Året som gick. med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

Transkript

1 2011 Året som gick med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

2 Innehåll Förord 3 Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats 4 Nyckelord samverkan och nya strukturer 5 Växtplats för själen 6 Barn och ungdom 7-8 Andlig vägledning och engagerad gemenskap 8 Från rock till barock 9 Att vara medmänniska 10 Sjukhuskyrkan 11 Berga församling 12 Domkyrkoföramlingen 14 Gottfridsbergs församling 16 Johannelunds församling 18 Landeryds församling 20 Ryds församling 22 S:t Lars församling 24 Skäggetorps församling 26 Gemensam administration 28 Miljödiplomering 30 Våra fastigheter 30 Begravning och griftegård Centrala griftegårdarna 200 år 32 Årsredovisning Adresser och telefonnummer 60 Framsida: 2011 firade de Centrala griftegårdarna i Linköping 200 år. De dramatiserade griftegårdsvandringarna blev uppskattade inslag. Foto: Camilla Venerot Foton: Royne Mercurio, Maria Bruto Ellhar, Timea Hedlund, Thomas Bernhardsson. Susanne Granberg Falk, Jonna Allvin, Lasse Österberg, Benjamin Lüning, Mikael Wedlin Layout: Maria Bruto Ellhar & Jonna Allvin 2

3 Förord Svenska kyrkan vill vara en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Vi skall vara en öppen folkkyrka som välkomnar alla, troende, sökare och tvivlare. Vi vill också vara en plats i ett mångkulturellt samhälle där människor med olika bakgrund i religion och nationalitet kan mötas. Svenska kyrkan är en del av samhället och måste alltid stå på de svagas sida, både i närsamhället och i den världsvida kyrkan. Mycket av våra kollektmedel går till den diakonala verksamheten och till Svenska kyrkans internationella arbete. Våra församlingar vill erbjuda möjligheter till stöd, eftertanke och tro. Målsättningen för mandatperioden är att samfälligheten ska ha en budget i balans år Genom att på olika sätt resursanpassa verksamheten har boksluten de senaste åren visat överskott. Detta trots att andelen tillhöriga minskat med cirka tusen personer om året. Några viktiga beslut som fattats under 2011: Om- och tillbyggnad av S:t Lars kyrka. Att utreda frågan om ett diakonicentrum som kan ledas och organiseras inom ramen för nuvarande personalresurser. Gemensam pastorsexpedition för sju av de åtta församlingarna och en gemensam lokalvårdsorganisation för hela samfälligheten. Bengt Nilsson Ordförande i kyrkonämnden i Linköpings kyrkliga samfällighet 3

4 Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats Svenska kyrkan i Linköping är en del av samhället och samarbetar med ett stort antal andra aktörer för att skapa mötesplatser för möten mellan kulturer och människor. Den centrala mötesplatsen är söndagens gudstjänst, men utöver gudstjänsterna ryms en rad möjligheter till samvaro i våra kyrkor och församlingshem. Vilka som möts beror till stor del på vilka som bor och har sin arbetsplats i församlingen. I Skäggetorp och Berga arbetar man mycket med integration, eftersom här finns många med invandrarbakgrund. I Ryd bor många studenter, och det är därför naturligt att skapa mötesplatser för studenter. Domkyrko och S:t Lars är typiska cityförsamlingar. Johannelund har en rik körverksamhet och i Gottfridsberg har man en nära relation till EFS, Evangeliska forsterlandsstiftelsen. Landeryd anordnar varje år en spännande resa med tåg och är den enda av våra församlingar som har en traditionell landsortskyrka. En viktig samarbetspartner för Svenska kyrkan är skolorna och annan kommunal verksamhet. Vissa samarbeten sträcker sig över långa perioder medan andra är kortvariga och omfattar ett speciellt projekt eller evenemang. Att finnas med i nätverk och att verka inom samhällets ramar är viktigt. I våra församlingar kan alla generationer mötas och bygga broar mellan kulturer. Vi är olika, men mångfalden berikar. Linköpings kyrkliga samfällighet bestod 2011 av tre pastorat med sammanlagt åtta församlingar. (Läs mer om den nya organisationen på sid 5.) Församlingarnas grundläggande uppgift finns beskriven i varje församlings församlingsinstruktion. Verksamheten i församlingen styrs av ett kyrkoråd och leds av en kyrkoherde. I församlingarna arbetar bl a präster, diakoner, musiker, pedagoger, kyrkosekreterare och vaktmästare. På kyrkoförvaltningen sköts det administrativa arbetet samt begravnings- och griftegårdsverksamheten i samfälligheten. Intäkterna kommer huvudsakligen från den kyrkoavgift som betalas av församlingarnas medlemmar. Hur pengarna har använts finns att läsa på följande sidor. Samfällda kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ och hade under ledamöter som representerade 4 nomineringsgrupper. Kyrkofullmäktige sammanträdde två gånger under året. Kyrkonämnden, som är samfällighetens styrelse, sammanträdde under 2011 vid nio tillfällen. Innan beslut fattas i kyrkonämnden bereds ärendena i arbetsutskottet eller i tekniska utskottet. Från och med december 2011 har ärenden som rör griftegårds- och begravningsverksamhet behandlats i den nya griftegårdsnämnden. 4

