Revisionsrapport* Granskning av likvärdig och rättssäker betygsättningen Bollnäs kommun februari 2007 Louise Cedemar Mattias Norling
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga...4 1.3 Avgränsning...4 1.4 Revisionsmetod...5 2. Rättssäker och likvärdig betygssättning...5 2.1 Förutsättningar, utgångspunkter och förändringar...5 2.2 Vem ansvarar för vad?...5 2.3 Kursplaner och betygskriterier...5 3. Granskningsresultat...6 3.1 Finns lokalt bearbetade kriterier och hur kända är kriterierna av lärare och elever?...6 3.2 Hur tillämpas betygssättningen på skolorna?...7 3.3 Sker någon samverkan mellan skolor?...8 3.4 Uppföljning av betygskriterier...9
Sammanfattning Sedan målstyrningens införande 1994, har många undersökningar visat att det råder stora problem vad gäller likvärdig och rättssäker betygssättning. År 2004 utformade därför Skolverket en handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning med syfte att stärka kunskaperna om betygssättning och tydliggöra bestämmelserna som gäller. De förtroendevalda revisorerna i Bollnäs kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska om rättssäker och likvärdig betygssättning sker i kommunen. Efter genomförd granskning kan vi konstatera att kommunen har en hög medvetenhet om problematiken gällande rättssäker och likvärdig betygssättning och arbetar med säkerställandet av detta. På samtliga besökta skolor och av samtliga intervjuade uttalas en förståelse för och kunskap om vikten av betygskriterier. På samtliga skolor finns det också framtagna kriterier som delges eleverna inom vart och ett av ämnena. Barn- och utbildningsnämndens uppföljning av skolornas arbete med betygskriterier bedöms också sammantaget vara tillräcklig. Revisionens bedömning: - Betygskriterierna (samt de lokalt bearbetade kriterierna 1 ) bör finnas tillgängliga på samtliga skolors hemsidor, åtminstone för betyget godkänt. - Skolorna bör utveckla och förtydliga de lokala kvalitetsstegen i de ämnen där spridningen är störst bland kommunens skolor, exempelvis ämnet musik. - Skolorna bör utveckla och förtydliga de lokala kvalitetsstegen i de ämnen som möjliggör större tolkningsfrihet av lärare, exempelvis SO-ämnena. - Det är viktigt att överväga hur de skolformsövergripande ämnesgrupperna skulle kunna förbättras för att fungera optimalt. - Nämnden behöver förbättra sin uppföljning av skolornas arbete med likvärdig och rättssäker betygssättning för att säkerställa att detta sker. - Uppföljning bör även ske avseende elevernas upplevelse av om de har fått rättvisa betyg eller inte. - Skillnaderna mellan skolorna avseende betygen bör också djupare analyseras. 1 Skolorna kan ta fram kriterier som definierar kvalitetssteg i anslutning till de nationella betygskriterierna. 3
1. Inledning 1.1 Bakgrund Sedan målstyrningens införande 1994, har många undersökningar visat att det råder stora problem vad gäller likvärdig och rättssäker betygssättning. År 2004 utformade därför Skolverket en handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning med syfte att stärka kunskaperna om betygssättning och tydliggöra bestämmelserna som gäller. Enligt Skolverket krävs det inte bara kännedom om reglerna. Det krävs också ett aktivt lokalt kursplanearbete där betygskriterierna tolkas och anpassas utifrån det stoff och undervisningsmetoder som används. 2 En rättvis betygssättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och som motsvarar betygskriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Grundläggande för en rättvis/rättssäker och likvärdig betygssättning är att de som sätter betygen och som utfärdar betygsdokumenten, d v s lärare och rektorer, har tillräckliga kunskaper. De förtroendevalda revisorerna i Bollnäs kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska om rättssäker och likvärdig betygssättning sker i Bollnäs kommun. 1.2 Revisionsfråga På vilket sätt agerar grundskolorna i Bollnäs kommun för en rättssäker och likvärdig betygssättning? Frågeställningar: - Finns lokalt bearbetade kriterier och hur kända är kriterierna av lärare och elever? - Hur tillämpas betygssättningen på skolorna? - Sker någon samverkan mellan skolor? - Hur följer nämnden upp att betygsättningen sker rättssäkert och likvärdigt? 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla grundskolan årskurs 8 och 9. 2 Skolverket, Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning. 2004-03-23 4
