Miljöarkeologiska analyser från Torvet i Trondeim C, Sør Trøndelag, Norge

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2016-052 Miljöarkeologiska analyser från Torvet i Trondeim C, Sør Trøndelag, Norge Sofi Östman, Jan-Erik Wallin, Fredrik Olsson & Johan Linderholm INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

Miljöarkeologiska analyser från Torvet i Trondeim C, Sør Trøndelag, Norge Sofi Östman, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet Jan-Erik Wallin, Pollenlaboratoriet, Umeå Fredrik Olsson, PalaeoEntoLab, Umeå Johan Linderholm, Miljöarkeologiska laboratoriet, Umeå universitet Bakgrund Det stora torget i Trondheim, Torvet ska byggas om och har därmed varit objekt för arkeologisk undersökning under 2015 och 2016. Det undersökta området är en del av det stora torget i centrum som anlades efter den stora stadsbranden 1681. Området i den västra delen av staden har sedan tidig medeltid utgjorts av ängs- och åkermark för jordbruk och djurhållning som successivt tagits över av bebyggelse i och med att staden växt. På det gamla torget hölls återkommande sommar- och höstmarknader. En rad bränder under 1400 och 1500-talet har dock bidragit till att en stor del av de historiska källorna gått förlorade och där också kunskapen om stadens aktiviteter och expansion. Däremot finns en hel del information från tiden efter 1681. Information om förbud och återinförande av de tidigare marknaderna, huruvida befolkningen skulle dumpa hushållsavfall på torget och om diverse ombyggnationer. Kartor hjälper att förstå vilka aktiviteter som skett var på torget och i det område aktuellt för denna undersökning är det framförallt hantverkare och smeder som verkat. De frågeställningar som ligger till grund för denna analys är framförallt kopplade till ängsoch åkermarken och när staden expanderade över detta område. Även om det går att se spår av aktiviteten på torget är av intresse. Undersökningen är utförd av NIKU (Norsk institutt for kultuminneforskning) och 18 prover har samlats in av grävpersonal för analys och skickats till MAL. De beställda analyserna är makrofossilanalys, pollenanalys, insektsanalys samt markkemisk-fysikalisk analys. Proverna analyserade och presenterade i denna rapport är från grävsäsong 2015. Kontaktperson har varit Julian P. Cadamarteri. Provbehandling Makrofossilanalys Proverna förvaras i kylrum för att bibehålla fukt och bevara materialet. Frampreparerandet av material görs genom vattensållning med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Volymen på proverna mäts innan vattensållning. Det framtagna materialet genomsöks och artbestäms under en stereolupp med hjälp av referenslitteratur (Cappers et. al. 2006) och laboratoriets 2

referenssamling. Fullständig makrofossilanalys utförs av Sofi Östman. Vid denna analys har provbearbetningen utförts med hjälp av Lorenza La Rosa, erasmusstudent. Pollenanalys Proverna är insamlad av utgrävningspersonal, i samband med den ordinarie utgrävningen. Proverna behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I denna undersökning finns tydliga tecken på att tjockskaliga pollenkorn förekommer i högre andelar, till exempel korgblommiga växter, målla och vicker. Förekomsten av pollen från andra växtarter är så pass stor att resultaten är tillförlitliga. Fullständig pollenanalys utförd av Jan-Erik Wallin. Insektsanalys De 18 proverna volymbestämdes genom att provet sänktes ner i en bägare med bestämd volym vatten. Då proverna innehöll mycket minerogent material floterades de i fotogen (Kenward et al, 1980) vilket innebär att provet först siktas genom en sikt med maskvidden 0,25mm. Därefter läggs materialet i en spann och täcks med fotogen. Fotogenet hälls därefter av och kallt vatten adderas i spannen varefter insektsmaterialet flyter upp till ytan. Materialet hälls därefter av från spannen ner i en sikt och tvättas ur med hjälp av diskmedel som tar bort fotogenet (se till exempel Birks and Birks 1980 och Coope 1986). Insektsresterna sorteras ut vått för hand med hjälp av pincett under en stereolupp med 8x förstoring. Proverna förvarades därefter i kylskåp. Vid bestämningen av skalbaggarna användes diverse bestämningslitteratur, bland annat Lindroth 1985 och 1986, Foster et al. 2014, Roslin et al. 2014. Även insektssamlingen på MAL (Umeå universitet) användes. Fullständig insektsanalys utförd av Fredrik Olsson. Markkemisk-fysikalisk analys Innan analys torkas proverna i 30 C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Analysen är utförd av Samuel Eriksson. Proven analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %). 3

