Lärarinformation (Avancerad laboration)

Relevanta dokument
Avancerad övning om dykreflexen

Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?

Hur påverkas din puls av dykning?

Havet och Marina däggdjur

Trycket är beroende av kraft och area

Tryck. fredag 31 januari 14

Trycket är beroende av kraft och area

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Hur länge kan du hålla andan?

Kraft och rörelse åk 6

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Facit till 38 No-försök

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Vad händer i kroppen när man tränar?

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Vad är vatten? Ytspänning

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Risker med kallt vatten vätskebalans

Mål med kursen Baddaren N1

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Akut hjälp vid personskada.

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Några labbar om hur vatten och papper interagerar

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Lärarmanual för Simkampen

Torrdräktsdykning. Fördelar, tekniker och utrustning

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

VATTENEXPERIMENT. Undersök hur många vattendroppar som får plats på ett rent tvåeurosmynt innan vattnet rinner över!

Temperatur. Värme är rörelse

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Simmärken i simskolan

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

AnvändAr manual QS TOrPEdO

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Avsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Vätskors volymökning


Snabbt om. Daniel Tavast.

Simmärken i Varbergs Sim

Trä ning och trä ningsplänering

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla

Vad är polio och postpolio?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Kraft, tryck och rörelse

Stigebrandt Oxygenator

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

Patrik Falk. Telefon: Svenska Sportdykarförbundet

Mellan glädje och sorg

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Kondition uthållighet

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Medicinsk Lustgas Strandmollen 100 %, medicinsk gas, flytande. Dikväveoxid (medicinsk lustgas)

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Svenska Simförbundets simmärken

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

VARNING: Detta är ingen livräddare eller leksak.

Solar solcell-varmvattenberedare

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Att lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

ISSÄKERHET. Isen förändras hela tiden på grund av inverkan av väder och strömmar, och kan brista på hemvägen fastän det bar på utvägen.

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

KROPPEN Kunskapskrav:

Användarmanual Blodtrycksmätare

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!

Så här reparerar du din cykelpunktering

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Transkript:

Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen. Syret transporteras runt i däggdjurskroppen via blodet. När däggdjuret dyker behöver de ändra sin hjärtfrekvens för att minska blodflödet genom kroppen. Genom att göra detta kommer de att förbruka mindre syre. Idag ska vi se om vi kan påverka vår hjärtfrekvens när vi dyker i kallt vatten, kommer vår puls öka eller minska? Ange en hypotes: Vad händer med din puls när du doppar ansiktet under vattnet? Kommer det att öka eller minska? Pulsen minskar eftersom alla däggdjur behöver använda mindre syre när de dyker djupt under vatten. Utrustning: Djup bricka, kallt vatten (ca 10 C), termometer, pulsoximeter, stoppur, pappershandduk. 1. Anteckna vattentemperaturen. 2. Börja med att göra en referensmätning. a. Sätt pulsoximetern på fingret och mät din hjärtfrekvens. b. Anteckna resultatet. 3. Doppa ditt ansikte i det kalla vattnet. Ta upp ansiktet efter några sekunder. a. Sätt pulsoximetern på fingret och mät hjärtfrekvensen. b. Anteckna dina resultat. 4. Låt alla i gruppen genomföra experimentet och sedan titta på ert samlade resultat och svara på frågorna under. Results Namn 1. Vattentemperatur ( C) 2. Referens puls (bpm) 3. Puls efter dopp av ansikte (bpm) Sjöelefant 0 120 40 Rose 9 70 65 Helen 9 65 63 Sammanfattning: Vad hände med din puls när du doppade ansiktet i vattnet? Vad tror du detta betyder för dig och marina däggdjur? Min puls gick ner. När däggdjur dyker minskar deras puls. Detta händer så att de kan använder mindre syre i kroppen. Genom att göra detta kan däggdjuren stanna under vattnet under en längre period. Däggdjuren andas syre genom luften. Genom att minska syre som används i sina kroppar betyder det att de inte behöver komma tillbaka till ytan för luft för ofta och kan dyka djupare. Sjöelefant har en större förändring i hjärtfrekvensen tack vare adaption till liv i vatten, så att den kan stanna under vatten längre än människor. Extra information Alla däggdjur andas in syre från luften. Däggdjur lagrar syre i blod och muskler. Dykreflexen aktiveras när däggdjur dyker i kallt vatten och deras kroppar använder sin syreförsörjning så lite som möjligt. Användning av mindre syre betyder att de inte behöver komma till ytan för luft lika ofta och kan därmed stanna längre under vattenytan. Idag kommer vi att undersöka en del av dykreflexen. Vi kommer att se vad som händer med människans hjärtfrekvens när ansiktet kommer i kontakt med kallt vatten. Hjärtfrekvensen kommer att minska och då har dykreflexen aktiverats. Det betyder att mindre blod rör sig runt i kroppen och därför kommer mindre syre att användas. Reflexen är starkare hos marina däggdjur, vilket har gjort att de kan stanna under vattenytan under en längre tid.

Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de sparsamt hantera syret i kroppen. Syret transporteras runt i däggdjurskroppen via blodet. När däggdjur dyker behöver de ändra hjärtfrekvensen för att minska blodflödet genom kroppen. Genom att göra detta kommer de att använda mindre syre. Idag ska vi se om vi kan påverka vår hjärtfrekvens när vi dyker i kallt vatten, kommer vår puls öka eller minska? Ange en hypotes: Vad händer med din puls när du doppar huvudet under vattnet? Kommer det att öka eller minska? 5. Anteckna vattentemperaturen. 6. Börja med att göra en referensmätning. a. Sätt pulsoximetern på fingret och mäta din hjärtfrekvens. b. Anteckna resultatet. 7. Doppa ditt ansikte i det kalla vattnet. Ta upp ansiktet efter några sekunder. a. Sätt pulsoximetern på fingret och mät hjärtfrekvensen. b. Anteckna dina resultat. 8. Låt alla i gruppen genomföra experimentet och sedan titta på ert samlade resultat och svara på frågorna under. Results 1. Vattentemperatur 2. Referens 3. Puls efter dopp av Namn ( C) Hjärtfrekvens (bpm) ansikte (bpm) Sjöelefant 0 120 40 Sammanfattning Vad hände med din puls när du doppade ansiktet i vattnet? Vad tror du detta betyder för dig och marina däggdjur?

Lärarinformation (Avancerad laboration) Tryck under ytan: Vad händer med dina lungor när trycket ökar? Trycket ökar med djupet Pressure increases with Luft depth Luft Introduktion: På land så trycker tyngden av luft över våra huvuden ner på oss, detta kallas atmosfärstryck. I oceanerna ökar detta tryck eftersom vattnet har högre densitet än luften. Trycket ökar ju mer vatten man får över sig, alltså desto djupare man dyker. När trycket ökar så komprimeras luften Luf i kroppen, så luftens volym kommer att minska. Det motsatta kommer att hända när trycket sänks, då kommer luften i en kropp att expandera. När luften komprimeras med högt tryck blir gaserna giftiga och kan komma in i olika delar av kroppen. Om trycket minskar igen kommer de giftiga gaserna att expandera och kan orsaka skada. Marina däggdjur undviker detta genom att andas ut innan de dyker. Utrustning Genomskinlig flaska med skruvlock (detta kommer att representera havet), ballong (detta kommer att innebära en däggdjurslunga), pump (detta kommer att öka trycket, vilket sker vid ett dyk). Ange en hypotes: När du går djupare under vattnets yta kommer trycket att öka. Vad händer med lungorna när trycket ökar? Luften inuti lungan kommer att krympa. 1. Blås upp ballongen i flaskan. 2. Studera ballongen som finns i flaskan. 3. Anteckna hur den ser ut. 4. Öka trycket i flaskan genom att pumpa in mer luft. 5. Anteckna möjlig förändring av ballongen. Resultat Ballong innan trycket ökats: Ballongen är uppblåst. Ballong efter att trycket ökats: Ballongen har minskat i volym. Sammanfattning Vad hände med ballongen? Vad tror du det betyder? Luften i ballongen komprimerades. Detta hände på grund av att trycket runt ballongen ökade. När trycket ökar i ett slutet område minskar volymen i det stängda området i direkt proportion. Om däggdjur inte kollapsar sina lungor innan de dyker djupt kan de bli sjuka när de simmar upp igen eftersom gaserna i luften expanderar på fel ställen och blir giftiga. Extra information Vatten har en högre densitet än luft. Detta betyder att när däggdjur dyker under vattnet ökar trycket. Vi mäter detta tryck i atmosfärer. När ett däggdjur är på land är trycket på kroppen 1 atmosfär. Vid 10 m är trycket 2 atmosfärer, vid 20 m är trycket 3 atmosfärer osv. Detta tryck gör att luften i kroppen komprimeras när du dyker ner i djupt vatten. När luften komprimeras kan gaserna i luften komma in i kroppen. När trycket reduceras expanderar gaserna och kan göra stor skada och bli giftiga i kroppen. Om detta händer kan man få en sjukdom som kallas dekompressionssjukdom. Marina däggdjur undviker detta genom att andas ut före ett dyk.

