APRIL 2016 VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

APRIL 2016 VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät. Fotograf Tomas Ärlemo Org. Nr 202 100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se

3 FÖRORD Denna vägledning beskriver hur Svenska kraftnät arbetar med frågor om anslutning till stamnätet och ersätter den vägledning som fastställdes i september 2012. Den nya vägledningen bygger på en utvärdering av anslutningsprocessen och de erfarenheter som vunnits under de gångna tre åren. Svenska kraftnät har en viktig uppgift för att möjliggöra statsmakternas energi- och klimatpolitiska ambitioner. Villkoren för anslutning av förnybar elproduktion till nätet ska vara ändamålsenliga. Samtidigt har Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet till uppgift att säkerställa att alla anläggningar ansluts på ett sätt som gör att kraftsystemets höga driftsäkerhet kan upprätthållas. Anslutningsprocessen kan heller inte utformas efter varje parts individuella önskemål. Svenska kraftnät måste se till helheten och behandla alla aktörer på ett enhetligt och likvärdigt sätt. Det är nödvändigt att beakta såväl de långa ledtiderna för att bygga och ansluta ny produktion som det förhållandet att många ärenden avslutas utan anslutning. Innan projekten lagts ned har de dock ianspråktagit betydande resurser hos Svenska kraftnät. Det är därför nödvändigt att utforma anslutningsprocessen på ett sådant sätt att risken för meningslösa nätutredningar och förgävesprojekteringar i görligaste mån begränsas. I den nya vägledningen beskriver vi mer utförligt processens alla delsteg och tydligare de krav som Svenska kraftnät ställer. Det är viktigt att projekten är tillräckligt mogna när ansökan görs om anslutning och att aktörerna är medvetna om vilka krav som ställs på projektens framdrift. Det leder till en effektivare och säkrare process som gagnar alla. Sundbyberg i april 2016 Mikael Odenberg Generaldirektör VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

4 INNEHÅLL FÖRORD 3 4. ANSLUTNINGSAVGIFT 14 DEFINITIONER 5 1. ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 7 1.1 Tekniskt utförande 7 1.1.1 Anslutning av fack 8 1.1.2 Rådighet över 400 kv-ledningar 8 5. KRAV OCH RIKTLINJER 15 5.1 Tekniska riktlinjer 15 5.2 Föreskrifter för produktionsanläggningar 15 BILAGOR 17 2. PROCESS FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 9 2.1 Obligatoriska avtal 9 2.2 Ansökningsförfarandet 9 2.2.1 Processen från förfrågan till tecknande av anslutningsavtal 9 2.2.2 Ansökan om anslutning 10 2.2.3 Förhandsbesked om anslutning 10 2.2.4 Teknisk förstudie 10 2.3 Anslutningsförfarandet 11 2.3.1 Processen från tecknande av anslutningsavtal till drifttagning 11 2.3.2 Kontrollpunkt om förutsättningar 11 2.3.3 Tillståndshantering 11 2.3.4 Projektering och upphandling 11 2.3.5 Genomförande 11 2.4 Ägogränser 11 3. KAPACITET I STAMNÄTET 13 3.1 Allmänt 13 3.2 Överbokning av kapacitet på radiella ledningar 13 3.3 Anslutning till utlandsförbindelser 13 SVENSKA KRAFTNÄT VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