2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Resultat och tolkningar Makrofossilanalys av Sofi Östman För artlista och växtnamn på latin och norska se Tabell 2 Stolphål MAL nr/niku nr 16_026_001 / 13839 16_026_002 / 13840 16_026_018 / 470082 I proverna kom det fram en blandning av en hel del träkol, stora stenar och minerogent material, brända ben (13839, 13840) samt obrända träflisor (470082). Växtmaterialet var ytterst sparsamt och utgörs av målla och hallon. Prov nr 13839 saknar helt arkeobotaniskt material. Profil 13860 16_026_014 / 470048 (hagejord) 16_026_017 / 470055 (odlingslager/dyrkningslager) Stora och små obrända benbitar, glaserad keramik, glas, träkol, granbarr samt ett rostigt metallföremål möjligtvis en spik, plockades fram ur dessa prover. I materialet fanns även frön av målla, våtarv, hallon, daggkåpa samt ett antal hasselnötskal. Sporer från kärlkryptogamer kunde också noteras. Två förkolnade sädeskorn plockades också fram men var tyvärr obestämbara. 4

Profil 14121 16_026_008 / 470037 (odlingslager/dyrkningslager) 16_026_011 / 470044 (hagejord) I likhet med föregående profil utgörs materialet av obrända ben här även fiskben, glas, keramik, metallbitar, träkol, granbarr och obränt trä. Växtsammansättningen utgörs av målla, hallon, revormstörel och fikon. Även här kom ett obestämbart förkolnat sädeskorn fram. Profil 14240 16_026_004 / 470029 (hagejord) 16_026_009 / 470040 (odlingslager/dyrkningslager) Brända och obrända ben av bland annat fisk. Järnslagg och glödskal, träkol, glasbitar, bränd lera med avtryck, granbarr. Det arkeobotaniska materialet består av frön från målla, våtarv, trampört, hallon och blekstarr. Sporer av kärlkryptogamer noterades. Ett förkolnat korn av skalkorn kunde även identifieras. Grop/avfallsgrop 16_026_003 / 470024 16_026_005 / 470030 Även i dessa anläggningar finns ett blandat skräpmaterial bestående av träkol, obränt trä, bränd lera och tegel, keramik och porslin, brända och obrända fiskben/ben varav ett stort rörben, musselskal, järnslagg och en hel del flugpuppor. Groparna var bland de mest innehållsrika anläggningarna i området. Frön från målla, jordrök, arv, revormstörel, brännässla, hallon, fikon, blekstarr, bergsyra, daggkåpa, plister och vallmo kunde identifieras. Samtliga subfossila, inget förkolnat frömaterial kunde hittas. Sporer av kärlkryptogamer noterades. Grøft 16_026_006 / 470031 16_026_007 / 470034 16_026_013 / 470047 16_026_016 / 470052 Prov nummer 470031 och 470047 innehöll nästan bara träkol och ett fåtal små ben medan de andra två innehöll ett desto rikare material med träkol, brända och obrända ben varav en del fiskben, tandfragment av djur, järnslagg, keramik, glas m.m. 5

Det arkeobotaniska materialet var desto magrare och utgjordes av ett fåtal fröer från målla, revormstörel, hallon och starr. Sporer av kärlkryptogamer noterades i prov 470052. Övriga lager (Lerlager & Kulturlager) 16_026_010 / 470041 (Lerlager) 16_026_012 / 470045 (Lerlager) 16_026_015 / 470049 (Kulturlager) Det icke botaniska materialet är i princip identiskt med föregående prover och består av träkol, bränd lera/keramik, brända och obrända ben, metall och slagg, musselskal och glas. Ett av proverna utmärker sig, 470045 som innehåller stora mängder metall i form av större slaggklumpar, glödskal och ärgade/rostiga klumpar av järn/brons/koppar. Det botaniska materialet är stort, framförallt i ovan nämnda prov med mycket metall. Samtliga tidigare nämnda arter är närvarande samt en del nya. Materialet utgörs av målla, åkerbinda, jordrök, åkerspärgel, våtarv, trampört, brännässla och etternässla, viol, bolmört, hallon, fikon, starr, blodrot både brända och obrända, norsk fingerört, daggkåpa, måra, vallmo, plister, pilört, smörblomma, blära/glim. Sporer av kärlkryptogamer noterades i lerlagren. Obrända skal av hasselnöt och ett bränt korn av möjligtvis havre plockades också fram. Sammanfattande tolkningar makrofossilanalys Det arkeobotaniska materialet från Torvet i Trondheim uppvisar ett rätt så typiskt material för denna typ av stadslämningar. Växterna representerar den naturliga floran på plats vilken speglar en rad olika miljöer såsom fuktiga platser, odlad mark, åkermark och framförallt ruderata/nedsmutsade ytor. Rester av föda, mathållning och avfall går också att finna i materialet, något som är vanligt förekommande i historiska miljöer. Det oorganiska materialet som utgörs av glas, keramik, porslin, tegel och metall vittnar ytterligare om de aktiviteter som skett på plats. Tack vare att en del av anläggningarna är fuktiga och leriga är bevaringen av organiska material god. Både när det gäller trä, ben och obränt material som speglar aktiviteterna i området, samt det växtmakrofossila materialet. Stolphålen och rännorna innehöll absolut minst växtmakrofossil, enstaka fröer av målla och hallon fanns men i jämförelse med andra anläggningar var de magra. Både målla och hallon har frön med tjockt skal, något som gör dem tåligare och mer motståndskraftiga för yttre påverkan än andra med tunnare skal som fort bryts ned eller går sönder när miljön förändras. De är även stora fröproducenter, vilket kan förklara deras närvaro i så gott som samtliga prover. Hallon kan i dessa kontexter ses som både insamlade men även som en naturlig 6

