0 Socialombudsmannens utredning om verksamhetsåret 2015 till Vasa stadsstyrelse och avtalskommunerna Vasa stad Katarina Norrgård Socialombudsman
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KLIENTLAGEN INOM SOCIALVÅRDEN SAMT SOCIALOMBUDSMANNAVERKSAMHETEN 2 Klientlagen inom socialvården 2 Ordnande av socialombudsmannaverksamheten 3 Uppgörande av redogörelsen och statistikföring 3 Klienternas kontakttaganden statistikförs som klienthändelser 3 SOCIALOMBUDSMANNENS VERKSAMHET 4 Kontakter kommunvis 4 Fördelningen av kontakttagandet mellan Vasa och de övriga kommunerna 4 Kontakter enligt kontakttagare 5 Språkfördelningen för kontakterna 6 Offentlig/privat service 6 Kontakter enligt uppgiftsområden 7 Kontakttagandets karaktär 7 Orsaker till kontakttagande 8 Klagomål 8 EN DEL ÄRENDEN SOM LYFTS FRAM VID KONTAKTTAGNINGARNA 9 SOCIALOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER 9 SÖKANDE AV ÄNDRING 10 För klienterna är det viktigt med beslut som går att överklaga 10 ARBETSTAGARRESURSER 11 ANMÄRKNINGAR OCH KLAGOMÅL 11 Anmärkningar 11 Klagomål 11 Behandlingen av anmärkningar och klagomål specificeras 11 Avslutningsvis 13 TACK! 13 BILAGOR 14-15
KLIENTLAGEN INOM SOCIALVÅRDEN SAMT SOCIALOMBUDSMANNAVERKSAMHETEN Klientlagen inom socialvården 2 Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), allmänt klientlagen, inkluderar de centrala principerna för klientens rättsskydd, bemötande och deltagande. Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården trädde i kraft 1.1.2001. Syftet med lagen är att främja klientmedverkan och förtroendefulla klientrelationer samt klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården. I lagen behandlas klientens rättigheter och skyldigheter, sekretess, tystnadsplikt och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter inom socialvården. Enligt klientlagen bör man åt klienten så tydligt och förståeligt som möjligt berätta om dennes rättigheter och skyldigheter. De olika service- och åtgärdsalternativen samt deras verkningar och alla faktorer som inverkar i klientens ärende bör redogöras för klienten. Klienten har alltid rätt att få ett skriftligt beslut i sitt ärende, ifall denne har gjort sin ansökan skriftligen eller ifall denne ber om att få beslutet skriftligen. Ett skriftligt beslut är viktigt med tanke på rättsskyddet, eftersom det i beslutet alltid bör antecknas motiveringar till lösningen. Beslutet bör alltid tillkännages klienten och samtidigt bör man ge klienten instruktionerna för sökande om ändring i beslutet. Klientlagen tillämpas i samtlig socialvård som ordnas av myndigheterna och även i privat tillhandahållen socialservice. Syftet med lagen är att trygga klientens rätt till en god service och ett gott bemötande inom socialvården samt att effektivera klientens delaktighet och självbestämmanderätt samt öka på förtroendefullheten ifråga om klientförhållandet. 4 i klientlagen inkluderar bestämmelser om klientens rätt till en god socialvård utan diskriminering. Målet med klientläagen är även att förverkliga de bestämmelser i grundlagen, som berör rätt till liv, socialskydd och den offentliga maktens allmänna uppgift att trygga grundrättigheterna och människliga rättigheterna. I klientlagen fastställs inte klientens rätt till att få olika former av service och förmåner. Om dessa fastställs separat i allmän- och speciallagstiftningen om socialvården. Klienten bör ansöka om service och förmåner. Med socialvård avses socialservice, utkomststöd, socialbidrag, social kredit samt de funktioner som ingår däri och vars syfte är att främja och upprätthålla den sociala tryggheten och funktionsförmågan hos en enskild person, hos familjer samt hos gemenskaper. Den speciallagstiftning som ligger nära till socialvården å sin sida styr funktionerna inom t.ex. handikappservicen, omsorgen för funktionshindrade och barnskyddet. Ordnandet av socialvården skall basera sig på ett av myndigheterna fattat beslut. Socialombudsmannens uppgifter fördelar sig i direkt klientarbete och i informerings- samt påverkansarbete. Målet med socialombudsmannasystemet