STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 10 (30) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-04-25 Au 52 KS 2012-0236 KS 42 KF Finansiell rapport 2012 Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige beslutar Enligt arbetsutskottets förslag Att godkänna Finansiell rapport 2012, inklusive sammanställning över pensionsmedelsförvaltningen ------------ Ärendet Finanspolicyn föreskriver att kommunstyrelsen/ekonomiavdelningen årligen, i samband med presentation av bokslutet till kommunfullmäktige, ska lämna en finansiell rapport. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen ska sammanställa en årsrapport till kommunfullmäktige, vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Den finansiella rapporten omfattar hela finansverksamheten. Årsrapporten redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 5,4 Mkr. Det bokförda värdet ökade med 2,2 Mkr, efter köp av fondandelar för utdelning, premierabatt och realisationsvinst. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 5,7 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. En viss minskning av den finansiella oro som rått under lång tid föranledde i oktober en omföring från räntefonder till utländska aktiefonden, globalfonden. Målen för pensionsmedelsförvaltningen är delvis uppnådda för 2012. Ett tillfälligt behov av externa medel under augusti till oktober medförde ett behov att låna upp till 23 Mkr inom koncernkontot. På balansdagen den 31 december uppgick kommunens likvida medel till 5,5 Mkr. Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen 452 80 STRÖMSTAD Telefon: 0526-191 24 Fax: 0526-191 10 E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida: www.stromstad.se
STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 11 (30) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-04-25 Tidigare beslut i ärendet: Kommunstyrelsen 2013-04-10 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag Att godkänna Finansiell rapport 2012, inklusive sammanställning över pensionsmedelsförvaltningen Expedieras till: ekonomiavdelningen, diariet Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen 452 80 STRÖMSTAD Telefon: 0526-191 24 Fax: 0526-191 10 E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida: www.stromstad.se
Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Ekonomiavdelningen 2013-03-18 Agneta Johansson tele 0526-191 43 Dnr:2012-0236 agneta.johansson@stromstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Finansiell rapport 2012 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Att godkänna Finansiell rapport 2012, inklusive sammanställning över pensionsmedelsförvaltningen Ärendet Finanspolicyn föreskriver att kommunstyrelsen/ekonomiavdelningen årligen, i samband med presentation av bokslutet till kommunfullmäktige, ska lämna en finansiell rapport. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen ska sammanställa en årsrapport till kommunfullmäktige, vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Den finansiella rapporten omfattar hela finansverksamheten. Årsrapporten redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 5,4 Mkr. Det bokförda värdet ökade med 2,2 Mkr, efter köp av fondandelar för utdelning, premierabatt och realisationsvinst. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 5,7 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. En viss minskning av den finansiella oro som rått under lång tid föranledde i oktober en omföring från räntefonder till utländska aktiefonden, globalfonden. Målen för pensionsmedelsförvaltningen är delvis uppnådda för 2012. Ett tillfälligt behov av externa medel under augusti till oktober medförde ett behov att låna upp till 23 Mkr inom koncernkontot. På balansdagen den 31 december uppgick kommunens likvida medel till 5,5 Mkr. STRÖMSTADS KOMMUN Agneta Johansson Ekonomichef Expedieras till: diariet Strömstads kommun 0526-190 00 (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen Norra Bergsgatan 23 Ekonomiavdelningen ks@stromstad.se Org nr: 212000-1405 452 80 STRÖMSTAD www.stromstad.se Bankgiro: 5492-8379
Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Ekonomiavdelningen 2013-03-18 Agneta Johansson tele 0526-191 43 Dnr:KS/2012-xxxx agneta.johansson@stromstad.se Finansiell rapport 2012 Långsiktig medelsförvaltning/pensionsmedelsförvaltning Värdeförändring under år 2012 Under år 2012 ökade pensionsportföljens marknadsvärde med 6,6 procent. Omallokering skedde, från räntebärande fonder till högre andel aktiefonder, till följd av tilltagande stabilisering på aktiemarknaderna. Tabellen nedan visar utvecklingen av bokfört värde respektive marknadsvärde. Rad kr 2011-12-31 2012-12-31 Förändr i kr Förändr i % Anskaffningsvärde räntebärande fonder 1 (bokf värde) 54 313 077 52 453 205-1 859 872-3,4% 2 Marknadsvärde räntebärande fonder 56 255 372 54 918 907-1 336 465-2,4% 3 Marknadsvärde./. anskaffningsvärde räntebärande fonder 1 942 295 2 465 701 523 406 4 Anskaffningsvärde aktiefonder (bokfört värde) 24 881 240 28 936 362 4 055 122 16,3% 5 Marknadsvärde aktiefonder 25 502 246 32 204 507 6 702 261 26,3% 6 Marknadsvärde./. anskaffningsvärde aktiefonder 621 006 3 268 145 2 647 139 7 Anskaffningsvärde hela portföljen (bokfört värde) 79 194 317 81 389 567 2 195 250 2,8% 8 Marknadsvärde hela portföljen 81 757 618 87 123 414 5 365 795 6,6% Marknadsvärde./. anskaffningsvärde 9 hela portföljen 2 563 301 5 733 847 Förklaring till förändringarna: 1. nettominskning anskaffningsvärde räntebärande fonder till följd av: a. rabattköp för förvaltarens rabatt på förvaltningsavgiften, +201.261 kr b. köp av andelar för utdelning, +852.513 kr c. omallokering, försäljning av andelar, -2.913.646 kr 2. minskat marknadsvärde räntebärande fonder 3. ökad orealiserad vinst räntebärande fonder 4. nettoökning anskaffningsvärde aktiefonder till följd av: a. rabattköp för förvaltarens rabatt på förvaltningsavgiften, +273.497 kr b. köp av andelar för utdelning, +631.265 kr c. omallokering, köp av andelar, +2.913.646 kr d. köp av andelar för realisationsvinst, +236.714 kr 5. ökat marknadsvärde aktiefonder 6. ökad orealiserad vinst aktiefonder 7. totalt ökat anskaffningsvärde, raderna 1 och 4 8. totalt ökat marknadsvärde, raderna 2 och 5 9. ökad orealiserad vinst hela portföljen
2 (4) Fördelning i tillgångsslag Risken på aktiemarknaderna bedömdes under större delen av året vara fortsatt hög, varför portföljandelen i aktier bibehölls på en låg nivå ända inpå hösten. Först i oktober verkställdes årets enda omallokering, från långa räntefonden till globalfonden. Därutöver har löpande rabattköp samt utdelningsköp i maj och oktober genomförts. Effekten av årets transaktioner och värdeförändring blev att andelen aktiefonder ökade från 31,2 till 37 procent. För mer information, läs förvaltarens årsrapport, bilaga 1. 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1112 1201 1202 1203 1204 1205 1206 1207 1208 1209 1210 1211 1212 Svenska räntebärande Aktier Rad 1 2 Marknadsvärde i kr 2011-12-31 2012-12-31 Portföljandel Marknads- i % värde i kr Portföljandel i % Carlson Long Bond Lång räntefond, svensk 37 394 129 45,7% 35 749 662 41,0% Carlson Short Bond Kort räntefond, svensk 18 861 243 23,1% 19 169 245 22,0% 3 Summa räntefonder 56 255 372 68,8% 54 918 907 63,0% 4 Carlson Sverigefond Svenska aktier 14 082 107 17,2% 16 356 866 18,8% 5 Carlson Globalfond Utländska aktier 3 706 265 4,5% 7 275 414 8,4% 6 Carlson Utlandsfond Utländska aktier 7 713 874 9,4% 8 572 227 9,8% 7 Summa aktiefonder 25 502 246 31,2% 32 204 507 37,0% 8 Summa portfölj 81 757 618 100,0% 87 123 414 100,0% Risk Durationen (motsvarar ungefär löptiden) för räntebärande papper är 2,5 år, att jämföra med jämförelseindex 3,6 år, vilket innebär ett lägre risktagande. Förvaltarens bedömning är, i likhet med föregående år, att med nuvarande låga ränteläge är risken för stigande räntor stor. Det förvaltningen förlorade under 2012 på den lägre risken i obligationsportföljen uppvägdes av en övervikt i bostadsobligationer som gav ett positivt bidrag.