förekomst i den lokala vegetationen med hallonbuskar som växt lite här och där och lämnat ifrån sig bär som bevarats i de omgivande lagren. Groparna och lerlagren är de områden som ackumulerat störst arkeobotaniskt material, mest troligt för att de varit fuktiga och bevaringen varit fördelaktig. Växterna utgörs av arter som trivs i både ängs- och våtmark såsom starr, nässla och daggkåpa samt typiska ruderatväxter som trivs i nedsmutsade och näringsberikade jordar. Dessa arter (målla, jordrök, åkerbinda, åkerspärgel, våtarv, revormstörel, trampört, bolmört) är även kända åkerogräs och kan ha kommit in till staden tillsammans med skördarna eller är spår av den tidigare odling som möjligtvis förekommit på plats. Både starr och nässla kan dels ha växt i området men även dem kommit in från närliggande åker och ängsmark. Den förkolnade havrekärnan som dök upp i ett av dessa prover är mest troligt en del av de spår av hushållsavfall som ansamlats i ett lager. Sädeskorn finner man mycket sällan oförkolnade då de väldigt lätt bryts ned. Det är i förkolnat stadie de bevaras. Ett av dessa prover innehöll stora mängder slagg av metall, så pass mycket att provet skiljde sig nämnvärt från övriga där ett fåtal fragment plockades ut. Möjligtvis vittnar det om en hantverksverksamhet i området. De tre profilerna som utgörs av hagejord och odlingslager har ovan presenterats profilvis. Där syns det inte någon tydlig skillnad mellan profilerna. Jämför man dock odlingslagren mot lagren av hagejord syns det tydligt att det finns en större artrikedom i hagejorden i jämförelse med odlingslagren som enbart innehåller förkolnad cerealia (obestämbar), målla och hallon ett material som kan liknas vid stolphålen och några av rännorna. I hagejorden skulle det gärna förväntat förekomma ängs- och åkerväxter i en större mängd men materialet är rätt så blandat med närvaro av både målla, hallon och cerealia (här bestämt till skalkorn/agnekledd bygg) som i odlingslagren samt hasselnötskal, våtarv, daggkåpa, revormstörel, fikon, starr och trampört. Det rör sig snarare om en blandning av växter främst kopplade till fuktig och ruderat mark med inblandning av hushålls- och möjligtvis latrinavfall såsom hasselnötskal och fikonkärnor, där även inräknat förekomsten av andra matrester såsom bland annat fiskben. Förutom de växter som återfinns i de lokala miljöerna finns även importerat material, här representerat av några frön av fikon. Vanligtvis återfinns fikonfrön i stora mängder då frukterna genererar oerhört mycket frön och hittas framförallt i latriner tillsammans med andra frukter och bär som förtärts. Fikon är vanligt att hitta i historiska miljöer och har importerats torkade, i Sverige redan från 1200-talet (Viklund 2005). Närvaron av sporer från kärlkryptogamer (ex. ormbunkar eller bräken) i en del av proverna kan ytterligare vara en indikator på fuktig mark eller tillförsel av vatten, då de främst sprids genom rinnande vatten. Sammantaget kan denna analys ytterligare förstärka spåren av den mänskliga aktiviteten i området. Vi finner lämningar av mat- och hushållsavfall i nästan alla prover. Ett av proverna 7

innehåller stora mängder metallslagg och kan vara kopplat till en hantverksverksamhet som möjligtvis pågått kring dessa kvarter. Inget av proverna utskiljer sig nämnvärt från varandra i artsammansättning, det är snarare en fråga om bevaring och fuktighet som påverkar resultatet. En förekomst av importerat material i form av fikon påträffades, en tydlig handelsindikator. Makrofossilprover från historiska miljöer kan vara en utmaning att analysera då jorden många gånger är omrörd och material påförts och rensats bort i olika skeenden genom stadens utveckling. Pollenanalys av Jan-Erik Wallin Se tabeller 3-7 Trädvegetation Förekomsten av trädvegetation är liten på lokalen. Både ängsmarker och åkermarker dominerar. Björk förekommer mest medan pollen från tall dominerar i tre prover (11, 12 och 16). Pollen från gran har hittats i 8 prover (1, 5, 10, 11, 12, 15, 16 och 18). Åker Fyra prover har en pollensammansättning som tyder starkt på att proverna kommer från åkermark (1, 6, 10 och 13). Åker/Äng I tre prover (2, 7 och 9) har pollensammansättningen tolkats så att andelen pollen som visar åkermark dominerar men andelen pollen som indikerar ängsmark är så pass stor att ängsmark inte kan uteslutas. Äng/Åker 8 prover (3, 4, 5, 8, 11, 12, 14 och 15) har en pollensammansättning som indikerar i första hand ängsmark men har även så pass stor förekomst av pollen från växter som indikerar åker. Äng 3 prover (16, 17 och 18) har en pollensammansättning som indikera i första hand på ängsmark. Dock förekommer pollen från sädesslag men i lägre procent andelar. Insektsanalys av Fredrik Olsson Se tabell 8 Denna undersökning av de 18 proverna från Torvet i Trondheim gav få insektsrester där endast totalt 5 prover innehöll skalbaggar. Många av subfossilen var fragmenterade och korroderade vilket gör bestämningen svår. Korrosion uppstår i detta sammanhang när det subfossila materialet inte ligger syrefritt och insekternas exoskelett blir då ofta mycket tunt kan då bli svårbestämda. Harpalus är ett släkte av jordlöpare som ofta påträffas i relativt 8

