Fördjupad översiktsplan för Koster
|
|
- Hugo Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupad översiktsplan för Koster Hur den fördjupade översiktsplanen kan fungera som ett styrinstrument i en integrerad kustzonsplanering Förstudie / arbetsprogram FÖRSLAG
2
3 1(10) Fördjupad översiktsplan för Koster - hur den fördjupade översiktsplanen kan fungera som ett styrinstrument i en integrerad kustzonsplanering Förstudie / arbetsprogram FÖRSLAG Sammanfattning Länsstyrelsen arbetar med att ompröva och förnya naturreservatsbildningen på Kosteröarna. Samtidigt har Naturvårdsverket beslutat om att studera möjligheterna att inrätta en nationalpark i hela vattenområdet runt om och i norr och söder om Koster. På uppdrag av Länsstyrelsen har Rådhuset Arkitekter AB tagit fram ett förslag till innehåll och arbetsformer för en ny fördjupad översiktsplan för Kosteröarna. Syftet med en ny plan är att den förutom att den är ett lämpligt kommunalt instrument att hantera avvägningar av markanvändningsfrågor som rör utveckling och bevarande samtidigt skulle kunna utgöra ett styrinstrument för hela processen kring bildande av reservat och nationalpark. Kosteröarna har unika natur- och kulturvärden och är av mycket stor betydelse för friluftslivet och ett känt och välbesökt turistmål. Samtidigt är den marina miljön av särskilt värde och betydelsefull för fiskenäringen i området. Vatten- och landområden på Kosteröarna och i arkipelagen runt Koster är dock utsatta för starkt tryck från ett ökat antal besökare i fritidsbåtar med risk för slitage på den känsliga miljön till följd. Problemen för lokalsamhället på Koster är att den helårsboende befolkningen minskar och antalet fritidsboende ökar. Underlag för skola, butiker och annan service minskar och det blir svårare att leva året runt på Koster. Om inte fler arbetstillfällen tillkommer och lämpliga bostäder för unga kosterbor tillskapas riskerar lokalsamhället att på sikt dö ut och därmed grunden för en positiv utveckling på ekologiska grundvalar att raseras. Syftet är att pröva om den kommunala översiktsplanen vars innehåll och process regleras i plan- och bygglagen, kan få en utökad roll från att vara en enbart fysisk plan till att innefatta också andra frågor som rör en långsiktigt hållbar utveckling och användning av området. Det önskade resultatet av arbetet är en fördjupad översiktsplan med tillhörande förslag till åtgärder, genomförande och förvaltning av området som utgår från helheten och som tar med såväl sociala och ekonomiska som ekologiska aspekter för utvecklingen på Koster. Kommunen skall leda arbetet med översiktsplanen. Planarbetet skall utgå dels från ett omfattande och detaljerat kunskapsunderlag som kommer att tas fram i samband med förberedelser för nationalpark och reservatsbildning, dels från det stora lokala engagemang som finns på Koster där lokalsamhällets invånare besitter mångårig kunskap om levnadsförhållanden och förutsättningar för utveckling på öarna. Kosternämnden är det forum dit invånarna på Koster kanaliserar frågor som rör kontakter med myndigheter, utvecklingsprojekt, byggande etc. Miljö- och byggnämnden skall leda arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Nämnden bildar en arbetsgrupp av kommunala tjänstemän tillsammans med den planförfattare/ konsult som anlitas samt representanter för Kosternämnden och Länsstyrelsen. Planförfattarens främsta uppgift blir att samordna olika statliga, kommunala, lokala och enskilda intressen och föra samman dessa i en plan. Arbetsgruppen knyter vid behov till sig de specialister som ingår i projektet. Dessa kan vara sakkunniga på naturvård, kulturvård, forskare, lantmätare etc. I planen fastslås mark- och vattenanvändningen och görs avgränsningar mellan områden för bevarande genom naturreservat och områden för bebyggelseutveckling, verksamheter och anläggningar, hamnar, etc. Översiktsplanen hanteras i kommunen enligt reglerna i plan- och bygglagen. Miljö- och byggnämnden fattar beslut om samråd och utställning. Kommunfullmäktige antar planen. Översiktsplanens process och beslut föregår beslut om naturreservat och nationalpark.
4 2(10) Inledning Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har beslutat att genomföra en förstudie för en nationalpark i området kring Koster. I denna förstudie ingår också att beskriva processen kring genomförandet av nationalparken vilket även inkluderar en översyn av naturreservatet på Nordoch Sydkoster. Som en del i processen har Länsstyrelsen i samråd med Strömstads kommun och Kosternämnden funnit att en fördjupning av översiktsplanen för Kosterområdet kan fungera som ett lämpligt instrument att hantera avvägningar av markanvändningsfrågor som rör utveckling och bevarande och samtidigt utgöra ett styrinstrument för hela processen. I detta arbetsprogram/ förstudie skall studeras och beskrivas hur en fördjupning av översiktsplanen kan genomföras så att Kosterprojektets syften tillgodoses. Detaljerna kring upplägget av förstudien skall bestämmas tillsammans med Strömstads kommun, Kosternämnden och Länsstyrelsen genom projektets referensgrupp. Förhållandena på Koster (kortfattat)-problematiken Näringsliv Kosteröarna utgörs huvudsakligen av två större bebyggda öar Nord- och Sydkoster med omgivande arkipelag i Strömstads kommun. Öarnas natur har olika karaktär men båda har hyst lantbruk sedan medeltiden. Fast bebyggelse har funnits på Sydkoster från 1300-talet. Från den tidiga bosättningen till slutet av 1800-talet var förhållandena relativt stabila och befolkningen livnärde sig på i huvudsak fiske och jordbruk. Efter 1800-talets mitt växte fiskenäringen och tillhörande verksamheter och jordbruksfastigheter splittrades när befolkningen växte. Vid mitten av 1900-talet stagnerade fisket och omstrukturering och krav på rationaliseringar inom jordbruket medförde stagnation i ekonomi och levnadsvillkor på Koster. Allt färre av Kosterborna har under de senaste decennierna kunnat få sin utkomst på öarna utan man har i allt större utsträckning tvingats söka förvärvsarbete på fastlandet. Idag pendlar ungefär hälften av Kosters befolkning till arbeten på fastlandet. Trots detta finns ett förhållandevis stort antal företagare på Koster, ca 60 st. Verksamheterna spänner från restauranger över byggfirmor till grafisk formgivning. Fisket, som historiskt sett har varit en huvudnäring på Koster har fått en minskande betydelse. Fortfarande är det dock en stor näring med ett tiotal heltidsfiskare och minst lika många binäringsfiskare. Jordbruket på öarna har mindre omfattning, men har betydelse för att hålla kulturlandskapet öppet. På öarna produceras grönsaker, jordgubbar, tomater, gurkor m m. En odlarförening med syfte att värna lokal odling och att öka den lokala självförsörjningen av mat har på senare år bildats.