3 (4) Avkastning Totala portföljens avkastning (marknadsvärdets förändring) blev 6,6 procent under året, medan jämförelseindex steg med 7,5 procent. Underavkastningen jämfört med index berodde i huvudsak på en lägre durationsrisk i kommunens ränteportfölj än index och en klart lägre aktievikt än index. Detta berodde på valet av en försiktig placeringsstrategi under 2012, utifrån en riskbedömning då svensk och europeisk tillväxt föll rejält. Aktiemarknaderna berördes dock inte enligt bedömningen utan steg under året. Ränteportföljen presterade samma som index, utländska aktier överträffade index, medan svenska aktier understeg jämförelseindex marginellt. Sedan starten 2000-09 har portföljen ökat med 63 procent, medan jämförelseindex har ökat 66,4 procent. Bästa utvecklingen står svenska aktier för, med 75,1 procent mot jämförelseindex 57,1 procent. Avkastning Tillgångsslag Utfall portföljen dec-12 Differens utfall - index, % innevarande år Utfall portföljen Jämförelseindex Jämförelseindex Differens utfall - index % Aktier 1,3% 0,9% 0,4% 11,1% 11,0% 0,1% varav svenska aktier 2,3% 2,1% 0,2% 16,2% 16,5% -0,3% varav utländska aktier 0,6% -0,5% 1,1% 10,9% 9,9% 1,0% Svenska räntebärande papper 0,2% 3,3% -3,1% 3,3% 3,3% 0,0% Totalt portfölj 0,7% 1,1% -0,4% 6,6% 7,5% -0,9% Måluppfyllelse Den långsiktiga målsättningen för pensionsmedelsförvaltningen fastställdes i finanspolicyn från år 2007 till KPI + 4 procent per år. En lämplig tidsperiod för avstämning av ett långsiktigt mål är rullande fem år som minimum. Vid avstämning av utvecklingen 5 år bakåt, under åren 2008-2012, uppgår genomsnittlig real avkastning till 3,7 procent. Målet är nästan uppnått. Det löpande avkastningsmålet för respektive tillgångsslag, att vid aktiv förvaltning överträffa valt jämförelseindex över rullande 3-årsperioder, har nåtts för utländska aktier, plus 1,2 procent, men inte för svenska aktier, minus 2,8 procent eller för räntebärande papper, minus 3,1 procent. Avvikelsen för ränteportföljen beror delvis på en strategi som bygger på låg risk med kortare placeringar än index på grund av rekordlåga räntor, som kommer att stiga, men ingen vet när. Målet är delvis uppnått. Framtidsbedömning Kapitalförvaltarens bedömning är att världsekonomin är på väg mot bättre tider med långsamt starkare konjunktur och bibehållen expansiv penningpolitik med lågt ränteläge överlag. Fortsatt uppväxling av andelen aktier är då att förvänta, vilket bör bidra till ett bättre utfall 2013.
4 (4) Likviditetsförvaltning Likvida medel har minskat med 29,3 Mkr netto under året, från 73,9 Mkr till 44,6 Mkr. Förändringen består av följande: - koncernbolagens samlade kontobehållning minskade med 6,3 Mkr, från 45,4 Mkr till 39,1 Mkr. Förändringen består av en större ökning på Strömstadsbyggen, 12,6 Mkr, samt minskningar för Strömstadslokaler, -11,2 Mkr, StrömstaNet, -6,4 Mkr och Strömstads Badanstalt, -1,4 Mkr. - kommunens likvidkonton minskade med 23 Mkr, från 28,5 Mkr till 5,5 Mkr. Det negativa kassaflödet i kommunen beror på höga investeringsutgifter och även höga utgifter inom exploateringsverksamheten. Nettoinvesteringarna uppgår till 38,9 Mkr och det samlade bokförda värdet för exploateringsverksamheten har ökat med 33 Mkr under året. Kassaflödet från verksamheten finansierar utgifterna med 24,9 Mkr. Kassaflöde från andra förändringar inom balansräkningen har vägt upp resterande del, bland annat en ökning av långfristiga skulder, bland annat inbetalade intäkter som periodiseras över flera år, se nästa avsnitt. Den kortsiktiga likviditetsreserven utgörs av kontokrediten, vilken har höjts från 40 till 60 Mkr. Enligt kommunens finansiella riktlinjer kan 25 Mkr av krediten nyttjas för en kortare tid innan andra finansieringsalternativ måste sökas. I praktiken lånar kommunen och de kommunala bolagen av varandra inom ramen för koncernkontot, så