torra, sandiga områden, men även på kulturpåverkade marker såsom ängs- och hagmarker (Lindroth 1985). Aphodius fimetarius är en dyngbagge som föredrar dynga efter ko och häst, men hittas även i allmänt i spillning från vilda hjortdjur. Men denna arten förekommer även på andra substrat såsom förmultnade växtdelar och as (Roslin et al. 2014). Cercyon hemorrhoidalis är en palpbagge som hittas i bland annat dynga, kompost och as (Foster et al. 2014). Skalbaggarna från prov 12 visar på förmultnande växter och kompostliknande miljöer vilket i detta fall kan tolkas som avfall från golvlager eller dylikt. Provet innehöll även relativt mycket fröer vilket stödjer tolkningen av insekterna. Utifrån prov 15, en trolig Aphodius fimetarius, går det egentligen inte göra några direkta tolkningar utöver vad som redan nämnts ovan om arten. Generellt innehöll de 18 proverna väldigt lite material för att göra någon direkt tolkning som kan hjälpa arkeologerna att definitivt tolka prover och anläggningar. Men de insekter som faktiskt hittades indikerar alla växtlighet i olika faser, vivlarna (Curculionidae) påträffas på levande växter och dyngbaggarna (Aphodius) hittas ofta i dynga efter växtätande djur eller i miljöer där växter och annat organiskt material förmultnar vilket också stämmer överens med C. hemorrhoidalis. Markkemisk och fysikalisk analys av Johan Linderholm De 18 proven kommer från olika sedimentlager med tillhörande tolkningar. Generellt sett rör detta sig om kraftigt kulturstörda jord- och sedimentlager med främst höga fosfathalter som vanligtvis är fallet i stadsnära miljöer. I Figur x och y återges relevanta samband i de analyserade parametrarna. I den första är Pkvoten (den relativa andelen organiskt bunden fosfat) mot glödförlusten (svara mot organisk halt). I samma figur framställs den relativa fosfatkoncentrationen genom varierande storlek på punkterna. I figuren framgår att omfång i glödförlust är stort (0,75-7,5 %) och där flera prover har låga värden och att det finns en tydlig koppling mellan organisk halt och högre fosfathalter. P-kvoterna är relativt sett låga men eftersom fosfathalterna är mycket höga är detta inte förvånande. De olika lager/provkategorierna klustrar sig tämligen enhetligt och även om undantag finns som exempelvis bland gröftproverna där variation i Pkvot och fosfathalt är stor. Förhållandet mellan hag- och odlingslager är som man kan förvänta, med likartad Pkvot och med högre organisk halt i hagmarksprov till följd av en kraftigare rotfiltstillväxt. Gödseltillförsel till odlingslagren verkar inte vara uteslutande stallgödsel utan härd och hushållsmaterial har förmodligen använts. 9

Kategorierna gröft och stolphål ser ut att ha likartad sammansättning i fyllnadsmaterialet utom pnr 470052 som avviker med betydligt högre fosfat- och organisk halt, möjligen en blötare miljö än de tre övriga. Lerlagren (2 prov) har både hög CitP och MS, och i 470045 (högst MS) återfanns metallrelaterade material vid vattensållningen (se ovan) så dessa lager torde ha utgjort någon del av en mer riktad teknisk verksamhet, typ som del av golv eller dylikt. Figur x. Pkvot avsatt mot organisk halt. 10