5 DEFINITIONER Abonnemangspunkt Den punkt i vilken anslutande part tecknar ett uttags- och ett inmatningsabonnemang. Anläggning Med en anläggning avses en produktionsanläggning, en anläggning för användning av el eller en anläggning för överföring av el. Anslutande part Den som ansluter anläggning till stamnätet. Anslutande parts anläggning Den anläggning som anslutande part ska ansluta eller har anslutit till stamnätet. Anslutningsavgift Engångsavgift för anslutning och återinkoppling till stamnätet eller effekthöjning av sådan anslutning, enligt ellagen. Anslutningsavtal Avtal som reglerar de särskilda villkoren för dels anslutande parts anslutning av anläggning till stamnätet, dels för parternas ansvar för eventuella byggnads- och anläggningsarbeten med anledning av anslutningen. Anslutningspunkt Den fysiska punkt där anslutande parts anläggning ansluts till stamnätet och som utgör ägogränsen mellan stamnätet och anslutande parts anläggning. Huvudansvarig Den part som anges som huvudansvarig i anslutningsavtalet. Huvudansvarig äger och förvaltar samnyttjade stationsdelar i stamnätsdelen av stationen och äger och/eller förvaltar gemensamt nyttjade funktioner för stationen. Nätkoncession Tillstånd enligt ellagen att dra fram, använda och underhålla elledningar. Områdeskoncession Tillstånd enligt ellagen att driva elnätsverksamhet inom ett geografiskt område. Stamnätet Det av svenska staten ägda och av Svenska kraftnät förvaltade nationella ledningsnätet med ingående stamnätsanläggningar samt av Svenska kraftnät förvaltade utlandsförbindelser. Stamnätsanläggningen inom stationen De delar inom stationen som Svenska kraftnät förvaltar åt svenska staten. Station Av parterna inhägnat område, med tillhörande byggnader och utrustning som är nödvändig för att möjligöra anslutningspunkt till stamnätet, innefattande anslutande parts anläggning och stamnätsanläggningen inom stationen. Stationsavtal Avtal som reglerar de särskilda villkoren för förhållandena mellan parterna under stationens fortsatta drift. Tekniska avtalsvillkor Svenska kraftnäts tekniska avtalsvillkor för anslutning till stamnätet. Tekniska riktlinjer Riktlinjer som definierar de tekniska krav, säkerhetskrav samt driftkrav som Svenska kraftnät ställer på komponenter i stamnätet eller anläggningar som är anslutna till stamnätet. Nyttjandeavtal Avtal som reglerar de särskilda villkoren för nyttjande av stamnätet. VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 7 1. ANSLUTNING TILL STAMNÄTET Stamnätet kan strukturellt liknas vid elsystemets motorvägar. Om alltför många små påfarter byggs upphör motorvägarna att vara motorvägar. Då försämras både effektiviteten och trafiksäkerheten i vägnätet. Om små anläggningar ansluts till stamnätet finns dessutom risken att det etableras nya nät parallellt med regionnäten, vilket även är olämpligt av kostnadsskäl och miljöskäl. Det är alltså viktigt att behålla nuvarande struktur med stamnät, regionnät och lokalnät. Således bör förstärkningar i första hand göras i underliggande nät för att möjliggöra anslutning av nya anläggningar. Om nya transformeringspunkter byggs i stamnätet på bekostnad av förstärkningar i regionnäten kommer systemets överföringsförmåga att försämras. Även driftsäkerheten påverkas negativt av nya anslutningspunkter som introducerar fler felkällor i systemet. Samhällets beroende av säkra elleveranser ökar. Allvarliga störningar i stamnätet får konsekvenser inom vidsträckta geografiska områden och medför stora samhällsekonomiska kostnader. En anläggning ska därför anslutas till nät med lägsta möjliga spänningsnivå och i första hand göras till redan befintliga stationer. Mot bakgrund av ovan nämnda risker med anslutning av små anläggningar till stamnätet kräver Svenska kraftnät en installerad transformatoreffekt på mer än 100 MW för att ansluta en anläggning till 220 kv-nätet. För anslutning till 400 kv-nätet krävs en installerad transformatoreffekt på mer än 300 MW. Varje transformator- eller ledningsfack är en anslutningspunkt och utgör den fysiska gränsen mot stamnätet. Eftersom varje fack innehåller flera apparater och möjliga felkällor, så ökar mängden felkällor med antalet fack som ansluts till skenan i en stamnätsstation. Svenska kraftnät kräver att om fler vill ansluta anläggningar till stamnätet inom samma geografiska område ska detta samordnas. Varje station på en stamnätsledning medför en ökad risk för fel och därmed sämre driftsäkerhet. En station kan inte byggas hur stor som helst och varje fack tar upp ett begränsat utrymme. Om Svenska kraftnät alltid skulle gå önskemål om egna fack till mötes, även när möjligheten finns att samla ihop flera anslutningar till en station på lägre spänningsnivå, skulle man i förlängningen tvingas bygga flera stationer. Det skulle ta mer resurser i anspråk, än att ha ett fåtal anslutningspunkter med stor inmatning till stamnätet, och därmed blockera den generella utbyggnaden av t.ex. förnyelsebar elproduktion. På platser där nya stationer innebär stora markintrång och där det finns skyddsvärda områden skulle t.ex. endast de första vindkraftparkerna inom områden med bra vindförhållanden bli byggda. Av dessa skäl strävar Svenska kraftnät efter att ha så få fack som möjligt inom varje station. Vid ansökan om anslutning till befintliga stationer som medför fysiska förändringar i stationen hanterar Svenska kraftnät denna som en nyanslutning. Fysiska förändringar kan t.ex. vara komplettering med ett nytt fack eller utbyte av transformator med betydande höjning av kapaciteten hos transformatorn. Sker endast ett till ett byte av komponenter till följd av en anslutning kan befintlig utformning av ställverket normalt accepteras. Det är Svenska kraftnät som anger anslutningspunkt och beslutar om den tekniska utformningen. Det sker efter en samlad bedömning av driftsäkerhet, nätstruktur, kostnader och miljöaspekter. Anslutning av havsbaserade anläggningar till stamnätet sker på samma villkor som för landbaserade anläggningar. 1.1 Tekniskt utförande När en ny inmatningspunkt ska etableras måste det tekniska utförandet vara tillräckligt driftsäkert. I bilden på nästa sida illustreras schematiskt tre alternativa utföranden, när en anläggning ska anslutas till en kraftledning mellan punkterna A och B. Svenska kraftnät godtar inte nya anslutningar till stamnätet med s.k. påstick. Det är visserligen den enklaste och billigaste lösningen men den har betydande nackdelar. En kraftledning behöver tas ur drift för underhåll och den kan kopplas bort vid störningar. I det maskade 400 kv-nätet görs frånkopplingar också för spänningsreglering. En påstickslösning medför att även anläggningen kopplas bort. Det innebär lägre tillgänglighet för anläggningen och medför nackdelar för kraftsystemet när elproduktion kopplas bort vid störningar. Ett fel i strömbrytaren som ansluter anläggningen medför också att hela kraftledningen kopplas bort, vilket får konsekvenser för övriga anslutna anläggningar. VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

