Året som gick. med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

2009 Året som gick med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

Innehåll 8 församlingar i samverkan 3 Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats 4 Växtplats för själen 5 Från rock till barock 6 Dop och konfirmation 7 Sjukhuskyrkan 7 Andlig vägledning och engagerad gemenskap 8 Den inre resan 9 Att vara medmänniska 10 Barn och ungdom 11 Rum för möten 12 Domkyrkan - stiftskyrka 13 Våra fastigheter 14 Administration 14 Begravning och griftegård 15 Härlig är jorden 16 Kyrkovalet 17 Församlingsstatistik 18-19 Årsredovisning 20-47 Adresser och telefonnummer 48 Framsida: Skäggetorps kyrka. Foto: Berth Holgersson 2007 Övriga bilder: Royne Mercurio, Jonna Allvin, Ninna Grefbäck, Maria Bruto Ellhar, Berton Nyström Layout: Maria Bruto Ellhar Linköpings kyrkliga samfällighet 2009 2

Åtta församlingar i samverkan Linköpings kyrkliga samfällighet bestod 2009 av åtta församlingar, Berga, Domkyrkoförsamlingen, Gottfridsberg, Johannelund, Landeryd, Ryd, S:t Lars och Skäggetorp. Totalt var andelen kyrkotillhöriga i samfälligheten 67,6 %, vilket är en minskning med 2,4 %-enheter sedan 31 december 2008. För de enskilda församlingarna, se sid18. Församlingarnas grundläggande uppgift anges nedan och finns också beskriven i varje församlings församlingsinstruktion. Verksamheten i församlingen styrs av ett kyrkoråd och leds av en kyrkoherde. I församlingarna arbetar bl a präster, diakoner, musiker, pedagoger, kyrkosekreterare och vaktmästare. På kyrkoförvaltningen sköts det administrativa arbetet samt begravnings- och griftegårdsverksamheten i samfälligheten. Intäkterna kommer huvudsakligen från kyrkoavgifter som under 2009 var 1,25 % av den beskattningsbara inkomsten (inkl begravningsavgift). Hur pengarna har använts finns att läsa på följande sidor. Samfällda kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ och hade under 2009 49 ledamöter som representerade 4 grupper. Kyrkofullmäktige sammanträdde två gånger under året. Dessutom hade det nyvalda kyrkofullmäktige ett konstituerande sammanträde inför mandatperioden 2010-13. Kyrkonämnden sammanträdde under 2009 vid 11 tillfällen. Innan beslut fattas i kyrkonämnden bereds de i arbetsutskottet, personalutskottet eller tekniska utskottet. 3

Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats Svenska kyrkan i Linköping är en del av samhället och samarbetar med ett stort antal andra aktörer för att skapa mötesplatser för möten mellan kulturer och den rika flora av subkulturer som finns i dagens samhälle. Vilka som möts beror till stor del på vilka som bor och har sin arbetsplats i församlingen. I Skäggetorp och Berga arbetar man mycket med integration, eftersom här finns många med invandrarbakgrund. I Ryd bor många studenter, och det är därför naturligt att skapa mötesplatser för studenter. Domkyrkan och S:t Lars är typiska cityförsamlingar. Garnisonsområdet, som tillhör Berga församling, har flera stora arbetsplatser. En viktig samarbetspartner för Svenska kyrkan är skolorna och annan kommunal verksamhet. Vissa samarbeten sträcker sig över långa perioder medan andra är kortvariga och omfattar ett speciellt projekt eller evenemang. Att finnas med i nätverk och att verka inom samhällets ramar är viktigt. Organisationer vi samarbetade med 2009 Linköpings kommun, t ex genom skolor och förskolor, servicehus, äldreboenden, socialtjänsten och Råd och Stöd BVC, vårdcentral och familjecentral Andra kyrkliga samfälligheter Stadsmissionen Bostadsbolag Nya Munken Universitetet Universitetssjukhuset FN-förbundet Röda korset Rädda barnen Idrottsorganisationer Missionskyrkan Räddningstjänsten m fl 4

Växtplats för själen Gudstjänsten är den centrala mötesplatsen i Svenska kyrkan. I gudstjänsten skapas möten med Gud, där man blir tilltalad av och får tilltala Gud. Förhållandet till Gud är ett vänskapsband som genom gudstjänsten upprättas, uppehålles och fördjupas. Gudstjänstlivet utvecklas i takt med att villkoren för människor förändras. Gudstjänsten ska ta hänsyn till olika åldrar och behov. I våra församlingar försöker man på olika sätt att förena traditioner med nya idéer. Dagens gudstjänster bygger på delaktighet och engagemang. I flera församlingar finns gudstjänstgrupper som tillsammans med personalen genomför högmässan. I flera av våra kyrkor samlar man barnen under predikan till barnkyrkan eller söndagsskolan. Ett annat sätt att möta barnen i kyrkan är i vardagsgudstjänster för de minsta och gemenskapsdagar där man efter gudstjänsten samlas kring fika och någon aktivitet. För studenter och ungdomar finns studentmässor och ungdomsmässor, där ungdomarna själva är med och tar ansvar för gudstjänsten. I alla församlingar har man under året firat veckomässor, morgonböner och andakter, inte bara i kyrkan utan även ute i servicehus och på äldreboenden. Huvudgudstjänsten är söndagens högmässa, men även den kan se annorlunda ut och varieras t ex med familjemässa. I många församlingar har man hittat en egen väg att nå människor i gudstjänsten. De återkommande sinnesrogudstjänsterna i flera kyrkor ger tillfälle till lugn och meditation. 5

Dop och konfirmation Genom dopet tillhör man Svenska kyrkan. De flesta döps som små, men man kan även döpas senare i livet. Dopet är ett sakrament, en helig handlig, där man blir innesluten i Guds kärlek. Den som väljer att döpas som vuxen är ju mer medveten om vad som sker. Konfirmation Du är värdefull och du är älskad av Gud. Att vara konfirmand innebär att leva i en brytningstid mellan barn- och vuxenliv. Här har församlingarna en viktig uppgift i att ingjuta livsmod och hjälpa ungdomarna med att få perspektiv på och sammanhang i sina liv. Konfirmationsläsningen ska också förmedla kunskap om vad det innebär att vara kristen och om de kristna traditionerna. Den ska också ge var och en möjlighet att ta ställning till sitt dop. Konfirmandarbetet ser inte likadant ut i alla församlingar, även om den traditionella veckoläsningen fortfarande är vanligast. Läger och resor är i många församlingar en viktig del i konfiramandarbetet. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är en ekumenisk arbetsplats där domkyrkoförsamlingens personal arbetar tillsammans med en pastor från Frikyrkorådet. Universitetssjukhuset är regionsjukhus och centrum för specialistvård och akuta trauman. De korta vårdtiderna gör att bara en liten del av patienterna hinner möta någon från sjukhuskyrkan. Krisbearbetning, stödsamtal och själavård är de viktigaste uppgifterna. Även personalen erbjuds stöd i form av handledning och fortbildning. Genom sin medverkan kan sjukhuskyrkan bidra till att ge en helhetssyn på människan. Sjukhuskyrkan ingår i sjukhusets psykologiska beredskapsgrupp som hade en betydelsefull uppgift i samband med flodvågskatastrofen. I Sjukhuskyrkan firades söndagsmässa varannan söndag och gudstjänst enligt frikyrklig ordning övriga söndagar. 6

Från rock till barock Vad vore församlingslivet utan musiken? För de flesta vore det otänkbart att fira gudstjänst utan någon form av musik, vare sig det är en stor kör som sjunger eller bara orgelspel som ackompanjemang till psalmerna. Musiken är en källa till glädje och för många en väg in i kyrkan. I varje församling finns flera körer och det finns körer för varje ålder, fallenhet och smak. Några olika typer av körer i våra församlingar är -Kyrkokörer (blandade körer) -Barnkörer -Flick- och pojkkörer -Ungdomskörer -Gospelkörer -Jag-kan-inte-sjungakör Sommarmusiken i Landeryds kyrka är ett uppskattat inslag, liksom musikcaféer i Johannelund. Lunchmusiken i S:t Lars kyrka samlar varje fredag många människor. Körerna har under året medverkat både i gudstjänster och i andra sammanhang och dessutom har flera körer gjort resor och deltagit i körläger. Utöver körerna finns också andra musikgrupper såsom instrumentalensembler, ungdomsband och babysångsgrupper. I Tannefors i S:t Lars församling finns Rockkällan, en lokal där ungdomar kan kan repa och flera medlemmar i banden har fått tillfälle att spela i samband med gudstjänster. I oktober bjöd Collegium Musicum in till Orgelfest i Linköping. Under fyra dagar spelades orgelmusik i nio kyrkor, allt från inslag i middagsbönen till regelrätta orgelkonserter. I huvudsak medverkade Collegium Musicums egna musiker. Musikaliskt smörgåsbord Ett uppskattat inslag i musiklivet är lunchmusiken i S:t Lars kyrka på fredagarna, då det ofta är fullt i bänkraderna. Här är aldrig mindre än 300 deltagare. Redan vid nio kommer en grupp frivilligarbetare och gör smörgåsar och brygger kaffe. Vid lunchtid fylls kyrkan och kaffet och smörgåsarna går snabbt åt. När den värsta hungern är stillad och man hälsat på människor man känner är det dags att luta sig tillbaka och njuta av en stunds orgelmusik. Staffan Holm är organist i S:t Lars och han tog med sig kanceptet från Enköping. Totalt framförs sju stycken under knappt en timmes tid. Staffan presenterar varje stycke själv. Styckena väljs ut efter deltagarnas önskemål eller aktuella händelser och skeenden. Musiken ska kunna spegla vad som händer i livet. Lunchmusiken har alltid en pampig inledning och ett pampigt slut. 7