Figur x. Pkvot avsatt mot organisk halt. 11

Tabell 1. Provinformation MAL nr P. nr Anl.nr Anl. Typ (N) 16_026_001 13839 13740 Stolpehull 7034325 569661 1,4 250 Stolpehull sør på feltet 250 Mulig å ta C-14 fra prøven? Merknad: Sto i 16_026_002 13840 13790 Stolpehull 7034325 569661 1 450 250 overtatt liste at prøven var tatt fra 13740 Bunnlag i avfallsgrop i østre 16_026_003 470024 13254 Avfallsgrop 7034312 569659,5 2,8 500 500 feltavgrensning. Merknad: Står "12114?" på posen. 16_026_004 470029 12892 Hagejord 7034308,1 569652,6 Fra søndre profil 3,3 1300 300 (14240) 16_026_005 470030 14065 Grop 7034311 569652 1,4 500 300 Fra nederste lag i grop 16_026_006 470031 14186 Grøft 7034311 569652 Fra "husvegg" i 2,8 1600 500 undergrunn. 16_026_007 470034 14014 Grøft 7034310 569650 1,2 550 "2/2" Grøft med 250 staurhull 16_026_008 470037 13566 Dyrkningslag 7034321 569650 3 Fra midtre profil 1200 500 (14121) 16_026_009 470040 13157 Dyrkningslag 7034308,1 569652,6 3 850 Fra søndre profil 400 (14240) 16_026_010 470041 11064 Leirelag 7034321 569650 2,7 275 Fra midtre profil 275 (14121) (utkast) 16_026_011 470044 13348 Hagejord 7034321 569650 2,3 900 Fra midtre profil 400 (14121) 16_026_012 470045 10804 Leirelag 7034308,1 569652,6 3,3 300 Fra søndre profil 300 (14240) 16_026_013 470047 14182 Grøft 7034311 569652 2,7 1450 300 Stolpehull S 16_026_014 470048 13406 "Hagejord" 7034325 569661 1,5 325 325 Fra østre profil (13860) 16_026_015 470049 10857 Kulturlag 7034325 569661 3,1 250 250 Fra mørkt kulturlag under brostein i vest, overflate før Torvet 16_026_016 470052 13703 Grøft 7034313 569646 1 275 275 Grøft på vestsiden av feltet, humøst bunnlag 16_026_017 470055 13433 Dyrkningslag 7034325 569661 1,4 375 275 Fra østre profil (13860) 16_026_018 470082 13803 Stolpehull 7034311 569652 1,4 500 300 Fra bunn av stolpehull Y (E) Volym före (L) Volym efter (ml) Analyserat material (ml) Provinfo 12

Tabell 2. Resultat makrofossil Latinska namn Svenska namn Norska namn Stolphål Gropar Grøft Lager MAL. Nr Odlade växter Ruderatväxter/åkerogräs cf. Avena sp havre havre 1 Chenopodium sp. Fallopia convulvulus Fumaria officinalis Spergula arvensis Stellaria media 16_026_001 16_026_002 målla melde 1 3 5 11 1 4 åkerbinda vindeslirekne 3 jordrök jordrøyk 1 1 1 1 åkerspärgel linbendel 1 våtarv vassarve 1 27 16_026_018 16_026_003 16_026_005 16_026_006 16_026_007 16_026_013 16_026_016 16_026_010 16_026_012 16_026_015 Stellaria sp. arv arve 14 Euphorbia helioscopia Polygonum aviculare revormstörel åkervortemjølk 4 1 trampört tungras 23 Urtica dioica brännässla stornesle 45 1 20 Urtica urens etternässla smånesle 3 Frukt/bär/nötter Viola sp viol fiol 1 Hyoscyamus niger bolmört villrot 1 5 Corylus hassel hassel 2 18 avellana cf. Fragaria möjlig mulig 2 vesca smultron markjordbær cf. Prunus sp möjlig prunus mulig prunus 1 Rubus idaeus hallon bringebær 1 3 3 5 10 8 2 Ficus carica fikon fiken 2 3 Äng/våtmark Carex pallescens blekstarr bleikstorr 14 Carex sp starr storr 8 3 5 3 2 Carex spp starrar storrer 30 Potentilla erecta blodrot tepperot 1 Potentilla erecta blodrot tepperot 1 1 Potentilla norsk norvegica fingerört norsk mure 1 Rumex acetosella bergsyra småsyre 1 13

Övriga växter Alchemilla sp. daggkåpa marikåpe 6 1 18 Galium sp måra maure 1 Lamium sp plistrar tvivann 3 5 3 Papaver sp. vallmo valmue 1 1 Persicaria sp pilört Raudt hønsegras 1 Ranunculus sp smörblomma soleie 1 2 Silene sp glim/blära melle/jonsokblom 3 * svarta celler = förkolnat material Pteridophyta sporer av ormbunksväxt 6 11 4 3 10 Hagejord Dyrkningslager Hagejord Dyrkningslager Hagejord Dyrkningslager Latinska namn Svenska namn Norska namn Profil 13860 Profil 14121 Profil 14240 MAL. Nr 16_026_014 16_026_017 16_026_011 16_026_008 16_026_004 16_026_009 Odlade växter Cerealia indet sädeskorn korn 1 1 1 Hordeum vulgare Var. Vulgare skalkorn agnekledd bygg 1 Ruderatväxter/åkerogräs Chenopodium sp. Stellaria media Euphorbia helioscopia Polygonum aviculare målla melde 4 9 3 3 2 våtarv vassarve 1 1 revormstörel åkervortemjølk 1 trampört tungras 1 Frukt/bär/nötter Corylus avellana hassel hassel 7 Rubus idaeus hallon bringebær 2 1 52 6 1 Ficus carica fikon fiken 3 14