5 Nyckelord samverkan och nya strukturer 2011 var på många sätt ett händelserikt år. Den stora händelsen var av organisatoriskt slag. Sex församlingar bildade ett pastorat, Domkyrkopastoratet. Det nybildade pastoratet har en kyrkoherde (domprosten) och fem församlingsherdar. De församlingar som ingår är Domkyrkoförsamlingen, Gottfridsberg, Johannelund, Ryd, Skäggetorp och S:t Lars. Församlingsherden har tillsammans med kyrkorådet ansvar för församlingslivet. Kyrkoherden har det övergripande ansvaret för samverkan mellan församlingarna och för personalledningen. Målet med förändringen var i grunden att stärka församlingarnas möjlighet att också i framtiden kunna fira gudstjänster och att vara öppna mötesplatser för människor i alla åldrar. En församling är inte en organisation utan relation, relation till människor och relation till Gud. Förrutom att hitta nya former för samarbetet har man tillsammans med Berga församling bildat en gemensam pastorsexpedition på Linnégatan i centrala Linköping. På pastorsexpeditionen arbetar tre av de tidigare kyrkosekreterarna med att sköta bokningar av dop, vigslar och begravningar för hela samfälligheten utom Landeryds församling. Den nya pastorsexpeditionen, som kom igång under hösten, hade invigning med öppet hus i december. Nya strukturer Samverkan har varit ett nyckelord under hela året och redan i budgetdirektiven betonades vikten av att göra saker tillsammans eller inom eller för hela samfälligheten. Den nya pastorsexpeditionen är ett exempel. Andra exempel hittar du på församlingssidorna. Som ett led i att hitta nya effektivare strukturer genomfördes en rad förändringar i organisationen som helhet. Lokalvården, som tidigare skötts av anställda i församlingarna och på kyrkoförvaltningen, blev samlad under ett tak i en speciell enhet, som åker runt i team i hela samfälligheten för att sköta lokalvården. En del yrkesgrupper har närmat sig varandra över församlingsgränserna för att se hur man kan utöka samarbetet. 5

6 Växtplats för själen Gudstjänsten är den centrala mötesplatsen i Svenska kyrkan. I gudstjänsten skapas möten med Gud, där man blir tilltalad av och får tilltala Gud. Förhållandet till Gud är ett vänskapsband som genom gudstjänsten upprättas, uppehålles och fördjupas. Gudstjänstlivet utvecklas i takt med att villkoren för människor förändras. Gudstjänsten ska ta hänsyn till olika åldrar och behov. I våra församlingar försöker man på olika sätt att förena traditioner med nya idéer. Dagens gudstjänster bygger på delaktighet och engagemang. I flera församlingar finns gudstjänstgrupper som tillsammans med personalen genomför högmässan. Huvudgudstjänsten är söndagens högmässa, men även den kan se annorlunda ut och varieras t ex med familjemässa. I många församlingar har man hittat en egen väg att nå människor i gudstjänsten. De återkommande sinnesrogudstjänsterna i flera kyrkor ger tillfälle till lugn och meditation. I flera av våra kyrkor samlar man barnen under predikan till barnkyrkan eller söndagsskolan. Ett annat sätt att möta barnen i kyrkan är i vardagsgudstjänster för de minsta och gemenskapsdagar där man efter gudstjänsten samlas kring fika och någon aktivitet. För studenter och ungdomar finns studentmässor och ungdomsmässor, där ungdomarna själva är med och tar ansvar för gudstjänsten. I alla församlingar har man under året firat veckomässor, morgonböner och andakter, inte bara i kyrkan utan även ute i servicehus och på äldreboenden. 6

7 Barn och ungdom Barnen är vår framtid och det finns stora förväntningar på hur vi skapar mötesplatser och aktiviteter för barn och ungdom. Svenska kyrkan ska vara en god kraft i samhället och verka för att barn ska känna trygghet i tillvaron. Dop och konfirmation Barn och ungdomsverksamheten utgör en stor del av församlingarnas liv och verksamhet och integreras med andra aktiviteter som musik och diakoni. Ett exempel på detta är barnkörer, musik- och rockgrupper. I flera församlingar satsar man på ett fördjupat samarbete med förskolor och skolor i närområdet. Samarbetet med förskolor och skolor kan se ut på olika sätt, men exempel på samverkan är lektionsmedverkan, vardagsgudstjänster, medverkan i skolans antimobbningsarbete, kontakter med elevskyddsombuden, jul- påsk- och allhelgonavandringar och mycket annat. En uppskattad del av undomsverksamheten är läger, för barnen eller för hela familjen. Exempel på barn- och ungdomsgrupper: Söndagsskola eller barnkyrka. I söndagsskolan genomför barnen sin egen gudstjänst innan de återförenas med föräldrarna för gemensam nattvard. Öppen förskola dit små barn och deras föräldrar kan komma för att träffa andra. Babykaféer. Kyrkans barntimmar för förskolebarn. Naturgrupp, musiklek och mini-miniorer för förskolebarn. Gruppverksamhet för skolbarn, uppdelat efter ålder. En del församlingar väljer att ha pojk- och flickgrupper för sig. Ungdomsgrupper Genom dopet tillhör man Svenska kyrkan. De flesta döps som små, men man kan även döpas senare i livet. Dopet är ett sakrament, en helig handlig, där man blir innesluten i Guds kärlek. Den som döps blir den del av Guds familj Konfirmation Du är värdefull och du är älskad av Gud. Att vara konfirmand innebär att leva i en brytningstid mellan barn- och vuxenliv. Här har församlingarna en viktig uppgift i att ingjuta livsmod och hjälpa ungdomarna med att få perspektiv på och sammanhang i sina liv. Konfirmationsläsningen ska förmedla kunskap om vad det innebär att vara kristen och om de kristna traditionerna. Den ska också ge var och en möjlighet att ta ställning till sitt dop och innebörden av det. Konfirmandarbetet ser inte likadant ut i alla församlingar, även om den traditionella veckoläsningen fortfarande är vanligast. 7