länge det finns ett totalt överskottssaldo på huvudkontot. Likviditetsrisken bedöms som i princip obefintlig. Upplåningsuppföljning 2012 års budget innehöll inget beslut om upplåning, endast ett antagande om att kontokrediten skulle nyttjas med 13,5 Mkr. Ett likviditetsbehov uppstod under en kortare tid under augusti till oktober, successivt med upp till 23 Mkr, vilket täcktes inom koncernkontot. Kontokrediten var outnyttjad på balansdagen 31 december. Kommunen har för närvarande inga lån i egen balansräkning och därmed föreligger vare sig ränterisk eller annan risk som följer med extern finansiering. Däremot är de kommunala bolagen högt belånade med kommunal borgen, vilket innebär att det föreligger en borgensrisk. Risken för infriande av borgen bedöms som låg. Kommunen saknar banklån men har andra långfristiga skulder uppgående till 82 Mkr, främst bestående av inbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp, gatukostnadsersättningar samt investeringsbidrag, vilka samtliga ska periodiseras över tid enligt gällande redovisningsregler. Därutöver redovisas taxekollektivens ackumulerade resultat som kommunens skuld till taxekollektivet från och med 2012 enligt gällande redovisningsregler. Avfallshanteringskollektivets investeringsfond redovisas som långfristig skuld. Bilagor 1. Årsrapport från kapitalförvaltaren Staffan Thorslund, DnB 2. Årskrönika från DnB, Den Norske Bank, Asset Management
Bilaga 1 Årsrapport 2012 Aktiemarknaderna Avkastningen i den svenska aktieportföljen svängde mycket under året i linje med riskaptiten i marknaden. Den svenska aktieportföljen slutade med en uppgång på 16,2 procent ungefär som index, SIX Return Index som steg 16,5 procent. När året var till ända var det finanssektorn tillsammans med de cykliska delarna som hade haft den högsta avkastningen på den svenska aktiemarknaden, medan mer defensiva sektorer samt teknologi och telekom utvecklades sämre. Exempel på aktier som hade ett starkt positivt bidrag till avkastningen var Electrolux, SCA och Swedbank. På den svagare sidan återfanns t.ex. Securitas. Den utländska aktieportföljen ökade med 10,9 procent, en procent mer än index, MSCI World Net i SEK som steg med 9,9 procent under året. Enskilda företag som hade ett tydligt positivt bidrag till avkastningen var exempelvis Apple som var en stor övervikt under årets tre första kvartal och en undervikt under det sista när värderingen såg utmanande ut. Lyxvarubolaget Prada och den amerikanska banken Citigroup var andra mycket framgångsrika investeringar under året. Räntemarknaderna De räntebärande placeringarna i fonderna hade ett mycket bra år relativt sina underliggande index. Ränteportföljen totalt steg med 3,3 procent, vilket är exakt som ert index, OMRX Bond. En stark positiv bidragsgivare var strategin att kraftigt undervikta obligationer utgivna av den svenska staten. Istället investerade fonden i säkerställda bostadsobligationer. Effekten från denna strategi blev mycket framgångsrik då direktavkastningen var högre och dessutom steg dessa obligationer mer i värde än statspapper. Skälet till att utvecklingen inte överträffade index under året var den klart lägre durationsrisk (kort löptid på placeringarna) som portföljen hade jämfört med index. Portföljen 2,5 år, index 3,6 år. Portföljen i sin helhet Totala portföljens avkastning för 2012 blev 6,6 procent. Jämförelseindexet förändring var 7,5 procent. Underavkastningen jämfört med index berodde i huvudsak på en lägre durationsrisk i Kommunens ränteportfölj än index och en klart lägre aktievikt än index. Detta beroende på en försiktig placeringsstrategi under 2012. Där vi såg risker när svensk och europeisk tillväxt föll rejält men aktiemarknaderna tog ej notis av det och steg under året. /Staffan Thorslund, Portföljförvaltare DNB Asset Management