är att ge klienterna inom socialvården rådgivning och handledning i klientskapet. Enligt 24 i klientlagen inom socialvården bör varje kommun utnämna en socialombudsman, som kan vara gemensam för flera kommuner. Enligt 24 i klientlagen inom socialvården är socialombudsmannens uppgift att: 1. ge klienterna råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen 2. rådgiva och vid behov hjälpa klienten att göra det klagomål som avses i 23 i klientlagen 3. informera om klientens rättigheter och även i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda 4. följa utvecklingen av klientens rättigheter och ställning i kommunen samt årligen ge en utredning om detta till kommunstyrelsen. Ombudet rådgiver och handleder bl.a. i rättsskyddsfrågor och frågor om förfarandemetoder. Ombudet har ingen beslutanderätt och kan inte ändra på myndigheternas beslut. Omprövning av
3 beslut kan ansökas genom begäran om omprövning och klagomålsförfarande. Med klientens tillstånd kan ombudet utreda frågan med de anställda för att lösa klientens situation. Vid behov sänds klienterna vidare för att söka rättshjälp. Socialombudsmannens uppgift har huvudsakligen fokuserats på arbete med enskilda klienter och utredande av de olägenheter klienterna framfört. Ombudsmannens uppgift är att även på allmän nivå följa upp och påverka främjandet av klienternas rättigheter och ställning inom området, bl.a. genom en årlig utredning. Ordnande av socialombudsmannaverksamheten År 2015 har Katarina Norrgård fungerat som socialombudsman för socialservicen i Vasa samt avtalskommunerna. Fr.o.m. 1.10.2014 är socialombudsmannen anträffbar varje vardag kl. 8 14 enligt lågtröskelprincipen". År 2015 betjänade socialombudsmannen i Vasa invånarna i Vasa, Korsholm, Kurikka, Närpes, Laihela, Kristinestad, Vörå, Malax, Storkyro, Korsnäs och Kaskö. Invånarantalet i hela serviceområdet var 145 746 (31.12.2015). Socialombudsmannen finns tillgänglig under på förhand överenskomna tider och platsen är Vasa stads social- och hälsosektor, Krutkällarvägen 4. Den huvudsakliga verksamhetsformen är rådgivning per telefon. Vid behov kan klienten och socialombudsmannen ordna en träff eller på klientens begäran kan socialombudsmannen delta i klientdiskussioner. Klientbesök ordnas vid behov även i de övriga kommunerna. Uppgörande av redogörelsen och statistikföring Socialombudsmannens rapport från år 2015 baserar sig på klienternas kontakttagningar och de åtgärder som berör dessa samt på de från Regionförvaltningsverket erhållna uppgifterna och i även andra ärenden som framkommit under verksamheten. I utredningen berättas först om den lagstiftning som styr socialombudsmannaverksamheten och socialombudsmannens uppgifter. Rapporteringsdelen består av de kontakttagningar som gjorts till socialombudsmannen. Vid statistikföringen har som underlag använts SAM-blanketten, som utnyttjas nationellt och som har utvecklats genom Tammerfors social- och patientombuds 2,5-åriga statistikföringsprojekt under ledning av SHM. Blanketten finns som bilaga nr 2. Klienternas kontakttaganden statistikförs som klienthändelser Klienternas kontakttaganden statistikförs som klienthändelser. Fallet kan vara en kontakttagning, där klienten samtidigt får svar på sina frågor. Det kan även inkludera flera kontakter och utredning av ärendet. Fallet är öppet så länge som det är oavslutat eller så länge det behandlas eller sköts. Skötandet av klientens ärende antecknas som ett fall, oberoende av hur många kontakter utredandet av ärendet förutsätter. I ett fall kan det ingå utredningsarbete som varar flera dagar och i vilket det ingår flera kontakttagningar (även från olika instanser). Klientfallet stängs då klienten exempelvis fått tillräckliga svar på sina frågor, klienten har hjälpts i att uppgöra ett klagomål eller givits hjälp i tillämpandet av metoderna att begära omprövning, klienten har sänts vidare eller man på annat sätt slutfört åtgärderna i klientens ärende. Samma klient kan senare ta kontakt i samma eller något annat ärende. Ifall klienten framför något nytt ärende som skall utredas i fråga om ärendet alternativt ett helt nytt problem, bör ett nytt klientfall öppnas för det. Till exempel: Om kontakttagaren på samma gång hör sig för om,