8 ANSLUTNING TILL STAMNÄTET Av driftsäkerhetsskäl ska anslutning till stamnätet därför ske i ställverk. För anslutning till 400 kv-nätet ställer Svenska kraftnät krav på dubbelbrytarställverk, som klarar kortslutning i en av två strömbrytare, utan bortkoppling av andra objekt än det objekt som felande brytare ansluter till facket. I en 220 kv-station kan enkelskeneställverk användas om Svenska kraftnät anser att det är acceptabelt ur driftsäkerhetssynpunkt. Enkelskeneställverk kan användas om det går att ta hela stationen ur drift under en längre period, till exempel vid avbrott. Om det av driftsäkerhetsskäl inte går att bygga enkelskeneställverk ska ett dubbelbrytarställverk väljas. 1.1.1 Anslutning av fack Anslutet 220 kv- eller 400 kv-ställverksfack ska vara fullt bestyckat med primärapparater enligt de tekniska avtalsvillkoren. Avvikelser från full bestyckning eller normalt utförande kan överenskommas mellan anslutande part och Svenska kraftnät, och ska i förekommande fall avtalas i anslutningsavtalet. Anslutande part ska visa att man klarar att hantera avbrott på anslutande skena vid till exempel underhåll. Svenska kraftnät tar ingen hänsyn till försämrad driftsäkerhet i underliggande nät om anslutande part gör detta val. Ju fler fack en stamnätsstation bestyckas med desto sämre blir möjligheterna att ta avbrott för underhåll då konsekvenserna vid ett eventuellt fel blir större. Även om stationen är utrustad med sektioneringsbrytare kan exempelvis brand eller explosion medföra att hela stationen behöver tas ur drift. Av dessa anledningar utreder Svenska kraftnät behovet av att dela upp stationen i två stationer när antalet fack överstiger åtta, varav fem fack utgörs av ledningsanslutningar. Med samma resonemang som ovan utreds behovet av en uppdelning av stationen när en 220 kv-station bestyckas med fler än tio fack per station varav sex fack för ledningsanslutningar. För att kunna ansluta så mycket effekt som möjligt på så liten yta som möjligt och med så få felkällor som möjligt krävs mer effekt per fack. Är det en större anslutning bör det första facket uppgå till minst 500 MW innan ytterligare ett fack kan bli aktuellt. Detta gäller dock främst för rena produktionsnät. Om det är både produktion och förbrukning eller endast förbrukning i ett nät kan det finnas ett annat behov av redundans. Bortfall av den anslutna kapaciteten per fack bör inte överstiga dagens dimensionerande fel för det svenska nätet på 1 400 MW. 1.1.2 Rådighet över 400 kv-ledningar I dag ägs och drivs flera 220 kv-ledningar runt om i landet av andra företag än Svenska kraftnät. Dock är Svenska kraftnäts hållning att stamnätsanläggningar på 400 kv-nivån ska ses som en del av stamnätet över vilka Svenska kraftnät ska ha rådighet. Svenska kraftnät motsätter sig därför att en privat aktör skulle ges nätkoncession för en 400 kv-ledning. Det faktiska mandatet att besluta ifall den privata aktören ska beviljas nätkoncession för en 400 kv-ledning ligger dock inte hos Svenska kraftnät utan hos Energimarknadsinspektionen. Om regionnätsföretaget inte hittar en lösning för anslutningen kan de ansöka hos Svenska kraftnät om en anslutning till stamnätet. Ansökan ska klargöra varför de exempelvis inte hittar en lösning baserat på en lägre spänningsnivå och varför en 400 kv-lösning behövs. Om samförstånd nås kring behovet utreder Svenska kraftnät utformning samt etableringen av 400 kv-lösningen. Vid byggande av en ny stamnätstation ska Svenska kraftnät normalt vara huvudansvarig part för stationen. SVENSKA KRAFTNÄT VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

