemteknisk karaktär under 2018. Dessa båda kan bidra på ett positivt sätt i olika processer för skolornas digitala utveckling. Johans slutsats är alltså att det går att utveckla kompetenscentrumet inom dagens befintliga ekonomiska ramar utan att göra större avkall på AV-medias grunduppdrag. Johan presenterade följande konsekvenser och målsättningar utifrån förslaget:

Protokoll 31 Bättre samordnat stöd till pedagogisk digital utveckling i länets skolor Tydligare och närmare stöd till skolledare än idag Kräver en del nya arbetsformer Sammantaget billigare för kommunerna än tidigare förslag Risk att det kan blir viss extra överlappningskostnad under något år i början Högre sammanlagd formell kompetens ökar personalkostnaderna Vi bör så småningom bör se över uppdragsbeskrivningen Fungerar och bör ske nu Johans bedömning är att detta är den bästa lösningen i nuläget. AV-Medias uppdragsbeskrivning bör ses över. Tas till RFs styrelse och AU i samband med revideringen av den Regionala digitala agendan. Nämnden tar informationen till protokollet och beslutar i enlighet med Johans förslag. 27 Brottsofferjouren Föredragande: Inger Erlandsson Inger deltar på dagens möte för att informera om Brottsofferjourens verksamhet och att de vill teckna ett avtal om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med kommunerna. Hon ber att få återkomma på nämndens möte i augusti för att informera mer om vad ett sådant IOP-avtal konkret kan innehålla. Brottsofferjouren startade 1984 i Södertälje med syfte att erbjuda rehabilitering av brottsoffer. I Kalmar startade verksamheten 1988 och då handlade det om vittnesstöd, stöd till människor som vittnar i tingsrätten. De finns på nationell och lokal nivå och nu sluts IOP-avtal mellan Brottsofferjouren och kommuner runt om i Sverige. Jourens arbetsuppgifter Information om brottsoffrets rättigheter Emotionellt stöd och praktisk vägledning Förmedla kontakt med myndigheter och försäkringsbolag Stöd och information inför, under och efter rättegång Hänvisa till hjälp från expertis av social, juridisk, psykologisk eller medicinsk art Misshandel, ofredande och olaga hot är de vanligast förekommande brotten som Brottsofferjouren behandlar. 64% av brottsoffren är kvinnor och relationsbrott står för merparten av deras ärenden. De arbetar med volontärer som utbildas.

Protokoll 32 Finansiering av verksamheten sker via kommunerna, landstinget, tingsrätten, medlemskap, gåvor, kollekt, sponsorer samt styrelse och stödpersoner som arbetar ideellt. Nämnden uttrycker att de bör bli bättre på att marknadsföra sin verksamhet. En höjning från 2-3 kronor för kommunerna är aktuell, information har skickats till kommunerna om detta. Nämnden tar informationen till protokollet. 28 Samordningsförbundet Ägardialog Mötet avbryts för ägardialog med Samordningsförbundet. Särskilt protokoll för detta möte finns. I samband med ägardialogen avtackas den avgående förbundschefen Hans Eriksson med blommor och choklad. Joakim Ivarsson tar nu över som chef för samordningsförbundet. 29 Övriga frågor a) Tillgänglighet Frågan om statusen för arbetet med tillgänglighetsfrågor och tillgänglighetsguiden ställs. Presidierna med funktionshinderrådet träffades igår och har många frågor som de vill lyfta med PKN. Ambitionsnivån är hög just nu. Den nämnda Tillgänglighetsguiden blev en del i besöksnäringsprojektet som avrapporterades till nämnden i juni förra året. Det upplevs som att detta blev både väldigt omfattande och ändå smalt i den bemärkelsen att det endast omfattade besöksnäringen. Frågan om samordning och samverkan i länet lyftes regionalt redan för 4 år sedan och det går för sakta - det är viktigt att tydliggöra vem som gör vad i arbetet med ökad tillgänglighet. En samordning i länet behövs och Regionförbundet bjuder in funktionshinderråden den 30 maj för att bland annat diskutera vad som är aktuellt i varje kommun. Avrapportering sker på nästa nämndssammanträde i augusti. b) Aktieköp i Inera Kommunerna har erbjudits att köpa aktier i Inera som hanterar tjänster kopplade till digitaliseringen av det offentliga Sverige och ägs av SKL. Erbjudandet har handlat om tio aktier per kommun och samtliga kommuner uppges ha antagit erbjudandet.

Protokoll 33 c) ESF-ansökan arbetsmarknadsenheterna Arbetsmarknadsenheterna i länet önskar gå samman och gör en ESF-ansökan om ökad samverkan för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Ansökan ska vara ESF tillhanda den 15 juni. Projektet ska innefatta insatser som stärker flickor och pojkar, kvinnor och män som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden och bidra till förbättrade strukturer samt täta kontakter med arbetsgivare för snabbare vägar in på arbetsmarknaden. Målgrupp för ansökan kommer i första hand att vara unga i åldrarna 19-24 och nyanlända. Ramverk för utlysningen är att insatserna ska; Utformas med hög grad av individanpassning Kompetensutveckla o stärka individen Motivera deltagarna till arbete o utbildning för att komma närmare arbetsmarknaden Ge samordnat stöd till de individer som behöver arbetsinriktad rehabilitering som skall leda till egen försörjning Öka tillgång till jobbrelaterade nätverk för att exempelvis stärka utrikes föddas situation på arbetsmarknaden Diskussion i nämnden Viktigt att vi inte skapar nya organisationer som vi redan har, att det bygger på de lokala behoven och att Arbetsförmedlingen involveras och ställer sig bakom en ansökan. PKN stödjer att Regionförbundet tar ansvar för att en ansökan skrivs och skickas in. d) IKO (Integration, Kompetens, Organisation) Vi blir fler Lotta ger en kort återkoppling av IKO Vi blir fler i Kalmar län där en ledningsgrupp bildats och under två dagar startat upp projektet som nu har goda förutsättningar att bli till stor nytta för deltagande aktörer: Projektägare: Regionförbundet Kalmar län Aktörer: Kalmar kommun Västerviks kommun Landstinget i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län/ Integrationsrådet Samordningsförbundet Regionbiblioteket Samarbetspartners är: Linnéuniversitetet Kalmar läns museum

Protokoll 34 Rädda Barnen, Kalmar län Fryshuset, Kalmar län Budget: 12,8 miljoner Just nu görs en inventering av vad varje grupp ska erbjudas i form av kompetenshöjande insatser. En uppstartande konferens för projektet hålls den 1 september som också vänder sig till politiker med ansvar för frågorna i; Regionförbundet Kalmar kommun Västerviks kommun Landstinget Samordningsförbundet Kalmar läns museum Tomas Kronståhl Lars Rosander Cilla Ilhammar ordförande justerare sekreterare