Andlig vägledning och engagerad gemenskap sorg. De flesta församlingar har en eller flera sorgegrupper, där man tillsammans med präst och diakon får hjälp att komma vidare i livet. Behovet av andlighet har inte minskat, men det kanske tar sig andra uttryck än tidigare. I dagens samhälle är det en uppgift för Svenska kyrkan att möta människors andliga längtan. Förutom gudstjänsterna finns andra vägar för den som vill ha andlig vägledning. Bibel- och samtalsgrupper finns i alla våra församlingar. Flera församlingar har också erbjudit retreater och pilgrimsvandringar (se nästa sida). Andra aktiviteter är läger, resor, studiegrupper, caféer och kvinnofrukostar med föredrag. En rörelse som växer är vuxen väg till tro katekumenat. Delad sorg Att mista sin livskamrat är för många ofattbart. Alla vet att det kan hända och ändå är man inte beredd på den smärta som följer. Den första tiden efter dödsfallet är man kanske upptagen med praktiska saker som begravningen, och nära släktingar och vänner är måna om att finnas till hands. Men då vardagen återvänder och man står ensam med sin saknad, kan det vara en lättnad att möta andra i samma situation, att samtala om det svåra och upptäcka att man inte är ensam med sin Studiecentrum En resurs för hela samfälligheten är Studiecentrum i Domkyrkoförsamlingen. Här bedrivs, utvecklas och samordnas verksamhet för studier och samtal riktade till vuxna. Frivillighet- en nödvändig resurs Stora delar av församlingslivet och framför allt gudstjänstlivet bygger på frivilligas insats. I flera församlingar har man insett att man måste få bättre struktur kring frivilligarbetet. Framför allt får man inte ta de som alltid ställer upp för givna. En pastoral kan hjälpa församlingen att definiera, rekrytera och skapa regler. Dessutom måste man utbilda personalen så att de kan fungera som handledare. Det gäller att ta vara på engagemanget och hålla det vid liv. Studenter och unga vuxna Linköping är en universitetsstad och därför är det naturligt för Svenska kyrkan att finnas med i Kyrkan på universitetet, KPU; ett ekumeniskt samarbete mellan flera samfund. Våra församlingar har under de senaste åren haft två präster på universitetet. En stor del av verksamheten är inriktad på enskilda samtal. KPU har deltagit i föredrag och utbildningar, främst i samarbete med studentkårerna och studenthälsan, men även haft egna aktiviteter som retreater, övernattning i Domkyrkan, samtalsgrupp och pilgrimsvandring. Mikaelskyrkan studentförening (Miks) är en kristen studentförening i Linköping. Många studenter bor under sina studieår i Ryd. Där finns en gemenskap med plats för tankar om tro, livet och annat som är meningsfullt och intressant. 8

Den inre resan Att ge sig ut på pilgrimsvandring eller vallfärd är en tanke som funnits i många religioner sedan urminnes tider. Ordet pilgrim betyder ursprungligen främling, en som kom från andra länder och orter. En pilgrimsvandring är egentligen två, en yttre och en inre. Under färden upptäcker man saker hos sig själv och får tid att reflektera och få nya perspektiv. Tanken på en långsam vandring i tystnad och bön tilltalar många i dagens snabba tillvaro. Många församlingar anordnade under 2009 kortare eller längre pilgrimsfärder, både för vuxna, ungdomar och konfirmandgrupper. Retreater Att delta i en längre eller kortare retreat är ett annat sätt att söka inre lugn. Under en retreat drar man sig tillbaka ensam eller i grupp. Flera av våra församlingar har anordnat retreater, under en eller flera dagar. 9

Att vara medmänniska Ordet diakon kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det är ingen tvekan om att den som arbetar med diakoni fyller ett stort behov. Diakoni är ett sätt att leva som församling. Målet är att möta, hjälpa och stödja människor i livets olika situatoner. Det är det kristna budskapet omsatt i praktisk handling. Många i vårt samhälle behöver stöd och hjälp och kanske någon att tala med. Det gäller inte bara äldre, ensamma och sjuka, utan också socialt utsatta människor. De flesta församlingar har någon typ av samtalsgrupper och sorgegrupper. Behovet av enskilda samtal är stort och många diakoner arbetar med hem- och sjukbesök där möjligheten finns. Andakter på serviceboenden är också uppgifter inom diakonins ramar. I flera församlingar finns diakonigrupper som utgör en frivillig kraft för att att förstärka det diakonala arbetet. Hur grupperna arbetar är litet olika från en församling till en annan, men hembesök och promenader är vanliga uppgifter. Träffar och caféer har anordnats kontinuerligt, oftast med någon typ av programinnehåll, som musik eller föredrag. Att dela en måltid är en del av en social tillvaro. Nästan alla församlingar serverar någon form av lunch en gång i veckan. Påsk- och julluncher har också arrangerats i många av våra kyrkor. Diakonerna samverkar med en rad olika organisationer. Hemma och borta i en global värld Världen krymper och gränser suddas ut. Vi kan inte längre se vår kyrka som en angelägenhet bara för svenskar i Sverige. Dels finns det idag många svenskar i utlandet, dels ökar antalet svenskar med utländsk härkomst här hemma. I flera församlingar är därför integration en viktig del av ett diakonalt arbete. Gränslös vänskap Vid Herdarnas äng i den lilla staden Beit Sahour på Västbanken har Domkyrkoförsamlingen en luthersk vänförsamling. Förra året fick man ett stort problem, då minibussen, som hämtar och lämnar ungdomarna, gick sönder. Tack vare att Svenska kyrkan i Linköping kunde bidra med 250 000 kronor av sina medel för internationell diakoni kunde en ny buss köpas in. I Beit Sohour är 80%kristna. Under intifadan, palestiniernas proteströrelse mot Israels ockupation, blev staden en förebild för icke-våldsmetoder. I Beit Sahour finns en dagverksamhet för ungdomar med funktionshinder. Verksamheten bär namnet Al-Basma, vilket betyder leende. För Abdullah Awwad, medlem i den lutherska församlingen, är centret ett hjärtebarn. I Al-Basma får ungdomarna social träning. De lär sig att äta, skriva sitt namn, att räkna pengar, dansa, sjunga och spela teater. De får också arbeta med olika slags hantverk. En del av de saker de tillverkar säljs på bokbordet i Domkyrkan. 10

Manifestation mot asylpolitiken samlade mer än 200 människor i Linköping Att arbeta för en rättvisare värld För många människor är ett engagemang för rättvisa och miljö en väg in i kyrkan. Genom Svenska kyrkans arbete i utvecklingsländer kan man ge sitt bidrag på det sätt man själv vill och har möjlighet till. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag, vars gemensamma uppdrag består i att öka tillgången till och konsumtionen av Rättvisemärkt-certifierade produkter. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. I allt större utsträckning arbetar man i grupper kring det internationella arbetet både inom och emellan församlingarna. NEJ till Skilda världar! Den 23 november lade Sveriges kristna råd fram Skilda världar kyrkornas verklighetsbeskrivning av det som brister i det svenska asylsystemet. Det handlar om människor som far illa, inte om statistik. Våra diakoner får ofta möta verkligheten bakom politiska beslut. De får allt oftare ta hand om nedbrutna, skräckslagna barn och kvinnor och ge dem den tröst de kan. I samband med att rapporten lades fram och för att förstärka budskapet anordnade kyrkan tillsammans med andra aktörer en rad manifestationer på flera orter i Sverige. I Linköping genomfördes aktionen som ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Missionskyrkan, Röda korset, Amnesty och katolska församlingen i Linköping. Tanken var att rikta uppmärksamheten mot vårt sätt att behandla flyktingar och asylsökande. 11

