Projektplan för Kosterhavets Nationalpark Fastställd 2005-10-31 Naturvårdsverkets dnr. 311-6268-04 No Länsstyrelsens dnr. 511-59183-2005 (uppdaterad i organisationsdelen 2006-03-20/BF)
Bakgrund Tanken på ett skydd av Kosterfjordens marina miljöer är inte ny. Området utpekades redan 1979 i naturvårdsplanen för Göteborgs och Bohus län som skyddsvärt. Länsstyrelsens förslag till bildande av naturvårdsområde stöddes av berörda kommuner. 1980 redovisades Kosterfjorden i naturvårdsverkets rapport Marina reservat i Sverige (SNV PM 1297). Rapporten upptog ett hundratal kust- och skärgårdsområden vilka bedömdes i behov av ett långsiktigt skydd. 1987 presenterades Kosterfjorden i ett urval av 16 områden vilka bedömdes särskilt angelägna att skydda. 1989 redovisades Kosterarkipelagen i Naturvårdsverkets Nationalparksplan för Sverige som en av 20 föreslagna nya nationalparker varav flera i landets skärgårdar. Förslaget för Kosterarkipelagen omfattade Sydkosters sydligaste del och utanförliggande skärgård. 1997 lämnar Naturvårdsverket rapporten Marina reservat i Sverige (Rapport 4693) som är en genomgång av arbetet med att skydda de 16 mest värdefulla objekten. Naturvårdsverket konstaterar att arbetet med reservatsbildning bör koncentreras till 9 områden där arbete redan påbörjats. För övriga, däribland Kosterfjorden, föreslås ytterligare inventeringar. 2000 presenteras Kosterfjorden i den första egentliga inventeringen som utförts med adekvat metodik för marina miljöer. Inventeringen utfördes i ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Tjärnö marinbiologiska station. Detta arbete utgjorde grunden för en dialog med nyttjarna av området vilken samma år resulterade i en överenskommelse mellan myndigheterna samt fiskarena med deras organisationer om långtgående anpassningar av räktrålningen i Koster-Väderöfjorden (skyddsområden, redskapsbegränsningar, selektionspanel, utbildning m.m.). 2003 tar Länsstyrelsen initiativ till en översyn av Kosteröarnas naturreservat. Arbetet inleds med dialog med representanter för Kosters lokalsamhälle genom den s.k. Kosternämnden. 2004 redovisar Kosternämnden ett program för öarnas utveckling där bevarandet finns med som en viktig förutsättning. I programmet behandlas även möjligheten att bilda en nationalpark för den marina miljön vilket menar man skulle kunna utformas på ett sätt som stödjer en utveckling av besöksnäringen på Koster baserat på ett hållbart nyttjande av öarnas och havets resurser. 2005 genomför länsstyrelsen efter överenskommelse med Naturvårdsverket en förstudie rörande bildande av en marin Nationalpark i Kosterområdet. Under året bildas samtidigt ett försöksområde med lokal kustfiskeförvaltning i norra Bohuslän Under hela den beskrivna perioden har kunskapen om Kosterhavets biologiska värden ökat och områdets för svenska förhållanden unika kvalitéer bekräftats. Samtidigt har förslaget att bilda nationalpark för skydd och utveckling av området fått lokal förankring och stöd. Ett arbete har också arbete påbörjats för bildande av Hvalers nationalpark i Norge i direkt anslutning till Kosterhavet. Goda möjligheter för samarbete mellan Sverige och Norge i ett konkret och angeläget naturvårdsprojekt finns därmed. Mot bakgrund av denna samlade utveckling och det faktum att havsmiljöfrågorna under senare år fått förstärkt roll i naturvårdspolitiken är ett projekt för bildande av Kosterhavets nationalpark starkt motiverat. 1