Bilaga 2 Årskrönika 2012 2012 innehöll lika mycket dramatik som 2011. Den centrala skillnaden är att medan fjolåret avslutades med tilltagande oro avspeglar årets avslutning på de finansiella marknaderna viss optimism. Visserligen är den globala konjunkturen alltjämt haltande. Varken USA eller Kina med flera tillväxtmarknader övertygar. Euroområdet har påbörjat en lätt recession och den svenska ekonomin har bromsat hårt. Men statistik och enkäter från årets avslutande månader signalerar att en stabilisering är på väg med chans till förnyad uppgång under loppet av 2013. Centralbankernas agerande stod i fokus. Amerikanska Fed fördjupade och förlängde sin okonventionella och delvis kontroversiella penningpolitik. Det skedde genom en utökning av obligationsköpen. Mot slutet av året angav Fed att dessa ska pågå till dess arbetslösheten kommit ner till en nivå som - om centralbankens egna prognoser slår in - nås först år 2015. Euroområdets ECB räddade euron två gånger från vad som såg att bli en kollaps. Den första ägde rum redan vid förra årsskiftet då centralbanken efter tillspetsad oro kring de större ekonomierna Spanien och Italien försåg bankerna med obegränsad och billig likviditet. Den andra följde under sommaren när ECB efter förnyad oro lovade att förse krisländerna med billig finansiering om eller när dessa ber de andra medlemsländerna om villkorat stöd. Den svenska Riksbanken höll sig till den ortodoxa verktygslådan och sänkte räntan tre gånger under året. Den centrala förbättringen för USA gäller en tydlig uppgång av både priser och aktivitet på bostadsmarknaden. Över huvud taget har de amerikanska hushållen och företagen kommit ett bra stycke på vägen mot återuppbyggandet av sina balansräkningar. Nu återstår att sätta de federala finanserna på rätt köl. Återvalde president Obama med Demokraterna försöker i dagarna nå en uppgörelse i Kongressen med oppositionen Republikanerna om hur detta ska gå till. Även världens näststörsta ekonomi Kina fick nytt ledarskap. Länge indikerade statistiken om en enligt kinesiska mått mätt svag konjunktur, men mot slutet av året verkar åtminstone en stabilisering ha inträffat. ECB må ha tagit Euroområdet bort från dess mest prekära situation, men de ekonomiska utsikterna är inte ljusa. Den exportberoende svenska ekonomin följde Europakonjunkturen nedåt med något kvartals eftersläpning. Signalerna från slutet av året kan i alla fall tolkas som att konjunkturen inte blir sämre. Samtidigt dröjer det dock länge innan den höga arbetslösheten i exempelvis Spanien och Grekland med flera länder börjar minska. Inflationen var med få undantag överallt låg. Mot slutet av året blev den svenska inflationstakten till och med negativ. Sett över hela året var penningpolitiken överallt utomordentligt expansiv. Räntorna på obligationer utgivna av länder med hög kreditvärdighet såsom USA, Tyskland och Sverige föll periodvis till de lägsta nivåerna som någonsin noterats. De reala räntenivåerna var tydligt negativa om centralbankerna lever upp till sina inflationsmål. Euroområdets krisländers räntenivåer var klart högre, men de föll tydligt tillbaka mot slutet av året. Aktiekurserna stod vid årets slut på så gott som alla marknader betydligt högre än när året inleddes. På valutamarknaden svarade den japanska yenen för den största rörelsen då den fram för allt mot slutet av året försvagades. Dollarn blev marginellt billigare gentemot euron och den svenska kronan. Priserna på de finansiella marknaderna avspeglar förväntningar om framtiden. Visserligen kan förväntningar slå fel och det enda helt säkra är att också 2013 kommer att bjuda på både negativa och positiva överraskningar, men årets positiva utveckling anger att världsekonomin bedöms gå mot bättre tider med långsamt starkare konjunktur och bibehållen synnerligen expansiv penningpolitik. /Dag Lindskog, Chefsekonom DNB Asset Management