Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet
Bakgrund och syfte Kort projekt på uppdrag av Naturvårdsverket Syfte: (a) kartlägga och kategorisera genomförda samhällsekonomiska analyser i miljömålsarbetet; samt (b) diskutera lärdomar för hur sådana analyser kan utformas och genomföras i framtiden. Utgångspunkt: 82 rapporter som sammanställts av WSP samt ett urval av KI:s studier. Trafikverkets analyser är inte inkluderade.
Två rapporter En kartläggning och kategorisering av samhällsekonomiska analyser inom miljömålsområdet (2014) Att utvärdera kväveoxidavgiften. En granskning av Naturvårdsverkets rapport 6528 (2013) Finns på webben: http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-isamhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efteromrade/miljoekonomi/samhallsekonomiskaanalyser/plattformen/granskning-av-analyser/
Styrmedel, åtgärder och samhällsekonomiska effekter
Ekonomi handlar om hur val görs mellan olika alternativ för att utnyttja knappa resurser
Företags och hushålls beslut skapar miljöproblem: det individuellt rationella är inte alltid rationellt utifrån samhällets (dvs. alla även framtida medborgares) perspektiv
Men om politikerna beslutar om och inför styrmedel.. så kan vi förmå aktörerna att ändra på sitt beteende och genomföra åtgärder som ger en bättre miljö Incitament!
Men om politikerna beslutar om och inför styrmedel.. så kan vi förmå aktörerna att ändra på sitt beteende och genomföra åtgärder som ger en bättre miljö Incitament! och detta innebär såväl uppoffringar som ökad miljönytta (eller annan välfärdsökning) för samhället
Fem huvudsakliga kategorier av samhällsekonomiska analyser i rapporterna!
(1) Vad kostar olika miljöåtgärder och vilka åtgärder kostar minst?
(1) Vad kostar olika miljöåtgärder och vilka åtgärder kostar minst? Oftast bedömningar baserade på direkta kostnader för konkreta åtgärder. Exempelvis Naturvårdsverkets (2009) analys av åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön, Boverket om buller etc. Ett fåtal adresserar mer explicit kostnadseffektivitet, t.ex. genom att räkna på kostnad per kilo utsläppsreduktion. I de flesta fall en mycket svag (ingen) koppling till hur åtgärderna ska realiseras i praktiken. Överskattas eller underskattas kostnaderna? (t.ex. kostnader kopplade till styrmedel, andra miljökostnader eller miljönyttor, svag koppling till ett explicit referensscenario, svårt att identifiera alla relevanta åtgärder för bedömning av kostnadseffektivitet, etc.).
(2) Vad är det samhällsekonomiska värdet av de miljöförbättringar som olika åtgärder för med sig?
(2) Vad är det samhällsekonomiska värdet av de miljöförbättringar som olika åtgärder för med sig?.eller (annorlunda uttryckt) de ekonomiska värden som går förlorade av att inte vidta dessa åtgärder. Fysiska miljöförbättringar översätts till monetära värden. En rad metodinriktade studier/vägledningar finns, samt sådana som anger schablonvärden. De flesta värderingsstudier bygger på värdetransferering, dvs. använder värden som presenterats i andra studier (t.ex. Energimyndigheten (2010) om miljönyttan av att använda gödsel för biogasproduktion, Kemikalieinspektionen (2012) om de samhällsekonomiska kostnaderna för frakturer orsakade av kadmiumintag).
(3) Vilka är de samhällsekonomiska intäkterna samt kostnaderna av olika åtgärder/projekt?
(3) Vilka är de samhällsekonomiska intäkterna samt kostnaderna av olika åtgärder/projekt? Cost-benefit analys (CBA). Även här ett antal vägledningar (på specifika områden samt generellt, t.ex. Kriström och Bergman, 2013). Många utvärderingar har CBA-approach men stannar vid att enbart lista fördelar och nackdelar med olika projekt. I praktiken mest fokus på fördelningseffekter. Andra går längre (10 studier) men även här kunde existerande vägledningar ha utnyttjas bättre.
Ekonomi är att välja! Ofta styvmoderligt definierade valalternativ, vilket gör det svårt att tolka resultaten. Viktig fråga för uppdragsgivare att klargöra detta! Också en moralisk fråga. Vad vill vi välja mellan? Svag koppling till faktiskt beslutsfattande!
(4) Vilka motiv finns för att införa styrmedel och vad kan vi ex ante säga om styrmedlens effekter?
(4) Vilka motiv finns för att införa styrmedel och vad kan vi ex ante säga om styrmedlens effekter? Tre huvudsakliga typer av studier: Utifrån givna styrmedelsförslag analysera om/hur dessa kan adressera olika marknadsmisslyckanden samt bidra till att nå miljömålen på ett kostnadseffektivt sätt. En del av dessa är modellbaserade men mest kvalitativ analys. Baselinestudier som kan ligga till grund för olika policyscenarier. Utifrån en given sektor och/eller policyområde diskutera marknadsmisslyckaden och behovet av styrmedel och styrmedelskombinationer. Också främst kvalitativ analys. Mest fokus på potentiella marknadsmisslyckanden, men lite om deras ekonomiska betydelse (storlek).
(5) Vilka effekter har redan införda styrmedel haft och i vilken omfattning har dessa uppfyllt viktiga kriterier?
(5) Vilka effekter har redan införda styrmedel haft och i vilken omfattning har dessa uppfyllt viktiga kriterier? Kartläggningar av vilka styrmedel som finns inom ett visst område. Utvärdering av existerande styrmedel utifrån olika kriterier (t.ex. verkningsfullhet, kostnadseffektivitet, konkurrenskraft, fördelningseffekter etc.). Här återfinns Naturvårdsverkets utvärdering av höjningen av kväveoxidavgiften. Ex post analyser svåra på grund av behovet av ett tydligt referensscenario.
Reflektioner (1) Samhällsekonomiska analyser är analyser som utgår från ett samhällsekonomiskt angreppssätt. 43 studier har fokus på åtgärder och dess kostnader och 39 studier fokuserar på styrmedelsanalyser. Ett glapp gällande studier av faktisk beteendeanpassning hos hushåll och företag. Beteendemässiga förutsättningar för införandet av olika styrmedel ej väl belysta. Bra om modellbaserade och kvalitativa analyser kan komplettera varandra. Modellutveckling nödvändig. Få renodlade ex post analyser, bl.a. på grund av bristfällig data (fokus redan ex ante på utvärdering).
Reflektioner (2) Bra vägledningar inom CBA och värdering, men lite gällande styrmedelsanalyser (t.ex. kostnadseffektivitet, marknadsmisslyckanden, kostnader för miljöpolitiken). Bra med mer väl genomförda baselinestudier på olika policyområden och sektorer (också med fokus på andra barriärer regleringsmisslyckanden ). Styrmedels interaktion (t.ex. miljöpolitik och innovationspolitik), samt målkonflikter och målsynergier (även mellan olika miljömål). Hur sätts målen? Givna mål eller endogent bestämda utfall!