Kort beskrivning av Kosterhavet. Kosterfjorden med omgivande vatten är Sveriges artrikaste havsområde. Här finns alla de naturtyper, djur och växter som förknippas med västkusten. Men här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska hav. I Kosterfjordens djupränna råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. De branta klippbottnarna i fjorden saknar motstycke i svenska vatten; här finns armfotingar, svampdjur och revbildande koraller som annars bara hittas ute i Atlanten. I den exponerade ytterskärgården växer frodiga och artrika tångskogar. Den grunda och produktiva innerskärgården är uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar. Cirka 200 djurarter och 9 algarter har sin enda kända förekomst i Kosterområdet. Dessutom finns många sällsynta djur och växter som här har sin största utbredning i Sverige. Det totala artantalet i området har uppskattats till omkring 4000 arter. Framförallt sydväst om Sydkoster finns en omfattande skärgård och längs fastlandet finns spridda grupper av öar. Berggrunden utgörs av gnejsgranit, en omvandlad ljusgrå bergart som är olik bohuskustens övriga rödaktiga granitberggrund. Ett framträdande inslag på de ofta vegetationslösa öarna är svarta diabasgångar. Områdets geologi med bland annat snedställda, tydligt blottade bergartslager är särpräglad och vetenskapligt intressant. Kosterområdet är lättillgängligt och attraktivt för friluftsliv och naturupplevelser i det yttersta havsbandet. Det utgör också ett av kustens mest frekventerade områden vad avser fritidsbåtar. Antalet övernattningar i fritidsbåtar har uppskattats till ca 150 000 i Kosters hamnar och uthamnar vilket är ungefär lika många som besöker Kosteröarna under dagtid på en säsong. Kosteröarna har dessutom ett stort antal övernattningar genom fritidsboende i egna hus, lägenhetshotell, pensionat och stugbyar. Både yrkesfisket och fritids-/husbehovsfisket är omfattande i Kosterområdet. Kosterfjorden och dess djupränna ligger innanför den s.k. trålgränsen och trålfiske är därför förbjudet men för nordhavsräka har ett undantag gjorts. Räkfisket har utvecklats väl och är idag det ekonomiskt viktigaste fisket i området. Andra arter som fiskas kommersiellt är hummer, havskräfta, pigghaj, ål och makrill. Skaldjursfisket bedrivs inom biologiskt säkerställda gränser. Den överenskommelse som träffades mellan räkfisket och myndigheterna 2001 innebär att trålningens effekter på känslig miljö minskat avsevärt i området. Den permanentboende befolkningen på Nord- och Sydkoster uppgår till drygt 300 personer. 1/3 är verksamma på Koster inom fiske och turistnäring och lika stora andelar är pendlare respektive pensionärer. Koster uppvisar ett mycket livaktigt lokalsamhälle med ett stort antal föreningar. Sammanhållande är den s.k. Kosternämnden vars 9 ledamöter väljs av mantalsskrivna kosterbor i samband med de allmänna valen. Koster har satt upp som mål att fördubbla sin fastboende befolkning. Avgörande för om detta skall lyckas är dels tillgången på arbetstillfällen dels möjligheten att komma över bostäder till rimliga priser. Från kosterbornas sida finns stora förväntningar på att nationalparksbildningen och översynen av reservatet skall innebära en utveckling av besöksnäringen i en för lokalsamhället mer positiv riktning än nuvarande turism. Kosters stora natur- och kulturvärden skall utgöra grunden för en mer kvalitativt inriktad turism med ökad med större efterfrågan på lokala tjänster och med fler besök under för- och eftersäsong. Tjärnö marinbiologiska laboratorium i direkt anslutning till området bedriver omfattande forskning och utbildning och är en viktig resurs för samarbete om inventering och kontroll av den marina miljön på såväl kort som lång sikt. 2
Syfte Bildandet av en nationalpark i Kosterområdet är ett gemensamt arbete mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet med denna del av projektet är att ta fram det faktaunderlag samt vidta de övriga åtgärder bland annat vad gäller statligt ägande av mark och vattenområden som behövs för en framställning till regeringen om bildande av Kosterhavets nationalpark. Syftet är vidare att ta fram underlag för beslut om naturreservat för Kosteröarna som skall ersätta det befintliga. I Förstudien (2005-08-19), Bilaga 1, redovisas de förutsättningar som skall gälla för arbetet med nationalparken och reservatsöversynen. Förstudien som behandlar syften, avgränsning, principer för mark- och vattenanvändning, utredningsbehov, naturum samt