Barn och ungdom Barnen är vår framtid och det finns stora förväntningar på hur vi skapar mötesplatser och aktiviteter för barn och ungdom. Svenska kyrkan ska vara en god kraft i samhället och verka för att barn ska känna trygghet i tillvaron. Barn och ungdomsverksamheten utgör en stor del av församlingarnas liv och verksamhet och integreras med andra aktiviteter som musik och diakoni. Ett exempel på detta är barnkörer, musik- och rockgrupper. I flera församlingar satsar man på ett fördjupat samarbete med förskolor och skolor i närområdet. Samarbetet med förskolor och skolor kan se ut på olika sätt, men exempel på samverkan är lektionsmedverkan, vardagsgudstjänster, medverkan i skolans antimobbningsarbete, kontakter med elevskyddsombuden, jul- påsk- och allhelgonavandringar och mycket annat. En uppskattad del av undomsverksamheten är läger, för barnen eller för hela familjen. Temavecka i hälsans och själens tecken Johannelunds församling har sedan flera år bedrivit ett samarbete med skolan. Med olika metoder försöker man nå ut till skolans elever i årskurs 7. Som ett steg i detta bjöd man in till en träff i oktober då Nya Munken hade en temavecka om hälsa och friskvård. Under träffen samlades man för att tillsammans med ungdomarna tala om vikten av vila och tystnad för att man ska få tid och möjlighet att lyssna till sig själv, sina tankar och sina känslor. Samtalet kom att handla om våra sinnen och behov av respekt, självkänsla och att vi sällan eller aldrig riktigt lyssnar på varandra. Träffen avslutades i kyrkan där eleverna fick sprida ut sig i bänkarn, ligga eller sitta, och lyssna till en berättelse och höra en låt som handlade om hur vacker människan är och att vi alla är värda att älskas som vi är. Under tre dagar träffade församlingen 179 elever fördelade på sexton grupper. Exempel på barn- och ungdomsgrupper: Söndagsskola eller barnkyrka. I söndagsskolan genomför barnen sin egen gudstjänst innan de återförenas med föräldrarna för gemensam nattvard. Öppen förskola dit små barn och deras föräldrar kan komma för att träffa andra. Babykaféer. Kyrkans barntimmar för förskolebarn. Naturgruppen, musikleken och mini-miniorer för förskolebarn. Gruppverksamhet för skolbarn, uppdelat efter ålder. En del församlingar väljer att ha pojk- och flickgrupper för sig. Ungdomsgrupper I Johannelunds församling är den kristna förskolan Himlaliv uppskattad av både barn och föräldrar, och under 2009 var 34 barn inskrivna. 12

Rum för möten Kyrkorummet är en plats som alla har tankar kring. Alla har sin bild av det de upplevt inom kyrkans murar. Glädje och sorg, stillhet och gemenskap. Kyrkorummet ska rymma många funktioner. Det ska rymma gemenskapen i en gudstjänst. Det ska finnas plats för att i stillhet tända ett ljus. Barnen kanske behöver ett eget utrymme. Det ska kännas välkomnande, inneslutande och omfamnande. En del kanske upplever kyrkorummet som stelt och pretentiöst, en plats som ställer krav. Små ändringar kan göra stor skillnad. I Sankta Maria i Johannelund flyttades altaret genom att det gjordes rörligt, vilket var ett sätt att öka delaktigheten i gudstjänsten. Ljus, ljud och synintryck är också en del av den totala upplevelsen av kyrkorummet. Var kommer pengarna ifrån? Det kostar att hålla en domkyrka i gott skick. En del pengar kommer från kyrkoavgifter, men det finns också särskilda fonder att få bidrag från. Dessa fonder är oftast pengar som är donerade för ett visst ändamål. Exempelvis är fönstermålningen i Domkyrkan bekostad av Risbergska fonden. Dessutom kan man söka kyrkoantikvarisk ersättning. Svenska kyrkan får viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade merkostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Denna ersättning fördelas på Svenska kyrkans nationella nivå av Kyrkostyrelsen, som beslutar om ersättningsramarna mellan stiften. Stiftsstyrelserna beslutar i sin tur om kyrkoantikvarisk ersättning på grundval av församlingarnas ansökningar inom respektive region. Domkyrkan - stiftskyrka Linköpings domkyrka är inte bara en kyrka dit människor kommer för att fira gudstjänst eller lyssna på musik. Det är också målet för ett stort antal besökare från när och fjärran. Linköpings domkyrka är en av norra Europas bäst bevarade och utsmyckade katedraler. Domkyrkan är av stort kulturhistoriskt värde, och en angelägenhet inte bara för Linköpingsborna, utan för människor i hela Linköpings stift. Önskemålen om särskilda gudstjänster, studiebesök, visningar och andra evenemang ökar ständigt från organisationer, skolor och företag. En domkyrka kräver mycket underhåll. Domkyrkans fasad är under renovering, under 2009 har bland annat vindflöjlarna renoverats och fått nytt bladguld. Nya fönstermålningar har köpts in, där i huvudsak gamla fönsterbågar använts. Några bågar har krävt nytillverkning. De gamla har använts som mallar för gjutning av de nya. Montering kommer att ske under våren 2010. 13

Våra fastigheter Linköpings kyrkliga samfällighet är en stor ägare och förvaltare av fastigheter. I fastighetsbeståndet ingår förutom 13 kyrkor (ägda eller hyrda), församlingshem, kapell och ytterligare några fastigheter. En stor del av driftsbudgeten har lagts på renovering av ventilationsanläggningar och åtgärder för bättre och energisnålare drift. Dessutom har orglarna i S:ta Maria i Johannelund och i Tanneforskyrkan renoverats. En ny hiss i Berga kyrka har installerats för att följa de nya arbetsmiljölagar som kommer och ett nytt kök är byggt på förskolan Himlaliv för att vi ska följa miljökontorets krav. Stora projekt 2009 var ombyggnaden av Mikaelskyrkan och fönstermålningen i Domkyrkan. (Se sidan 13.) Administration På kyrkoförvaltningen har man samlat kompetens på vissa områden för att ge service, råd och stöd åt församlingarna. På kyrkoförvaltningen handhas frågor som rör ekonomi, personal, fastighet, IT och information. Här finns också en telefonväxel för hela samfälligheten, ett vaktmästeri och en griftegårdsexpedition som arbetar med begravnings- och gravskötselärenden. Huvudansvaret för arbetet på kyrkoförvaltningen har förvaltningschefen. Ekonomi- och löneenheten ansvarar för lönehantering, redovisning och budget, men även all fakturering, externt och internt, för hela samfälligheten. Dessutom handhar man förvaltning av medel och kollektredovisning. 2009 antogs ett nytt medelsplaceringsreglemente. Under hösten infördes elektronisk fakturahantering på kyrkoförvaltningen. Kanslienhetens personalfunktion handhar bl a avtal, rekryteringar och företagshälsovård. 2009 fattades ett beslut om att avskaffa personalstaten och istället ha en personalbudget. Under 2009 byttes ett stort antal fasta anknytningar inom samfälligheten mot mobila. Samfälligheten har en IT- och nätverksansvarig som sköter samtliga inköp av datorer och tillbehör samt service av dessa och av nätverket. På kyrkoförvaltningen finns en central informationsfunktion, men mycket av kommunikationsinsatserna sker ute i församlingarna. Tillsammans med övriga samfälligheter i Linköpings kommun ger församlingarna ut ett informationsblad som med 21 nummer/år utkommer till samtliga hushåll i Linköping (utom i Vårdnäs). Under 2009 genomfördes en utbildningsdag med mediaträning för infogruppen och chefer. En mall för kriskommunikationsplan togs fram av strategigruppen och för griftegårdsenhetens räkning producerades en film som nu finns på webbplatsen. I växeln/receptionen sköts inkommande post och diarieföring av ärenden till kyrkonämnden. På kyrkoförvaltningen har också funnits ett vaktmästeri med tryckeri. 14

Begravning och griftegård Begravningsverksamhet Alla inkomsttagare betalar en begravningsavgift via sin skattsedel, vare sig man är kyrkotillhörig eller inte. Avgiften var under 2009 0,19 öre per skattekrona. Transportlaget, som består av 9 helårsanställda, utför arbeten som grävning, sophantering, trädbeskärning och snöröjning. Griftegårdsenheten ansvarar också för verksamheten på krematoriet i Lilla Aska. Gravskötsel Med gravskötsel menas skötsel av enskilda gravar på uppdrag av gravrättsinnehavaren. Våra griftegårdar I begravningsavgiften ingår skötsel av allmänna ytor, men griftegårdspersonalen sköter också de gravar som gravättsinnehavare betalat skötselavgift för. Linköpings kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten i våra församlingar. I huvudmannaskapet ingår att anordna och hålla ett tillräckligt antal gravplatser, även för de som inte tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund, att ta emot stoft för förvaring och visning, att sköta gravsättning och kremering och att tillhandahålla lokaler för begravningsceremonier. Dessutom ingår att sköta kyrkogårdar och begravningsplatser. Samfälligheten ansvarar för de centrala griftegårdarna i Linköping, griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd. (En griftegård är en begravningsplats som inte ligger i anslutning till någon kyrka.) På de centrala griftegårdarna finns ett begravningskapell, i Lilla Aska finns tre kapell och ett krematorium. Personalen på griftegårdsexpeditionen handlägger alla administrativa uppgifter i samband med begravningar. Arbetslagen som har i uppgift att sköta griftegårdarna har under året bestått av 17 helårsanställda, 17 säsongsanställda och 27 sommarjobbare. Arbetslagens huvusakliga uppgift är att sköta och underhålla griftegårdarnas allmänna ytor. Kyrkogårdens dag På Alla helgons dag arrangerades traditionsenligt Kyrkogårdens dag som lockade många besökare både till Centrala griftegårdarna, Lilla Aska och Landeryd. I samband med detta anordnades visning av krematoriet i Lilla Aska. Besökarna inbjöds till minnesgudstjänster och fick möjlighet att ställa frågor till griftegårdspersonalen. Dessutom serverades kaffe och bullar. Det här ingår i begravningsavgiften Gravplats på allmän kyrkogård eller särskild gravplats Gravsättning Lokal för förvaring och visning av stoftet (bisättningslokal) Transport av kistan till begravningsceremoni, till krematorium och till begravningsplats Kremering Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler Skötsel av begravningsplatsens allmänna ytor, nyanläggningar, vård och underhåll För den som är kyrkotillhörig ingår en begravningsgudstjänst med präst och organist i kyrka eller kapell. 15