8 Himlaliv och Ängeln Johannelunds församling driver sedan många år förskolan Himlaliv, en förskola med kristen profil för barn mellan ett och sex år. Under 2010 startades förkolan Ängeln i Tomaskyrkan. Under 2011 har Himlaliv haft 33 barn och Ängeln 20. Både Himlaliv och Ängeln bedriver en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet och har ett gott rykte. Under 2011 hade verksamheten som övergripande mål att implementera den reviderade läroplanen för förskolan som togs i bruk Arbetslagen har arbetat med att se och förstå likheter, olikheter och nyheter i den reviderade planen med hjälp av ett fortbildningsmaterial (Vår kära läroplan). Under 2011 har man arbetat med att utifrån uppdraget och målen i läroplanen utforma förskolorna till utforskande och utvecklande lärmiljöer för barnen. Verksamheten är åldersindelad och projektinriktad. Att arbeta projektinriktat innebär att man bearbetar och fördjupar ett ämnesområde under en kortare eller längre tid. Barn lär sig och uppfattar sin omvärld med alla sinnen ständigt och jämt. Med ett projektinriktat arbetsätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Det finns många olika utgångspunkter för ett projektarbete. Det kan vara lek, en fundering eller ett problem som barnen ställts inför. Biv/Bis Pedagogiskt program för barn och ungdomar som vill lära sig mer om sig själv och om asyl-/integrationsprocessen. BIV, Barn i väntan, är en gruppverksamhet som riktar sig till barn och ungdomar vars föräldrar är asylsökande samt ensamkommande barn. BIS, Barn i start, riktar sig till barn och ungdomar vars föräldrar har fått uppehållstillstånd i Sverige samt ensamkommande barn. Fokus läggs på barnets egna känslor och behov att uttrycka dessa. Syftet är att barnet ska stärkas i sin identitet oavsett var det kommer att växa upp. Under BIV/BIS-kursen får barnen och ungdomarna använda sig av flera uttryckssätt som t ex bild, musik, rollspel och pedagogiska lekar. Grupperna är åldersindelade och träffas 14 gånger 1,5 till 2 timmar en gång i veckan. Föräldragrupper och syskongrupper erbjuds fika och barnverksamhet under kursen. Kursen är kostnadsfri och verksamheten är religiöst och politisk obunden. Bakom projektet i Linköping står förutom Svenska kyrkan organisationen IM, Stadsmissionen, Landstinget, Migrationsverket och Linköpings kommun. Under hösten 2011 fick förskolan Ängeln insyns- och tillsynsbesök av barn- och ungdomsnämnden. Omdömet från nämnden är att förskolan har en väl fungerande verksamhet och de föräldraenkäter man gjort på respektive förskola har vittnat om nöjda föräldrar. Inför besöket från nämnden utvärderade personalen på Ängeln sin verksamhete och gav själva sitt arbete betydet 4 på en femgradig skala. Det som kan förbättras är arbetet med jämställdhet och mångkultur. Barn i väntan & Barn i start 8

9 Andlig vägledning och engagerad gemenskap Behovet av andlighet har inte minskat, men det kanske tar sig andra uttryck än förr. I dagens samhälle är det en uppgift för Svenska kyrkan att möta människors andliga längtan. Förutom gudstjänsterna finns andra vägar för den som vill ha andlig vägledning. Bibel- och samtalsgrupper finns i alla våra församlingar. Flera församlingar har också erbjudit retreater och pilgrimsvandringar (se nästa sida). Andra aktiviteter är läger, resor, studiegrupper, caféer och kvinnofrukostar med föredrag. En rörelse som växer är vuxen väg till tro katekumenat. Delad sorg Att mista sin livskamrat är för många ofattbart. Alla vet att det kan hända och ändå är man inte beredd på den smärta som följer. Den första tiden efter dödsfallet är man kanske upptagen med praktiska saker som begravningen, och nära släktingar och vänner är måna om att finnas till hands. Men då vardagen återvänder och man står ensam med sin saknad, kan det vara en lättnad att möta andra i samma situation, att samtala om det svåra och upptäcka att man inte är ensam med sin sorg. De flesta församlingar har en eller flera sorgegrupper, där man tillsammans med präst och diakon får hjälp att komma vidare i livet. Studiecentrum En resurs för hela samfälligheten är Studiecentrum i Domkyrkoförsamlingen. Här bedrivs, utvecklas och samordnas verksamhet för studier och samtal riktade till vuxna. Frivillighet- en nödvändig resurs Stora delar av församlingslivet och framför allt gudstjänstlivet bygger på frivilligas insats. I flera församlingar har man insett att man måste få bättre struktur kring frivilligarbetet. Framför allt får man inte ta de som alltid ställer upp för givna. En pastoral kan hjälpa församlingen att definiera, rekrytera och skapa regler. Dessutom måste man utbilda personalen så att de kan fungera som handledare. Det gäller att ta vara på engagemanget och hålla det vid liv. Den inre resan Att ge sig ut på pilgrimsvandring eller vallfärd är en tanke som funnits i många religioner sedan urminnes tider. Ordet pilgrim betyder ursprungligen främling, en som kom från andra länder och orter. En pilgrimsvandring är egentligen två, en yttre och en inre. Under färden upptäcker man saker hos sig själv och får tid att reflektera och få nya perspektiv. Tanken på en långsam vandring i tystnad och bön tilltalar många i dagens snabba tillvaro. Många församlingar anordnade under 2009 kortare eller längre pilgrimsfärder, både för vuxna, ungdomar och konfirmandgrupper. Retreater Att delta i en längre eller kortare retreat är ett annat sätt att söka inre lugn. Under en retreat drar man sig tillbaka ensam eller i grupp. Flera av våra församlingar har anordnat retreater, under en eller flera dagar. Från rock till barock Vad vore församlingslivet utan musiken? För de flesta vore det otänkbart att fira gudstjänst utan någon form av musik, vare sig det är en stor kör som sjunger eller bara orgelspel som ackompanjemang till psalmerna. Musiken är en källa till glädje och för många en väg in i kyrkan. Musiken kompletterar orden och berör, tröstar och gläder oss. I varje församling finns flera körer och det finns körer för varje ålder, fallenhet och smak. Några olika typer av körer i våra församlingar är -Kyrkokörer (blandade körer) -Barnkörer -Flick- och pojkkörer -Ungdomskörer -Gospelkörer -Jag-kan-inte-sjungakör 9