5 3(10) Stora naturvärden- naturreservat Sydkoster präglas av lummig växtlighet med barrskog, lövskog och ljunghedar. Den inre delen av ön utgörs i huvudsak av bergspartier och jordbruksmark. Nordkoster utmärks av sin mer bergiga natur med öppna hedar och klapperstensfält i de nordliga delarna av ön. Kosters varierande natur ger upphov till en flora som har inslag av såväl atlantiska växter som fjällväxter. Lövskogen består av ädellövträd som hassel, lind, ek, ask och alm. Barrskogen domineras av tall. Det landskap som fram till 1900-talets mitt formades av kombinationsnäringen fiske/jordbruk, genom ett intensivt nyttjande av marken för odling och betesdrift, har under följande decennier förändrats av förbuskning och igenväxning. Under de senaste tio åren har dock en ur naturoch kulturvårdssynpunkt positiv utveckling skett på Kosteröarna. Genom ökad betesdrift har förbuskningen i stora delar kunnat hejdas och vissa traditionellt hävdade ängs- och åkermarker har delvis återställts. Kosterskärgården med Nord- och Sydkoster är ett av länets mest välkända skärgårdspartier avsattes ca 2/3 av öarna som naturreservat. För reservaten gäller en särskild skötselplan och den nuvarande förvaltaren är Västkuststiftelsen. Arbete med att genomföra en översyn av naturreservatets gränsdragningar med föreskrifter och skötselplan har initierats av länsstyrelsen. Det ständiga hotet om igenväxning av kulturlandskapet gör frågan om hur man kan bedriva en kontinuerlig skötsel med produktiv inriktning till en viktig framtidsfråga. Friluftsliv - turism Förutom att skydda de landskap och vetenskapligt värdefulla växt- och djurarter är ett av syftena med reservaten att värna möjligheterna för friluftsliv och rekreation. Kosteröarna är också ett mycket välbesökt turistmål. Det stora antalet besökare utgör en viktig förutsättning för servicenäringar med inriktning på turism och besöksnäring samtidigt som turismen skapar problem genom slitage, nedskräpning, eldning, olovlig tältning, snabbgående båtar, uppankring på känsliga fiskeplatser, etc. Ökat innehav av fritidsbåtar och en generell ökning av fritiden medför ökande konflikter. Om norska staten fullföljer tankarna på att bilda nationalpark på den norska sidan, runt Hvaleröarna, kommer trycket på öarna på den svenska sidan ytterligare att öka, vilket medför större slitage på den känsliga naturen och den marina miljön i området. Båtturismen till Koster och kringliggande skärgård är idag mycket omfattande och antalet övernattningar i de fem gästhamnarna på Nord- och Sydkoster är närmare Hamnarna ägs och drivs av lokala fiskhamnsföreningar som utgör ekonomiska föreningar. Campingmöjligheter finns idag endast på Nordkoster, där det finns ca 70 platser för tält och 7 mindre stugor. Campingen är byggd och drivs med målsättningen att vara ett exempel på hållbar turism. Det finns ter stugbyar med uthyrningsverksamhet. Utöver detta finns en omfattande privat uthyrning. Antalet tillgängliga sängplatser i stugbyar och privatbostäder har uppskattats till ca Bed och breakfast -övernattning förekommer i viss omfattning. Tillsammans med Ekenäs skärgårdshotell på Sydkoster tillkommer ytterligare ca 1200 bäddplatser. Det finns en stor enighet om att turism- och besöksnäringen har en potential att utvecklas och få ökad betydelse, t ex genom att turistsäsongen förlängs och genom att utveckla kvaliteten på den service som erbjuds.