4 eller klagar över två olika verksamhetsområden inom socialvården (t.ex. barnskydd och utkomststöd), behandlas de som två olika ärendehändelser. SOCIALOMBUDSMANNENS VERKSAMHET Kontakter kommunvis Under år 2015 skötte socialombudet sammanlagt 204 ärendehelheter. År 2014 var mängden ärendehelheter 121. Mängden kontakttagningar är alltså högre än under föregående år. Mängden skötta ärendehelheter steg med 68,6 % på årsnivå. Mängden kontakttagningar ökade och även i innehållet har det skett väsentliga förändringar. Mest kontakter togs från Vasa. Mängden kontakttagningar minskade i fråga om Malax och ökade märkbart i fråga om Korsholm, Närpes och Laihela. Invånarantalet i kommunerna 31.12.2015 Vasa 67647 Storkyro 4789 Kaskö 1285 Korsnäs 2200 Kristinestad 6803 Kurikka 13961 Laihela 8093 Malax 5549 Korsholm 19313 Närpes 9392 Vörå 6714 Totalt 145 746 Fördelningen av kontakttagandet mellan Vasa och de övriga kommunerna Kontakterna fördelar sig enligt följande mellan Vasa och de övriga kommunerna: Vaasa 100 (49 %) och övriga kommuner 104 (51 %). Mängden kontakttaganden i Vasa och de övriga kommunerna Vasa 100 Storkyro 6 Kaskö 10 Korsnäs 1 Kristinestad 3 Kurikka 3 Laihela 23 Malax 7 Korsholm 24 Närpes 24 Vörå 3 Totalt 204
5 Vaasa Närpiö Mustasaari Laihia Kaskinen Maalahti Isokyrö Vöyri Kurikka Kristiinankaupunki Korsnäs 0 20 40 60 80 100 120 I de kontakter som kommit från kommuner utanför verksamhetsområdet lyssnar socialombudsmannen till kontakttagarens budskap, men hänvisar honom eller henne därefter att ta kontakt med den egna kommunens socialombudsman. Två gånger togs det kontakt från utomstående områden. Kontakter enligt kontakttagare Klientlagen tillämpas för såväl kommunens egen socialvårdsservice som för privat socialvård. Även sådan service, om vilken kommunen gjort köpserviceavtal eller i vilken klienten ingått avtal med en privat serviceproducent omfattas av klientlagen. Vid sidan om de personer som använder kommunal och privat socialservice är socialombudsmannens klienter representanter för klienterna, kommunalt anställda, kommunala organ samt privata serviceproducenter. I ärendehanteringstalen inkluderas även de ärenden som kommit från personalen. I de flesta fall har kontakttagaren varit antingen klienten själv eller en representant för denna. Representanten har för det mesta varit en nära anhörig. Kontakttagare Klient inom socialvården 145 Representant/annan 38 Personal 21 Totalt 204 10,3% 18,6% Sosiaalihuollon asiakas Edustaja/muu 71,1% Henkilöstö
Språkfördelningen för kontakterna 6 Språkfördelningen vid kontakttagandena var år 2015 finska 73,5 %, svenska 26,5 % och övriga språk 0 %. Språk finska 150 svenska 54 samiska 0 engelska 0 Annat/ingen kännedom 0 Totalt 204 Muut kielet 0,0% Ruotsi 26,5% Suomi 73,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Offentlig/privat service Kontakt togs från alla kommuner, främst gällande kommunens egenproducerade service. År 2015 gällde 84 % av kontakttagandena kommunernas egen socialservice och 16 % annan service. Offentlig/privat service Kommunens egen socialservice 171 Samkommuns eller motsvarandes socialservice 0 Privat socialservice som kommunal köpservice 25 Privat socialservice 0 Annat/ingen kännedom 8 Totalt 204
7 Kontakter enligt uppgiftsområden Sett enligt sektorer ser kontakttagningarna inte lika ut som under tidigare år. Mest kontakt togs fortfarande ifråga om utkomststödet och barnskyddet. Kontakttagningar i fråga om familjeärenden ökade märkbart. År 2015 kontaktades socialombudsmannen 27 gånger i fråga om familjeärenden, då motsvarande antal kontakter var 8 under år 2014. Utkomststödets andel i ärendehändelserna är störst, men andelen har minskat år för år. Under år 2015 berörde 25 % av alla kontakttaganden ärendehändelser inom utkomststöd. Kontakttagningar som berör utkomststöd förekommer naturligt mest, eftersom beslut om utkomststöd fattas i riklig mängd i kommunerna. Näst flest kontakter togs i fråga om barnskyddsärenden. Barnskyddsärendena var det uppgiftsområde som stod för tredje flest kontakttaganden. Familjeärenden inkluderar rådgivning i fråga om omsorg, umgängesrätt, underhålls- och faderskapsärenden samt adoptionsrådgivning i fråga om ett barn. I kategorin övrig service ingår bl.a. FPA:s förmåner, hälso- och sjukvården, utsökning, skuldrådgivning eller intressebevakning. 