a rn i Skolinspektionen Beslut Jämtlands gymnasieförbund 2018-01-17 info@jgy.se Dnr 400-2016:11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Jämtlands gymnasieförbund
2(12) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas tärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner och gymnasieförbund. Jämtlands gymnasieförbund ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Jämtlands gymnasieförbund den 12-13 december 2017. Besöket genomfördes av Johanna Davidson och Eva Lanteli. Intervjuer har genomförts med förbundsdirektionens ordförande, förbundschef, ekonomichef och verksamhetsplanerare på förbundskansliet och ett urval av rektorer tillika områdeschefer för förbundets gymnasieskolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området.
3(12) Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar fungerar väl. Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Skolinspektionens bedömning är att Jämtlands gymnasieförbund utgår ifrån elevernas förutsättningar och behov både vid beslut om resursfördelningens principer och vid fördelning av resurser till verksamheten. Skolinspektionen bedömer även att huvudmannen genomför andra insatser för att uppväga skillnader i gymnasieelevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Jämtlands gymnasieförbund tar på ett systematiskt sätt reda på och analyserar uppgifter om gymnasieelevernas kunskapsresultat och behov av särskilt stöd i undervisningen. I arbetet ingår inarbetade rutiner för dialog med förbundets rektorer för att ta reda på gymnasieskolornas behov inför beslut om resurstilldelning. På rektors-, förbunds- och direktionsnivå förs strategiska diskussioner om hur resursfördelningen bäst möter elevernas behov och förutsättningar. Jämtlands gymnasieförbund tilldelar gymnasieskolorna en budgetram som dels bygger på de olika programmens faktiska kostnader och dels på skolornas utvecklingsbehov. Av Skolinspektionens utredning framgår att ett systematiskt kvalitetsarbete är en grund i huvudmannens resursfördelning. Förbundet har en gemensam process kring kvalitetsarbetet och budgeten som följer ett årshjul. Varje år genomför rektorer en analys tillsammans med lärare av gymnasieenhetens resultat. Exempel på resultat som analyseras är andel elever med gymnasieexamen, måluppfyllelse i olika kurser och elevers närvaro. Rektorn lämnar därefter in en dokumentation i form av en kvalitetsrapport till förbundskansliet där enhetens identifierade utvecklingsbehov tydligt framgår. Förbundskansliet genomför utifrån insamlade kvalitetsrapporter, statistik över resultaten samt dialog med rektorerna en sammanfattande analys av gymnasieskolornas utvecklingsbehov. Direktionen genomför dessutom en analys utifrån både rektorernas dokumentation av kvalitetsarbetet och förbundets sammanfattade analys. Därefter fattar direktionen beslut om budget och avsätter resurser för riktade insatser. Exempel på sådana riktade insatser är att utöka personella resurser på flera program. På så vis har skolorna kunnat minska gruppstorlekar eller införa dubbelbemanning under vissa lektioner. Ytterligare en prioriterad insats är satsning på en utökad elevhälsa för program där det finns störst behov. Insatserna kan också handla om att förändra attityder. På några av yrkesprogrammen har rektor, lärare och elever arbetat med ett undervisningsmaterial som benämns
4(12) "Machofabriken". Materialet problematiserar stereotypa normer kring manlighet. Ytterligare ett exempel är att vård- och omsorgsprogrammet tilldelats extra resurser mot bakgrund av att programmet har många elever med låga meritvärden från årskurs nio. Dessutom har många av eleverna ett annat modersmål än svenska. Huvudmannen till.delar inte ett fast strukturbelopp till gymnasieskolorna utan baserar sin resursfördelning på verksamheternas konstaterade behov och förutsättningar. Rektorerna har också möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp och att omfördela resurser mellan skolor och program. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Skolinspektionen bedömer att Jämtlands gymnasieförbund med god kvalitet följer upp och utvärderar vilka effekter resursfördelningen har på verksamheten. Huvudmannen följer upp resursfördelningen i årshjulet för kvalitets- och budgetprocessen och utvärderar regelbundet vilka effekter insatserna som prioriterats i budget haft i verksamheten. Uppföljningen sker i dialog mellan rektorer, områdeschefer, förbundsledning och direktion. Ett exempel är uppföljning av ett samarbete som huvudmannen bedrivit med Specialpedagogiska skolmyndigbeten för att stötta flickors tilltro till sig själva på ett yrkesprogram. Huvudmannens uppföljning av satsningen visar att den haft god effekt på elevernas resultat. Detta har i sin tur lett tifi att huvudmannen fortsatt att diskutera hur arbetet kan föras över till andra program. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen har god kunskap om gymnasieskolornas resultat samt att huvudmannen fattar beslut om utvecklingsåtgärder utifrån analys av skolornas resultat. Huvudmannen har välfungerande metoder för att samla in relevant information från skolenheterna och följer strukturerat upp utbildningen mot nationella och lokala mål. Det finns också utarbetade former för analys där huvudmannen på ett systematiskt sätt tar reda på vilka orsaker som finns till resultaten. Utifrån analysen sätter huvudmannen in insatser som förväntas leda till ökad måluppfyllelse, vilka? följs upp och säkerställs. Huvudmannen har också utarbetade former för dialog om utvecklingsåtgärder med rektorerna. Nationella mål och riktlinjer är utgångspunkt i huvudmannens årshjul för kvalitets- och budgetprocessen. Exempel på mål som följs upp är att andelen avhopp ska minska och att eleverna ska uppleva en trygg studiemiljö. Målen följs upp i samråd med elever och lärare. Exempelvis genomförs elevenkäter och rektorerna genomför analyser ihop med lärarna.