6 4(10) Minskad befolkning, inflyttning Trots stora insatser för att förnya näringsliv och förbättra service och kommunikationer med fastlandet, har Koster en negativ befolkningsutveckling. Svårigheter att få bostad hindrar yngre hushåll att bli kvar eller flytta till öarna. Under senare delen av 1900-talet har fritidsboendet i Sverige ökat dramatiskt så även på Kosteröarna. Av Nordkosters bestånd av ca 225 hus används ca 170 för fritidsboende. För Sydkoster är motsvarande antal 370 respektive 250. Ett stort antal hus för fritidsboende har också byggts på senare år. Sommartid finns utöver boende för turister också en stor efterfrågan på bostäder för den tillfälliga personalen inom serviceverksamheterna under turistsäsongen. Liksom i många andra skärgårdsområden innebär bristen på bostäder anpassade till den lokala betalningsförmågan ett stort problem för Koster. Fastighetspriserna ligger på mycket höga nivåer, vilket ofta omöjliggör för dem som vill ha ett helårsboende på öarna. Husen köps istället som fritidsbostäder av personer som har de ekonomiska resurser som krävs. Genom kommunalt byggda lägenheter har Koster fått ett visst bostadstillskott, ca 20 lägenheter, som ger möjligheter för unga respektive äldre människor att bo kvar. Idag bor 320 personer på öarna året runt (360 mantalsskrivna). Antalet sommarboende på Nordkoster är av storleksordningen 900 och för Sydkoster ca 600 personer. I den fördjupade översiktsplanen som kommunen antog 1995 är målet för år 2010 att öka antalet helårsboende till ca 500 personer. En av förutsättningarna för att en hållbar utveckling av Kosteröarna ska kunna ske är att den helårsboende befolkningen ökar och detta ställer krav på att det tillskapas möjligheter till åretruntboende till rimliga prisnivåer. Service-social omsorg Största delen av den bofasta befolkningen bor på Sydkoster. På Sydkoster finns en 0-6-skola med förskola i samma hus. Just nu finns två klasser med ca 10 barn. Skolan är ständigt nedläggningshotad vilket hänger samman med bristen på billiga bostäder för barnfamiljer. Daghemmet har även öppet om somrarna, eftersom somrarna innebär högsäsong för invånarna på ön. Större barn i klasserna 7-9 och gymnasiet pendlar till skolorna i Strömstad. Livsmedelsaffärer finns både på nord- och Sydkoster. ICA-butiken på Sydkoster har åretrunt öppet. Affärerna fungerar som utlämningsställe för systembolag och Apoteket. Biblioteket i Strömstad har en filial på Sydkoster och det finns postkontor på båda öarna, men med begränsat öppethållande. Annat serviceutbud som kan nämnas är sporthall, hembygdsmuseum, danslokal, en modern föreläsningssal och ett flertal restauranger. Räddningstjänsten i kommunen har räddningsvärn med sex man på vardera ön. Kosters ideella förening uppför för närvarande ett flerbostadshus med 12 lägenheter strax norr om Västra bryggan på Nordkoster. Boendet är väl anpassat till äldre och rörelsehindrades behov. Servicenivån på öarna är beroende av befolkningsunderlaget. Hotet om nedläggning av kommunal service kan avvärjas om antalet helårsboende ökar. Kommunikationer En passagerarbåt och en fraktfärja trafikerar Kosteröarna från Strömstad. Färjan angör fembryggor på Kosteröarna. Restiden från Strömstad är minuter, beroende på vilken brygga man ska till. Färjorna går under högsäsong en gång i timmen från Strömstad och på vintern ca 5-6 turer per dag.
7 5(10) Kosters samhälle har i många år behövt en förbindelse mellan Nord och Sydkoster. Efter många ideella arbetstimmar, många möten, hjälp från kommunen och EU-pengar blev en sådan verklighet i december Syftet med en "fast landförbindelse" mellan öarna är att skapa ett större befolkningsunderlag och få bägge öarna att samverka och fungera som ett samhälle. Linfärjan, som kan ta 12 personer och vars motsvarighet inte finns någon annanstans i Sverige, får köras av kortinnehavare som har genomgått en utbildning. Sommartid då Kostersundet är livligt trafikerat är linfärjan att bemannad. Övriga tider körs den av utbildade kortinnehavare. Överfarten tar ca 2,5 minuter. Lokalt engagemang På Koster finns en lång tradition av medinflytande och beslutsfattande i frågor som rör samhällslivet. Samhällsföreningen som bildades 1977, har aktivt medverkat i flera viktiga frågor som rör Kosters framtid. Föreningen spelade en aktiv roll i samband med naturreservatets tillkomst i början av 1980-talet och har också medverkat i arbetet med fördjupad översiktsplan för Koster på 1990-talet. Samarbetet mellan lokala föreningar och intressegrupper på Koster och kommun, länsstyrelse m fl sker genom Kosternämnden som är en av mantalsskrivna kosterbor utvald grupp bestående av 9 kosterbor. Kosternämnden, som väljs i samband med att de allmänna valen genomförs, bereder viktiga frågor och fungerar som ett stöd för den lokala demokratin och det ideella föreningsarbetet. Direkt och indirekt skall man också vara ett stöd för det ideella arbetet på Koster och instans för enskilda som behöver hjälp med att lösa problem i relation till myndigheter. Kosternämnden ser som en viktig uppgift att i en öppen diskussion bland öarnas bofasta och fritidsboende förankra synsättet att tillgången till ett fungerande och välskött natur- och kulturlandskap omfattande resurser både på land och till havs, inte bara utgör en stark lokal, positiv utvecklingspotential utan påverkar även regionens möjligheter till tillväxt och stärkt helårsboende. Problemet När det gäller den framtida utvecklingen av Kosteröarna måste alla frågor ses i ett sammanhang och inte isoleras från varandra. Kortfattat kan de aktuella problemställningarna sammanfattas i följande punkter: Kulturlandskapets förändring, skötsel och förvaltning av naturreservatet samt förutsättningar för areell produktion Framtida användning och förvaltning av marker utanför naturreservatet Bevarande av natur- och kulturmiljöer förenat med en försiktig utveckling Framtida förvaltningsform för infrastruktur (vägar, bryggor, badplatser, mm) Skötsel av skärgårdsområdet runt huvudöarna Båtturismens negativa konsekvenser för naturen/konflikter med yrkesfisket Bristen på bostäder för helårsboende samtidigt som styrmöjligheterna för att förhindra omvandling till fritidsboende saknas. Begränsad tillgång på färskvatten Bristande skydd för lokala fiskeplatser Lokal försörjning och utveckling av lokala näringar