12,5 % av kontakttagningarna ingick inte direkt i socialombudsmannens arbetsfält. Dessa kontakttagningar berörde till största delen FPA:s service och patientombudsmannens ärenden. Enligt situation strävade man dock till att i mån av möjlighet hjälpa klienterna även i dessa ärenden och åtminstone hänvisa dem vidare för att få korrekt service. Det framkom även tydligt att det förväntades att socialombudsmannen skulle utföra grundläggande socialarbete. Uppgiftsområden enligt kontakttaganden Utkomststöd 51 Handikappservicen 24 Barnskydd 49 Service för äldre 7 Vården av funktionshindrade 0 Stöd för närståendevård 1 Familjeärenden 27 Hemservice (hemvård) 4 Missbrukarvården 8 Barndagvården 4 Socialarbete 3 Annan service 26 Totalt 204 Kontakttagandets karaktär 49,5 % av ärendehändelserna var av frågande karaktär. I 50,5 % av fallen var klienterna t.ex. missnöjda med de beslut de fått, bemötandet de fått, servicen eller förfarandet i ärendehandteringen. Kontakttagandets karaktär Förfrågan 101 Missnöje 103 Totalt 204
Orsaker till kontakttagande 8 I huvudsak kontaktas socialombudsmannen då klienten är missnöjd med socialvårdsservicen. De huvudsakliga orsakerna till kontakttaganden var servicegenomförandet och beslut. Efter det kom kontakttaganden i fråga om allmänt informationsbehov, köande, behandlingstider och bemötande. Kontakttaganden som berör förfarande har bestått som huvudsaklig orsak till kontakttagande. Med förfarande avses de i förvaltningslagen uppställda kraven på anhängiggörande, behandling och utredande av ärende, hörande, beslutsfattande och delgivning samt rådgivning. Problem som ansluter sig till bemötande och förfarande kan man påverka med gott förmansarbete. Orsaker till kontakttagande Beslut/avtal 84 Kö- och behandlingstid 21 Anträffbarhet per telefon 16 Genomförandet av servicen 103 Bemötande 19 Sekretess 3 Betalningsärenden och skadeersättning 4 Självbestämmanderätt 4 Allmänt informationsbehov om socialservicen 27 Annan orsak 0 Totalt 281 Klagomål Utöver socialombudsmannens statistik har till utredningen anslutits antalet klagomål som år 2015 behandlats på regionförvaltningsverket. Klagomål regionförvaltningsverket Vasa 15 Korsholm 0 Kurikka 1 Närpes 1 Laihela 0 Kristinestad 1 Vörå 0 Malax 2 Storkyro 0 Korsnäs 0 Kaskö 0 Totalt 20
9 EN DEL ÄRENDEN SOM LYFTS FRAM VID KONTAKTTAGNINGARNA Om utkomststöd bestäms i lagen om utkomststöd (1412/1997). Enligt denna bör klienten få ett beslut om utkomststöd inom 7 vardagar och i brådskande ärenden under samma vardag eller senast därpå följande vardag. År 2015 var klientärendena som berörde utkomststödet sammanlagt 51 till antalet. Detta är 25 % av alla klientärenden inom socialombudsmannens verksamhetsområde. Klienterna har inte alltid upplevt att de fått den handledning och rådgivning som de behöver i fråga om utkomststödsärenden. I klienternas kontakttaganden kommer det fram att de anställdas anträffbarhet är besvärligt och att det tar länge att svara på kontakttagandena. Ringbud som lämnats per telefon eller i svarare har inte alltid vidareförmedlats. Därtill försvårar rotationen av anställda ofta situationerna. Ifall de anställda inte nås eller de inte hinner rådgiva klienten, söker klienten hjälp från bl.a. socialombudsmannen. Näst och tredje mest kontakter togs i fråga om missnöje med barnskyddets eller den familjerättsliga enhetens sätt att agera. I fråga om barnskydds- och de familjerättsliga ärendena kontaktades socialombudsmannen 76 gånger. I fråga om barnskydd togs kontakt 49 gånger och familjerättsliga ärenden 27 gånger. Största delen av kontakttagningarna berörde den allmänna rådgivningen. Kontakttagarna önskade t.ex. be om information