5(12) Huvudmannen analyserar skolenheternas resultat både på tjänstemannanivå och politisk nivå. Skolinspektionens utredning visar att det finns god analytisk kompetens hos huvudmannen, vilket bidrar till att möjliga orsaker till och samband mellan olika resultat blir tydliga. Huvudmannens analyser är exempelvis uppdelade per program, kurs, och i vissa fall även lärarnivå. Denna uppdelning har exempelvis gjort det möjligt att identifiera varför en del elever inte når gymnasieexamen för vissa program. Huvudmannen kunde genom analyserna se att det enda som hindrade många elever från att få ut en gymnasieexamen var att de inte var godkända på gymnasiearbetet. Genom att låta en lärare coacha andra lärare i hur de kan handleda elever ökade måluppfyllelsen och andel elever som fick gymnasieexamen. På så vis använder huvudmannen analyserna som ett underlag i sin styrning mot det kompensatoriska uppdraget. Skolinspektionens utredning visar att det finns en tydlighet i vilket ansvar de olika nivåerna i huvudmannens styrkedja har för att varje gymnasieskola ska utvecklas och nå högre måluppfyllelse. Huvudmannens metoder för uppföljning, som inkluderar regelbunden dialog med gymnasieskolornas rektorer, kan bidra till en fördjupad förståelse för vilka satsningar som är nödvändiga för att nå högre måluppfyllelse. Med en gemensam process för kvalitet och resursfördelning får huvudmannen en bra helhetsbild över gymnasieskolornas utmaningar och behov. Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av nationella program Skolinspektionen bedömer att Jämtlands gymnasieförbund erbjuder ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Huvudmannen erbjuder samtliga nationella program. Utbudet av program och inriktningar utgår ifrån elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Huvudmannen samverkar med arbetslivet bland annat genom olika branschråd där direktionens ordförande deltar tillsammans med elever, lärare och representanter från arbetsmarknaden. Ett exempel på hur arbetsmarknadens önskan om program haft inverkan på urvalet är att industritekniska programmet är kvar i huvudmannens utbud, trots sviktande söktryck från eleverna. Huvudmannen får via elevernas val av program reda på vilka önskemål om program eleverna har. I Skolinspektionens intervjuer anger rektorer att det också sker en samverkan med studie- och yrkesvägledare för att få en uppfattning om elevernas gymnasieval. Huvudmannen kan revidera beslut om vilka inriktningar som ska ges från år till år och beslutet baseras på hur eleverna sö ker.
6(12) Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att det granskade området fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen. På Skolinspektionens vägnar X Gabriel Brandström Gabriel Brandström Beslutsfattare Signerat av: Gabriel Brandström Johanna Davidson Johanna Davidson Föredragande Signerat av: Johanna Davidson
7(12) Bilaga: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Jämtlands gymnasieförbund bildades 2005 och består av en direktion med politiker från fem medlemskommuner som fungerar som ägare av förbundet. Kommunerna är Bräcke, Krokom, Ragunda, Åre och Östersund. Åre är förbundets nyaste medlem och har varit med sedan 2017. Förbundet erbjuder 18 nationella program och fem introduktionsprogram. De största programmen till elevantal är samhällsvetenskapliga programmet, språkintroduktionsprogrammet och naturvetenskapliga programmet. Enligt nationell statistik gick 80,6 procent av eleverna ut gymnasiet med gymnasieexamen efter tre års studier vårterminen 2017. Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning var 14,1.
8(12) Bilaga 3: Relevanta författningar och Skolverkets allmänna råd Skollagen (2010:800) 1 kap. 4 andra stycket I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. 2 kap. 2 I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. 2 kap. 8 a Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra stycket. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 15 kap. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.
9(12) 15 kap. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. 15 kap. 30 tredje stycket Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 16 kap. 42 Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Kommunallagen (1991:900) 3 kap. 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. 3 kap. 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Läroplanen för gymnasieskolan 2011 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. En likvärdig utbildning En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.
10 (12) Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendeti 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Rektorn bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Rektorn bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt 1 De delar som avser förskolan har uteslutits.
11(12) sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten 3. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. Rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. 5. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.
12 (12) Rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.