8 6(10) Projektets syfte och önskade resultat Detta projekt syftar till att pröva om översiktsplanen kan få en utökad roll från att vara en enbart fysisk plan till att innefatta också frågor som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av hela området som omfattar öarna och det omgivande vattenområdet. Av intresse är då inte bara resultatet av planeringen utan särskilt också den process som leder fram till den färdiga planen. Det önskade resultatet av arbetet är en översiktsplan med tillhörande förvaltningsplan som utgår från helheten och som tar med såväl sociala och ekonomiska som ekologiska aspekter för utvecklingen på Koster. Önskvärt är att den fysiska planen med förvaltningsplanen kan utgöra en slags sammanhållande ram för det fortsatta utvecklingsarbetet under lång tid framåt. Om översiktsplan enligt plan- och bygglagen PBL Inom områden där särskilda förutsättningar finns i form av flera starka konkurrerande intressen, kan en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen göras. För en fördjupad översiktsplan (FÖP) gäller i stort samma krav på innehåll som för den kommunomfattande översiktsplanen. Syftet är att visa hur mark- och vattenområden ska användas i framtiden och hur utveckling och bevarande av bebyggelsen ska kunna ske på ett bra sätt när de olika delarna fogas samman till en helhet. Planen ska vara utgångspunkt för alla kommunala beslut om den långsiktiga användningen av mark och vatten och ska kunna användas vid olika former av tillståndsgivning inom planområdet. En fördjupad översiktsplan ska vara vägledande men är inte bindande vare sig för kommunen, andra myndigheter eller enskilda. Handläggningen av en fördjupad översiktsplan ska ske enligt PBL kap 4, vilket innebär en öppen och demokratisk process där myndigheter, intresseföreningar och allmänhet under hela planprocessen har möjlighet till insyn och påverkan. Hur arbetsprocessen formas och genomförs styrs inte av PBL utan kommunen har fria händer att tillsammans med invånarna utveckla och utnyttja medborgarmedverkan så att översiktsplaneringen blir ett instrument för utveckling. Gällande översiktplan för Kosteröarna Strömstads kommunfullmäktige antog i december 1995 en fördjupad översiktsplan för Kosteröarna. Planen redogör i grova drag för kommunens avsikter och rekommendationer för den fysiska utvecklingen på Koster. Översiktsplanen upprättades delvis på ett underlag som tagits fram i studiegrupper av samhällsföreningen på Koster. Planen har använts av kommunen vid beslut i frågor som rör markanvändning och byggande. Planen är i vissa avseenden inaktuell, bland annat bygger den på en äldre lagstiftning. Vidare har nya frågor väckts som rör utvecklingen av verksamheter och boende på Koster samtidigt som bildandet av nationalpark ställer högre krav på underlagsmaterial och ett brett deltagande av såväl kommun och centrala myndigheter som boende och verksamhetsutövare på Koster. Även om flera av de ställningstaganden som planen bygger på fortfarande är aktuella och att mycket av underlagsmaterialet fortfarande kan användas, behöver planen förtydligas och göras mer lättfattlig och användarvänlig. Området för den nya översiktsplanen kan till ytan omfatta ett större område än den gällande planen gör, dvs. också delar av arkipelagen och det omgivande vattenområdet. Om den fördjupade översiktsplanen ska revideras anser kommunen att öarnas begränsade resurser av färskvatten och möjligheter att rena sitt avlopp skall läggas till grund för en samhällsanalys som ska dimensionera för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vid en kartläggning av Kosteröarna ser även kommunen det angeläget att utveckla näringslivet genom utredning av främst turismens och båtlivets möjligheter till att utöka kapacitet och utbud. Vidare anser kommunen att förvaltningsformen för reservatsmarkerna har en avgörande betydelse för utvecklingen av naturmarken.
9 7(10) Naturreservat och nationalpark enligt miljöbalken MB Område som behöver särskilt skydd och vård p.g.a. sin säregna eller värdefulla naturs skull eller p.g.a. att området är av väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv, kan genom beslut av länsstyrelse eller kommun avsättas som naturreservat med stöd av 7kap. 4 miljöbalken. Naturreservat kan omfatta såväl privat som samhällsägd mark. Motiven för reservatsbildning kan vara mångskiftande, allt från friluftsliv och rekreation till strikt vetenskapliga som t.ex. skydd för flora och fauna eller orörda referensområden för miljöövervakning och forskning. Oftast är ändamålet med förordnandet en kombination av ovanstående motiv. Ett större sammanhängande område av viss landskapstyp kan med stöd av 7kap. 2 miljöbalken avsättas som nationalpark. Området bör befinna sig i "naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick". En förutsättning är att staten äger marken. Beslut om att avsätta nationalpark fattas av riksdag och regering. Kriterier, riktlinjer och mål för bildandet av nya nationalparker framgår av Naturvårdsverkets Nationalparksplan. Enligt de svenska kriterierna ska nationalparker: - inrättas av Sveriges riksdag på mark som ägs av staten - vara storslagna eller särpräglade i sitt slag, ha höga naturvärden och vara intressanta som sevärdheter - omfatta hela landskapsavsnitt på normalt minst 1000 ha - till sin kärna och huvuddel vara natur med ursprunglig karaktär - tillsammans väl representera utbredda eller unika landskapstyper i ett system över landet - skyddas effektivt och samtidigt utnyttjas för friluftsliv, studier och forskning utan att naturvärdena skadas Nationalpark i Kosterarkipelagen Länsstyrelsen och naturvårdsverket har väckt frågan om att bilda en nationalpark av Kosteröarna med omgivande arkipelag och vattenområde. Omfattning se karta. Bakgrunden är Kosteröarnas unika natur- och kulturvärden och den stora betydelse som området har för såväl yrkesfiske som för rekreation och friluftsliv. De marina miljöerna i området har mycket stora värden. Bl a finns unika miljöer som djupa hårdbottnar och rev. Området är oerhört artrikt och mycket betydelsefullt för reproduktion och födosök för många arter. I Naturvårdsverkets Nationalparksplan för Sverige publicerad 1989 görs följande sammanfattande bedömning: Kosterarkipelagen är en exklusiv och vetenskapligt intressant del av västkustens skärgårdar. Området representerar det yttersta havsbandets natur med dess speciella geologi och undervattensvärld. Det har vidare sceniska värden och är ett attraktivt område för friluftslivet. Området är väl värt att avsätta som nationalpark. Områdets värden riskerar att skadas genom det slitage som området utsätts för när stora mängder båtturister okanaliserat angör kobbar och vikar eller dagsturister från Strömstadbåten invaderar öarna till fots eller med cykel. Nationalparksfrågan har blivit än mer aktuell eftersom Norge planerar en nationalpark på andra sidan gränsen mot Sverige. Restriktioner i markoch vattenanvändningen för norsk fritidsbåtsturism skulle ytterligare öka antalet besökare till Kosterskärgården. En utgångspunkt för ett bevarandearbete på Koster är att det också skall stödja en hållbar utveckling. Med detta menas att bevarandet inte är ett självändamål- bevarandet saknar mening om inte samtidigt en utveckling av boende och verksamheter kan tillåtas på Koster. Besöksnäringen skall kanaliseras. Den är också grunden för möjligheten att avsätta lokalt producerade produkter.