i fråga om hur man skall agera vid separationstillstånd i fråga om barnomsorg och underhåll. Missnöje väcktes i samband med att servicen var långsam eller vid misstanke om att bemötandet inte är jämlikt jämtemot bägge föräldrar. I fråga om barnatillsyningsmannens arbete berörde kontakttagandena oftast jämlik behandling och att man upplevde att de ärenden som antecknats i omständighetsutredningen var fel. Då kommunen skaffar service från privata serviceproducenter bör kommunen försäkra sig om att den service som skaffas motsvarar den nivå som förutsätts av en motsvarande kommunal aktör. Lagen om privat socialservice trädde i kraft 1.10.2011/922. Enligt denna lag bör privata serviceproducenter ha ett egenkontrollsystem för att garantera kvaliteten på verksamheten. Genom egenkontrollen är det meningen att bekräfta serviceproducentens skyldighet att på eget initiativ sköta om servicekvaliteten som erbjuds åt klienterna samt att effektivera handledningen och rådgivningen som primära tillsynsmetoder. I tillägg till egenkontrollen övervakar såväl regionförvaltningsverken samt kommunerna de privata serviceproducenterna. Lagstiftningen har för kommunerna medfört allt fler skyldigheter att ha tillsyn över privata serviceproducenter. SOCIALOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Den vanligaste åtgärden var rådgivning. Utredande av ärenden med myndighetskontakter var den näst vanligaste åtgärden. Tredje mest behövdes stöd i samband med begäran om omprövning och att göra anmärkningar samt i rådgivningen. Övriga åtgärder var anmärkningsrådgivning, påverkningsverksamhet och andra åtgärder. Socialombudsmannens åtgärder Rådgivning 173 Rådgivning om anmärkningar 19 Rådgivning om begäran om omprövning 14 Rådgivning om klagomål 12 Övrig rådgivning om rättsskydd 10
Stöd vid framställande av anmärkning 7 Stöd vid begäran om omprövning 9 Stöd vid framställande av klagomål 7 Utredning 49 Medling 12 Påverkansverksamhet 0 Annan åtgärd 0 Totalt 312 10 Socialombudsmannens verksamhet är i huvudsak utredning av ärenden som beror på klienternas rådgivningsbehov eller otillfredsställelse antingen per telefon eller i form av klientbesök. I en del av fallen blir klientens ärende utrett vid den första telefonkontakten med socialombudsmannen. En del av kontakterna kräver igen flera dagars arbete och mer omfattande utredning samt kontakttagande och träffande av många olika myndigheter. Då missförhållanden och brister upptäcks strävar socialombudsmannen till att först föra ärendet till kommunens beslutsfattare för kännedom och lösa ärendet internt inom kommunen. Vid behov kan socialombudsmannen vara i kontakt med tillsynsmyndigheter. SÖKANDE AV ÄNDRING För klienterna är det viktigt med beslut som går att överklaga Med tanke på klienternas rättigheter är det viktigt att det i alla kommuner finns en tillräcklig mängd anställda som uppfyller de behörighetsvillkor som ställs för fackmän inom socialvården och att rotationen bland de anställda inte är för stor. Rekryteringen till socialväsendets uppgifter är inte lätt. Socialvårdens klienter är ofta mycket medvetna om sina rättigheter, men lagstiftningen inom socialvården är komplicerad ur klienternas synvinkel. Jag anser det viktigt att klienterna informeras omsorgsfullt i fråga om grunderna för besluten såväl skriftligt som muntligt, så att oklarheter inte återstår. Enligt klientlagen bör man åt klienten så tydligt och förståeligt som möjligt berätta om dennes rättigheter och skyldigheter. Enligt 6 i klientlagen inom socialvården ska ordnandet av socialvård basera sig på ett myndighetsbeslut. Med detta har man velat betona myndighetens skyldighet till beslutsfattande, då klienten ansöker om socialvårdsservice. Speciellt betydelsefullt är det då när klienten inte får en sådan service eller förmån som han eller hon har ansökt om. Då man ger klienterna ett negativt beslut, bör detta motiveras enligt förvaltningslagen. Klienten har alltid rätt att få ett skriftligt beslut i sitt ärende, ifall denne har gjort sin ansökan skriftligen eller ifall denne ber om att få beslutet skriftligen. Ett skriftligt beslut är viktigt med tanke på rättsskyddet, eftersom det i beslutet alltid bör antecknas motiveringar till lösningen. Beslutet bör alltid tillkännages klienten och samtidigt bör man ge klienten instruktionerna för sökande om ändring i beslutet.