1.4 Revisionsmetod Granskningen genomförs genom intervjuer med barn- och utbildningsnämndens au, föroch grundskolechef, utvecklingschef, rektorer på Arbråskolan, Gärdesskolan, Granbergsskolan och Kilaforsskolan, lärarrepresentanter samt elevrepresentanter. Studier av dokument som exempelvis skolplan, kursplan och betygskriterier. 2. Rättssäker och likvärdig betygssättning 2.1 Förutsättningar, utgångspunkter och förändringar Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier, utifrån vad de faktiskt kan. En förutsättning för att betygen ska vara jämförbara och visa vad eleverna har för kunskaper är att betygssättningen är tillförlitlig. Att eftersträva en likvärdig och rättvis betygssättning är en skyldighet och en uppgift för skolan och skolhuvudmannen, inte minst därför att betygen har stor betydelse för den enskilde elevens framtid. I det nya betygssystemet ersattes sifferbetygen i fem steg med kunskapsrelaterade betyg till skillnad från det tidigare relativa betygssystemet. Betygsstegen Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd ersatte det tidigare siffersystemet. Det stora systemskiftet i betygsreformen var att lämna systemet där det på förhand var bestämt hur stor andel av eleverna som skulle få ett visst betyg. Det tidigare betygssystemets funktion var att rangordna elever utan koppling till vad eleverna faktiskt kunde. Med dagens betygssystem ska alltså lärarna inte jämföra eleverna mellan varandra utan varje elev i förhållande till betygskriterierna. 2.2 Vem ansvarar för vad? Lärarna och rektorer ansvarar för att de nationella målen och betygskriterierna tolkas lokalt och väljer utifrån det hur undervisningen ska genomföras. Lärarna ansvarar för betygssättningen inom sin undervisning medan rektor ansvarar för att betygssättningen i skolan sker tillfredsställande enligt de statliga kraven. Ytterst ansvarar skolhuvudmannen för att betygssättningen sker i enlighet med författningarna. 2.3 Kursplaner och betygskriterier Kursplaner kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ska visa hur ett ämne eller en kurs kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen. Kursplanerna är utformade så att de lämnar utrymme för en lokal tolkning. För betyget godkänt gäller ett antal grundläggande mål som eleven ska ha uppnått. Dessutom finns betygskriterier som anger 5
vilken kunskapsnivå som eleven ska uppnå för betyget Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. 3. Granskningsresultat 3.1 Finns lokalt bearbetade kriterier och hur kända är kriterierna av lärare och elever? Det övergripande styrdokumentet för framtagandet av betygskriterier är de ämnesvisa kursplanerna som Skolverket fastställer. Utifrån de ämnesvisa kursplanerna har sedan betygskriterierna bearbetats på skolorna i Bollnäs kommun. I skolorna finns det lokala bearbetningar av de ämnesvisa kursplanerna till kvalitetssteg. Aktualiteten på skolornas lokala arbetsplaner och kvalitetssteg varierar. På vissa skolor har kvalitetsstegen och arbetsplanerna nyligen diskuterats och uppdaterats medan de intervjuade på andra skolor bedömer att detta skulle behöva genomföras omgående. På skolorna samverkar ämneslärarna i utvecklingen och tolkningen av de lokala kvalitetsstegen och de lokala arbetsplanerna. Vissa skolor har ämneskonferenser en gång i veckan. På två skolors hemsidor finns betygskriterier att tillgå inom kärnämnena (matematik, svenska och engelska). På en av dessa skolor är det endast kriterierna för att uppnå betyget godkänt som anges men det anges att föräldrar är välkomna att kontakta skolan för kriterierna för VG och MVG. På den andra skolan finns såväl nationella betygskriterier som lokala kvalitetssteg angivna. Vid intervju med elever framkommer att de oftast får tillräcklig information om vilka kriterier som gäller för olika betygsnivåer. Eleverna informeras av lärare om betygskriterier inför nya arbetsområden eller ett nytt ämne. Betygskriterier 3 finns nedskrivna på lappar som sitter uppsatta i skolsalarna. Eleverna får oftast också med sig betygskriterierna i skriftlig form när en kurs påbörjas. På prov inom vissa ämnen finns uppgifter för varje betygsnivå, vilket innebär att när eleven gör provet så vet de vilka uppgifter och kunskaper de måste ha för att nå upp till högre betyg än G. Eleverna upplever att betygskriterierna för G-nivå oftast är tydligare än för VG- och MVG-nivå. Skolverket granskade under våren 2006 Bollnäs kommuns skolor, i denna granskning ingick skolornas arbete med betygssättning och betygskriterier. I rapporten från 3 Innefattar även de lokala kvalitetsstegen. 6