PROCESS FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 9 2. PROCESS FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 2.1 Obligatoriska avtal Följande avtal ska alltid tecknas mellan anslutande part och Svenska kraftnät. > > Intentionsavtalet reglerar inom vilken tid ett anslutningsavtal måste ha tecknats för att Svenska kraftnäts utfästelse om anslutning ska gälla. Avtalet anger anslutande parts avsikt att ansluta, Svenska kraftnäts åtagande att göra en teknisk förstudie samt den förstudieavgift som anslutande part ska erlägga. Ett exempel på intentionsavtal framgår av bilaga 1. > > Anslutningsavtalet reglerar villkor för anslutningen till stamnätet avtalet reglerar bland annat den tekniska utformningen, utlovad maximal elektrisk effekt för anslutningen och storleken på eventuell anslutningsavgift och kostnader för anslutande parts anläggning. Avtal kan ingås när anslutande part har sökt alla erforderliga tillstånd för byggnationen och nödvändiga nätkoncessioner för anslutande ledningar. Avtalet ska vara tecknat av anslutande part innan Svenska kraftnät kan fatta beslut om anslutningen. Ett exempel på anslutningsavtal framgår av bilaga 2. > > Stationsavtalet reglerar ägandeförhållandena i stationen och förhållandena mellan parterna under anläggningens drift. Avtalet ska vara tecknat innan en station får tas i drift. Ett exempel på stationsavtal framgår av bilaga 3. > > Nyttjandeavtalet reglerar inmatnings- och uttagsabonnemangen på stamnätet och de med dessa förknippade tarifferna och betalningsvillkoren. Avtalet ska vara tecknat innan effekt får matas in på respektive tas ut från abonnemangspunkten. Ett exempel på nyttjandeavtal framgår av bilaga 4. 2.2 Ansökningsförfarandet 2.2.1 Processen från förfrågan till tecknande av anslutningsavtal VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