ARBETSTAGARRESURSER 11 I synnerhet inom socialarbetet är det fortfarande svårt att tillsätta socialarbetartjänster som blir lediga. Socialombudsmannen fäster uppmärksamheten på att resurserna inom socialvården ska tryggas även under exceptionella förhållanden. ANMÄRKNINGAR OCH KLAGOMÅL Anmärkningar Enligt klientlagen har klienten rätt att framställa en anmärkning till en ansvarsperson för en verksamhetsenhet eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården om klienten är missnöjd med den faktiska verksamheten vid genomförande av socialvård. Faktisk verksamhet innebär bemötande och förfarande i verksamheten. Enligt regeringens proposition ska ett svar på anmärkningen ges inom en rimlig tid från inlämnandet. En rimlig svarstid kan enligt socialoch hälsovårdsministeriet anses vara en månad. Klienterna gör i slutändan inte särdeles ofta anmärkningar, utan vänder sig hellre till regionförvaltningsverket genom klagomål. Som dåligt bemötande och förfarande upplevs bland annat nedsättande inställning, attityder, långa behandlingstider och bristfällig rådgivning. Klagomål Framställandet av en anmärkning påverkar inte klientens rätt att klaga i sitt ärende till de myndigheter som övervakar socialvården. Regionförvaltningsverket leder och övervakar på sitt område såväl den kommunala socialvårdens verksamhet som privat socialservice. Till regionförvaltningsverket, som fungerar som övervakande myndighet, kan man inlämna klagomål som gäller övervakning underkastad verksamhet. Riksdagens justitieombudsman övervakar nationellt att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och uppfyller sina skyldigheter. Utöver myndigheterna och tjänstemännen hör under dennas tillsyn även andra som sköter offentliga uppgifter. I sitt arbete följer justitieombudsmannen speciellt med att en god förvaltning samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna verkställs. Till justitieombudsmannen kan klagomål inlämnas i ett ärende som är underställt ombudsmannens övervakning. Behandlingen av anmärkningar och klagomål specificeras Enligt 23 a i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården kan tillsynsmyndigheten utvärdera ifall ett ärende som startats som klagomål är ändamålsenligt att behandla som anmärkning. I detta fall överförs ärendet till verksamhetsenheten i fråga eller för behandling av den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården. Detta ger verksamhetsenheten möjligheten att snabbt reagera på det förfarande eller den verksamhet som kräver korrigering och även i övrigt ge en bättre chans att övervaka den egna verksamheten. I fråga om överförande av klagomålsärende till att behandlas som anmärkning meddelas detta åt den person som gjort klagomålet. Specificeringarna berör såväl den privata som den offentliga sektorn. Ändringen är att tillsynsmyndigheten, dvs. tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket kunde överföra klagomål gjorda åt dem för att först
12 behandlas som en anmärkning vid verksamhetsenheten. Syftet med ändringen är att effektivera myndighetsarbetet och förbättra människornas rättsskydd. I övrigt sporras det till att ärendena skulle behandlas i den verksamhetsenhet, mot vilken klientens klagan har riktat sig. Detta ger verksamhetsenheten en möjlighet att även själv bättre hålla ett öga på kvaliteten i sin verksamhet. En anmärkning kan även göras muntligt, men svaret borde alltid ges skriftligt. Verksamhetsenheterna borde aktivt meddela klienterna om användningen av anmärkningsförfarandet. Uppgörandet av anmärkningen borde vara så enkelt som möjligt för människorna. I fortsättningen är behandlingsgränsen för klagomålsärenden två år inom social- och hälsovården, såsom den är för klagomål om andra förvaltningsärenden. Tidigare var gränsen fem år. Lagen trädde i kraft 1.1.2015.