Härlig är jorden Att vara kyrka är att ta hand om Guds skapelse på bästa sätt och där ingår givetvis att ta hänsyn till miljön. Det är också att tänka kretslopp. Allt på jorden har ett sammanhang och vi är en del av det. Att värna om miljön är att se till konsekvenserna i allt man gör. Kyrkans miljödiplomeringsmodell, som består av tre faser, skiljer sig från näringslivets certifieringssystem på några väsentliga punkter. Det som skiljer är den teologiska drivkraften, den pedagogiska strukturen, att arbetsmetoden bygger på reflektion och samtal vilket ger en bred förankring och delaktighet i arbetet, samt helhetssynen på hur ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga faktorer samverkar lokalt och globalt. Vid kyrkonämndens sammanträde 2008-11-25, fastställdes att Samfälligheten ska genomföra miljödiplomering med början inom kyrkoförvaltningen. Stiftet diplomerar och ansvarar för den del av diplomeringen som omfattar miljöutbildning av anställda samt kyrkonämndens ledamöter. Arbetet inleddes under december 2008, och innebar att material samlades in för att kunna formulera en nulägesbeskrivning. Därefter formulerades och antogs en miljövision och en policy, som ska utgöra en grund för det vidare arbetet. Allt arbete sker i grupper och målet är att den första fasen i diplomeringen ska kunna ske under 2011. Arbetsgruppernas uppgift är att ta fram handlingsplaner för en rad områden som avfallshantering, återanvändning av gravvårdar, transporter, fastigheter och administration. Miljövision Härlig är jorden, härlig är Guds himmel. Människan är själv både en del av skapelsen, beroende av den och satt att förvalta den. Livet är heligt och värdefullt i sig. Därför ska vi verka för en hållbar utveckling där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer samverkar, både lokalt och globalt. Vårt miljöengagemang ska genomsyra all vår verksamhet och prägla det dagliga arbetet. Vår inriktning ska vara kretsloppsprincipen, där det som utvinns ur naturen på ett hållbart sätt ska kunna användas, återvinnas eller slutgiltigt 16 omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Verksamhetens miljöpåverkan ska ses i sin helhet, innefatta alla led och vårt miljöarbete ska ses som en oavbruten process. Miljöpolicy Miljö handlar inte bara om ekologi och ekonomi utan också om etik, livsstil, människosyn och solidaritet, både lokalt och globalt, idag samt för kommande generationer. Därför är vår inriktning följande: Att i all verksamhet och i alla beslut främja ett välfungerande kretslopp, en mångfald samt en god hushållning med naturresurser och energi. Att genom lyhördhet, utbildning och information ta till vara på och aktivt sprida goda miljöidéer. Att miljö-, etik och rättvisefrågor vävs in i den dagliga verksamheten, och genom praktiska exempel visa att Svenska Kyrkan är trovärdig i dessa frågor. Att genom samarbete med olika parter i samhället nå förbättringar på miljöområdet och verka för en hållbar utveckling, såväl regionalt som internationellt. Att verka för en fördelning av jordens resurser, så att alla människor ges en möjlighet till ett nära liv med Gud, i samklang med naturen.

Kyrkovalet Tredje söndagen i september genomfördes kyrkoval i samtliga församlingar i Sverige. Den här dagen har alla som är kyrkotillhöriga möjlighet att utnyttja sina demokratiska rättigheter och påverka vilka som ska styra kyrkan under de kommande fyra åren. I Linköpings kyrkliga samfällighet gjordes fyra val till direktvalt kyrkoråd (utom i Ryd, där man väljer ett fullmäktige som i sin tur utser ett kyrkoråd), till samfällda kyrkofullmäktige, till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet. Kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet utser i tur och ordning kyrkonämnd, stiftsstyrelse och kyrkostyrelse. Valet 2009 hade i samfälligheten ett valdeltagande på 12,3 %, vilket var en ökning med 1,3 procentenheter sedan valet 2005. Ansvaret för genomförandet av valen ligger på valnämnden. Under själva valdagen arbetade 72 valförrättare i tolv distrikt med att ta emot och räkna avgivna röster. Prästlönetillgångar förmögenhet med historia I årsredovisningen finns ordet prästlönetillgångar med under intäkter. Men vad är det egentligen för intäkt? Prästlönetillgångar är den gemensamma benämningen på Svenska kyrkan jord, skog och kapital. Tillsammans med kyrkobyggnaderna tillhör de kyrkans förmögenhet. Tillgångarna förvaltas av stiften och det som årligen delas ut till församlingarna är en del av avkastningen i form av hyror, arrenden, avkastning från fonder mm. Förmögenheten är sluten, dvs nytt kapital får varken dras ifrån eller läggas till. Själva benämningen prästlönetillgångar har uppkommit genom genom att de utgör den investerade delen av det tionde som alla tidigare erlade till kyrkans fromma. Ursprunget går tillbaka ända till den tid då Sverige blev kristet. Boställena bildades genom att församlingsborna donerade mark till kyrkan och avkastningen skulle utgöra en del av prästens lön. 1910 avskaffades tiondet och ett särskilt område på bostället avskiljdes som bostad åt prästen. Denna byggnad kom att kallas prästgård och resten av området löneboställe. Efter 1995 kallas dessa för prästlönefastigheter. Det så kallade tiondet infördes i Norden på 1100- talet. Det brukade betalas i natura och gick, förutom till prästen, till sockenkyrkan, biskopen och de fattiga. Dels fanns ett sädestionde (råg, vete, lin, humle eller rovor, dels ett kvicktionde (t ex grisar, kalvar, gäss, lamm och pälsverk). De som inte odlade något fick betala med kontanter. De tillgångar som Linköpings stift förvaltar uppgår idag (2008) till 2 089 Mkr. 2009 fick Linköpings kyrkliga samfällighet 822 tkr, vilket alltså är en del av årets resultat från prästlönetillgångarna. Prästlön i natura? 17

Församlingsstatistik Berga Domkyr- Gottfrids- Johanne- Landeryd Ryd S:t Lars Skägge- koförsaml. berg lund torp Folkmängd 13 761 18 441 7 816 8 806 14 358 8 181 11 437 8 765 31/12 (13 384) (18 144) (7 721) (8 708) (14 292) (8 076) (11 374) (8 637) % kyrkotillhöriga 64 (67,3) 72,9 (74,7) 72 (73,8) 73,2 (75,4) 79,5 (80,9) 51,2 (55,6) 71,8 (72,4) Inträden 8 (7) 14 (7) 6 (5) 8 (5 ) 6 (3) 8 (16 ) 12 (9 ) 11 (4) Utträden 135 (71) 278 (186) 93 (87) 88 (66) 106 (82) 88 (79) 101 (129 ) 36 (27) Dop 64 (86) 118 (102) 45 (39) 61 (62) 88 (92) 24 (23 ) 167 (69) 27 (24) Körer Barnkörer 4 (4) 3 (3) 2 (1) 4 (4) 5 (3) 3 (3) 2 (2) 2 (2) antal medlemmar ungdomskörer antal medlemmar 45 (44) 55 (55) 39 (16) 100 (99) 66 (30) 27 (27) 24 (27) 15 (20) 1 (1) 2 (2) - 2 (2) 1 (-) - 2 (2) - (1) 7 (10) 55 (55) - 19 (17) 5 (-) - 22 (23) - (5) Vuxenkörer 5 (5) 3 (6) 2 (2) 2 (2) 3 (3) 3 (3) 3 (1) 2 (2) antal medlemmar instrumentalensembl. 76 (132) 123 (162) 65 (71) 76 (75) 49 (50) 65 (68) 85 (30) 30 (32) - 2 (2) 1 (1) 1 (1) 1 (1) - 6 (7) - - 26 (24) 26 (28) 2 (2) 8 (8) - 35 (29) - antal 40 (63) 32 (39) 24 (23 ) 48 (41) 76 (108) 22 (30) 23 (26) 12 (15) Barn och ungdom Regelbundna deltagare Antal medlemmar Konfirmander Söndagsskola Kyrkans barntimmar 4 (5) 13 (-) 28 (34) - 35 (29) 81 (15) - - 24 (28) - (15) - - 47 (43) 18 (20) - 28 (28) Förskola - - - 34 (33) - - - - 0-6 år 51 (110) 55 (150) 99 (151) 59 (50) 29 (20) 36 (32) 5 (5) - 7-12 år 57 (63) 55 (15) 15 (10) 46 (49) 68 (127) 29 (39) 33 (39) 19 (24) 13-15 år 20 (19) 3 (4) - 5 (6) 18 (22) 10 (4) 12 (23) 8 (15) 16-19 år 21 (32) 8 (13) 4 (15) 6 (7) 34 (20) 35 (15) 98 (59) 4 (7) 20-25 6 (5) 3 (4) - (8) - 10 (3) - 10 (10) - Antal besök i öppen barn- och ungdomsverksamhet 43 (46) 0-25 år 1 435 4 468 800 2 002 2 213 300 2 223 2 136 (1 813) saknas (789) (1 848) (3 282) (382) (2346) (2 347) 18