Skolverket lämnades synpunkter på förbättringsinsatser för kommunen bl a. avseende elevernas kännedom om betygssättning utifrån de nationella målen. Rektorerna har fått i uppdrag att sammanställa hur de ska arbeta med förbättringsinsatserna och detta ska sedan redovisas för nämnden. Bedömning och rekommendationer: Vi bedömer det som viktigt att alla grundskolor i Bollnäs kommun förmedlar kursplanerna på ett lättillgängligt sätt. Därför bör betygskriterierna och de lokala kvalitetsstegen finnas tillgängliga på samtliga skolors hemsidor, åtminstone för betyget godkänt. 3.2 Hur tillämpas betygssättningen på skolorna? I Skolverkets handlingsplan står det att lärarna ansvarar för betygssättningen inom sin undervisning medan rektor ansvarar för att betygssättningen i skolan sker tillfredsställande enligt de statliga kraven. I Bollnäs kommun har lärarna arbetat fram lokala arbetsplaner med kunskapsmål samt lokala kvalitetssteg inom olika ämnen och utifrån dessa sätter lärarna betyg på sina elever. Vid intervjuer med lärare avseende hur betygssättningen tillämpas och hur betygskriterier och mål uppfattas framkommer: att kunskapsmålen för ämnena NO och SO är mer svävande och luddiga än målen för exempelvis engelska, språk och matematik. Vilket, menar lärarna, skapar möjlighet till en friare tolkning av dessa och även då i betygssättningen. att det finns för få betygsnivåer. Lärarna anser att det skulle behövas flera nivåer för att verkligen kunna sätta rättvisa betyg. Rent kunskapsmässigt kan det skilja väldigt mycket mellan elever som har betyget G, något som också Torsbergsgymnasiet velat uppmärksamma grundskolorna på. att de kvalitetssteg som finns på skolorna inte till fullo säkerställer att en likvärdig och rättssäker betygsättning sker. Det ger ett stöd i strävandet efter detta men att det är fler faktorer som spelar in, exempelvis lärarnas erfarenhet, tolkning m m. att elever på samma skola och årskurs har olika prov inom samma ämne, vilket innebär att lärarna har olika bedömningsunderlag för betygssättningen. att det kan variera mellan lärare hur deras betygssättning påverkas av elevens resultat på de nationella proven. Lärarna upplever att de nationella proven i matematik, svenska och engelska ger mer vägledning för betygssättningen av svaga elever än starka elever. De tycker att en jämförelse mellan elevens betyg och 7
deras resultat på nationella provet skulle vara en intressant uppföljning för att se nationella provets påverkan av betyget. att de arbetar med att byta prov med varandra och även rätta varandras prov för att säkerställa en mer likvärdig och rättssäker betygssättning. att det inte finns krav inom kommunen på att betyg endast får sättas av behörig lärare. Dock framkommer det att det inte finns så många obehöriga lärare på skolorna som sätter betyg. att alla lärare inte kommit in i det nya betygssystemet med målbaserat lärande utan fortfarande delvis arbetar efter det gamla. att de kunskapsmål som finns uppsatta i kursplanen är mål som eleven skall ha uppnått i åk 9, vilket kan vara ett problem vid betygssättningen i åk 8. Detta gör att många lärare sätter låga betyg i åk 8 för att inte behöva sänka betyget för en elev i åk 9 om man då ser att målet för ett högre betyg inte kommer att kunna nås. Bedömning och rekommendationer: Vi bedömer att det sätt som betygssättningen tillämpas på skolor i kommunen inte till fullo säkerställer att likvärdig och rättssäker betygssättning sker. Vi anser därför det som viktigt att: utveckla och förtydliga de lokala kvalitetsstegen i de ämnen där spridningen är störst bland kommunens skolor, exempelvis ämnet musik. utveckla och förtydliga de lokala kvalitetsstegen i de ämnen som möjliggör större tolkningsfrihet av lärare, exempelvis SO-ämnena. 