Avslutningsvis 13 Den nya socialvårdslagen och de lagändringar som ingår där i har i huvudsak trätt i kraft 1.4.2015. I detta sammanhang har även en del betydande ändringar gjorts i barnskyddslagen. I bestämmelserna i socialvårdslagen har man betonat bestämmelserna i fråga om klientprocessen t.ex. i fråga om bedömning av servicebehovet samt beslutsfattandet. Lagen inkluderar även en skyldighet att utnämna en egen anställd för klienten. I lagen finns flera bestämmelser som berör anmälningsskyldigheter, av vilka den mest centrala berör kontakttagande till socialvården för att bedöma stödbehovet. Det förebyggande och yrkesövergripande samarbetet är hörnstenar för den nya socialvårdslagen. Huvudmålet är klientens rätt till god service. En av de största utmaningarna lagen medför är klarläggande av verksamhetsmetoderna inom socialvården. Den nya socialvårdslagen förutsätter nya verksamhetsmetoder av fackmännen inom socialarbetet, de erfarenhetssakkunniga samt övriga anställda och därtill även nya strukturer inom socialservicestrukturerna. I socialvården har ingått ett starkt sektortänkande. Klienten har varit tvungen att söka hjälp från en lycka till annan, och en tillräckligt klar bild över dennes helhetssituation har inte alltid bildats. Då klientens ärenden nu sköts mer helhetstäckande än förr, önskar man att detta sparar resurser och därmed försnabbar arbetet och garanterar mer effektiv och mänsklig service. Om sökande av ändring stiftas i 6 kapitlet av den nya socialvårdslagen. Den utsatta tiden för begäran om omprövning har förlängts från 14 dagar så att den utsatta tiden är 30 dagar, såsom stiftas i 49 c i förvaltningslagen. Förvaltningslagen tillämpas även i tillkännagivandet av beslutet. Den nya socialvårdslagen förutsätter tillräckliga personalresurser. Socialombudsmannen följer upp hur den nya lagen tillämpas i kommunerna. Jag är tacksam om de meddelanden som socialombudsmannen har sänt till kommunen för att anslås på anslagstavlorna finns tydligt och synligt uppsatta på anslagstavlorna i mottagningsrummen för den sociala sektorns tjänsteinnehavare samt på de allmänna anslagstavlorna i socialservicens serviceenheter. Socialvården och socialservicen lever i konstant förändring och socialombudsmannens möjligheter att fortbilda sig och hålla sig uppdaterad bör tryggas. Samarbetet med personalen inom socialvården har i huvudsak varit öppet och välfungerande. I våra kommuner utförs omfattande gott och helhetstäckande arbete och jag är säker på att så kommer även att göras i fortsättningen. Ställningen och rättigheterna för klienten inom socialvården beror centralt på hurdan kvalitet servicen har, hurdan kompetensen och behörigheten hos servicepersonalen är och hur de förstår klientens ställning och rättigheter samt en hurdan människobild och en hurdan yrkesetik de anställda har. Jag tackar Vasas och avtalskommunernas socialledning, samtliga anställda inom socialbranschen samt övriga aktörer för ett gott samarbete!