Gudstjänster Huvudgudstjänster Berga DK G-berg J-lund Landeryd Ryd S:t Lars Sk-torp Antal 137 (151) 165 (157) 54 (54) 65 (62) 150 (138) 65 (65) ) 91 (87 ) 62 (68) Antal deltagare 7 849 19 074 4 163 4 971 7 718 4 469 4 577 3 339 (7 949) (19 173) (4 218) (5 476) (7 293) (4 539) (4 639 ) (3 562) Musikgudstjänster Antal 15 (13) 53 (167) 7 (8) 6 (13) 17 (21) 4 (9) 43 (50) 13 (10) Antal deltagare 1 951 8 653 905 (828) 550 1 892 307 11 570 1 818 (1 632) (6 327) (1 810) (2 063) (577) (11 567) (1 071) Konserter Antal 2 (5) 3 (8) - 7 (4) 1 (-) - 13 (18) - Antal deltagare 460 (760) 2 750-1 364 400 (-) - 3 333 - (3 486) (839) (4 124) Övriga offentliga gudstjänster Antal 575 (555) 971 (1 352) Antal deltagare 4 636 26 209 (6 194) (28 312) Vuxenverksamhet grupper 179 (220) 174 (174) 1 025 (1 100) 638 (622) 371 (412) 196 (382) 1 298 4 238 7 128 6 706 8 261 6 681 (1 682) (4 847) (8 387) (7 152) (7 055) (9 206) Syför./arbetskretsar 2 (2) 2 (2) - 2 (2) 2 (2) - (1) 1 (1) 2 (2) antal medlemmar 36 (40) 96 (102) - 41 (43) 26 (28) - (9) 25 (23) 50 (65) Bibelgrupper 6 (7) 10 (11) 2 (3) 4 (4) 1 (2) 2 (4) 3 (2) 2 (2) antal medlemmar 73 (67) 61 (74) 18 (19) 40 (39) 13 (18) 25 (33) 19 (12) 18 (1) sorgegrupper 3 (2) 5 (3) 1 (1) 3 (2) 2 (2) 2 (1) 2 (2) 1 (1) antal medlemmar 14 (10) 35 (17) 4 (7) 20 (11) 10 (10) 11 (5) 12 (10) 6 (6) grupper m kulturell 1 (1) 2 (-) - - - 1 (1) - 2 (6) inriktning Antal medlemmar 10 (10) 19 ( -) - - - 7 (9) - 18 (50) övriga grupper 5 (3) 6 (25) 8 (4) 2 (2) 2 (-) 2 (2) - 2 (-) antal medl 65 (33) 34 (477) 49 (38) 30 (34) 40 (-) 26 (15) - 59 (-) Retreater och pilgrimsvandringar antal dagar 3 (4) 16 (7) - (3) 5 (5) 1 (1) 10 (11) 11 (1) - Antal deltagare 52 (38) 107 (120) - (27) 66 (77) 15 (5) 71 (81) 43 (5) - Öppen verksamhet med kulturellt innehåll Antal tillfällen - 27 (16) 2 (-) - 3 (3) 2 (- ) - 11 (4) Antal deltagare - 899 (578) 5 (- ) - 140 (130) 416 (- ) - 312 (120) Öppen gemenskapsverksamhet Antal besök 5 686 2 285 2 513 3 400 3 745 2 740 452 (1 970 ) (6 698) (3 023) (3 400) (3 054) (2 596) (-) 2 500 (2 455) 19

Årsredovisning 2009 20

Innehåll årsredovisning Förvaltningsberättelse 23 Resultaträkning 27 Balansräkning 28-29 Kassaflödesanalys 30-31 Noter 31-47 21

Linköpings kyrkliga samfällighet 2009 Resultaträkning 2009 tkr Balansräkning 2009-12-31 Kostnader Intäkter Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Ekonomisk utjämning Kyrkoavgift Anläggningstillgångar Eget kapital Övriga externa kostnader Begravningsavgift Ändamålsbestämda medel Fordringar Personalkostnader Utdelning från prästlönetillgångar Avsättningar Avskrivningar Gåvor och bidrag Kassa och bank Långfristiga skulder Förändring av ändamålsbestämda medel Övriga verksamhetsintäkter Kortfristiga skulder Eliminering av begr.verksamhetens resultat Resultat från fin. investeringar Årets resultat 5 412 Summa 243 055 Summa 243 055 22

Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Linköpings kyrkliga samfällighet svarar för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service för Linköpings åtta centralt belägna församlingar. Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingarnas uppgifter. Samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten. Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse. Samfälligheten och församlingarna är registrerade trossamfund inom Svenska kyrkan. Församlingarnas grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Kyrkorådet är församlingens styrelse. Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Samfälligheten tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar bland annat tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och arbetsskade- och olyckfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning m m. Samfälligheten har även upprättat olika typer av policys för till exempel arbetsmiljö. Andelen kyrkotillhöriga i samfällighetens församlingar var 67,6 % per 2009-12-31 vilket är en minskning med 2,4 %-enheter sedan 2008-12-31. Resultat och ställning Årets resultat för samfälligheten visar ett överskott om 5 412 tkr (2007; - 8 755 tkr). Utfallet i förhållande till budget visar en positiv avvikelse med 6 938 tkr, då budgeterat underskott var 1 526 tkr. I årets resultat finns kostnader, om 668 tkr, avseende underhåll för Domkyrkan där medel tas i anspråk från Domkyrkas fastighetsfond. Dessa kostnader påverkar inte samfällighetens egna kapital utan tas från fastighetsfonden. Det är ett flertal orsaker till den positiva avvikelsen mot budget. Den främsta orsaken är att resultatet från våra finansiella investeringar visar 5 840 tkr mot budget om 2 306 tkr, d v s en positiv avvikelse på totalt 3 534 tkr. Avvikelsen kan till hänföras till en intäkt, återföring av nedskrivning, om 4 045 tkr i och med att värdepappersmarknaden har återhämtat sig vid jämförelse med föregående år. Verksamhetens resultat visar ett underskott om 428 tkr vilket ger en positiv avvikelse mot budget med 3 404 tkr då budgeterat underskott var 3 832 tkr. Inom verksamhetens utfall finns ett flertal både positiva och negativa förändringar i jämförelse med budget. Bättre utfall avseende kyrkoavgift, gåvor och bidrag och verksamhetsintäkter är några av förklaringarna till högre intäkter än budgeterat. Resultatet har påverkats positivt av att samfälligheten fått tillbaka tidigare betald löneskatt för uppdragstagare för åren 2003-2007 samt att kostnader för lagstadgade sociala avgifter och avtalsförsäkringar blivit lägre än budgeterat med totalt 1,6 mkr. Obudgeterad kostnad av engångskaraktär har påverkat resultatet negativt avseende förmånsbestämd ålderpension för anställda med totalt knappt 2 mkr. Begravningsverksamheten enligt lag visar på ett överskott om 2 473 tkr vilket till stor del kan hänföras till lägre räntekostnader på grund av lägre räntenivå. Samfällighetens skuld uppgår till 3 387 tkr per den siste december. Samfällda kyrkofullmäktige beslutade år 2009 att sänka begravningsavgiften med ett öre från och med år 2010. I verksamhetens intäkter finns intäkter avseende ändamålsbestämda gåvor om totalt 4 177 tkr. Av dessa avser 3 727 tkr en gåva genom försäljningslikvid av en fastighet som genomfördes 2007. Effekten på årets resultat är dock noll då motsvarande kostnad finns redovisad under posten förändring av ändamålsbestämda medel i resultaträkningen (se vidare under redovisningsprinciper). Denna gåva har tidigare re- 23