Tryck i vatten: Vad händer med dina lungor när trycket ökar? Introduktion: På land så trycker tyngden av luft över våra huvuden ner på oss, detta kallas atmosfärstryck. I oceanerna ökar detta tryck eftersom vattnet har högre densitet än luften. Trycket ökar ju mer vatten man får över sig, alltså desto djupare man dyker. När trycket ökar så komprimeras luften i kroppen, så luftens volym kommer att minska. Det motsatta kommer att hända när trycket sänks, då kommer luften i en kropp att expandera. När luften komprimeras med högt tryck blir gaserna giftiga och kan komma in i olika delar av kroppen. Om trycket minskar igen kommer de giftiga gaserna att expandera och kan orsaka skada. Marina däggdjur undviker detta genom att andas ut innan de dyker. Trycket ökar med djupet Luft Luft Luf Ange en hypotes: När du går djupare under vattnets yta kommer trycket att öka. Vad händer med lungorna när trycket ökar?. 1. Blås upp ballongen i flaskan. 2. Studera ballongen som finns i flaskan. 3. Anteckna hur det ser ut. 4. Öka trycket i flaskan genom att pumpa in mer luft. 5. Anteckna vad som händer. Resultat Hur ser ballongen ut innan trycket ökar? Hur ser ballongen efter ökning av trycket? Sammanfattning Vad hände med ballongen? Vad tror du det betyder för oss och marina däggdjur?