Äng/våtmark Carex pallescens blekstarr bleikstorr 1 Övriga växter * svarta celler = förkolnat material Alchemilla sp. daggkåpa marikåpe 1 sporer av Pteridophyta 1 2 5 3 1 6 ormbunksväxt Indeterminable Oidentifierat Uidenifisert 1 Tabell 3: 2016_026-1-18. Förenklad tolkning av pollenanalysresultaten Trädvegetation Äng/Åker Odling 2016_026_01 Stolphål Lövvegetation, al och Åker Korn och Vete/Havre björk 2016_026_02 Stolphål Lövvegetation, björk och Åker/Äng Korn och Vete/Havre al 2016_026_03 Avfallsgrop Björk Äng/Åker Korn och Vete/Havre 2016_026_04 Hagejord Björk och tall Äng/Åker Korn Förekomst 2016_026_05 Avfallsgrop Björk och al Äng/Åker Korn (mest) och Vete/Havre 2016_026_06 Gröft (dike) Björk och al Åker Vete/Havre och Korn 2016_026_07 Gröft (dike) Al och björk Åker/Äng Korn och Vete/Havre 2016_026_08 Odlingslager Björk Äng/Åker Korn (mest) och Vete/Havre 2016_026_09 Odlingslager Björk Åker/Äng Korn och Vete/Havre 2016_026_10 Utkastlag/Golvlager Björk, tall och al Åker Vete/Havre och Korn 2016_026_11 Hagejord Tall, björk, al och gran Äng/Åker Korn och Vete/Havre 2016_026_12 Utkastlag/golvlager Tall, björk, al och gran Äng/Åker Korn och Vete/Havre 2016_026_13 Stolphål Björk och al Åker Korn och Vete/Havre 2016_026_14 Odlingslager Björk och al Äng/Åker Korn och Vete/Havre 2016_026_15 Kulturlager Björk, al och gran Äng/Åker Korn och Vete/Havre Förekomst 2016_026_16 Gröft (dike, botten) Tall, gran och björk Äng Lite korn och lite Vete/Havre 2016_026_17 Odlingslager (botten) Björk och al Äng Lite korn och lite Vete/Havre 2016_026_18 Stolphål (botten) Björk, tall, al och gran Äng Korn (mest) och Vete/Havre 15

Tabell 4: Vilken vegetation indikerar dom olika växt-arterna (pollen) Lövskog Barrskog Ängsmark Åkermark Al (Or) Björk Tall (Furu) Gran Lind Hassel/Pors Ljung (Lyng) Sälg/vide (Vier) En (Einer) Gräs (Gras) Korgblommiga växter (rörf.), (Turf) Korgblommiga växter (Tungf.) (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) Rosväxter (Mure) Gråbo (Burot) Målla (Meldestokk) Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) Spärgel (Bendel) Nässla (Nesle) Måra (Maure) Humle/Hampa Skallra (Engkall) Vicker (Vikke) Korn (Bygg-typ) Vete/Havre typ (vete-typ) Råg (Rug) Starr (Storr) Älgört (Mjödurt) Kovall (Marimjelle) Käx (Kjeks) Sporer Lummer (Kråkefot) Ormbunkar (Telg) Dvärglummer (Dvergjamne) 16

Tabell 5: Pollenanalys/koll Art/prov nummer MAL 16-026 Andel pollen i procent (%) Exkl. sporer 1 2 3 4 5 6 Stolphål 13839 Stolphål 13840 Botten från avfallsgrop 470024 Hagejord 470024 Botten i avfallsgrop 470030 Gröft (dike) 470031 Al (Or) 7.9 10.3 1.9 3.2 10.5 Björk 7.3 15.0 6.7 3.6 12.0 Tall (Furu) 4.9 1.4 2.2 1.6 0.9 Gran 0.3 0.4 Lind 0.2 Hassel/Pors 1.4 0.3 0.6 1.1 0.7 Ljung (Lyng) 0.8 2.0 0.3 0.4 3.7 Sälg/vide (Vier) 0.4 0.2 En (Einer) 0.4 Gräs (Gras) 17.1 26.1 23.1 24.0 23.1 Korgblommiga växter (rörf.), 0.5 0.3 2.2 0.8 2.6 (Turf) Korgblommiga växter (Tungf.) 5.4 2.0 16.7 21.6 4.2 (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) 0.3 0.3 1.3 0.2 Rosväxter (Mure) 0.5 0.6 0.3 1.2 0.4 Gråbo (Burot) 0.3 0.3 0.2 Målla (Meldestokk) 22.8 9.1 3.2 6.0 5.3 Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) 3.8 2.8 3.9 4.8 4.2 Spärgel (Bendel) 5.2 1.1 12.5 6.0 1.2 Nässla (Nesle) 0.3 0.3 Måra (Maure) 0.3 Humle/Hampa 0.3 0.2 Skallra (Engkall) 0.6 0.8 0.2 Vicker (Vikke) 0.5 3.9 2.8 0.2 Summa störnings indikerande 39.6 16.8 45.2 44.0 17.7 växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) 14.0 20.2 10.0 16.0 14.3 Vete/Havre typ (Kveite-typ) 5.4 6.7 7.1 3.2 17.2 Råg (Rug) 0.4 Summa odlade växter 19.4 26.9 17.1 19.2 31.9 Starr (Storr) 0.5 0.6 1.3 0.2 Älgört (Mjödurt) 0.6 Kovall (Marimjelle) 0.2 Käx (Kjeks) 0.3 0.6 0.3 1.2 0.2 Sporer Lummer (Kråkefot) 0.8 0.3 0.3 0.8 0.9 Ormbunkar (Telg) 5.1 6.0 2.8 0.8 2.9 Dvärglummer (Dvergjamne) 1.1 0.3 0.3 0.8 0.2 17