14 Bilaga 1 Arbetsgruppens förslag till utvecklande av socialombudsmannaverksamheten 1) Organisering av socialombudsmannaverksamheten En jämlik tillgång till socialombudsmannaservice bör säkras i hela landet i samband med kommunoch servicestrukturreformen. Socialombudsmannaservicen skulle skötas i första hand av socialombudsmän i huvudsyssla för att säkerställa kvaliteten på verksamheten. För att trygga socialombudsmannens tillgänglighet skulle det på en socialombudsman finnas högst 100 000 invånare då kommunerna ordnar socialombudsmannaverksamhet. 2) Säkerställande av socialombudsmannens obundna ställning Socialombudsmannaverksamhetens opartiskhet och obundenhet ska alltid tryggas vid ordnande av socialombudsmannaverksamhet på olika sätt. En bestämmelse om socialombudsmannens opartiskhet och obundenhet borde fogas till paragraf 24 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Utvecklandet av en opartisk och obunden ställning för socialombudsmannen vid ordnandet av kommunernas socialombudsmannaverksamhet ska bedömas då kommun- och servicestrukturreformen framskrider och vid behov ska även omvärderas om socialombudsmannens finansiering ska överföras på staten. 3) Utvecklande av socialombudsmannens arbete och kunnande Socialombudsmännen borde årligen få tillräckligt med kompletterande utbildning enligt socialvårdslagen och därtill vid behov arbetshandledning. Skyldigheten till kompletterande utbildning enligt socialvårdslagen borde tillämpas på alla socialombudsmän oberoende av deras placering i administrationen för att säkerställa ett enhetligt kunnande hos ombudsmännen. Socialombudsmannens redogörelser uppgörs enhetligt och omfattande i hela landet och de borde behandlas förutom i kommunstyrelsen även i de kommunala organ som inverkar på utvecklandet av socialvården. Anmärkningsförfarandets ändamålsenlighet och dess användning som ett flexibelt klientresponssystem inom socialvården ska säkerställas i kommunerna. Kommunerna informerar om socialombudsmännens service på ett synligt sätt så att informationen om servicen finns inom räckhåll för alla kommuninvånare. 4) Utvecklande av uppföljningen och övervakningen av socialombudsmannaverksamheten Stakes roll stärks vid bedömningen av uppgifter som samlas in via socialombudsmannaverksamheten och vid fastställandet av insamlingsbehoven samt vid uppgörandet av separatutredningar gällande socialombudsmannaverksamheten och utvecklandet av god praxis. För socialombudsmännens klientstatistikföring ska en gemensam riksomfattande modell uppgöras under de följande två åren. Länsstyrelserna ska fastställa övervakningen av ordnandet av socialombudsmannaverksamhet på sitt område och säkerställa att verksamheten genomförs på det sätt som förutsätts i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Därtill ska samarbetet mellan länsstyrelserna och socialombudsmännen ökas.
Bilaga 2 15 Datum Klientens namn: Personbeteckning: Kontaktuppgifter: barndagvården socialarbete (annat än ovan) annan service Kommun Kontakttagare klient inom socialvården representant/annan personal Språk finska svenska samiska engelska annat/ingen kännedom Offentlig/privat service: kommunens egen socialservice samkommuns eller motsvarandes socialservice privat socialservice som kommunal köpservice privat socialservice annan/ingen kännedom Uppgiftsområden enligt kontakttagande: utkomststöd barnskydd service för äldre handikappservicen omsorg över utvecklingsstörda -omsorg stöd för närståendevård familjeärenden hemservicen (hemvård) missbrukarvården Kontakttagandets karaktär: förfrågan missnöje Orsaker till kontakttagandet: beslut/avtal kö- och behandlingstid anträffbarhet per telefon genomförandet av servicen bemötande sekretess betalningsärenden och skadeersättning självbestämmanderä tt allmänt informationsbehov om socialservicen annan orsak Åtgärder: rådgivning rådgivning om anmärkningar rådgivning om begäran om omprövning rådgivning om klagomål övrig rådgivning om rättsskydd stöd vid framställande av anmärkning stöd vid begäran om omprövning stöd vid framställande av klagomål utredning medling påverkansverksamhet annan åtgärd
16