process remitterades under senvåren till Strömstads och Tanums kommuner. Kommunerna tillstyrker arbetet med att bilda en nationalpark med de förutsättningar som anges i förstudien. Förstudien behandlar även översyn av befintliga reservat med anknytning till nationalparken i en integrerad process. Genomförande - metoder Arbetet med att genomföra en nationalparksbildning för Kosterhavet sker dels i en förberedande process som inkluderar förankringsarbete, gränsdragning, skötselplanering, naturumsprojektering, utformning av förslag till bestämmelser. Detta arbete sker samordnat med översyn av naturreservaten på Koster, Saltö, Kockholmen och berörd del av Lindö och utförs av Länsstyrelsen i nära samverkan med Naturvårdsverket och Strömstads kommun samt Kosternämnden. I arbetet ingår att administrera budget för konsultverksamhet i samband med dokumentation, skötsel- och besöksplanering och information. Verksamheten bedrivs i projektform. I en andra del av processen genomförs förvärv av mark och vatten och bereds nationalparken för beslut i regering och riksdag. Detta arbete utförs av Naturvårdsverket inom ramen för dess linjeverksamhet. Parallellt och på motsvarande sätt genomför Länsstyrelsen beslutshanteringen vad avser reservatsöversynen. En tredje viktig del är projektering och genomförande av ett naturum på Koster. Detta arbete utförs inom ett särskilt delprojekt. Målsättningen är att nationalparksbildning och reservatsöversyn skall genomföras så att nationalparken och det nya naturreservatet kan invigas i augusti 2009. Aktiviteter Arbetet som skall utföras fram till invigning utgörs av ett antal aktiviteter i anslutning till dokumentation, framtagande av planer och bestämmelser, genomförande och rapportering. Dokumentation 1. Kompletterande sjömätning Batymetri. Sjömätning har tidigare utförs i delar av den planerade nationalparken i Länsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Fiskeriverkets regi. Dessa mätningar kompletteras så att hela Nationalparken sjömäts till 2 meters djup. Upphandlad konsult: Marin Mätteknik AB 2. Marin biologi. Tjärnö marinbiologiska laboratorium GU har redovisat förslag på upplägg av biologisk dokumentation av den marina miljön. Förslaget omfattar översiktlig kartläggning av förekommande livsmiljöer samt riktade inventeringar mot områden med speciella värden. Upphandlad konsult: Tjärnö marinbiologiska station. 3
3. Fiskeribiologisk dokumentation. Fiskeriverket har lämnat förslag på hur en beskrivning av områdets fiske kan utföras. Underlaget är dels tänkt att användas i pedagogiskt syfte i naturum och liknande sammanhang men även som underlag för diskussioner kring yrkesfiske och fritidsfiske inom parken. Vissa delar av undersökningen stöds av Naturvårdsverket. Konsult: Fiskeriverket, Havsfiskelaboratoriet 4. Inventering av landmiljöns flora och fauna. Naturcentrum AB har redovisat förslag på hur en inventering och kartläggning av landmiljön kan utformas. Kartläggning av habitat, vegetationssamhällen påbörjades redan 2004 som del av en metodutveckling avseende basinventering i Natura 2000. I beskrivningen ingår även att lämna förslag på skötsel och anpassningar för friluftsliv. I detta inkluderas underlag för zonering vad avser störningskänsliga biotoper. Utförs i samverkan med Kosternämnden. Upphandlad samordnande Konsult: Naturcentrum AB 5. Inventering av områdets geologi. SGU avser inkomma med en beskrivning över hur en uppdaterad geologisk beskrivning kan utformas med tonvikt på den pedagogiska verksamhet som planeras. Konsult: SGU 6. Landskapshistorisk inventering samt inventering av Kosters bebyggelse. Bohusläns museum har lämnat förslag på hur en sådan dokumentation kan utformas. Resultaten är i första hand tänkta som underlag vid utformningen av skötselförslag rörande kulturlandskapet samt vid utformning av bebyggelserekommendationer i fördjupad översiktsplan och områdesbestämmelser för Kosteröarna. Bebyggelsen är en viktig del av