Antal räknade pollen 369 359 312 Lite pollen, ingen analys Analys Jan-Erik Wallin September/Oktober 2016 Ved + Kol Ved + Kol Ved + Kol = förekomst 250 568 Kol + Ved Ved Tabell 6: Pollenanalys/koll Art/prov nummer MAL 16-026 Andel pollen i procent (%) Exkl. sporer 7 8 9 10 11 12 Gröft (Dike med störningshål) 470034 Odlings -lager 470037 18 Odlingslager 470040 Utkastlag/ golvlager (omrört) 470041 Hagejord 470044 Utkastlag/ golvlager (omrört) 470045 Al (Or) 10.5 2.0 1.3 5.9 2.3 3.0 Björk 8.7 6.5 4.7 8.2 3.1 3.7 Tall (Furu) 1.2 1.3 0.9 6.7 3.1 8.9 Gran 1.5 1.7 3.0 Ek (Eik) 0.4 Hassel/Pors 1.8 0.7 4.7 2.2 1.5 Ljung (Lyng) 1.5 1.7 Sälg/vide (Vier) 0.4 0.7 Gräs (Gras) 25.3 19.0 20.9 20.0 19.4 27.5 Korgblommiga växter (rörf.), 0.6 3.3 1.7 1.5 1.7 0.7 (Turf) Korgblommiga växter (Tungf.) 7.8 26.0 12.4 3.7 25.0 7.4 (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) 0.6 0.7 0.4 0.7 0.7 Rosväxter (Mure) 1.2 1.7 0.7 0.7 Gråbo (Burot) 0.7 Målla (Meldestokk) 7.8 5.9 8.1 3.0 7.7 3.0 Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) 2.1 2.6 4.3 2.2 2.3 1.5 Spärgel (Bendel) 2.1 4.6 2.6 5.2 3.9 4.4 Mjölkört (Geitrams) Nässla (Nesle) 0.7 Måra (Maure) Skallra (Engkall) 1.8 0.7 1.3 6.7 1.7 6.7 Vicker (Vikke) 0.6 3.9 0.9 3.7 0.8 5.2 Summa störnings indikerande 24.6 48.4 33.4 27.4 43.1 31.0 växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) 14.7 14.3 16.2 12.6 17.1 10.4 Vete/Havre typ (Kveite-typ) 10.8 7.2 15.8 13.4 8.5 9.6 Råg (Rug) 0.7 Summa odlade växter % 25.5 21.5 32.0 26.7 25.6 20.0 Starr (Storr) 0.4 0.7

Älgört (Mjödurt) 0.6 Linnea- typ 0.3 0.7 0.9 Käx (Kjeks) 0.7 0.7 Sporer Lummer (Kråkefot) 0.3 0.7 0.9 0.7 0.8 Ormbunkar (Telg) 5.1 0.7 0.4 4.3 0.8 1.5 Dvärglummer (Dvergjamne) 0.7 2.1 1.5 Antal räknade pollen 333 153 234 135 128 135 Analys Jan-Erik Wallin September/Oktober 2016 Ved + Kol Ved, rikligt Ved + Kol Ved, rikligt Ved, rikligt Ved, rikligt Tabell 7: Pollenanalys/koll Art/prov nummer MAL 16-026 Andel pollen i procent (%) Exkl. sporer 13 14 15 16 17 18 Stolphål S 470047 Odlingslager (topp) 470048 19 Kulturlager 470049 Botten från dike 470052 Botten av odlingslager 470055 Botten av Stolphål 470082 Al (Or) 11.9 3.3 0.5 3.2 1.5 Björk 13.3 4.1 2.1 5.9 7.4 Tall (Furu) 1.4 4.3 5.0 Gran 3.7 1.0 Ek (Eik) 0.2 Hassel/Pors 1.2 1.6 0.5 2.5 Ljung (Lyng) 2.7 0.8 0.5 1.1 Ris-växter (ex. Tytebär) 2.6 0.5 Gräs (Gras) 21.2 14.0 9.0 14.4 15.8 Korgblommiga växter (rörf.), 1.4 0.8 2.2 2.0 (Turf) Korgblommiga växter (Tungf.) 3.2 35.4 46.8 40.0 21.7 (Tistel, Lövetann) Smörblommor (Soleie) 0.3 0.8 0.5 1.5 Rosväxter (Mure) 0.9 4.9 2.1 2.2 1.5 Gråbo (Burot) Målla (Meldestokk) 11.2 9.0 1.6 11.3 11.3 Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) 5.1 1.6 1.1 4.8 4.5 Spärgel (Bendel) 4.8 5.7 5.3 1.6 3.0 Mjölkört (Geitrams) Nässla (Nesle) 0.5 0.5 Måra (Maure) Skallra (Engkall) 0.5 0.8 0.5 Vicker (Vikke) 0.3 0.8 6.9 4.3 2.5 Summa störnings indikerande 27.7 59.8 64.8 66.9 48.5 växter (exkl. gräs) % Korn (Bygg-typ) 11.1 9.0 8.0 4.3 13.3 Vete/Havre typ (Kveite-typ) 6.0 6.6 5.9 2.2 2.5