10 Att vara medmänniska Ordet diakon kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det är ingen tvekan om att den som arbetar med diakoni fyller ett stort behov. Diakoni är ett sätt att leva som församling. Målet är att möta, hjälpa och stödja människor i livets olika situationer. Det är det kristna budskapet omsatt i praktisk handling. Många i vårt samhälle behöver stöd och hjälp och kanske någon att tala med. Det gäller inte bara äldre, ensamma och sjuka, utan också socialt utsatta människor. De flesta församlingar har någon typ av samtalsgrupper och sorgegrupper. Behovet av enskilda samtal är stort och många diakoner arbetar med hem- och sjukbesök där möjligheten finns. Andakter på serviceboenden är också uppgifter inom diakonins ramar. I flera församlingar finns diakonigrupper som utgör en frivillig kraft för att att förstärka det diakonala arbetet. Hur grupperna arbetar är litet olika från en församling till en annan, men hembesök och promenader är vanliga uppgifter. Träffar och caféer har anordnats kontinuerligt, oftast med någon typ av programinnehåll, som musik eller föredrag. Att dela en måltid är en del av en social tillvaro. Nästan alla församlingar serverar någon form av lunch en gång i veckan. Påsk- och julluncher har också arrangerats i många av våra kyrkor. Diakonerna samverkar med en rad olika organisationer. Hemma och borta i en global värld Världen krymper och gränser suddas ut. Vi kan inte längre se vår kyrka som en angelägenhet bara för svenskar i Sverige. Dels finns det idag många svenskar i utlandet, dels ökar antalet svenskar med utländsk härkomst här hemma. I flera församlingar är därför integration en viktig del av ett diakonalt arbete. För många människor är ett engagemang för rättvisa och miljö en väg in i kyrkan. Genom Svenska kyrkans arbete i utvecklingsländer kan man ge sitt bidrag på det sätt man själv vill och har möjlighet till. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag, vars gemensamma uppdrag består i att öka tillgången till och konsumtionen av Rättvisemärkt-certifierade produkter. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. I allt större utsträckning arbetar man i grupper kring det internationella arbetet både inom och emellan församlingarna. 10

11 Sjukhuskyrkan Sjukdom och sorg kan bidra till att livet inte blir riktigt som man har tänkt sig. Framtidsutsikterna kanske förändras och då är det naturligt att de existentiella frågorna om liv och död väcks. I Sjukhuskyrkan firas gudstjänst på söndagen och då och då i veckorna ges tillfälle till en musikstund.vid förfrågan och i mån av tid erbjuds föreläsningar, handledning och reflektionsgrupper. Under två dagar en gång per år arrangeras Öppet hus. Sjukhuskyrkans grunduppgift är att erbjuda samtal med patienter, anhöriga, vårdpersonal och studenter. Medarbetarna finns som samtalspartner och förebedjare för den som behöver det. Universitetssjukhuset är regionsjukhus och centrum för specialistvård och akuta trauman. De korta vårdtiderna gör att bara en liten del av patienterna hinner möta någon från sjukhuskyrkan. Genom sin medverkan kan sjukhuskyrkan bidra till att ge en helhetssyn på människan. 11

12 Berga församling Med söndagens mässa i centrum ser vi församlingen som relation och plats där vi delar tro och liv med varandra Svenska kyrkan i Berga församling ska vara -en öppen folkkyrka, tillgänglig för alla som bor och vistas här. -en mötesplats, växtplats och rastplats. en plats där i ser människor, där vi kan möta församlingsborna genom samtal, gudstjänst, dop, vigsel och begravning samt vara stöd vid kriser och olyckor. Vägledande för vårt arbete ska vara : Jesus Kristus och Jesu budskap. Vi ska med Honom som förebild förstå människors lika värde. Genom gudstjänst och bön ska vi sändas ut till dem som behöver oss. Strategiska medel i verksamheten ska vara att skapa vänskap och förtroende och att tydligt och frimodigt föra fram ordet och sakramenten. Händelser under 2011 Församlingens vision blev en utgångspunkt för arbetet med församlingsinstruktionen, som blev färdig och utfärdad under året. Antal inskrivna konfirmander under hösten har ökat markant, nästan till det dubbla. Ett stort och viktigt arbete i Berga församling just nu är att man på olika sätt och på olika nivåer verkar för att församlingen ska fungera som en enhet. Samarbetet har resulterat i gemensamma läger, musikaler, temagudstjänster mm. I minior- och juniorgrupperna har deltagarantalet ökat. Integrationsarbetet har på ett tydligare sätt tagit form, tack vare att fler och fler barn är med i den verksamhet som erbjuds. Inom denna verksamhet har en föräldragrupp i projektform startat. Ung ledare i församlingen har varit lyckad. En grupp avslutades i augusti med en resa till Gotland. Ung ledare och Minior- och juniorlägret hör till 2011 års höjdpunkter. Under våren framfördes musikalen Vad du vill (i samarbete med Barn och Ungdom). Vårterminen avslutades med sommarsoaré i Vidingsjö och försommarkonsert i Berga. I november satsade vi på ett gemensamt projekt; Chilcotts Requiem. Projektet inleddes med en gemensam kördag på Vårdnäs stiftsgård i oktober, då även flera frivilliga extra körsångare deltog. I november framfördes verket med inhyrda musiker och två sångsolister. Höstterminen avslutades med två välbesökta julkonserter i Berga kyrka och Julen sjungs in i Vidingsjö kyrka. Under året påbörjades i kyrkorådet ett samtal om hur vi ska hälsa nya församlingsbor välkomna till församlingen. Detta har resulterat i ett välkomstbrev till nyinflyttade från och med februari Internationella gruppen (I-gruppen) har som huvuduppgift att vara stödjande och pådrivande utifrån olika insamlings- och informationsaktiviteter rörande kyrkans hjälporganisationer. Verksamhetsberättelsen finns på församlingens hemsida: Kyrkoråd och personal har genomfört cirkeln Ljussteget som ett första steg i miljöutbildning för en hållbarare värld. Bergaträffen, som är en del av diakonins äldreverksamhet i Berga församling, har under året haft 50-årsjubileum. Detta firades bl. a med många tal och med tårta från kyrkorådet. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten: Vi fortsätter utvecklingen av meditationsträdgården. En planeringsgrupp har bildats på uppdrag av kyrkorådet och där är både personal, förtroendevalda och frivilliga med. Tre platser har i stort sett färdigställts under året nämligen minnesplatsen, frälsarkransen och paradisplatsen. Församlingen genomförde tillsammans med Landeryds församling Linköpings kyrktåg till Uppsala i maj Det blev mycket uppskattat och församlingen räknar med en fortsättning. 12

