Väntetider inom första linjen för barn och unga Bakgrund Mätning av väntetider och tillgängligheten inom första linjen för barn och unga under 18 år har pågått sedan 2014. I överenskommelsen 2015 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rörande området psykisk hälsa fanns ett prestationsmål om att minst en enhet per landsting/region skulle rapportera data till SKL. Alla landsting uppfyllde prestationsmålet 2015 och flertalet landsting hade mer än en rapporterande enhet. Efter att prestationsmålen försvann ur den årliga överenskommelsen har flera landsting/regioner fortsatt att rapportera väntetider för första linjen till SKL. I den nya överenskommelsen mellan staten och SKL kallad Insatser inom psykisk hälsa-området 2018 finns ett särskilt fokus på väntetider inom BUP och första linjen. Där står det att landstingen/regionerna ska lämna in handlingsplaner till SKL och att i dessa redogöra för hur tillgängligheten ska förbättras eller bibehållas på en god nivå utifrån en analys av de tillgänglighetsdata som presenteras månatligen i väntetidsdatabasen. Landstingen/regionerna ska även redogörelse för hur väl fungerande redovisningen är av inrapportering av tillgänglighet till första linjen samt hur tillgängligheten sett ut under året och hur stor andel som får komma inom 7 dagar. Väntetider för första linjen kommer att följas extra noga genom SKL:s väntetidsdatabas vantetider.se. I och med den nya överenskommelsen ökar betydelsen av väntetidsmätningarna inom första linjen från och med första januari 2018. Det är landstingen/regionernas uppgift att själva definiera vilka verksamheter som har ett första linjeuppdag inom respektive landsting/region och därmed vilka enheter som ska mäta. Utifrån vad landstingen/regionerna själva uppgett har Uppdrag Psykisk Hälsa sammanställt en lista på vilka verksamheter och enheter i respektive landsting/region som har ett första linjeuppdrag. Listan är förankrad vid Nätverket för styrning och ledning av psykiatrin vid SKL. Se Lista på första linje-verksamheter Varje landsting/region bör utse en samordnare som har det övergripande ansvaret inom respektive organisation. Samordnaren bör vara den sammanhållande länken som vid behov stöttar de egna rapportörerna med att bland annat kvalitetssäkra data, vara SKL:s kontaktperson tillsammans med rapportörerna avseende frågor eller information som gäller eventuella förändringar i inrapporteringen till databasen och i olika utvecklingsfrågor samt vara verksamheternas kontaktperson i frågor som verksamheterna vill lyfta fram och diskutera nationellt. Landstinget/regionen väljer själv om man utser en särskild samordnare för väntetider inom första linjen eller om ansvaret faller under SKL:s väntetidssamordnare.
Inrapportering Inrapporteringen sker per enhet och varje första linje-enhet rapporterar in data för barn och unga (0-17 år) en gång i månaden till SKL genom databasen Signe. Inrapporteringen kan ske genom manuell inmatning av data men också genom automatisk överföring från respektive landstings/regions journalsystem. För att alla verksamheter ska komma igång med sin rapportering så snart som möjligt rekommenderar vi att de landsting/regioner som ännu inte rapporterar automatisk börjar med att rapportera manuellt, för att sedan påbörja arbetet med att införa en automatisk överföring. Automatisk rapportering Den automatiska dataöverföringen från journalsystemet till databasen Signe kräver mer tekniska förberedelser än den manuella rapporteringen. I korthet behöver landstingen/regionerna anpassa sina system så att data plockas ut i det format som Signe kan ta emot. I realiteten kan det ofta betyda att man behöver skapa en mer strukturerad journalföring för att möjliggöra för detta datauttag. Se Vägledning Anslutning till Signe för väntetider inom första linjen Manuell rapportering Den manuella rapporteringen kräver minst förberedelser för verksamheten men viss tid behöver avsättas vid rapportering. För att komma igång med rapporteringen anmäler samordnaren de enheter som ska rapportera genom att skicka ett mail till jonas.stenberg@skl.se. I mailet uppger ni följande uppgifter: Namn på landsting/region. Namn på enhet/enheterna. Information om den/de som ska rapportera (så kallad rapportör): o Namn o Epost o Mobilnummer (om engångslösenord via SMS önskas). Därefter kan rapportören logga in i databasen Signe genom vantetider.se. Varje månad rapporteras föregående månads siffror in och rapporteringsformulären är öppna från den första till den sista dagen varje månad. Exempel: januari månads patienter rapporteras under februari månad. För de verksamheter som önskar har vi tagit fram en mall som kan användas som stöd för att sammanställa data under månaden, för att sedan rapportera in uppgifterna i Signe vid månades slut. Se Mall vid manuell rapportering 2