Summa odlade växter % 17.1 15.6 13.9 6.5 15.8 Starr (Storr) 0.2 1.0 Älgört (Mjödurt) 0.5 0.5 Vänderot (Vendelrot) 0.5 Kovall (Marimjelle) 0.5 Käx (Kjeks) 1.1 0.5 Kabbleka-typ (ex. Soleihov) 0.8 Sporer Lummer (Kråkefot) 0.2 2.4 1.1 2.4 Ormbunkar (Telg) 2.2 0.8 1.9 Dvärglummer (Dvergjamne) 0.5 0.8 1.1 1.1 1.9 Antal räknade pollen 587 122 Lite pollen =förekom st 188 186 202 Analys Jan-Erik Wallin September/Oktober 2016 Ved, rikligt Ved, rikligt Ingen analys, Ved Ved + Kol Kol + Ved Ved Tabell 8. Resultat insektsanalys Taxa/Prov 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Inga insekter x x x x x x x x x x x x x CARABIDAE Harpalus sp LE, Leg HYDROPHILOIDEA Cercyon cf hemorrhoidalis LE SCARABAEOIDEA Aphodius cf fimetarius (L.) Aphodius sp. E frag. 3Leg H CURCULIONIDAE Otiorhynchus sp. Entiminae indet H Th Th Fröer av ekon. intresse Hordeum-typ 1 1? 1 Corylus avellana (nötter) x x x Rubus cf. idaeus x x x x x x x x x x x x Generellt mkt fröer x 20

Tabell 9. Resultat markkemisk- fysikalisk analys MALNo MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI 16_0026_001 139 120 126,1 156,5 1,24 0,8 16_0026_002 94 82 111,8 135,9 1,22 0,8 16_0026_003 106 124 233,9 266,1 1,14 3,8 16_0026_004 116 139 220,5 257,9 1,17 3,8 16_0026_005 93 86 135,1 170,2 1,26 2,8 16_0026_006 73 60 128,3 150,8 1,18 1 16_0026_007 85 70 115,9 134 1,16 0,9 16_0026_008 87 73 126,1 148,6 1,18 2,2 16_0026_009 127 116 168,9 185,4 1,1 2,3 16_0026_010 171 188 251,3 259,8 1,03 4,3 16_0026_011 87 90 154,6 179,5 1,16 3,5 16_0026_012 189 236 217,4 253 1,16 6 16_0026_013 82 71 149,7 149 1 1 16_0026_014 103 104 194,7 215,7 1,11 3,5 16_0026_015 170 247 330,6 375 1,13 7,1 16_0026_016 72 110 183,9 193,1 1,05 5,4 16_0026_017 70 68 139,9 160,5 1,15 2,5 16_0026_018 89 85 136,7 160,4 1,17 1,7 Referenser Berglund BE (ed.). Wiley: Chichester; 703 715. Birks HJB, Birks HH. 1980. Quaternary Palaeoecology. Arnold: London. Coope GR. 1986. Coleoptera analysis. In Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology, Cappers, R.T.J., Bekker, R.M., Jans, J.E.A. 2006. Digitale Zadenatlas van Nederland Digital seed atlas of the Netherlands. Groningen Archaeological Studies Volume 4. Barkhuis Publishing & Groningen University Library. Groningen 2006. Foster GN, Bilton DT, Friday LE. 2014. Keys to adults of the water beetles of Britain and Ireland (Part 2). Handbooks for the identification of British Insects Vol 4 Part 5b. Royal Entomological Society of London, England. Kenward HK, Hall AR, Jones AKG. 1980. A tested set of techniques for the extraction of plant and animal macrofossils from waterlogged archaeological deposits. Science and Archaeology 22, 3 15. 21

Lindroth CH. 1985. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica 15: 1 225. Lindroth CH. 1986. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica 15: 226 497. Roslin T, Forshage M, Ødegaard F, Ekblad C, Liljegren G. 2014. Nordens dyngbaggar. Hyönteistarvike TIBIALE Oy, Helsingfors. Viklund, Karin. 2005. Sweden and the Hanse archaeobotanical aspects of changes in farming, gardening and dietary habits in medieval times in Sweden. Medieval food traditions in northern Europe. Nationalmuseet, Köpenhamn. http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html http://www.plantatlas.eu/ 22

MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå universitet 901 87 UMEÅ http://www.idesam.umu.se/mal/ mal@umu.se Pollenlaboratoriet i Umeå AB Sågställarvägen 2A 907 42 Umeå Telefon: 070-66 15 101 pollenlaboratoriet@ume.se PalaeoEntoLab Norra Ersmarksgatan 52 90344 Umeå Telefon: +46 (0)70 69 45 846 fredrik.olsson@palaeoentolab.com www.palaeoentolab.com 23