landskapet och är till vissa delar belägna inom reservatsområdet. Konsult: Bohusläns museum 7. Besöksinventering. Kosterområdet har under högsommaren en mycket stor mängd besökande som når området antingen med färjan från fastlandet eller med egen båt. Uppskattningsvis handlar det om ca 150 000 dagsbesök och kanske lika många övernattningar i egen båt. En inventering utförs som ger ett bättre underlag för dimensionering och planering av besöksanläggningar i området. Undersökningen bör även kompletteras med en attitydundersökning rörande betalningsvilja, besöksmotiv o.l. Kan utföras som ett samarbete med Västsvenska Turistrådet (VTR) och dess utredningsinstitut. Utförs i samarbete med VTR pågående Båt & Hav program med inriktning på gästhamnar (specialprojekt Koster). Konsult: Västsvenska turistrådet i samarbete med lst Planer och bestämmelser 8. Skötselplan utarbetas för mark- och vegetationsvård inom nationalparks- och reservatsområdena. Ingår i aktivitet 4 ovan. Konsult: Naturcentrum AB i samarbete med Länsstyrelsen 9. Friluftsplan utarbetas med ledning av resultaten i 4 och 7. Konsult: Ej kontrakterad i samarbete med lst 10. Bestämmelser för nationalpark och naturreservat arbetas fram. Lst + NV 11. Jakt och viltvårdsplan. Upprättas i samarbete Kosternämnden. Bör även inkludera husbehovsfisket om det ej inkluderas i samförvaltningsinitiativets verksamhet. Underlag för zonerig, skyddsbestämmelser och viltvårdsförvaltning. Konsult: Ej kontrakterad i samarbete med lst 12. Fördjupning av Strömstads översiktsplan gällande Koster utförs av Strömstads kommun enligt beskrivning av Rådhusets arkitekter Uddevalla. Till arbetet knyts en led- 4
nings/styrgrupp där länsstyrelsen ingår. FÖP utgör centralt avvägningsinstrument vad gäller i första hand gränser mellan reservatsmarken och detaljplanelagd mark på Nord- och sydkoster men utgör samtidigt ett styrinstrument för hela processen, medborgarinflytande etc. Konsult: Av Strömstads kommun upphandlad konsult Förvaltning organisation 13. Ett arbete inleds med syfte att finna en lämplig förvaltarorganisation som kan ta ett samlat ansvar för de skyddade områdena innanför nationalparkens yttre gräns. Frågor som rör tillsyn. Arbetsgrupp Information 14. Arbetet med naturum som inletts med lokaliseringsstudie och programskrivning fortsätter i en projekterings-/upphandlingsfas. En plan för informationsverksamheten inom hela området tas fram (satelliter, entréer etc). Arbetsgrupp + konsult Rapportering 15. En samlad rapportering av den dokumentation kring områdets natur- och kulturvärden som genererats inom projektet sammanställs i olika trycksaker, hemsida m.m. Länsstyrelsen + konsult Genomförande 16. Värdering och markförhandling, förvärv. Upplåtelser av jakt. Konsult: SVEFA i samverkan med NV, Lst. 17. Länsstyrelsen genomför revidering av berörda reservatsbeslut. Naturvårdsverket bereder nationalparksbeslutet. Lst + NV Adminstration Projektledning 18. Länsstyrelsen administrerar och svarar för ledning av det samlade projektet i samverkan med Naturvårdsverket. Länsstyrelsens uppgifter inom projektet utgörs av såväl ordinarie verksamhet (reservatsöversyn) som uppdragsverksamhet (uppgifter med koppling till nationalparken). Länsstyrelsen medverkar också på olika sätt, direkt och indirekt, till arbetet med att utveckla besöksnäringen på Koster. Länsstyrelsen Miljöledning 19. Kosterhavet omsluter ett lokalsamhälle med en omfattande besöksnäring. Verksamheter och aktiviteter på Koster bör därför utformas på ett sätt som är förenliga med nationalparkens syften. Det kan ske genom certifieringar enligt erkända, internationella standards t.ex. Gröna nyckeln och Blå Flagg, Naturens bästa m.fl. Härigenom kan området kvalificera för WWF Panparks. Möjligheterna att bilda ett Interreg IIIB projekt på detta tema undersöks (Hvaler, Laesö, Whitby) av Lst. Lokal verksamhet Kosternämnden deltar i flertalet aktiviteter. Strömstads kommun har för detta beviljats särskilda medel ur anslaget för lokalt naturvårdsarbete. Projektorganisation Beställare Naturvårdsverket, Direktör Björn Risinger Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsöverdirektör Göran Bengtsson Styrgrupp Björn Risinger, Naturvårdsverket Göran Bengtsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län Erland Lundqvist, Strömstads kommun 5