10 PROCESS FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET Utredningen redovisar vilka eventuella förstärkningsåtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra anslutningen samt det tekniska utförandet för anslutningen. Den innehåller också en översiktlig tidplan och en uppskattad kostnad för anslutningen och för de förstärkningsåtgärder som kan bli aktuella. När utredningen är färdig lämnas ett förhandsbesked om anslutning. 2.2.3 Förhandsbesked om anslutning Förhandsbesked om anslutning ges normalt inom tolv månader från ansökan om anslutning. I förhandsbeskedet anger Svenska kraftnät hur verket bedömer att en anslutning till stamnätet skulle kunna göras, vilka åtgärder som bedöms nödvändiga samt en preliminär uppskattning av tidplan och uppskattad kostnad för anslutningen. De utfästelser som Svenska kraftnät gör i ett förhandsbesked gäller sex månader. Om förutsättningarna för anslutningen inte har förändrats efter sex månader kan Svenska kraftnät utsträcka tiden för utfästelserna i förhandsbeskedet under förutsättning att ingen annan part gjort anspråk på kapaciteten. 2.2.2 Ansökan om anslutning Anslutande part kan vara det nätföretag som bildas av en produktionsanläggningsägare för att ansluta dennes produktionsanläggning, det lokala nätföretag eller regionnätsföretag som innehar koncession för det område respektive den linje som produktionsanläggningsägare önskar ansluta till. Produktionsanläggningsägaren bör på ett tidigt stadium kontakta den lokala nätägaren som innehar områdeskoncession för att denna ska kunna ange en lämplig anslutningspunkt i nätet. Om den lokala nätägaren inte har möjlighet att ansluta produktionsanläggningen till sitt nät kan produktionsanläggningsägaren vända sig till en nätägare som har nätkoncession för linje i området dvs. till regionnätsföretaget. I sista hand ska produktionsanläggningsägaren vända sig till Svenska kraftnät. En ansökan om anslutning till stamnätet görs med det webbformulär som finns publicerat på www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/anslut-till-stamnatet/. Ansökan ska innehålla teknisk information om så väl planerat nät som anslutande produktionsanläggning. Kartor som visar anläggningens placering i förhållande till närmaste elnät ska bifogas ansökan. Ansökan ska även innefatta en detaljerad tidplan över projektet. Om Svenska kraftnät bedömer att tidplanen inte är rimlig kommer ansökan inte att accepteras och anslutande part får lämna in en reviderad ansökan i ett senare skede. Svenska kraftnät bekräftar normalt en ansökan om anslutning inom två månader. Bekräftelsen ger besked om ansökan uppfyller kraven och om Svenska kraftnät inleder en utredning av möjligheterna att ansluta till stamnätet eller om verket anser att det inte finns några sådana förutsättningar. 2.2.4 Teknisk förstudie Under förhandsbeskedets giltighetstid har anslutande part att ta ställning till om man vill gå vidare med projektet. Om anslutande part väljer att gå vidare blir nästa steg att teckna intentionsavtal varpå en teknisk förstudie påbörjas. Svenska kraftnät kommer inför ett intentionsavtal att genomföra en kreditvärdering och kontrollera att anslutande part är kreditvärdig och F-skatt är registrerad. Om anslutande part väljer att inte gå vidare med projektet avslutas ärendet hos Svenska kraftnät. Anslutande part måste teckna ett intentionsavtal och erlägga förstudieavgift innan Svenska kraftnät påbörjar den tekniska förstudien. Förstudieavgiften uppgår till 100 000 kronor vid anslutning till 220 kv-nätet och till 300 000 kronor vid anslutning till 400 kv-nätet. Betald förstudieavgift avräknas från den anslutningsavgift som anslutande part ska betala till Svenska kraftnät vid anslutningen till stamnätet. Den tekniska förstudien innehåller en mer detaljerad beskrivning av anslutningen, bedömd kostnad för anslutningen, tidplan samt en bedömning av vilka risker som kan påverka genomförandet. En förstudie tar normalt 6 9 månader att genomföra. Den kan dock ta längre tid om större nätförstärkningar krävs. Efter avslutad förstudie lämnar Svenska kraftnät besked om anslutning. Anslutningsavtal ska tecknas av anslutande part inom sex månader efter erhållet besked om anslutning. Om ett anslutningsavtal inte tecknas inom sex månader förfaller den erlagda förstudieavgiften och Svenska kraftnäts utfästelse om anslutning upphör att gälla. Anslutningsavtalet tecknas av Svenska kraftnät först efter ett styrelsebeslut om investeringen. Ett styrelsebeslut tas efter att anslutande part har tecknat anslutningsavtal. SVENSKA KRAFTNÄT VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