3.3 Sker någon samverkan mellan skolor? Avseende betygssättning samverkar kommunens skolor dels genom en analysgrupp och dels genom skolformsövergripande ämnesgrupper. Analysgruppen består av alla grundskolerektorer samt specialpedagoger. Analysgruppen träffas 2 gånger per termin och arbetar bl a med uppföljning och utveckling av betygssättning inom kommunen. Vid dessa tillfällen diskuteras även skillnader i betyg som finns mellan de olika skolorna utifrån egen statistik som tas fram för att synliggöra detta. Vid intervju framkommer att det som inte har fungerat som förväntat, är återrapporteringen från dessa möten till de 8
skolformsövergripande ämnesgrupperna. Skolformsövergripande ämnesgrupper träffas 2 gånger per termin och där diskuteras betygskriterier och tolkningar av dessa. Vid intervjuer med lärare framkommer synpunkter om att dessa träffar inte ger tillräckliga resultat. Enligt lärarna beror detta på att det är för stora grupper och även skilda årsgrupper vilket gör diskussionerna allt för generella. Deras förslag till förbättringar är att istället samla endast högstadielärare inom samma ämne med syfte att öka samverkan avseende likvärdig betygssättning och att diskutera tolkning av betygskriterier. Rektorerna anser att ett stort ansvar ligger på dem vad gäller arbetet med rättssäker och likvärdig betygssättning. För att stödja och utveckla dem i detta arbete har 12 rektorer (av 15) inom grundskolan deltagit i en vidareutbildning på Högskolan i Gävle avseende betygssättning. Kommentarer och rekommendationer: Vid intervjuer med lärare framkommer att de skolformsövergripande ämnesgrupperna inte fungerar som önskvärt. Vi bedömer det som viktigt att överväga hur detta skulle kunna förbättras för att ämnesgrupperna ska fungera optimalt. Det är samtidigt viktigt att framhålla nyttan av skolformsövergripande ämnesgrupper. Dessa kan bidra till en ökad förståelse i de tidigare årskurserna för vilka betygskriterier som gäller och vad som är viktigt för eleverna att kunna för att uppnå målen i åk 8 och 9. Möjligen behöver därför ämnesgrupperna styras upp bättre för att ett mer målmedvetet arbete med betygskriterier ska kunna genomföras. 3.4 Uppföljning av betygskriterier Under december 2006 har rektorerna i för- och grundskolan redovisat för nämnden om hur de planerar att arbeta i skolorna med bakgrund till den kritik som framfördes i Skolverkets rapport under våren 2006 gällande rättssäker betygssättning. I rapporten framkom även kritik mot att elevernas uppfattningar avseende rättvis och likvärdig betygssättning inte finns upptagna i kvalitetsredovisningen. Det görs idag i kvalitetsredovisningen inte någon uppföljning av hur elever uppfattar betygssättningen inom kommunens skolor. 9
En gång var tredje år genomför nämnden hearings med rektorer där de får presentera sin verksamhet (respektive skolform presenteras vart tredje år). Det sker även en redovisning och jämförelse mellan skolorna. Här redovisas statistik på satta betyg samt på andelen elever som inte uppnått målen i olika ämnen. I samband med detta brukar det enligt intervjuade bli en diskussion om elevernas betyg, eller kanske framför allt skillnaden mellan skolorna vad avser betygen. Nämnden har hittills inte genomfört någon uppföljning av hur ämnesnätverken fungerar och vad resultaten blivit av träffarna. Dock kräver nämnden återrapportering av alla beslut som fattas. De intervjuade i nämndens arbetsutskott anser att en uppföljning av elevernas uppfattningar om betygen, möjligtvis genom frågeställningar i den enkät som används som underlag till kvalitetsredovisningen. Bedömning och rekommendationer: Vi bedömer att nämnden behöver förbättra sin uppföljning av skolornas arbete med likvärdig och rättssäker betygssättning för att säkerställa att detta sker. Uppföljning bör även ske avseende elevernas upplevelse av om de har fått rättvisa betyg vilket exempelvis skulle detta kunna införas i enkäten som går ut till eleverna och sedan delges i kvalitetsredovisningen. Skillnaderna mellan skolorna avseende betygen bör också djupare analyseras. 10