Vi har även tagit fram en manual för att tydliggöra hur den manuella rapporteringen i databasen Signe går till. Se Manual för rapportering till Signe Enkäter Det finns två typer av enkäter som enheterna kan fylla i, en enkät som endast fokuserar på väntetiden och en mer utförlig enkät som tar in ytterligare variabler. Minimikravet utifrån överenskommelsen är att verksamheterna fyller i enkäten som fokuserar på väntetiden, dvs. enkäten Start av aktivitet. Start av aktivitet obligatorisk Denna enkät omfattar alla barn som har fått en aktivitet startad på enheten under den aktuella månaden. Med startad aktivitet avses ett nybesök eller en distanskontakt som ersätter ett nybesök. Här anges datumen för när kontakten begärdes och när första aktiviteten startade. Även födelseår och kön fylls i. I denna enkät är alla uppgifterna obligatoriska. Se Tabell 1 för ytterligare information. Tabell 1. Start av första aktivitet Variabel Information Format Definition Födelseår Obligatoriskt ÅÅÅÅ Kön Obligatoriskt Flicka/Pojke Begäran om kontakt Obligatoriskt ÅÅÅÅ-MM-DD Första gången enheten kontaktas via exempelvis telefonsamtal, remiss, epost, direktkontakt, webbokning eller drop-in. Alla som inte direkt hänvisas vidare till annan verksamhet ska rapporteras. Start av första aktivitet Obligatoriskt ÅÅÅÅ-MM-DD Nybesök eller distanskontakt som ersätter ett nybesök. 1 Avslutad kontakt frivillig Enkäten omfattar alla barn som har avslutat en kontakt på enheten under den aktuella månaden. Fyller man i båda enkäterna kommer alltså samma individ fyllas i vid två tillfällen, månaden när individen startar aktiviteten och månaden när individen avslutar sin kontakt. Enkäten är frivillig att fylla i men den har obligatoriska fält när den fylls i. Här anges datum för när kontakten begärdes, när första aktiviteten startade och när kontakten avslutades. Dessa datum tillsammans med födelseår och kön är obligatoriska uppgifter som inte går att hoppa över i inmatningen. Det finns även 1 Se tabell 3 för förtydligande av termer 3
frivilliga uppgifter som vi rekommenderar att man fyller i om möjlighet finns. De frivilliga uppgifterna är kontakorsak och antal aktiviteter som fylls i genom att välja något av alternativen i rullgardinsmenyn. Se Tabell 2 för ytterligare information. Tabell 2. Avslutad kontakt Variabel Information Format Definition Födelseår Obligatoriskt ÅÅÅÅ Kön Obligatoriskt Flicka/Pojke Kontaktorsak Frivilligt Alternativ: 1. Oro/ångest 2. Nedstämdhet/depression 3. Stressrelaterad problematik 4. Lindrigare tvång/fobier 5. Missbruk 6. Familjerelaterad problematik 7. Utåtagerande beteende 8. Koncentrationssvårigheter 9. Sömnproblem Begäran av kontakt Start av första aktivitet Totalt antal aktiviteter Välj det alternativ som är den huvudsakliga kontaktorsaken Obligatoriskt ÅÅÅÅ-MM-DD Första gången enheten kontaktas via exempelvis telefonsamtal, remiss, epost, direktkontakt, webbokning eller dropin. Alla som inte direkt hänvisas vidare till annan verksamhet ska rapporteras. Obligatoriskt ÅÅÅÅ-MM-DD Nybesök eller distanskontakt som ersätter ett nybesök Frivillig Alternativ: 1-2, 3-5, 6-10 11-15 16-20, mer än 20 Kontakt avslutad Obligatoriskt ÅÅÅÅ-MM-DD Besök och distanskontakt som ersätter ett besök. 4
Tabell 3. Definition av termer Term Nybesök Distanskontakt Definition Besök som inte har samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande), vårdcentral eller motsvarande Distanskontakter kan ske genom överföring av ljud, ljud och bild i kombination eller genom överföring av text. Exempel på sådana är distanskontakt via telefon, distanskontakt via videolänk och skriftlig distanskontakt. 5