PROCESS FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET 11 2.3 Anslutningsförfarandet 2.3.1 Processen från tecknande av anslutningsavtal till drifttagning 2.3.2 Kontrollpunkt om förutsättningar Svenska kraftnät kommer inte att starta projektering eller tillståndshantering innan anslutande parts alla tillstånd är klara och dokumentet Erforderliga tillstånd är överlämnat till Svenska kraftnät enligt anslutningsavtalet. Efter att anslutningsavtalet har undertecknats av båda parter finns därför en kontrollpunkt där Svenska kraftnät kommer att följa upp dessa förutsättningar. När anslutningsavtal finns samt förutsättningarna är uppfyllda kan Svenska kraftnät besluta om start av projekt. Med alla tillstånd avses de tillstånd som krävs för att upprätta anslutande parts anläggning och ansluta denna till stamnätet. 2.3.3 Tillståndshantering Tillståndshanteringen beräknas normalt att ta tolv månader från start av projektet, men tiden kan bli längre om större förstärkningar behövs. De tolv månaderna omfattar samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Efter att samråd har genomförts ansöks om förhandsbesked för bygglov. Behöver Svenska kraftnät ansöka om nätkoncession för ledningar, detaljplaneändring eller miljödom kommer detta att ta längre tid än tolv månader. 2.3.4 Projektering och upphandling Parallellt med tillståndshanteringen startar Svenska kraftnät projektering och framtagande av förfrågningsunderlag. När samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken har genomförts startar upphandling av entreprenaden. Upphandling samt tecknande av avtal med en entreprenör tar normalt sex månader. 2.3.5 Genomförande Efter att entreprenadsavtal har undertecknats startar genomförandefasen i projektet. Normalt tar det 18 månader att bygga en stamnätsstation. Innan stationen tas i drift tecknas stationsavtal och nyttjandeavtal. Normalt bör man som anslutande part räkna med en tidsåtgång på minst tre och ett halvt år från anslutningsavtal till drifttagning av en stamnätsstation. 2.4 Ägogränser Anslutande part som får nätkoncession för ledningen mellan anläggningen och stamnätet har att betala, bygga och äga ledningen med tillhörande ställverksfack i egna ställverket och transformering. Anslutande part har även att betala och äga anslutande parts anläggning inom stationens stamnätsdel, men denna byggs i huvudsak av Svenska kraftnät. Detta kan gälla även om anslutningsledningen till stamnätet byggs och drivs med stamnätsspänning. Det förutsätter dock att den tillkommande ledningen inte bedöms komma att bli en del i ytterligare nätutbyggnader dvs. blir en del av stamnätet och inte enbart en radiell ledning från en anläggning. Se avsnitt 1.1.2 Rådighet över 400 kv-ledningar. Ägogränsen mellan Svenska kraftnät och anslutande part är anslutningspunkten vilket normalt kommer att vara mellan Svenska kraftnäts samlingsskena i ställverket och slack från anslutande parts anslutningsfack. Anslutningsklämman ägs av anslutande part. VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

12 SVENSKA KRAFTNÄT VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

KAPACITET I STAMNÄTET 13 3. KAPACITET I STAMNÄTET 3.1 Allmänt Stamnätet består i princip av tre typer av ledningar. > > Ledningar i det maskade nätet > > Radiella ledningar > > Utlandsförbindelser Med radiell ledning avses en enskild ledning som endast i ena änden ansluter ett maskat nät (se figur). 3.2 Överbokning av kapacitet på radiella ledningar För att underlätta anslutning av nya anläggningar, t.ex. vindkraft, till stamnätet tillåter Svenska kraftnät en viss överbokning av kapacitet på radiella ledningar. Med överbokning avses att anslutning av nya anläggningar tillåts upp till den mängd installerad effekt som inte bedöms förorsaka Svenska kraftnät några nettokostnader. Överbokning av kapacitet på radiella ledningar kan ske upp till den nivå där Svenska kraftnäts ökade kostnader för mothandel överstiger intäkterna från stamnätstariffen. Överabonnemang kan i driftskedet hanteras genom att Svenska kraftnät mothandlar vid de tillfällen när ledningens kapacitet annars skulle överskridas. Det innebär i praktiken att Svenska kraftnät avtalar med elkraftproducenter att minska sin produktion vid dessa tillfällen. Sådan lokal mothandel på radiella ledningar har ännu inte tillämpats, eftersom de radiella ledningarna är anpassade efter dagens elproduktion. Med ökad anslutning av produktion bör detta dock bli en ekonomiskt fördelaktig lösning för anslutande part, eftersom det medger ett ökat utnyttjande av ledningen innan en förstärkning blir nödvändig. 3.3 Anslutning till utlandsförbindelser För att nya anläggningar ska kunna anslutas till en växelströmsutlandsförbindelse krävs att följande fyra kriterier är uppfyllda. > > Tillkommande installerad effekt får inte förväntas ge upphov till överlast på förbindelsen mer än fem procent av tiden under en tremånadersperiod. Denna bedömning görs med hänsyn tagen till uppmätt belastning (timvärden) på ledningen ett antal år bakåt i tiden. > > Storleken på förväntad överlast orsakad av den tillkommande anslutningen får inte överskrida en viss av Svenska kraftnät definierad nivå. > > Normala driftsäkerhetskriterier med hänsyn till systemstabilitet och termiska överlaster ska följas. > > Svenska kraftnät ska inte drabbas av ökade nettokostnader enligt samma principer som gäller för radiella ledningar (se 3.2). Anslutning av nya anläggningar till utlandsförbindelser planeras alltid tillsammans med systemoperatören i grannlandet. Vid anslutning av nya anläggningar till utlandsförbindelser kommer kapaciteten för handeln via Nord Pool att påverkas. Bestämning av handelskapacitet för nästkommande dygn görs av Svenska kraftnät i samarbete med grannlandets stamnätsoperatör. VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