Lärarinformation (Avancerad laboration) Isolering: Hur påverkas din styrka i kallt vatten? Introduktion: Värme förloras 20 gånger snabbare i vatten än i luften och temperaturen i havet är ofta mycket kallare än lufttemperaturen. När däggdjur dyker behöver de vara varma och undvika att bli för kalla. Ett av de sätt de gör för att bibehålla värme är med ett tjockt lager isolering som kallas späck eller päls som täcker kroppen. Späck eller päls minskar värmeförlusten från kroppen till vattnet. Däggdjuren måste vara varma för att kunna använda sina muskler och simma djupt i havet. Idag ska vi undersöka hur kallt vatten kan påverka våra muskler. Material: Djup bricka, handdynamometer, bomullshandske (eller smör), plasthandske, stoppur. Ange en hypotes: Vad händer med din styrka när du lägger handen i kallt vatten? Kommer din styrka att påverkas? Kommer du att bli starkare eller svagare? Min styrka blir svagare efter att den har varit i kallt vatten utan isolering (handsken). Det ska inte ändras lika mycket när min hand har isolering (handsken) runt den. 1. Anteckna vattnets temperatur. 2. Börja med att göra en referensmätning. a. Plocka upp handen och pressa dynamometern så hårt du kan. b. Anteckna din styrka och registrera resultaten i tabellen. 3. Sätt på en bomullshandsken och en tunn plasthandske. a. Doppa handen i en hink med kallt vatten under 60 sekunder. b. Plocka upp handen och pressa dynamometern så hårt du kan. c. Anteckna din styrka och registrera resultaten i tabellen. 4. Ta bort handsken och doppa handen i kallt vatten i 60 sekunder a. Plocka upp handen och pressa dynamometern så hårt du kan. b. Anteckna din styrka och registrera resultaten i tabellen. Results 25 o C Namn 1. Vattentemp. ( C) 2. Referens (kg) 3. Hand i vatten med handske (kg) 4. Hand i vatten ingen handske (kg) Rose 7 30,7 33,7 31,5 29,6 31,0 29,7 29,3 26,4 21,5 Average: 31,97 Average: 30,43 Average: 25,73 Lennart 7 33,8 40,7 38,2 36,1 37,1 44,4 38,0 27,8 35,2 Average: 37,57 Average: 39,2 Average: 33,67 10 o C Sammanfattning: Finns det någon skillnad mellan de olika situationerna när du doppar i handen i vattnet? Vad betyder det här för oss och marina däggdjur? Styrkan i min hand var svagare efter att ha doppat min hand i kallt vatten utan handsken på. Det betyder att min arm förlorade värmen i vattnet snabbare när det inte fanns någon isolering. Mina muskler har mindre styrka när de var kalla. Om marina däggdjur inte hade isolering skulle de inte kunna simma i kallt vatten eftersom deras muskler inte skulle kunna fungera ordentligt. Extra information Termoregulering är när en organism kan hålla sin kropp varm även om omgivningen är kallare. Isolering förhindrar värmeförlust från kroppen. När marina däggdjur dyker i kallt vatten behöver de hålla sina kroppar varma. Ett sätt att de gör det är att ha ett extra tjockt skikt som kallas späck eller päls. Detta späck hjälper till att isolera kroppen och låta dem stanna kvar i vattnet utan att få hypotermi. Idag ska vi undersöka vad som skulle hända med ett däggdjurs muskelstyrka med eller utan isolering i kallt vatten.

Isolering: Hur påverkas din styrka i kallt vatten? Introduktion: Värme förloras 20 gånger snabbare i vatten än i luften och temperaturen i havet är ofta mycket kallare än lufttemperaturen. När däggdjur dyker behöver de vara varma och undvika att bli för kalla. Ett av de sätt de gör för att bibehålla värme är med ett tjockt lager isolering som kallas späck eller päls som täcker kroppen. Späck eller päls minskar värmeförlusten från kroppen till vattnet. Däggdjuren måste vara varma för att kunna använda sina muskler och simma djupt i havet. Idag ska vi undersöka hur kallt vatten kan påverka våra muskler. 25 o C 10 o C Ange en hypotes: Vad händer din styrka när du lägger handen i kallt vatten? Kommer din styrka att påverkas? Kommer du att bli starkare eller svagare? 1. Anteckna vattnets temperatur. 2. Börja med att göra en referensmätning. Plocka upp handen och pressa med dynamometern så hårt du kan. Upprepa minst 3 gånger och beräkna ett medelvärde, anteckna i tabellen. 3. Sätt på en bomullshandske och en tunn plasthandske. Doppa handen i en hink med kallt vatten under 60 sekunder. Plocka upp handen och pressa med dynamometern så hårt du kan. Upprepa minst 3 gånger och beräkna ett medelvärde, anteckna i tabellen. 4. Ta bort handsken och doppa handen i kallt vatten i 60 sekunder Plocka upp handen och pressa med dynamometern så hårt du kan. Upprepa minst 3 gånger och beräkna ett medelvärde, anteckna i tabellen. Resultat Namn 1. Vattentemp. ( C) 2. Referens (kg) 3. Hand i vatten med handske (kg) 4. Hand i vatten ingen handske (kg) Sammanfattning: Finns det någon skillnad mellan de olika situationerna när du doppar i handen i vattnet? Vad betyder det här för oss och marina däggdjur?