13 Berga församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter 2 2 Deltagare Barnkörer 4 4 medlemmar ungdomskörer 1 - medlemmar 8 - vuxenkörer 4 3 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola 0 0 Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 1 - deltagare 20 - bibelgrupper 5 5 deltagare sorgegrupper 5 6 deltagare övriga grupper 8 8 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 8 8 deltagare öppen verksamhet, antal besök

14 Domkyrkoförsamlingen Vi vill att församlingen skall vara en gemenskap där människor blir bemötta med kärlek och respekt och där behov och livsfrågor tas på allvar. Vi vill tillsammans forma en församling som är tydlig i sin identitet och så trygg i sin förankring i Kristus att den kan visa stor öppenhet. Vi vill att människor utifrån sitt dop och sin tro blir delaktiga och tar ansvar i församlingslivet. Domkyrkoförsamlingen är den största församlingen i Linköpings kyrkliga samfällighet. Det är en typisk innerstadsförsamling. Domkyrkan är navet inte bara i församlingen utan i hela Linköping. I församlingen finns ytterligare en kyrka, Tomaskyrkan. I församlingshemmet finns också Studiecentrum, som svarar för en stor del av vuxenverksamheten. Här anordnas studiecirklar och katekumenat, ett sätt för vuxna att komma till tro. Att vara city- och besökskyrka ställer krav på församlingen. Kyrkan är som sevärdhet mer än en gudstjänstlokal. Den ska vara öppen och det ska finnas människor som kan ta emot besökare och svara på frågor. Händelser under året Ett av årets mål var att ta fram en ny kommunikationsplattform med ny hemsida, enhetlig grafisk form för affischer, broschyrer, program etc, samt tydliga rutiner för vilken information som exponeras på exempelvis anslagstavlor. Målet har inte helt kunnat uppfyllas. Församlingen har påbörjat arbetet med en ny församlingsinstruktion. Både anställda och förtroendevalda har deltagit i arbetet. Precis som i andra församlingar tog arbetet med den nya organisationen i pastoratet en del energi i anspråk. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten: Förskola med kristen profil tillsammans med Johannelunds församling. Sjukhuskyrkan för hela samfälligheten Kyrkan på universitetet tillsamman med Ryd för hela samfälligheten Integrationsdiakoni för hela samfälligheten Citykaplan tillsammans med S:t Lars församling Teckenspråksarbete för hela samfälligheten 14

15 Domkyrkoförsamlingen i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 72 71,1 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter - 2 Deltagare Barnkörer 3 3 medlemmar ungdomskörer 2 2 medlemmar vuxenkörer 5 7 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola - - Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 2 2 deltagare bibelgrupper deltagare sorgegrupper 5 6 deltagare övriga grupper deltagare retreater & pilgrimsvandringar, 3 1 antal dagar deltagare 62 9 öppen verksamhet, antal besök Linköpings domkyrkas vänner bildades för drygt tjugo år sedan. Syftet var att lyfta fram och öka kunskapen om Sveriges bäst bevarade medeltida katedral. Domkyrkan i Linköping är både stiftskyrka och församlingskyrka i Domkyrkoförsamlingen. Det är också en betydelsefull turistattraktion, inte bara för Linköping utan för hela Östergötland. Nio sekler har gjort sina avtryck i arkitektur, inventarier och konstföremål och speglar en fascinerande historia. Domkyrkans vänner stödjer domkyrkan på flera sätt, dels genom utåtriktad programverksamhet, dels gåvor och bidrag till verksamheten. Den ideella föreningen är öppen för alla intresserade och inbjuder varje år till ett flertal aktiviteter som exempelvis studiebesök med visningar, föredrag och kortare eller längre resor med anknytning till domkyrkan och den verksamhet som bedrivs där. Vartannat år arrangeras en längre resa, ofta i samarbete med en annan förening. Många av arrangemangen äger rum i domkyrkans närhet. Fyra till fem gånger per år får medlemmarna ett blad, som förutom själva programmet innehåller spännande information om vad som sker i domkyrkan eller i församlingen.

16 Gottfridsbergs församling Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus Syftet med församlingens verksamhet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas (Kyrkoordningen). Med utgångspunkt i Ansgarskyrkans gudstjänstgemenskap och i samverkan med församlingarna inom Linköpings kyrkliga samfällighet och de andra kristna församlingarna i Linköping vill vi ta ansvar för detta kyrkans gemensamma uppdrag i Linköping. Församlingens övergripande mål Verksamheten bedrivs i huvudsak i Ansgarskyrkan där söndagens gudstjänstgemenskap utgör ett tydligt centrum. I enlighet med församlingsinstruktionens betoning på delaktighet och samverkan leds verksamheten av kyrkoherden med hjälp av åtta samrådsgrupper för Gudstjänst och undervisning, Diakoni, Musik, Barn och familj, Ungdom och student, Lokal och miljö, Information och media samt den Internationella gruppen. Samrådsgrupperna utses av Ansgarskyrkans samarbetsråd och i dessa samverkar personal, förtroendevalda, EFS och frivilligmedarbetare. fridsbergs församling är gudstjänstgemenskapen i Ansgarskyrkan ett naturligt centrum med unika förutsättningar. Församlingen får kraft och näring från två betydelsefulla sammanhang: Svenska kyrkan och dess inomkyrkliga missionsrörelse EFS. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Genom samarbetet mellan Gottfridsbergs församlings kyrkoråd och EFS i Linköping finns denna tradition inom Svenska kyrkan närvarande och tillgänglig i Linköping genom Ansgarskyrkan som samarbetskyrka. Ansgarskyrkan anordnar bland annat Alphakurs, förnyelsehelger samt AM Blås. Gottfridsbergs församling administrerar även STAM:s (Styrgruppen för asyloch människorättsfrågor i Linköpings kyrkliga samfällighet) konto för hjälp till papperslösa flyktingar i Linköping. Med utgångspunkt från ledorden öppenhet och fördjupning strävar församlingen efter att med sin verksamhet och sin gemenskap fungera som en växtplats. En växtplats som är öppen och ljus samtidigt som den har en djup mylla där man kan finna näring och kraft. I Gott- Vad är EFS? EFS, som står för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom. Rörelsen består av ca människor som är medlemmar i någon av de 400 föreningar som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen. 16

