Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Relevanta dokument
Riktlinjer för boendestöd i Gullspångs kommun enligt socialtjänstlagen SOL och lagen om särskilt stöd och service, LSS

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Fastställd av kommunstyrelsen

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Riktlinje för boendestöd

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

Bilagor. Struktur för samverkan på lokal nivå. Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk. Utvecklingsgrupp/Vård- och stödsamordnargrupp

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer för Förmedlingsmedel

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Riktlinjer Socialpsykiatri

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Lokal överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Riktlinje för kommunkontrakt

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Socialpsykiatrin. våra tjänster. Reviderad senast:

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Riktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Uppföljande granskning av hemtjänsten

Lokal överenskommelse

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömt stöd till äldre/funktionsnedsatta utöver hemtjänst ...

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. upplandsvasby.se

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Maria Nyström Agback.

Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen

Uppföljning av Aros Stödgrupp, leverantör av boendestöd, SoL, enligt LOV

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

SIP Samordnad Individuell Plan

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM SOCIALPSYKIATRIN

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

RIKTLINJER BOENDESTÖD

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet

Lokal överenskommelse

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

Social dokumentation. Riktlinjer för vård- och omsorgspersonal

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet

att anta de reviderade förslagen till kvalitetsdeklarationer för verksamheter inom Vård och omsorg.

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

SIP samordnad individuell plan

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Individuell plan För

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Lokal överenskommelse

Samverkan Social ReKo

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Handlingsplan 18 år och äldre

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Riktlinjer för social dokumentation

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Missbruk vad säger lagen?

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Anna Spångmark

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

1(11) Egenvård. Styrdokument

Lokal överenskommelse

Handläggning inom Omvårdnad Gävle

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Psykisk funktionsnedsättning

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Kontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansrutin för landsting och kommun

LEGALITET RÄTTSSÄKERHET RÄTTSSÄKERHET. Socialtjänstlagen 4 kap 1

Hemtjänst i Båstads kommun

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Transkript:

Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Lagar Nationella riktlinjer Vss Policy/styrdokument/rutiner Strukturell överbyggnad för samverkan Politisk nivå Verksamhetsnivå Enhetschefsnivå Personalnivå Överenskommelser Samverkansforum Samverkansforum Samverkansforum SOCIALTJÄNST Politisk nivå Verksamhetsnivå Enhetschefsnivå Biståndsbedömda beslut Personalnivå Kontaktman Psykiatri Fungerande formaliserad samverkan Brukare Boendestödjare Närstående Somatisk vård FK AF

Vad krävs för att få boendestöd?

Psykisk funktionsnedsättning Definition "En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning"

Socialtjänstlagen SoL Rätten till bistånd Kapitel 4 "Den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dom tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt"

Socialtjänstlagen SoL Rätten till bistånd Kapitel 4 "Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv"

Målgruppsdefinition Vad är viktiga livsområden? - Boende - Studier - Arbete - Sysselsättning - Social gemenskap och relationer - Fritid

Biståndsbedömda beslut - Beställning/verkställighet - Utgår från behov - Kan vara olika "öppna" - Kan vara olika kopplade till ekonomisystem

Hur kan vi integrera Vård- & stödsamordning i det sedvanliga boendestödsarbetet?

Utmaningar - Brukarens önskemål om förändringar ligger inte inom ramen för det biståndsbedömda beslutet Besluten/insatsplanerna är för specificerade Biståndshandläggare har svårt att se kopplingen mellan deras bedömning och boendestödjarens kartläggning

FRÅGESTÄLLNINGAR - Hur ser biståndshandläggarens roll ut i vård- och stödsamordningsarbetet? - Hur kan man inom socialpsykiatrisk verkställighet arbeta med vård- och stödsamordning om det inte står i det biståndsbedömda beslutet? - Varför skall man göra en bedömning på en bedömning? - Varför ska man upprätta en SIP OCH en genomförandeplan, blir inte det "kaka på kaka"? - Hur hanteras dokumentation av arbetsmodellens olika komponenter? - Blir det inte en förfärlig massa merarbete?

HUR SER BISTÅNDSHANDLÄGGARENS ROLL UT I VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING? - "Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren". - "Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll." (Källa: Delregional överenskommelsen om samarbete och samverkan för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning) - Biståndshandläggare kan komma att bjudas in till resursgruppsmöten i de fall brukaren så önskar, eller att delmålen de närmaste 3 månaderna inte faller inom ramen för det biståndsbedömda beslutet. Resursgruppsmöten sker med ca 3 månaders mellanrum.