dovisats under kortfristiga skulder i avvaktan på utredning hur dessa medel skulle redovisas men är nu under posten ändamålsbestämda medel i balansräkningen. Målsatt kapital Samfällighetens mål för det egna kapitalets storlek uppgår till 192 000 tkr (192 000 tkr). I och med 2009 års överskott med 5 412 tkr och ianspråktagande av Domkyrkas fastighetsfond överstiger eget kapital målsatt kapital med 288 tkr. Målet, enligt fastställt åtgärdsprogram, var att eget kapital skulle vara återställt till år 2013. Detta mål har därmed uppnåtts år 2009. Nyckeltalsdefinitioner Kyrko-och begravningsavgift (%) - anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) - Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens intäkter. Soliditet (%) - Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen). Värdesäkring av det egna kapitalet (%) - Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har det hållits val till kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällighetens kyrkofullmäktige samt församlingarnas beslutande organ. Valdeltagandet var 12,3 %, vilket är en ökning med 1,3 %-enheter jämfört med 2005 års val där valdeltagandet var 11 %. Fem nomineringsgrupper ställde upp i valet till samfällighetens kyrkofullmäktige. Året har präglats av nya former för budgetarbetet som syftat till att på olika sätt genomlysa och resursanpassa verksamheten. Kyrkonämnden beslutade i mars om ny anställningsordning vilket inneburit en restriktivare hållning vid återbesättning av varje uppkommen vakans och längre ledighet. Arbete har också lagts på att se över möjligheterna att förenkla samfällighetens pastoratsorganisation och överläggningar har genomförts med stiftet och en hemställan har lämnats. Samfällda kyrkofullmäktige beslutade att delegera till kyrkonämnden att försälja en eller flera tre angivna fastigheter, om det är i enlighet med samfällighetens långsiktiga behov och ett gynnsamt försäljningstillfälle uppstår. Delegationen gäller ett år. Under hösten beviljade Linköpings kommun ansökan om bidrag till ny kristen förskola, Ängeln, inom Domkyrkoförsamlingen. Förskolan är ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen och Johannelunds församling och verksamheten startar i mars 2010. Domkyrkoförsamlingens ändamålsbestämda gåva från försäljningslikvid från en fastighet ska enligt gåvogivarens intentioner användas till Linköpings domkyrkoförsamlings söndagsskoleverksamhet, förskolan Ängeln och annan församlingsverksamhet som riktar sig till förskoleåldern. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Kyrkonämnden mottog en remiss i mars 2010 från stiftsstyrelsens arbetsutskott med förslag till ny pastoratsindelning. Detta i enlighet med de diskussioner som förts under år 2009 med att bilda en sexförsamlingspastorat med 6 av våra åtta församlingar. Kyrkonämnden ställde sig bakom förslagen i remissen. Stiftsstyrelsen beslutade den 30 mars i enlighet med det förslag som skickades på remiss. Detta innebär möjligheter till effektivare resursanvändning. 24

Flerårsöversikt Allmänna förutsättningar 2009 2008 2007 2006 2005 Tillhöriga per den 31 december (antal) 62 180 63 144 64 049 64 915 65 871 Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna) % 67,6 70,0 71,5 73,6 75,3 Kyrkoavgift exkkl. begravnings- och stiftsavgift % 1,06 1,06 1,04 1,04 1,06 Begravningsavgift % 0,19 0,19 0,21 0,21 0,19 Medelantal anställda 233 232 229 220 216 Intäkts- och kostnadsanalys (tkr) Verksamhetens intäkter 173 855 158 240 151 796 146 836 146 317 Verksamhetens utgifter -168 391-161 888-157 338-149 430-144 939 Förändring av ändamålsbestämda medel -3 419-163 -410-101 - Eliminering av begravningsverksamhetens -2 473-344 resultat* -3 287-551 1 010 Verksamhetens resultat -428-4 155-9 239-3 246 2 388 Resultat från finansiella investeringar 5 840-4 600 4 993 4 211 5 957 Årets resultat 5 412-8 755-4 246 965 8 345 Kyrkoavgift exkl. begravnings- och stiftsavgift (tkr) 121 481 116 800 111 869 111 510 114 879 -varav sluträkning-** (tkr) 4 870 3 175 2 328 3 205 5 559 Personalkostnader/verksamhetens intäkter % 57,5 61,8 63,1 62,1 59,9 Avskrivningar/verksamhetens intäkter % 6,7 7,3 7,3 7,2 7,4 Ekonomisk ställning Fastställt mål för det egna kapitalets storlek (tkr) 192 000 192 000 194 209 Eget kapital (exkl Domkyrkans fastighetsfond) (tkr) 192 288 187 426 194 963 199 455 191 105 Soliditet % 79,3 80,3 78,4 81,2 83,3 Värdesäkring av det egna kapitalet % 2,9 neg neg 0,5 4,4 ) För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1. **) Se redovisningsprinciper, Kyrkoavgift och begravningsavgift, för förklaring. 25

Kollekter (tkr) 2009 2008 2007 2006 2005 Förmedlade rikskollekter 507 515 567 534 527 Förmedlade stiftskollekter 146 150 150 171 139 Förmedlade församlingskollekter 665 707 495 569 626 Församlingskollekt till egen verksamhet 131 118 151 179 100 1 449 1 490 1 363 1 453 1 392 En riks-eller stiftskollekt tas upp till samma ändamål och på samma dag i hela landet/stiftet. Kollektändamål och dag fastställs i kyrkostyrelsen respektive Domkapitlet. Församlinglingskollekten beslutas i församlingen. En förmedlad församlingskollekt tas upp till förmån för en annan juridisk person. Förmedlade kollekter tas inte upp i samfällighetens resultaträkning. Finansiella instrument Samfälligheten gör regelbundet en översyn av riktlinjerna för finansiella instrument. Samfällighetens riktlinjer för kapitalförvaltningen regleras i ett av samfällda kyrkofullmäktige fastställt medelsplaceringsreglemente och en av kyrkonämnden fastställd placeringspolicy. Gällande reglemente och policy antogs år 2009 och innehåller bland annat etiska kriterier för placeringsval, avkastningsmål samt regler för portföljsammansättning. Vid utgången av 2009 hade samfällighetens långfristiga värdepappersinnehav ett marknadsvärde om 54 340 tkr (46 168 tkr). I marknadsvärdet för år 2009 ingår likvida medel som finns på två depåer. Framtida utveckling 2010 (tkr) Förändring jämfört med 2009 (%) Kyrkoavgift 128 399 6,0 Begravningsavgift 30 118 1,0 Ekonomisk utjämning -9 724 1,0 148 793 Sveriges Kommuner och Landstings februariprognos 2010 visar att förändringen av avgiftsunderlaget kommer att bli negativ för samfälligheten år 2011 t o m 2013, med -1,6 %, -1,3 % och -1,1 %. Mot bakgrund av prognosen innebär detta minskad kyrkoavgift mellan år 2010 och 2013 med 14 mkr. För att möta detta fortsätter 2009 års arbete med att resursanpassa vår verksamhet. Miljöinformation Samfälligheten har tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid krematoriet på Lilla Aska griftegård. Kollekter Se bilaga. Förvaltade stiftelser Samfälligheten förvaltar 19 stiftelser med ett totalt eget kapital av 2 129 tkr varav fritt kapital 232 tkr. Församlingarnas kyrkoråd beslutar om utdelning från stiftelserna. Organisationsnummer I Linköpings kyrkliga samfällighet ingår följande församlingar: org.nr Gottfridsbergs församling 252004-1225 Landeryds församling 252000-3829 Linköpings Berga församling 252000-4124 Linköpings Domkyrkoförsamling, 252004-1217 Linköpings Johannelunds församling 252000-4132 Linköpings Ryds församling 252002-6309 Linköpings S:t Lars församling 252000-3811 Linköpings Skäggetorps församling 252002-6317 26

Resultaträkning Resultaträkning Not 2009 2008 Verksamhetens intäkter Kyrkoavgift 121 481 116 800 Begravningsavgift 2 29 909 28 214 Ekonomisk utjämning 3-9 603-10 280 Utdelning från prästlönetillgångar 4 822 866 Erhållna gåvor och bidrag 5 17 252 9 410 Övriga verksamhetsintäkter 13 994 13 230 Summa verksamhetens intäkter 173 855 158 240 Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader 6, 7-56 728-52 484 Personalkostnader 8, 9-99 965-97 854 Avskrivningar av anläggningstillgångar -11 698-11 546 Övriga verksamhetskostnader - -4 Summa verksamhetens kostnader -168 391-161 888 Förändring av ändamålsbestämda medel -3 419-163 Eliminering av begravningsverksamhetens resultat 2-2 473-344 Verksamhetsresultat -428-4 155 Resultat från finansiella investeringar 10 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 8 5 803-5 450 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 227 903 Räntekostnader och liknande resultatposter -190-53 Summa resultat från finansiella ivesteringar 5 840-4 600 Resultat efter finansiella poster 5 412-8 755 Årets resultat 5 412-8 755 Kostnader Resultaträkning 2009 Intäkter Resultaträkning 2008 Kostnader Intäkter 27

Balansräkning Balansräkning Not 2009-12-31 2008-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 143 526 152 149 Inventarier, verktyg och installationer 12 8 477 8 514 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 13 129 1 029 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 14 54 340 46 168 Långfristiga fordringar 15 320-54 660 46 168 Summa anläggningstillgångar 206 792 207 860 Omsättningstillgångar Kundfordringar 1 292 783 Övriga kortfristiga fordringar 448 4 732 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 4 590 2 503 6 330 8 018 Kassa och bank 17, 18 29 933 20 508 Summa omsättningstillgångar 36 263 28 526 Summa tillgångar 243 055 236 386 Balansräkning 2009-12-31 Tillgångar Eget kapital+ skulder Balansräkning 2008-12-31 Tillgångar Eget kapital+ skulder 28