Projektledning Naturvårdsverket Rolf Löfgren Anders Bergqvist Eva Lagerblad Jorid Hammersland Projektledning Länsstyrelsen Bengt Frizell (projektledare) Ewa Lawett Lena Tingström Linda Carlsson Marianne Karlsson Referensgrupp Anna-Lena Jacobsson, Miljö- och byggförvaltningen, 452 80 Strömstad Ingvar Olofsson, Tanums kommun, 457 81 Tanumshede Claes Johansson, Torget 11, 45205 Sydkoster Kerstin Johannesson, Tjärnö marinbiologiska laboratorium, 452 96 Strömstad Kjell-Åke Sörensson, Östergatan 36A, 452 32 Strömstad Kosternämnden (3 ledamöter), Göran Larsson, Långegärde 361 452 05 Sydkoster) Lena Tingström, Länsstyrelsen Michael Olsson, Miljö- och hälsoskydd, 452 80 Strömstad Råssö Samhällsförening, Anders Billing, Rossö 5353, 452 95 Strömstad Samhällsföreningen Resö- Galtö ek förening, Hamnholmen, 457 97 Resö. Tjärnö - Saltö Samhällsförening c/o Lars Coster, Tjärnövägen 11, 452 96 Strömstad Åsa Andersson, WWF Arbetsgrupp för Naturum Anders Bergqvist (projektledare) Bengt Frizell Lena Tingström Linda Carlsson Hans Arén, Lars-Ove Loo Av Strömstads kommun utsedd person Konsult Arbetsgrupp för förvaltningsorganisation Anders Bergqvist Bengt Frizell LenaTingström Hans Alexandersson Lars Strandberg Av kosternämnden utsedd person Av Strömstads kommun utsedd person 6
Projektorganisation översikt Beställare Naturvårdsverket Länsstyrelsen Styrgrupp Björn Risinger, Naturvårdsverket; Göran Bengtsson, Länsstyrelsen; Erland Lundqvist, Strömstads kn Projektledare Bengt Frizell, Länsstyrelsen Anders Bergquist, Naturvårdsverket Referensgrupp- Strömstads kn, Kosternämnden, lokala samhällsföreningar, yrkesfisket, Tjärnö marinbiologiska lab., WWF Dokumentation Konsulter Värdering, förhandl SVEFA AB Naturum Arbetsgrupp Lena Tingström, Linda Carlsson, Hans Arén, Lars-Ove Loo, Anders Tysklind, Bengt Frizell Konsulter 7
Projektbudget (Exkl markförvärv och naturum ) Kostnader Konsulter Milj kr Marinbiologisk dokumentation 12,00 Batymetri 3,00 Förvaltningsplan fiske (medverkan) 1.50 Terrester dokumentation; skötselplan 1,30 Geologisk dokumentation 0,20 Landskapshistorik, bebyggelse 0,50 Fördjupad översiktsplan (del av kostnad) 0,25 Besöksplanering/undersökning Friluftsplan inklusive underlag för zonering o.l. Jakt o viltvårdsplan Miljöledning (utbildning, Interreg III) Samlad rapportering 1,35 Ej upphandlade projekt enl ovan 2,40 Summa 22,50 Administration projektledning 1800 persondagar länsstyrelsen 5,50 Omkostnader, information 2,00 Summa 7,50 Totalt 30,00 Finansiering Naturvårdsverket 26,25 Länsstyrelsen Västra Götalands län 3,75 30,00 Budget fördelad på årsbas 2005 2006 2007 2008 2009 Naturvårdsv 8,00 8,00 6,00 2,00 2,25 Länsstyrelsen 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Kostnaderna för konsulter är uppskattade enligt preliminära kalkyler och skall beräknas närmare för varje delprojekt. Kostnaderna för Naturvårdsverket belastar anslaget 34:3. 8
Kostnaderna för Länsstyrelsen belastar Ramanslaget samt Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald 34:3 (medel för skötsel- och vård). Tidsplan Dokumentation, utredning Bathymetri Marin dok Fisk & Fiske Landmiljö Landskapshistorik Geologi Bebyggelsehistorisk dok Besöksinventering Naturum tävling Naturum projektering Planer, bestämmelser Markvårdsplan Friluftsplan Förvaltningsplan y-fiske Samförv. Förvaltningsplan jakt, f-fiske Fördjupad översiktsplan Förvaltningsorganisation Genomförande Värdering Förhandling, förvärv Naturum upphandling, byggnation Miljöledning Beslutsprocess Information Rapportering 2005 2006 2007 2008 2009 Projektplanen fastställes 2005-10-31 Björn Risinger Göran Bengtsson 9
10