10 En referensgrupp för nationalparksprojektet för Kosterhavet har bildats. I denna finns representanter för Strömstads kommun, länsstyrelsen. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium och fiskenäringen. 8(10) Pågående och planerade projekt på Koster Kosternämnden och Länsstyrelsen har i ett gemensamt program Koster bevarande och utveckling i samspel program för gemensam naturvårdsförvaltning beskrivit förutsättningar för en utveckling av Kosteröarna som beaktar öarnas stora nationella värden för natur- och kulturmiljö samt för rekreation och friluftsliv. En övergripande målsättning med programmet är en hållbar utveckling på Kosteröarna. Med detta avses en utveckling som respekterar och understödjer såväl ekonomisk, social som ekologisk bärkraft. I en till programmet hörande projektkatalog beskrivs ett antal projekt som skall ge det kunskapsunderlag och visa på sådana åtgärder som krävs för att utveckla Koster i den önskade riktningen. Projekten i katalogen är uppdelade i olika kategorier enligt följande: Utveckling av turism och besöksnäring Utveckling av småbåtshamnar Turistinformation och naturrum Areell produktion och vidareförädling Plan för utökad markanvändning bete, djurhållning, odling Lokal förädling av jordbruks- och trädgårdsprodukter Planer och bestämmelser Fördjupad översiktsplan och områdesbestämmelser Områdesskydd enligt miljöbalken Förvaltning och tillsyn Förvaltning av säl och sjöfågel Minkfritt Koster Skärgårdstjänst Infrastruktur Förvaltningsorganisation Handelshögskolans utbildning för ekonomi och turism skall på uppdrag av Sveriges Turistråd studera och kartlägga båtlivets betydelse och utvecklingspotential för turism. Studien som utgår från ett mångvetenskapligt perspektiv fokuseras på upplevelser i gästhamnarna där målsättningen är att utvecklingen ska ske på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Hushållningssällskapet har tillsammans med Kosternämnden hos jordbruksverket ansökt om medel för att genomföra en förstudie om lokal slakt och förädling på Koster. Som underlag för reservatsbeslutet och nationalparksbildningen krävs ett noggrant dokumentationsarbete. Länsstyrelsen avser att till Bohusläns museum lämna uppdrag att dokumentera och analysera kulturlandskapet och den historiska markanvändningen, fornlämningarna samt bebyggelsen på Koster. Naturcentrum AB har fått i uppdrag att studera och dokumentera natur- och kulturlandskapets biologiska värden och Tjärnö marinbiologiska laboratorium skall studera och dokumentera de marinbiologiska värdena.
11 9(10) Förslag till organisation Kommunen har det övergripande ansvaret för kommunens fysiska planering och fattar enligt plan- och bygglagen de formella beslut som krävs för att processen skall kunna föras vidare. Denna översiktsplan skiljer sig från övriga kommunala planer genom att statens intresse i området är stort vilket medför ett stort statligt engagemang vad gäller finansiering och styrning av innehåll, process och resultat. Planförfattarens uppgift blir främst att samordna olika statliga, kommunala, lokala och enskilda intressen och föra samman dessa i en plan. Arbetet bör bedrivas genom att kommunen bildar en arbetsgrupp med konsulten som projektledare för planarbetet. I arbetsgruppen bör förutom kommunen och konsulten ingå representanter för lokalsamhället Koster (dvs Kosternämnden) och Länsstyrelsen. Arbetsgruppen knyter vid behov till sig de specialister som ingår i projektet. Dessa kan vara kulturvårdssakkunniga, naturvårdssakkunninga forskare, lantmätare etc. Miljö- och byggnämnden skall leda arbetet med översiktsplanen. Enligt Reglemente för Miljö- och byggnämnden antaget av kommunfullmäktige är ansvaret att driva denna typ av frågor delegerat till nämnden. Miljö- och byggnämnden fattar besluten om samråd och utställning. Kommunfullmäktige antar planen. Beroende på i vilken utsträckning staten genom Boverket och Naturvårdsverket kommer att ingå med finansiering av projektet kan en referensgrupp komma att följa arbetet. Metod/ process Inventering utredning - analys I inventeringsfasen genomförs olika typer av grundläggande dokumentation samt andra typer av studier, se vidare bilagt schema. Ett krav på de utredningar, inventeringar och dokumentationer som tas fram som underlag för arbete med översiktsplan, nationalpark och naturreservat bör vara att deras kvalitet ska vara sådan att de går att använda i planeringsarbetet, d v s de bör innehålla utvärderingar och analyser som gör att de kan utgöra underlag för de avvägningar som krävs i planskedet. Det lokala engagemanget bildar viktiga utgångspunkter för arbetet. Det är framför allt i de inledande skedena som Kosterborna, näringsidkare, föreningar och intressegrupper m fl, med sitt engagemang och kunskaper om lokala förhållanden kan bidra till att en realistisk och hållbar utvecklingsplan för Koster kan komma till stånd. Kosternämnden får här spela en viktig roll för att kanalisera olika gruppers synpunkter. Planförfattarens/ konsultens roll i arbetet blir i de inledande skedena att lägga upp en struktur för arbetet och att samordna och sammanställa de olika utredningsarbetena tillsammans med länsstyrelsen. Parallellt med arbetet med delutredningar och planförslag och utgående från dessa sker arbetet med översynen av naturreservatet och nödvändiga förberedelsearbeten för att bilda nationalpark. Anspråken sammanställs Inventeringar med slutsatser sammanfattas i planen. Resultaten av de olika delutredningarna vägs samman av konsulten/ planförfattaren i dialog med Kosternämnden/ kommunen/ länsstyrelsen. Avvägningar beträffande bevarande/utveckling görs samt eventuella fördjupade studier av utvecklingsområden.