Balansräkning Not 2009-12-31 2008-12-31 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 19 Balanserat resultat 186 876 194 963 Domkyrkas fastighetsfond 20 550 1 218 Årets resultat 5 412-8 755 Summa eget kapital 192 838 187 426 Ändamålsbestämda medel 5 5 548 2 129 Avsättningar 21 2 626 3 422 Långfristiga skulder 22 Gravskötselskulder 23 15 955 15 943 Summa långfristiga skulder 15 955 15 943 Kortfristiga skulder Skuld till begravningsverksamheten 2 3 387 915 Leverantörsskulder 4 855 8 477 Skatteskuld 934 357 Gravskötselskuld 23 1 176 1 249 Övriga skulder 2 006 5 653 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 13 730 10 815 Summa kortfristiga skulder 26 088 27 466 Summa eget kapital och skulder 243 055 236 386 Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser 25 1 358 1 600 29

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys 2009 2008 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 5 412-8 755 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 11 698 11 546 Ökning/minskning av avsättningar -796-828 Nedskrivning av finansiella investeringar - 5 932 Återföring av nedskrivningar -4 045 - Resultat försäljning av finansiell anläggningstillgång -697 29 Omklassificering 939 134 Utrangering av anläggningstillgång - 4 Ökning/minskning av fastighetsfond 668 - Övriga justeringar 8-13 187 8 062 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 13 187 8 062 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital och långfristig gravskötselskuld och ändamålsbestämda medel Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 1 368-2 872 Ökning, minskning av kortfristiga skulder -1 378-5 008 Ökning/minskning av långfristig gravskötselskuld 12 148 Ökning/minskning av ändamålsbestämda medel 3 419 163 Kassaflöde från den löpande verksamheten 16 608 1 083 Investeringsverksamheten Förvärv/tillverkning av materiella anläggningstillgångar -3 078-3 129 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 23 - Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -16 697-13 439 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 25 428 5 631 Kassaflöde från investeringsverkssmheten 5 676-10 937 Årets kassaflöde 22 284-9 854 Likvida medel vid årets början 20 508 57 691 Omklassificeringar av kortfristiga placeringarn till finansiella anläggningstillgångar -12 859-27 329 Likvida medel vid årets slut 29 933 20 508 Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank 29 933 20 508 Belopp vid årets slut 29 933 20 508 30

Kassaflöde 2009 tkr Resultat efter justeringar Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Minskning av gravskötselskuld Ökning av ändamålsbestämda medel Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Årets kassaflöde -10 000 0 10 000 31

Noter Not 1 Allmänna redovisningsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554), begravningslagen (1999:728) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 - Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kr (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kyrkoavgift och begravningsavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaks. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt. Erhållna gåvor Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde. För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se vidare under rubriken Ändamålsbestämda medel nedan. En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål. 32

Erhållna bidrag Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Kyrkogårdsmark Markanläggning Byggnader Bilar Datautrustning 50 år 10-50 år 20-50 år 5-10 år 3 år Övriga inventarier, installationer och verktyg 5-10 år Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Finansiella instrument Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Från och med år 2007 sker portföljvärdering av de finansiella anläggningstillgångarna. Vid varje balansdag sker en prövning av portföljens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel redovisas enligt KREDs rekommendation, Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. 33

Enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, skall ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3 och 3 kap. 4 3 st. Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. Leasing Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Statliga stöd Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R 5, Redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller 34

b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar samfällighetens in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. 35

Not 2 Begravningsverksamhet 2009 2008 Externa poster Verksamhetens intäkter Begravningsavgift 29 909 28 214 Övriga externa intäkter 3 269 3 179 Summa verksamhetens intäkter 33 178 31 393 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -12 439-13 597 Övriga kostnader -12 912-10 747 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar -4 903-4 747 Summa verksamhetens kostnader -30 254-29 091 Finansiella poster Ränteintäkter 71 512 Räntekostnader -522 2 470 Begravningsverksamhetens resultat 2 473 344 Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat Ingående ackumulerat resultat 915 571 Årets resultat 2 473 344 Omräkningsdifferens -1 - Utgående ackumulerat resultat 3 387 915 Samfällighetens skuld/fordran på begravningsverksamheten uppgår till 3 387 915 Linköpings kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten inom samfällighetens geografiska område. Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen. Resultat och ställning Begravningsverksamheten visar ett överkott om 2 473 tkr mot budgeterat överkott om 285 tkr. Den positiva avvikelsen mot budget hänförs främst till lägre räntekostnader med 1 449 tkr på grund av lägre ränta. Ackumulerat resultat per den siste december visar på överskott om 3 387 tkr och motsvarar samfällighetens skuld till begravningsverksamheten. Utgående ackumulerat resultat i förhållande till begravningsavgiften är 11 % (4 %). 36

Not 3 Ekonomisk utjämning Alla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämningen. Not 4 Utdelning från prästlönetillgångar Samfälligheten innehar 4,328 (4,328) andelar i avkastningen från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50% av avkastningen går till andelsägande församlingar och resterande går till det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget inflytande i förvaltningen och går heller ej att överlåta. Not 5 Erhållna gåvor och bidrag 2009 2008 Gåvor Församlingskollekt till egen verksamhet 131 118 Ändamålsbestämda gåvor 4 177 424 Övriga gåvor 1 17 4 309 559 Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning 5 584 28 Övriga bidrag från stiftet 2 023 2 325 Driftbidrag till kyrkans förskola 2 928 2 978 Övriga bidrag 2 408 3 520 12 943 8 851 Ändamålsbestämda medel Ingående värde 2 129 1 966 Erhållna gåvor under året 4 177 424 Ianspråktagna gåvor -758-261 Utgående värde 5 548 2 129 37

2009 2008 Specifikation av utgående värde Barn- och ungdomsverksamhet 3 819 338 Musikverksamhet 336 191 Prydande av kyrkor och griftegårdar 802 918 Diakoniverksamhet 468 556 Övrigt 123 126 Summa vid årets utgång 5 548 2 129 Not 6 Leasing Samfällighetens totala kostnader under året uppgick till 671 tkr (761 tkr). Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2009 2008 Kvalificerade revisorer Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Revisionsuppdrag 191 256 Andra uppdrag 70 81 Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag 37 33 298 370 Not 8 Jämförelsestörande poster 2009 2008 Jämförelsestörande intäkter Återföring av nedskrivning av långfristiga värdepappersinnehav 4 045-4 045 - Jämförelsestörande kostnader Eftersläpning av förmånsbestämd ålderspension 1 973 - Nedskrivninga av långfristiga värdepappersinnehav - 5 932 1 973 5 932 38

Not 9 Personal Arvoden till förstroendevalda redovisas från och med 2006 under personalkostnader. Tidigare redovisades dessa under övriga kostnader. Medelantal anställda 2009 2008 Kvinnor 139 134 Män 94 98 Totalt 233 232 I medeltalet anställda ongår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp 21 400 kr (20 500). Detta har gjorts med stöd av punkt 6 i BFNAR 2002:9. Könsfördelningen i kyrkonämnd Kvinnor (%) 46 17 Män (%) 54 83 Löner, arvoden och andra ersättningar Ledamöter i kyrkonämnd, kyrkoråd och övriga nämnder 864 846 Anställda 65 760 61 962 66 624 62 808 I uppgiften om lönser och arvoden ingår inte anställda som understiger ett halvt prisbasbelopp 21 400 kr (20 500). Samfälligheten har betalt ut sådan ersättning med totalt 1 674 kr, vilket inte tagits med i uppgiften om löner. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Ersättning till ordförande i kyrkonämnd Till ordförande i kyrkonämnd har ersättning utgått med 52 tkr (67 tkr). Pensionskostnader och andra ersättningar ** 2009 2008 Pensionskostnader anställda 6 133 5 202 Sociala avgifter enligt lag och avtal 23 030 23 787 29 163 28 989 ** I 2009 års pensionskostnader för anställda ingår en engångskostnad om 1 588 tkr avseende ej tidigare fakturerad eörmånsbestämd ålderspension för anställda som gått i pension 2006 och 2007. Löneskatten för denna kostnad påverkar posten Andra social avgifter med 385 tkr. Samfälligheten har inga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. 39

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under året uppgått till 12 786 timmar, vara 61,2 % avser lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar). Den totala arbetstiden uppgick till 473 506 timmar. Sjukfrånvaro i olika grupper (sjukfrånvaro/ord.arb.tid) 2009 2008 Kvinnor (%) 4,84 2,99 Män (%) 3,84 4,16 0-29 år (%) 2,73 3,56 30-49 år (%) 4,30 2,55 50 år och äldre (%) 4,69 4,52 Samfällighetens sammanlagda sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid (%) 4,41 3,48 Not 10 Resultat från finansiella investeringar 2009 2008 Resultat från finansiella anläggningstillgångar Utdelningar 410 363 Räntor 651 390 Realisationsresultat vid försäljningar 697-271 Nedskrivningar - -5 932 Återföring av nedskrivningar 4 045 - Summa 5 803-5 450 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 227 903 Utdelning - - Summa -4 547 40

Not 11 Byggnader och mark 2009-12-31 2008-12-31 Ingående anskaffningsvärden 270 972 265 068 Årets förändringar Inköp 1 040 5 904 Omräkningsdifferenser 1 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 272 013 270 972 Ingående avskrivningar -118 013-109 199 Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar - Avskrivningar -9 663-9 625 Utgående ackumulerade avskrivningar -128 487-118 824 Bokfört värde för fastigheter 143 526 152 148 Taxeringsvärden Mark 782 782 Byggnader 634 634 1 416 1 416 41

