Kunskapsunderlag för delområde

Relevanta dokument
Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vad påverkar god vattenstatus?

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Bilaga 1:42 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Fyrkantens vattensrådsområde

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Vattenförekomsten Ivösjön

Samverkan och samråd

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kunskapsunderlag för delområde

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Renare marks vårmöte 2010

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Referensgruppsmöte JordSkog

Hållan - SE

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Bilaga 1:43 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Miljökvalitetsnormer och undantag

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

MODELL FÖR KOMMUNERNAS ARBETE MED VATTENFÖRVALTNINGEN

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Transkript:

Kunskapsunderlag för delområde 23. Görälvens avrinningsområde Version 1.0 2015-05-08

2 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 6 Vattnets kemiska och ekologiska status... 6 Miljögifter... 11 Tillståndet i miljön... 11 Källor till påverkan... 11 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 13 Övergödning... 14 Försurning... 14 Fysisk påverkan... 15 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 16 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 16 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 17 Genomförda och pågående åtgärder... 17 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 18 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 18 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 19 Genomförda och pågående åtgärder... 19 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 20 Tillståndet i miljön... 20 Källor till påverkan... 21 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 21 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Referenser... 22 Bilagor... 23 Externa bilagor... 23 Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 3

Sammanfattning Görälvens avrinningsområde delas mellan kommunerna Malung-Sälen, Trysil och. Inom området finns tre riksintressen för friluftslivet. I avrinningsområdet har man endast genomfört en begränsad fornminnesinventering i mitten på 70-talet. Inventeringen ger en ofullständig bild över hur kulturmiljölämningar i området. Kända lämningar i området innefattar lämningar efter kvarnar, skogsbruk, flottning, vattenanknuten småindustri, fäboddrift, förhistoriska boplatser och järnframställning. Det antas finnas kulturlämningar efter den samiska kulturen i området, både i högfjällsområden samt skogsmark och i anknytning till sjöar och vattendrag. En av de främsta påverkanstyperna på vattenavrinningen i området under historisk tid härstammar från den sentida flottning som skedde längs Görälven och dess biflöden. Det finns belägg för att den organiserade flottningen påbörjades på 1870-talet. Görälvens avrinningsområde har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning eller försurning. 4 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns tre Natura 2000-områden, Hälla, Görälven och Drevfället med vattenanknutna miljöer i form naturligt större vattendrag och vattendrag med flytbladsvegetation. För naturaområdena finns behov av att arbeta fram fördjupade bevarandeplaner innehållande bland annat det samlade åtgärdsbehovet. I området ligger Fulufjällets nationalpark och Drevfjällens naturreservat samt Hällareservatet. Hela avrinningsområdet på den svenska sidan är skyddat enligt miljöbalken mot utbyggnad i form av vattenkraftverk, vattenreglering samt vattenöverledning. Hela Görälven, Drevfjällen och Fulufjället utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken. Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Görälven pekats ut ur fiskeoch naturvårdssynpunkt. Motiven är bland annat att Görälven är en stor älv med relativt liten påver-kan av vattenreglering samt ett storvuxet vandrande öringbestånd och en ursprunglig stam av harr. Tangåsystemet är utpekat ur naturvårdsynpunkt då det nästan helt är opåverkat av aktiviter förutom luftburet nedfall. Kulturmiljö Fornminnesinventering i området har skett i väldigt begränsad omfattning under åren 1973-1976 och ger en ofullständig bild av vad som troligen finns inom området. En snabb kontroll av terrängmodeller framtagna från laserdata över delar av området, visar att det förekommer fler kulturvärden och fornlämningar än som hittills är känt. Likt flera andra områden i denna del av Dalarna bör området kännetecknas av lämningar efter skogsbruk, flottning, vattenanknuten småindustri, fäboddrift, förhistoriska boplatser och järnframställning. Det bör även förekomma samiska kulturvärden inom området, både i högfjällsområden samt skogsmark och i anknytning till sjöar och vattendrag. Några av de vattenanknutna registrerade lämningarna som förekommer inom området är två kvarnar (Näråkvarnen), en blästplats, ett fångstgropssystem och en boplats. Inom Görälvens avrinningsområde finns det ett tiotal kända fäbodar varav vissa ligger i anslutning till sjöar och vattendrag. Området berörs av tre riksintressen för friluftsliv, Västerdalälven med Görälven, Fulufjället-Drevfjället och Transtrandsfjällen. Om det skett påverkan på vattenavrinning inom området rörande kultur- och fornlämningar är det främst utifrån den sentida flottning som har skett utmed Görälven och biflöden. Enligt uppgift från boken Flottningen i Dalälven (s. 176, Hellstrand 1980) skedde en organiserad flottning på Görälven för första gången år 1877 men nämner även att det på norsk sida flottats på 1850-talet (s176). Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 5

Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 23. Görälvens avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. 6 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Vattenförekomster i Görälvens avrinningsområde 1 Görälven (Drevja - Fulan) SENO680229-133743 2 Syndan SE679792-135143 3 Gräsöbäcken SE680364-134743 4 FLATBÄCKEN SE680016-134414 5 Näran SENO679539-134083 Ekologisk status Måttlig Måttlig God God God 6 Näran God SE679124-134237 7 Tangåa Måttlig SENO680942-133990 8 Namnlös God SENO681129-134237 9 Tangbäcken norra Hög SE681289-134226 10 Tangån (Namnlös - Tangbäck Måttlig SE681936-134125 11 Tangån (Tangsjöarna - Namn Måttlig SE682720-133855 12 Tangsjöarna Dålig SE682952-133722 13 Tangsjöarna Dålig SE683022-133716 14 Gira Måttlig SENO681801-133556 15 Drevja Måttlig SENO684012-131624 16 Drevsjön God SE684176-131701 17 V Fiskbäcken God SE684277-131894 18 Västra Fisktjärnen God SE684023-131877 19 Äventjärnen God SE684465-131810 20 Bergåa God SENO682538-132858 21 Bergån (Blålokarna - Bergåda God SE683270-133219 Ekologisk status MKN GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2021 GES 2015 HES 2015 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2021 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 GES 2015 Kemisk status Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Miljöproblem X X X X X X X X X X Löpnr Malung- Sälen, Trysil Malung- Sälen Malung- Sälen Malung- Sälen Malung- Sälen, Trysil Malung- Sälen Trysil, Trysil, Trysil, Trysil, Trysil, Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 7

Löpnr Görälvens avrinningsområde Vattenförekomster i 22 Görälven (Lillån - Drevja) SENO683610-132407 23 Görälven (V Lillingen - Lillån SE684104-132175 24 Västra Lillingen SE684358-132168 25 Östra Lillingen SE684452-132274 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk Kemisk MKN MKN F Ö FP M Kommun status status Trysil, Måttlig GES 2021 X God GES 2015 Hög GES 2015 God GES 2015 8 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Görälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 9

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Görälvens avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Miljögifter Görälvens avrinningsområde har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter. Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten på grund av att det inte finns några större betydande påverkanskällor. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet I avrinningsområdet finns enbart två pågående miljöfarliga verksamheter nämligen Granfjällsstötens avloppsreningsverk och en täkt (B-verksamhet)(Se Figur 4). Avloppsreningsverket släpper ut sitt renade vatten till Görälven (SENO680229-133743, Västerdalälven). Inga andra större miljöfarliga verksamheter finns som har en betydande påverkan i avrinningsområdet. Däremot kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) vara källor till olika föroreningar antingen via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 11

Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Görälvens avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Förorenade områden I avrinningsområdet finns en nedlagd kommunal avfallsdeponi i riskklass 2 - Gördalens avfallstipp som är belägen vid Västerdalälven (SENO683610-132407)(Se Figur 5). Det är osäkert hur lakvatten från deponin påverkat/påverkar föroreningsbilden i recipienten eftersom lakvattnet inte samlats upp och renats. 12 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Görälvens avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Inga åtgärder för miljögifter har föreslagits för Görälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 13

Övergödning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning. Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. 14 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 15

Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Dammar inom Görälvens vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. 16 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Görälvens avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 17

Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Görälvens avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 18 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 19

Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Görälvens avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. 20 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 21

Referenser Hellstrand, G. 1980. Flottningen i Dalälven: Utveckling, teknik, organisation. Falun 22 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015

Bilagor Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 23. Görälvens avrinningsområde 23

24 23. Görälvens avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015