17 Gottfridsbergs församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 70 69,2 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter - - Deltagare - - Barnkörer 1 2 medlemmar ungdomskörer 1 1 medlemmar 10 8 vuxenkörer 2 2 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola Kyrkans barntimmar år år år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar - - deltagare - - bibelgrupper 1 3 deltagare sorgegrupper 1 2 deltagare 6 14 övriga grupper 5 2 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, - 7 antal dagar deltagare - 64 öppen verksamhet, antal besök

18 Johannelunds församling I samverkan med de andra församlingarna i Linköpings Domkyrkopastorat och i Linköpings kyrkliga samfällighet vill vi gestalta de två uttryck som beskriver vår församlings verksamhetsidé: det livsnära samtalet och den levande riten. En levande och livsnära relation både till människorna i Johannelund och till Gud är det som vi vill skall få styra vår verksamhet. Församlingens särart är att vara en stadsdelsförsamling för alla åldrar och med musikalisk profil. Församlingens övergripande mål Målet är att få fler människor att hitta till kyrkan och komma till tro. Vi vill att människor skall bli sedda i vår gemenskap och inse att de är älskade och värdefulla. Vi vill att fler skall upptäcka gåvan i att själva göra en frivillig insats i församlingens verksamhet. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Tillsammans med Domkyrkoförsamlingen bedriver Johannelunds församling förskoleverksamheten i Samfälligheten vid förskolorna Himlaliv (Johannelund) och Ängeln (T1-området). Församlingen är också en del av ungdomsarbetet i Tannefors. Johannelunds församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 72 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter 6 3 Deltagare Barnkörer 4 3 medlemmar ungdomskörer 2 2 medlemmar vuxenkörer 2 2 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola - Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 1 1 deltagare bibelgrupper 5 2 deltagare sorgegrupper 5 2 deltagare 20 9 övriga grupper 2 2 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, 5 5 antal dagar deltagare öppen verksamhet, antal besök

19 19

20 Landeryds församling Landeryds församling är en del i den världsvida kyrkan och en församling i Svenska Kyrkan. Landeryds församling ingår som en av åtta församlingar och pastorat i Linköpings Kyrkliga Samfällighet. Gemensamt med varandra är vi en viktig del av Kristi kyrka i Linköpings stad. Utifrån kallelsen att vara ett ljus och ett salt i världen vill Landeryds församling utföra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Vi önskar att människors möten med både Gud och varandra skall vara en tydlig del av församlingens sätt att leva sin kristna tro. I den söndagliga mässan, i våra bönegudstjänster under veckan, i församlingens olika grupper, i möten med människor i glädje och i sorg vill vi söka efter Guds närvaro och kraft för hela församlingens liv. Landeryds församling har två kyrkor: Landeryds kyrka, som är en typisk vit landsortskyrka omgiven av lantgårdar och fritidshus, och S.t Hans kyrka, som ligger i Ekholmens centrum och är en modern kyrka med pastorsexpedition och utrymmen för aktiviteter förutom gudstjänsterna. Dessutom är en del av församlingens verksamhet förlagd till Hackeforsgården, på andra sidan Stångån. Bortsett från Ekholmens centrum utgörs bebyggelsen huvudsakligen av villor och radhus och här finns fortfarande plats för nybyggnation och inflyttning. Några händelser under året När församlingen 2007 slöt ett vänförsamlingsavtal med den lutherska församlingen i Virudhunagar i Indien ingick också att ta emot en grupp från deras församling. Det gjordes i september. Under 14 dagar fick en grupp på tio yngre vuxna vara med i församlingen, bo hos värdfamiljer, åka ut och se både kyrkor och företeelser i samhället. september och med tryckning av två häften för gudstjänstmusik; ett för vesper och ett med kommunionssånger. Arbetet med att översätta och granska och få ihop allt detta gjordes av en arbetsgrupp från Landeryd och Vadstena (framför allt Niklas Adell, Lars Beckman och Marie-Louise Beckman) tillsammans med syster Sofie från Rögle kloster. Vid broder Andrés besök ordnades en studiedag för präster och musiker med besök från flera andra stift, en kördag i Vadstena och en avslutande högmässa i S:t Hans kyrka där broder André dirigerade kör och församling samt predikade. Erfarenheterna från detta arbete har präglat församlingen under året då flera delar av André Gouzes musik sjungs i S:t Hans i princip varje söndag, ibland också hela mässan. De ekumeniska kontakterna har fördjupats genom samarbetet med Rögle kloster, GAudete förlag som gav ut musiken, samt med broder André. Under året gjordes en ny församlingsinstruktion färdig. Arbetet med den präglade framför allt kyrkorådets arbete under våren och hösten. Där har också funnits funderingar kring hur församlingen ska leva och verka i framtiden, med de frågor som finns på grund av att vi är en stor församling till namnet, med två kyrkor och många kontakter, men där gudstjänstlivets framtid också är en viktig fråga att arbeta med tillsammans. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Församlingen ansvarar för det gemensamma arbetet med sommarens Badresor. Församlingen fick bidrag från Samfälligheten, samt från Lunds Missionssällskap och från Linköpings stift för att genomföra detta. Arbetet med att ordna resa och program gjordes av en grupp medarbetare tillsammans med värdfamiljerna. Sedan 2008 hade vi arbetat med gudstjänstmusik av den franske patern och munken André Gouzes. Detta arbete kulminerade med ett besök av honom i början av 20

21 Landeryds församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 78 77,1 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter 1 3 Deltagare Barnkörer 6 6 medlemmar ungdomskörer 1 - medlemmar 4 - vuxenkörer 3 3 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 2 1 deltagare bibelgrupper 1 1 deltagare sorgegrupper 2 2 deltagare övriga grupper - 1 deltagare - 14 retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 1 1 deltagare 6 10 öppen verksamhet, antal besök