14 ANSLUTNINGSAVGIFT 4. ANSLUTNINGSAVGIFT Om kapacitetsbrist råder i stamnätet kan en anslutning leda till att nätförstärkningsåtgärder blir nödvändiga. Det kan t.ex. vara en ny kraftledning, en ny station, uppgradering av en befintlig kraftledning, byte av en kopplingsapparat eller en transformator. Svenska kraftnäts kostnader för anslutning och eventuella nätförstärkningsåtgärder ska täckas av anslutande parts anslutningsavgift. Kostnaderna faktureras löpande efter hand som de uppstår. Anslutningsavgiften ska motsvara de totalt ökade investeringsutgifter som belastar Svenska kraftnät till följd av anslutningen. I den beräknade anslutningsavgiften ska även Svenska kraftnäts interna utgifter för t.ex. projektledning, samrådsprocesser och tillståndsgivning ingå. Svenska kraftnät ska även ersättas för övriga merkostnader hänförliga till anslutningen. Om anslutningen exempelvis leder till en förtida avveckling av befintlig stamnätsanläggning ska verket ersättas för detta. SVENSKA KRAFTNÄT VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET

KRAV OCH RIKTLINJER 15 5. KRAV OCH RIKTLINJER 5.1 Tekniska riktlinjer I anslutningsavtalet regleras tekniska krav för anslutning till stamnätet. Avtalet hänvisar även till Svenska kraftnäts tekniska avtalsvillkor och tekniska riktlinjer (TR) enligt bilaga 2 till anslutningsavtalet. Svenska kraftnät rekommenderar att man på ett tidigt stadium tar del av de tekniska avtalsvillkoren i anslutningsavtalet samt de tekniska riktlinjer som finns tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida. www.svk.se/aktorsportalen/teknik-och-entreprenad/tekniska-riktlinjer/ 5.2 Föreskrifter för produktionsanläggningar Anslutande part bör på ett tidigt stadium uppmärksamma ägare till produktionsanläggningar som planeras anslutas till denna på de föreskrifter som finns för produktionsanläggningar. Dessa föreskrifter (SvKFS 2005:2 Driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar) finns tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida. www.svk.se/om-oss/foreskrifter I föreskrifterna finns obligatoriska krav på teknisk dimensionering av produktionsanläggningar. Föreskrifternas syfte är att skapa nödvändiga förutsättningar för driftsäkerheten i det nationella elsystemet. Kraven avser: > > störningstålighet (3 kap.) > > spänningsreglering (4 kap.) > > effektreglering (5 kap.) > > avställning och start efter yttre spänningslöshet (6 kap.) > > kommunikation och styrbarhet (7 kap.) > > verifiering och dokumentation (8 kap.). VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

BILAGOR 17 BILAGOR 1. Exempel på intentionsavtal. 2. Exempel på anslutningsavtal. 3. Exempel på stationsavtal. 4. Exempel på nyttjandeavtal. 5. Tekniska avtalsvillkor. 6. Allmänna avtalsvillkor. VÄGLEDNING FÖR ANSLUTNING TILL STAMNÄTET SVENSKA KRAFTNÄT

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010-475 80 00 Fax 010-475 89 50 www.svk.se