HUR KAN MAN INOM SOCIALPSYKIATRISK VERKSTÄLLIGHET ARBETA MED VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING OM DET INTE STÅR I DET BISTÅNDSBEDÖMDA BESLUTET? - Vård- och stödsamordning bör ses som ett verktyg att kvalitetssäkra samarbetet och samverkan mellan huvudmännen, snarare än en biståndsbedömd insats. - I de kommuner man tillämpar bistånd kopplat till antal timmar utförd tid/ekonomiska system kan det dock finnas vinster med att vård- och stödsamordning finns med i beslutet.

VARFÖR SKALL MAN GÖRA EN BEDÖMNING PÅ EN BEDÖMNING? - "Bedömningen" som görs i vård- och stödsamordningarbetet handlar snarare om att göra en kartläggning av önskemål om förändringar kopplat till livskvalitet för den enskilde. Detta är ett förarbete inför den lagstadgade samordnade individuella planen. (Lagen om samordnad individuell plan, SoL 2001:453) - Det innebär snarare att det biståndsbedömda beslutet/ insatsplanen kompletteras med lagen om samordnad individuell plan och att brukare med stora behov av samordnade insatser kan få sina behov tillgodosedda.

Varför ska man upprätta en personlig arbetsplan OCH en genomförandeplan, blir inte det "kaka på kaka"? - Genomförandeplanen är direkt kopplat till bifall av insatser i det biståndsbedömda beslutet. - Genomförandeplanen beskriver när, var och hur insatser skall ske för den enskilde ur ett kommunperspektiv. - SIP är direkt kopplat till brukarens egna önskemål om förändring kopplat till livskvalitet för den enskilde. - SIP beskriver vad samtliga parter skall göra för att nå brukarens delmål, mot det långsiktiga målet. - De åtaganden som exempelvis boendestöd skall stötta brukaren med i SIP skrivs in i genomförandeplanen.

HUR HANTERAS DOKUMENTATION AV VÅRD- OCH STÖDSAMORDNINGSMODELLENS OLIKA KOMPONENTER? - De arbetsblad som används i vård- och stödsamordningsarbetet betraktas som brukarens eget arbetsmaterial/minnesanteckningar och dokumenteras ej i journalsystemet. Avvikelser eller händelser av vikt dokumenteras dock på sedvanligt vis enligt rutiner för dokumentation. - I Mölndal dokumenteras i dokumentationssystemet: A. Samtycke B. SIP C. Tidiga Tecken Kopia på Checklista förvaras i brukarens fysiska akt på den enhet brukaren har sin vård- och stödsamordnare.

BLIR DET INTE EN FÖRFÄRLIG MASSA MERARBETE? - För verkställigheten innebär arbetsmodellen en intensiv fas i samverkan inledningsvis, ca 8-10 träffar under 3-4 månaders tid. - För biståndshandläggare innebär det att man kan komma att bjudas in till resursgruppsmöten som sker med 3 månaders mellanrum. Ofta handlar det då om att delmålen de närmsta 3 månaderna inte faller inom ramen för brukarens insatsplan och därför behövs ställningstagande om beviljande av insatser.

Från biståndsbedömt beslut till vård- & stödsamordning?

1 1 person med övergripande ansvar och mandat att driva samverkansfrågor på enhetschefsoch områdeschefsnivå

2 Internutbilda all personal

3 Cheferna ska kunna modellen! Driva implementeringsarbetet! Uppmuntra och gärna premiera personal!

Igång med VSS i samverkan vid årsskiftet 2013/2014 Antal ärenden fördelat i % av totala antalet brukare Chef 2 Chef 2 Chef 3 Chef 2 Chef 1 Chef 1 Chef 3 Chef 3 Vilken chefstyp finns där du arbetar? Finns tydliga måltal från era chefer? Märks det i lönekuvertet? Får ni backup från chefen och positiva kommentarer? Vet er chef vad VSS är? Vad tycker chefen om VSS?

4 Skapa forum för samverkan på baspersonal- och chefsnivå

5 Ha ödmjukhet inför andras svårigheter

6 Agera rollmodell "He didn't tell me he showed me"

7 Integrera närstående

8 Tänk utifrån ett realiseringsperspektiv snarare än ett implementeringsperspektiv

9 Utvärdera arbetet och ta fram tydliga rutiner och målsättningar

10 Återkoppla "resultat" till personal och låt dem vara en naturlig del i utvecklingsarbetet

"Gode gud, ge mig tålamod, men gör det fort!"

Samverkan handlar i stor utsträckning om implementering Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. [6] Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet.

Sekretess och kommunikation som medel i samverkan

Diskutera - Har ni stött på utmaningar kopplade till sekretessfrågor i arbetet med Vård- & stödsamordning? - Kan ni tänka er in i situationer som skulle kunna uppkomma? - Har ni förslag på lösningar eller erfarenheter hur ni löste det?