22 Ryds församling Tillsammans är vi Svenska kyrkan i Ryd Tillsammans är vi en öppen mötesplats Tillsammans är vi en del av Guds närvaro i världen Tillsammans är vi helhet Tillsammans är vi en plats för engagemang Församlingens övergripande mål De övergripande målen har formulerats utifrån verksamhetsidén ovan. Den gemensamma nämnaren är tillsammans. En del i detta är vår strävan är att skapa dialog och mötesplatser. Vi är glada över att kunna konstatera att Mikaelskyrkan i stor utsträckning under året har varit både en öppen och en levande mötesplats för många människor i olika åldrar, från olika länder, med olika språk och olika syn på den kristna tron. Gudstjänsterna är centrum och tillsammans med de övriga verksamheterna skapas värdefulla mötesplatser. Under året har vi börjat med regelbunden morgonmässa på tisdagar. Öppethållandet av kyrkan och närvaron av personal under dagtid samt en öppen expedition med stor tillgänglighet bidrar till öppenheten. Detta har kunnat klaras av även om de förändringar som gjorts på personalsidan innebär en utmaning i fråga om öppethållandet och till viss del har frivilliga insatser möjliggjort öppethållandet. Församlingen har ett stort frivilligt engagemang som genomsyrar många av våra verksamheter. Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Studentverksamheten som tidigare skett i samarbete med Domkyrkoförsamlingen har flyttats över och är nu helt och hållet knuten till Ryd. Numera finns två rum på Campus Valla, ett arbetsrum samt ett bönerum, dessutom har det tillkommit ytterligare ett rum på HU, Hälsouniversitetet. Båda studentprästerna är numera knutna till samma arbetsledare. Fortfarande sker dock studentverksamheten för hela samfälligheten. Samverkan har skett även med Linköpings Frikyrkoråd och Kyrkan på universitetet i Norrköping. Församlingen har samverkat i arbetet med BIV/BIS, Barn I Väntan/Barn I Start, samt vid behov samkört sorgegrupp med Linköpings Skäggetorps församling. Aga- Ryds församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 49 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter - 8 Deltagare Barnkörer 2 3 medlemmar ungdomskörer - - medlemmar - - vuxenkörer 3 3 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar - - deltagare - - bibelgrupper 4 2 deltagare sorgegrupper - - deltagare - - övriga grupper 6 4 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 7 - deltagare 40 - öppen verksamhet, antal besök

23 pe, en ekumenisk Gospelkör, har bland annat sjungit på den ekumeniska bön och lovsångsmässan som Kyrkan på universitetet driver. I mars skedde en TV gudstjänst i samverkan med Syrisk ortodoxa församlingen, S:t Georgis. Församlingen har varit aktiv i den gemensamma inspirationsdagen för alla ideella i samfälligheten. Händelser under året Vid sidan av omorganisationen har den ordinarie verksamheten så långt varit möjligt fortgått. Prioriterade områden som nämns i Församlingsinstruktionen är: Delaktighet, integration, solidaritet, kommunikation, samverkan och under året arbetades särskilt med delaktighet och integration. flertal körer för olika åldrar och intressen, Rydsträffen, öppen fredagskväll m.m. Under året har vi arbetat med att fördjupa de kontakter vi har i dag med skolorna och Familjecentralen. Med ungdomsgruppen som initiativtagare invigde biskop Martin Lönnebo en stor Frälsarkrans i stenar i Mikaelskyrkans park. Gudstjänsterna är ett viktigt fokus. De återkommande gudstjänsterna har fasta tider och barnkyrka erbjuds under skolterminerna. Det läggs stor vikt vid deltagande av de körer som finns i Mikaelskyrkan. Både Mikaelikören och Agape har under året firat 30- respektive 10 års-jubiléum och detta har uppmärksammats. Församlingen har kunnat erbjuda mötesplatser av olika slag. Allt ifrån öppet hus för de minsta barnen och verksamheter för lite äldre barn och ungdomar till ett Kyrkan på universitetet (KPU) Kyrkan på universitetet arbetar för att skapa mötesplatser för och med studenterna på Linköpings universitet. Rum och tid för samtal om liv och tro. I målen för verksamheten finns samtal, resa, pilgrimsvandringar, retreat, studentgudstjänster, föredrag mm. Arbetet ska präglas av öppenhet, omsorg, kritisk reflektion, samtal och handling. Kyrkan på universitetet deltog 2010 i föredrag och utbildningar, men har också anordnat en rad aktiviteter i egen regi och tillsammans med olika församlingar. Exempel på genomförda aktiviteter är retreat, övernattning i domkyrkan, samtalsgrupp och pilgrimsvandring. För att nå ut till studenterna har man lagt både tid och resurser på att marknadsföra verksamheten. Bland annat har arbetet med en ny webbplats och en ny terminsfolder fortsatt och båda räknas bli klara under KPU har även medverkat vid universitetes aktiviteter för nya studenter, sådom Kalasmottagningen och ny-i-stan -träffar i samarbete med bl a den kristna studentföreningen Miks. 23