Not 12 Inventarier, verktyg och installationer 2009-12-31 2008-12-31 Ingående anskaffningsvärden 25 223 23 397 Årets förändringar Inköp 1 998 2 088 Försäljningar och utrangeringar -24-263 Omräkningsdifferenser -1 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 27 196 25 222 Ingående avskrivningar -16 708-15 046 Årets förändringar Försäljningar och utrangeringar 24 259 Avskrivningar -2 035-1 952 Utgående ackumulerade avskrivningar -18 719-16 708 Bokfört värde för inventarier 8 477 8 514 42

Not 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2009-12-31 2008-12-31 Ingående balans 1 029 6 026 Utgifter under året 80 1 255 Avgår investeringsbidrag - -1 433 Under året färdigställda tillgångar -40-4 685 Omklassificering -939-135 Omräkningsdifferens -1 1 Utgående balans 129 1 029 Pågående nyanläggningar avser projekteringsutgifter avseende S:t Lars kyrka och utbyggnad av Landeryds kyrkogård. Under året har altare i Sankta Maria kyrka i Johannelund färdigställts. En omklassificering har skett av tidigare pågående nyanläggningar avseende Domkyrkan med 939 tkr då detta är att anse som underhåll, i enlighet med god redovisningssed. Not 14 Värdepappersinnehav 2009-12-31 2008-12-31 Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 52 120 16 984 Årets förändringar Tillkommande värdepapper 16 697 13 439 Avgående värdepapper -25 428-5 631 Omklassificering från kortfristiga värdepappersinnehav - 27 329 Omklassificering från kassa och bank 12 859 - Omräkningsdifferenser -1-1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 56 247 52 120 Ingående ackumulerade nedskrivningar -5 952 - Årets förändringar Omklassificeringar - -20 Återföring av nedskrivningar 4 045 - Nedskrivningar - -5 932 Utgående ackumulerade nedskrivningar -1 097-5 952 Utgående bokfört värde 54 340 46 168 43

Värdepappersinnehav (tkr) Anskaffningsvärde Långfristiga värdepappersinnehav Noterade aktier och aktiefonder 9 0042 (18 829) Noterade räntebärande värdepapper 14 093 (11 062) Onoterade långfristiga värdepapper 1 030 (1 030) Övriga långfistiga värdepappersinnehav (21 199) 19 224 Summa värdepappersinnehav 43 391 (52 120) Bokfört värde 9 491 (15 054) 14 465 (11 708) 1 030 (1 030 16 496 (18 376) 41 482 (46 168) Marknadsvärde bokslutsdag 9 491 (15 054) 14 465 (11 708) 1 030 (1 030) 16 496 (18 376) 41 482 (46 168) Ideella placeringar Samfälligheten har en ideell placering med 4 500 tkr (3 000 tkr) i Kyrkans U-fond. Med detta förstås att samfälligheten avstår avkastning till förmån för internationell diakoni och mission och genom Oikocredit stödjer vi långsiktiga finansiella tjänster till mikrofinans, kooperativ och små och medelstora företag över hela världen. Placeringen klassificeras som ett långfristigt värdepappersinnehav. Avkastningen på Kyrkans U-fond var 60 tkr för räkenskapsåret (60 tkr). Not 15 Långfristiga fordringar 2009 2008 Årets förändringar Omklassificeringar 320 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 320 Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 Förutbetalda hyror 1 134 575 Försäkringspremier - 1 102 Upplupna ränteintäkter 264 - Kyrkoantikvarisk ersättning 1 214 - Övriga poster 1 978 826 Summa 4 590 2 503 44

Not 17 Kassa och bank Av kassa och bank utgör 10 125 tkr (5 857 tkr) behållningen på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå, eftersom det är en del av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr Kyrkkontot är dock av en sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. Not 18 Checkräkningskredit Samfälligheten har en beviljad checkräkningskredit på 3 000 tkr (3 000 tkr). Not 19 Eget kapital Enligt Kyrkoordningen ska kyrkofullmäktige fastställa ett mål för det egna kapitalets storlek. Samfällighetens målkapital uppgår till 192 000 tkr. I och med 2009 års överskott med 5 412 tkr överstiger eget kapital målsatt kapital med 288 tkr. Målet, enligt åtgärdsprogram, var att eget kapital skulle vara återställt till år 2013. Detta mål har uppnåtts redan år 2009. Not 20 Domkyrkas fastighetsfond Domkyrkas fastighetsfond utgör ett ändamålsbestämt eget kapital. Kapitalet ska användas till Domkyrkans behov, t ex underhåll. Under året har 668 tkr (0 kr) ianspråkstagits ur fonden. Kostnaden har belastat resultaträkningen, Not 21 Avsättningar 2009 2008 Kompletterande ålderspension 1 370 1 174 Övriga avsättningar 1 256 2 248 2 626 3 422 Enligt kyrkans pensions- och försäkringsavtal (PFA) har de anställda rätt till kompletterande ålderspension vid inkomster över 7,5 imkomstbasbelopp. Pensionsrätten innebär att den anställde har rätt till 55-62 % av sin lön över brytpunkten i pension. För att erhålla full pensionsrätt krävs 30 intjänsndeår. Pensionsrätten är inte försäkringsbar förrän vid pensionsavgång. 45

Not 22 Långfristiga skulder 2009-12-31 2008-12-31 Andel långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: Gravskötselskuld 4 094 3 604 Summa 4 094 3 604 Not 23 Gravskötselskuld 2009 2008 Långfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden 11 572 12 103 Församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhet) 4 383 3 840 15 955 15 943 2009 2008 Kortfristig gravskötselskuld Begravningsverksamhetens åtaganden 358 383 Församlingsverksamhetens åtaganden (Serviceverksamhet) 818 866 1 176 1 249 Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamheten medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör församlingsverksamhetens åtaganden (serviceverksamhetens). Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2009-12-31 2008-12-31 Upplupna semesterlöner 5 245 5 247 Upplupna sociala avgifter 3 506 3 490 Övriga poster 4 979 2 078 Summa 13 730 10 815 46

Not 25 Ansvarsförbindelser 2009-12-31 2008-12-31 Övriga ansvarsförbindelser 1 352 1 358 Summa ansvarsförbindelser 1 352 1 358 Samfälligheten har en ansvarsförbindelse avseende ansgarskyrkans ombyggnad år 1998. Vi försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av Linköpings kyrkliga samfällighets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av samfällighetens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som samfälligheten står inför. Linköping den 14 april 2010 Kärstin Brattgård Peter Lundborg Kyrkoherde och domprost Bengt Nilsson Kyrkonämndens ordförande Berit Örngren Monica Bergdahl Anita Jonasson Kroon Nils Waldén Michaël Ehrenborg Anna Lundblad Mårtensson Anders Granberg Lars Jagerfelt Vår revisionsberättelse har lämnats Linköping den april 2010 Sven Hugo Ove Ulvesjö Anita Agefjäll Auktoriserad revisor 47

Adresser och telefonnummer Gottfridsbergs församling Ansgarskyrkan, församlingsexp. Hjälmgatan 17, 582 17 Linköping 20 50 80 gottfridsberg@svenskakyrkanlinkoping.se Landeryds församling S:t Hans kyrka, församlingsexpedition Ekholmens centrum, Box 11023 580 11 Linköping 20 51 50 landeryd@svenskakyrkanlinkoping.se Hackeforsgården Askhagsvägen 8 20 51 70 S:t Hans kyrka Landeryds kyrka

Linköpings Berga församling Berga kyrka, församlingsexpedition Söderleden 46, Box 8046 580 08 Linköping 20 51 00 berga@svenskakyrkanlinkoping.se Vidingsjö kyrka Vidingsjö by 2 Linköpings Domkyrkoförsamling Församlingsexpedition Läroverksgatan 9, Box 391 581 04 Linköping 20 50 50 domkyrko@svenskakyrkanlinkoping.se Domkyrkan Tomaskyrkan Rekrytgatan 1 20 50 70 Sjukhuskyrkan Universitetssjukhuset 22 34 95 Linköpings Johannelunds församling Mariagården, församlingsexpedition Skogslyckegatan 3 587 27 Linköping 20 51 30 johannelund@svenskakyrkanlinkoping.se S:ta Maria i Johannelund

Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan, församlingsexpedition Mårdtorpsgatan 61 584 32 Linköping 20 51 80 ryd@svenskakyrkanlinkoping.se Mikaelskyrkan Linköpings S:t Lars församling Församlingsexpedition Badhusgatan 6 B 582 22 Linköping 20 50 30 stlars@svenskakyrkanlinkoping.se Tanneforskyrkan Augustbergsgatan 27, Box 6076 582 53 Linköping S<.t Lars kyrka Linköpings Skäggetorps församling Skäggetorps kyrka, församlingsexp Box 9072 580 09 Linköping 20 50 90 skaggetorp@svenskakyrkanlinkoping.se Kyrkoförvaltningen Linköpings kyrkliga samfällighet kyrkoforvaltning@svenskakyrkanlinkoping.se Fridtunagatan 2, Box 2037 580 02 Linköping 20 50 00 www.svenskakyrkan.se/linkoping