12 10(10) Resultatet Som resultat upprättas ett planförslag med markanvändningskarta och rekommendationer. En sammanfattande beskrivning av genomförande, förvaltning och åtgärder följer planen. Se bilagor. Finansiering Planarbetet kommer till stor del att finansieras med statliga medel, varav länsstyrelsen kommer att ansvara för en del. Kommunen kommer att ingå som den beslutande parten och deltar med personella resurser, handläggning, utskick etc. Hur projektet i sin helhet kommer att finansieras redovisas inte vidare i detta arbetsprogram. Integrerad kustzonsförvaltning tillämpad på KOSTER FÖRDJUPAD ÖVERSIKTPLAN FÖP, FÖR KOSTER Ett sätt att strukturera och kanalisera engagemanget för öns utveckling Lokala grupper Nationalpark naturreservat Kosternämnden Länsstyrelsen FÖP Markanv.plan med rekommendationer Västsvenska turistrådet FÖP Kommunen Förvaltningsplan (genomförande) Entreprenörer Övriga Detaljplan Bostadsbyggande Genomförande av projekt Schema som visar vilken roll den fördjupade den översiktsplanen kan ha i processen.
13 11(10) FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KOSTERÖARNA MED ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE Markanvändningskarta Användning av vattenområdena Naturreservat Nat. park Reservat, odling, betesdrift Planbeskrivning Genomförande Åtgärder Reservatsområdet avgränsning beskrivning, innehåll Karta naturreservat Beskrivning Bestämmelser Skötselplan Förvaltning Eget dokument Beskrivning Bestämmelser Skötselplan Förvaltning Eget dokument Detaljskiss bostäder HUVUDDOKUMENTET FÖR FÖP KOSTERÖARNA Analyser, slutsatser resurser, kapaciteter Rekommendationer konsekvenser, uppföljning Utredning natur Bilagor Utredning kultur Utredning landskap Agrara och marina näringar Utredning markåtkomst vatten avlopp PROCESSEN, INTEGRERAD KUSTZONSPLANERING vägnät Detaljskiss hamnområde färjekapacitet Utredn. lokal naturv. fövaltn. Utveckl. besöksnäring Projekt FÖP NR NP Egna men samordnade processer Kommunalt beslut om FÖP Därefter beslut om reservat och nationalpark Detaljplan, områdesbestämmelser Projektering Tillståndsprövning Naturum Slakteri Stugby, gästhamn Bostäder
14
15 AKTÖRER AKTIVITETER INVENTERING/ANSPRÅK ANALYS SAMRÅDSFÖRSLAG/PLAN GENOMFÖRANDE PLANFÖRFATTARE/ KONSULT tillsammans med LÄNSSTYRELSEN, KOSTERNÄMNDEN och KOMMUNEN Urval av dokumentation. Krav på dokumentation. Inventering av lämpliga områden för bostadskomplettering. Analys av resultat av alla delutredningar. Analys av konflikter rörande markanspråk. Planförslag - resultat av inventeringar och utredningar omsätts till förslag med planbeskrivning, markanvändningskarta med rekommendationer. Mer detaljerade studier av vissa delområden - utvecklingsområden. Förslag till genomförande och åtgärder. Konsekvensbeskrivning Samråd, utställning, antagande av FÖP Detaljplaner för olika områden, bostäder, verksamheter, båthamnar, etc Områdesbestämmelser för delområden KULTURMILJÖSAKKUNNING/ HEMBYGDSFÖRENINGEN PÅ KOSTER NATURCENTRUM TJÄRNÖ MARINB. LAB TJÄRNÖ MARINB. LAB NATURCENTRUM/ HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET Differentierad inventering av kulturlandskap, markanvändning och översiktlig beskrivning av bebyggelsens karaktär i olika delar, fornlämningar Dokumentation av natur- och kulturlandskapets biologiska värden, förslag till skötsel Marinbiologiska värden/marina habitat Inventering av makroalgfloran Inventering av makrofaunan på mjuk- och hårdbottnar. Kartläggning av fiske Kartläggning av säl och sjöfågelförekomst kontra friluftslivet Definiering av kulturhistoriska värden. Förslag till styrinstrument som underlag för FÖP, reservatsbest. Fornlämningar Avgränsning av naturtyper, naturvärdesbedömning av delområden,sammanfattande analys, förslag till skötselåtgärder Analys av potentiella hotscenarier. Behov av skydd för marina områden? Sammanfattad beskrivning av säl- och sjögågellivet i området och en sammanfattande analys med förslag till förvaltningsåtgärder Kulturhistoriskt underlag som visar på dels behov av skydd men även möjliga utvecklingsområden Underlag som visar på dels behov av skydd men även möjliga utvecklingsområden. Underlag som visar på dels behov av skydd för marina områden med fiskeplatser och reproduktionsplatser, men även möjliga utvecklingsområden. Konkreta åtgärdsförslag och förslag till förvaltningsplan. Plan för markhävd PROJEKT Naturum Slakteri? Stugby? Gästhamn? Bostäder? etc HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET/ LANTMÄTERIKONSULT/ KOMMUN/VÄGVERKET Genomgång av gemensam infrastruktur, idéer om organisation och omfattning av samfällighetsföreningar. Förvaltning av mark. Analys av möjliga tillvägagångssätt. Olika förvaltningsmodeller studeras. Plan för markåtkomst. Plan för förvaltning av mark i naturreservatat. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET/ NÄRINGSIDKARE HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET/ NÄRINGSIDKARE/HÖGSKOLOR Förstudie om betesdrift, betesdjur, slakt och försäljning Förstudie om utökad lokal grönsaksodling och förädling Analys av möjligheter och begränsningar, markåtkomst. Analys av avsättningsmöjligheter. Analys av möjligheter och begränsningar, marknadsundersökn., förstudie distribution och försäljn. livsmedel, användn av slam etc Konkreta utvecklingsprojekt med genomförandeförslag. Markanspråk? Konkreta utvecklingsprojekt med genomförandeförslag och markanspråk HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET/ NÄRINGSIDKARE SVERIGES TURISTRÅD/ HANDELSHÖSKOLAN Förstudie om fiske, jakt och livsmedel från havet Inventering av resurser, begränsningar och möjligheter i småbåtshamnar Analys av möjligheter och begränsningar, ökad förädling och försäljning av produkter etc. Möjligheter till utökad lokal förvaltning av fiskevatten Företagsekonomisk analys av utvecklingsmöjligheter och möjliga samordningsvinster Konkreta utvecklingsprojekt med genomförandeförslag. Konkreta utvecklingsprojekt med markanspråk KOMMUNEN Kompletterande utredning av tillgång på färskvatten och kapacitet på avloppsrening Analys av behov av åtgärder. Möjliga alternativ belyses. Åtgärdsförslag - genomförandemöjligheter. LÄNSSTYRELSEN/ KOSTERNÄMNDEN Förutsättningar för naturum och lokal turistbyrå Informationsmaterial om Kosters natur Företagsekonomisk analys och alternativa genomförandemöjligheter. Konkret genomförandeförslag med ev markanspråk, kostnadskalkyl KOSTERNÄMNDEN / TJÄRNÖ MARINB. LAB. Behov av regler och riktlinjer för hållbar turism kontra hållbart fiske. Inventering av behov av kompletterande service för båtturismen. Behov av kontinuerlig tillsyn i utskärgården. Vilken kompletterande service behövs, hur kan en lokalt organiserad, operativ tillsyns- och serviceorganisation utformas Konkret genomförandeförslag av Skärgårdstjänst med ev markanspråk, kostnadskalkyl, beov av tillståndsansökningar etc LÄNSSTYRELSEN LÄNSSTYRELSEN/ NATURVÅRDSVERKET Problem med nuvarande skötsel och förvaltning. Översyn av gränser för reservat. Översyn av skötselplan. Förstudie för nationalpark, avgränsningar, beskrivning av processen Ambitionsnivå för skötsel inom reservatet. Analys av hur annan förvaltningsform skulle kunna förbättra skötseln på lång sikt. Analys av och beskrivning av konsekvenserna av en nationalparksbildning, beskrivning av sambanden med naturreservatet. Marförvärv - process. Förslag till revidering av reservatsavgränsning, förslag till bestämmelser, förvaltning, förslag skötselplan Förslag till avgränsning, bestämmelser, skötselplan. Genomförandebeskrivning. Förvaltningsformer Beslut om naturreservat Beslut om bildande av nationalpark
Fördjupad översiktsplan för Koster
Fördjupad översiktsplan för Koster Hur den fördjupade översiktsplanen kan fungera som ett styrinstrument i en integrerad kustzonsplanering Arbetsprogram KONCEPT 2005-02-15 1(10) Inledning Länsstyrelsen
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,
Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet, Naturavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län En av 29. Invigdes
Kosterhavets nationalpark. Förstudie delredovisning
Kosterhavets nationalpark Förstudie delredovisning 2005-08-19 1 Innehåll BAKGRUND... 3 SYFTEN... 3 NATIONALPARK... 3 NATURRESERVAT... 4 NATIONALPARK... 4 NATURRESERVAT... 5 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl
Tjänsteskrivelse 2017-12 - 18 Handläggare Moa Öhman Plan - och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsens planutskott Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl Förslag till beslut Start - PM för bildande av
Konsekvenser av förslaget
Konsekvenser Konsekvenser av förslaget Miljöbedömning Enligt bestämmelser i plan- och bygglagen ska en översiktsplan genomgå en miljöbedömning. Miljöbedömningen är en hel process i vilken en miljökonsekvensbeskrivning
PLANPROGRAM Detaljplan för del av Kungbäck 1:59 m fl, Strömstads kommun
PLANPROGRAM Detaljplan för del av Kungbäck 1:59 m fl, Strömstads kommun BAKGRUND Fastigheten Kungbäck 1:59 har våren 2003 fått en ny ägare, Kungback AB. Ägaren önskar utveckla fastigheten med utgångspunkt
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar
Översiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Diarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby
Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 Beskrivning Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 SYFTE MED UPPHÄVANDE AV DEL AV BYGGNADSPLANEN...
Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Kosterhavets Nationalpark
Kosterhavets Nationalpark Utopi eller verklighet 1979 Naturvårdsplan för Bohuslän 1983 Naturreservat Nord o Sydkoster 1989 Nationalparksplan 1995 Marina reservat i Sverige 2000 Överenskommelse om anpassning
DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Projektplan för. Naturum Kosterhavet
Projektplan för Naturum Kosterhavet Fastställd 2006-02-20 Naturvårdsverkets dnr. 190-1263-06 Ns Länsstyrelsens dnr. 511-11537-2006 Inledning Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har
Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.
Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009
Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva
Kosteröarnas naturreservat. Kosterö naturrese Kostersundet. Syd-K Syd-Koster. Kosteröarnas naturreservat E Filjestad. Långegärde Övre Kile
Antagen av KF Laga Kraft 2009-03-26 2009-04-24 Del 1 Utgångspunkter och strategier Användning av mark ochvattenområden Del 2 Intressen och anspråk Del 3 Kosteröarnas naturreservat Duvnäs Konsekvenser Kosterö
Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen
1 (7) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Samt upphävande av del av Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda Samrådshandling 2 (7) Plan- och genomförandebeskrivning
Tidigare ställningstagande
2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Besöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
för- och eftersäsong, vilket kommer att inverka positivt på det lokala näringslivet.
En information om: Planerna inför bildande av en marin nationalpark i Sveriges mest unika havsområde Kosterhavet - en levande marin nationalpark med bevarad kultur och natur En levande nationalpark Skagerrak
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplan för del av Grängshammar 1:2 ANTAGANDEHANDLING Laga kraft 2010-12-14 i Säters kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av en karta i skala 1:1 000, vilken också redovisar
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Granskningsyttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Oxelösunds skärgård
Handläggare Lotta Lehmann, 010-478 7031 E-post lotta.lehmann@sfv.se 2017-12-08 SFV 232-579/17 1 (3) Länsstyrelsen i Södermanlands län Samhällsbyggnadsenheten 611 86 Nyköping sodermanland@lansstyrelsen.se
Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm
Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen av fördjupning av översiktsplanen för Strömstads kommun, FÖP Södra kustområdet
Miljö- och byggförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Plan- och kartavdelningen Anna Wallblom Tel 0526-193 79 2013-10-03 Dnr KS/2007-0038 anna.wallblom@stromstad.se SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen
Framtidskuster för människa och miljö
Framtidskuster för människa och miljö Hur ser ekonomisk tillväxt ut som är skonsam mot både människa och miljö? Framtidskuster är ett projekt där forskare, tjänstemän och näringsliv arbetar tillsammans
Fördjupad översiktsplan för Björkö
Fördjupad översiktsplan för Björkö FÖP Björkö Max Andersson Planarkitekt Öckerö kommun Översiktsplan: Strategiskt planeringsdokument - Kommunicerar hur kommunens långsiktiga förvaltning av både mark och
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Turism i Kosterhavets nationalpark
Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition Hur ska bilagan användas? Bilagan ger förslag på disposition till en vattenplan. Under rubrikerna ges exempel
Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.
Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.
DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050
Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030
Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun
N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412
SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till
Målsättning. Getskär / Renskär
Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.
Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008.
Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Stadsarkitekt fram till 2006: Hans Folkeson Planförfattare: Per Iwansson, planchef
Vägledning om utformning av skötselplan
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA
SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA BO SCHYSST LEV GOTT HA KUL NÄRA NATUREN Översiktsplan 2035, samrådsförslag Del 4 - Fortsatt arbete 2 Innehåll 5 Löpande översiktlig planering 6 Förslag på arbetssätt 7 Förslag
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION
Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION Motion angående bildande av naturrreservat på Resarö 2015-10-29 Waxholmspartiet borgerligt alternativ yrkar på att Vaxholms stad skapar kommunalt naturreservat
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Välkommen till förmiddagens workshop! En tidig dialog om fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik
Välkommen till förmiddagens workshop! En tidig dialog om fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik Syftet med workshopen: Syftet med dialogen är att samla in information om vilka perspektiv
Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område
SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7
SAMRÅDSFÖRSLAG 2012-03-08, rev. 2012-07-04 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Upphävande av detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 och del av Stärbsnäs 1:21 i Björkö-Arholma församling,
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län
Dnr 788/2017-PDP GRANSKNINGSHANDLING Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län 1 HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Ändring av planbestämmelser
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Remissvar. Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2
1 Stadsarkitekt Ark. SAR/MSA Tomas Johnsson 0280-181 69 YTTRANDE 2018-10-16 Dnr Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering
Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående
Yttrande över programförslag till Fördjupad översiktsplan södra skärgården; fokus Rossö
Till Miljö- och byggförvaltningen Strömstad kommun Yttrande över programförslag till Fördjupad översiktsplan södra skärgården; fokus Rossö Rossö Samhällsförening Kontakt: Maria Kvarnbäck, tfn: 225 50,
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Enådal 4 m.fl. (Hedmans kiosk) Plan- och genomförandebeskrivning
1 (9) Samrådsbeslut, SBU, 2015-06-25 Antagande, KS, 2015-12-0 Laga kraft, 2016-01-0 Detaljplan för Enådal 4 m.fl. (Hedmans kiosk) Rättvik Rättviks kommun Plan- och genomförandebeskrivning Plannr. B 325
Information om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län
Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta daterad 2013-03-11 Planbeskrivning daterad 2013-03-11 Genomförandebeskrivning
Planering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Antagen Laga Kraft
Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo
I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Susanne Edén Tel dir 08-54170987 Dnr 2013:KS087 susanne.eden@vaxholm.se Plan-pm Beslutsförslag Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen (KS) att
Hällingsjö. 29 november 2018
Hällingsjö 29 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
4 kommuner i gemensamt arbete
4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma behov. T IL LV Ä X T B O H U S L Ä N Hållbart fritidsbåtsliv Norra Bohuslän med utgångspunkt
Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-