24 S:t Lars församling S:t Lars församling är en mötesplats. Här möter Gud människor genom evangeliet i glädje och sorg och delaktighet i gemenskap som tillåter oss att vara olika. Vi vill därför pröva vår verksamhet genom ledorden: Delaktighet, Lyhördhet, Solidaritet, Frivillighet, Samverkan S:t Lars församling har två kyrkor med olika inrikting och karaktär. Huvudkyrkan, S:t Lars, är en gammal stadskyrka med medeltida anor och samtidigt en modern citykyrka med allt vad det innebär. Församlingens arbete i saverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Fortsatt samarbete med Stadsmissionen. Tydligare åtagande för och utformning av Bullkyrka bör utvecklas. Samtal har förts och formerna för samverkan kan bli ännu bättre. Under våren 2011 var S:t Lars kyrka stängd för tänkt reparation. Under denna period utvecklades ett gudstjänstsamarbete med Linköpings Metodistförsamling i Stadsmissiones café ( sk Cafémässor) och ett samarbete kring Lunchmusik varje fredag i Linköpings Baptistkyrka. Ny miljö, generöst mottagande och nya samarbetspartners medförde arbetsformer under enklare förutsättningar och skapade nya relationer. Under sommaren firades gemensamma högmässor i domkyrkan, en positiv modell för samverkan. Förväntan på S:t Lars kyrka som city- och musikkyrka har blivit påtaglig. Vår bedömning är att tillströmningen till vardagskyrkan mitt i staden har ökat. Under 2011 har vi stärkt rollen som ungdomscentrum i Tannefors, med ledarutbildning, ungdomsarbete, Rockkällan, ungdomsmässor varje vecka samt ett sommarkonfirmandläger, tillgängligt för ungdomar i hela Linköping. Lägret genomförs i samarbete med Vallentuna församling. Händelser under året Renovering av S:t Lars kyrka, var planerad till 2011 och skulle därför vara stängd under stora delar av Så blev nu inte fallet. De ursprungliga planerna ändrades under våren och kyrkan öppnades igen i juli. Under våren gjordes däremot en del planeringsarbete för den s k KRYPTAN och ett fönster till den gamla kyrkan, rakt ovanför det medeltida högaltaret, öppnades under hösten. Under 2011 påbörjades en ny process med tre arkitekter som ritade var sitt förslag på tillbyggnad och renovering. En positiv process i samverkan mellan församling och samfällighet ledde fram till gemensam syn på vägen vidare. I båda kyrkorna har körverksamheten en stor betydelse. Ny körgrupp i S:t Lars och framväxten av en ny kör i Tannefors berikar framför allt gudstjänstlivet. Möten vid Öppet hus och barnverksamhet skapar många relationer med barn och föräldrar. Verksamheten sker delvis i samverkan med skola, barnomsorg och BVC. Utveckling av det frivilliga arbetet har förstärkts genom att en samordnare i församlingen utsetts och genom att uppmuntrande samlingar för alla frivilliga i församlingen genomförts. Gemenskapen mellan de olika församlingsdelarna och mellan frivilliga medarbetare i olika åldrar har stärkts. Kurs för frivilliga har genomförts. Utvecklingen av en ungdomsmässa i Tannefors har bidragit till enklare gudstjänstformer i båda kyrkorna. Samverkan mellan personalen, som numera tjänstgör i båda kyrkorna har förbättrat det gemensamma planerandet. Arbetet med gemensam predikoförberedelse har stärkt förkunnelsens roll. Fler former av vuxenundervisning /samtalsgrupper har påbörjats, t ex Frälsarkransgrupp. Tyvärr finns ingen verksamhetsstatistik tillgänglig för S:t Lars församling 24

25 S:t Lars församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 70 69,6 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster 92 Deltagare Övriga gudstjänster 572 deltagare Musik Antal konserter 9 Deltagare Barnkörer 2 medlemmar 22 ungdomskörer 2 medlemmar 19 vuxenkörer 2 medlemmar 57 Barn och ungdom Konfirmander, antal 28 Söndagsskola - Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 1 deltagare 20 bibelgrupper 2 deltagare 14 sorgegrupper 1 deltagare 7 övriga grupper - deltagare - retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 38 deltagare 114 öppen verksamhet, antal besök 45 25

26 Skäggetorps församling Församlingen är alla de människor som tillhör och/ eller vill vara med i gemenskapen. Med Högmässan som centrum ska kyrkan vara en mötesplats och kraftkälla. Vi vill leva gränsöverskridande och utåtriktat. Församlingslivet ska genomsyras av gudstjänstens kärnord: Hopp, mod och nyfikenhet. Skäggetorp. När veckan genomfördes stod hela Samverkansrådet bakom arrangemanget. Personalen har förkovrat sig i kunskap om islam och Linköpingsdialogen hoppas vi ska leda till möten och relationer med muslimer Församlingens arbete i samverkan med andra församlingar eller för hela samfälligheten Integrationsarbete är ett brett begrepp. Under 2011 har vi med stöd av stiftet fått möjlighet att lära känna ett brett integrationsarbete som pågått i många år under Andrew Wingates ledning i Leicester. Wingate tillbringade en dag i Skäggetorp då församlingen fick presentera församlingen, sina rädslor och förhoppningar. Stiftet anordnade en studieresa till Leicester tillsammans med företrädare från Linköpings- och Norrköpings kommuner och några av Svenska kyrkans församlingar. Detta har lett till fram till något vi kallar Linköpingsdialogen. Den är tänkt att vara ett lokalt forum i Linköping och hade ett första möte under Kommunen bjöd in utvalda företrädare för olika muslimska församlingar/föreningar, Svenska kyrkan, Länsmuseet, polisen och Rädda Barnen. Detta är bara början på en som vi hoppas spännande resa över gränser. Händelser under året En ny doppastoral har tagits i bruk. Söndagsutflykter med början i Högmässan genomfördes vid några tillfällen under Barn och familjearbetet söker sin form i en ny kontext. Vardagsgudstjänsten har blivit Skattkistan då man samlas runt en amerikakoffert där olika saker i kistan kopplas till ett tema. Under hösten var temat Noas Ark och vid julspelet var det djuren som fick berätta om sina upplevelser av Jesu födelse. Skattkistan finns också med i Högmässan knutet till dagens tema innebar också början på en samverkan i Skäggetorp kring Globala veckan med temat Över gränser som i Skäggetorp blev Över alla gränser. Förberedelserna skedde tillsammans med studieförbundet ABF som har en studiesekreterare avdelad för att arbeta med 26

27 Skäggetorps församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 39 37,3 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster 66 Deltagare Övriga gudstjänster 375 deltagare Musik Antal konserter - Deltagare - Barnkörer 2 medlemmar 15 ungdomskörer - medlemmar - vuxenkörer 2 medlemmar 32 Barn och ungdom Konfirmander, antal 12 Söndagsskola - Tyvärr finns ingen verksamhetsstatistik tillgänglig för Skäggetorps församling Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 2 deltagare 50 bibelgrupper - deltagare - sorgegrupper 1 deltagare 4 övriga grupper 2 deltagare 18 retreater & pilgrimsvandringar antal dagar - deltagare - öppen verksamhet, antal besök