Inventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun

9 Datum 2015-10-09 Rapport Inventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun European Wind Farms Sverige AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida www.enviroplanning.se e-post info@enviroplanning.se

Rapportuppgifter Titel Version 001 Datum 2015-10-09 Uppdragsgivare Uppdragsnummer 4110-01 Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Inventering av fladdermusfaunan vid vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun European Wind Farms Sverige AB Krukmakaregatan 9, 21619 Malmö 4000 D\4110-01\10 Stefan Pettersson Tim Hipkiss Stefan Pettersson I (III)

vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun. Ver 001 Sammanfattning En fladdermusinventering utfördes vid projekt Lantvallen (Robertsfors kommun, Västerbottens län) inför en tilltänkt vindkraftsetablering. Området inventerades under sex nätter (30/6-3/7 respektive 23-26/8, 2015) med hjälp av autoboxar (D500x). 4-10 autoboxar användes per natt, vilket sammantaget gav 42 boxnätter i området. Vädermässigt var förutsättningarna goda. Under den första inventeringsperioden var aktiviteten låg och endast nordisk fladdermus noterades. Vid det senare inventeringstillfället identifierades fem fladdermusarter och ett släkte; nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, trollfladdermus, stor fladdermus, fransfladdermus och Myotis sp. (sannolikt Brandts eller vattenfladdermus, beroende på inventeringspunkt). Nordisk fladdermus dominerade och förekom inom hela projektområdet. Närvaron av gråskimlig fladdermus, trollfladdermus, stor fladdermus, om än i begränsad omfattning, tyder på en viss fladdermusrörelse genom området under migrationsperioden. Bedömningen är att vindparken kan uppföras men att ett kontrollprogram skall genomföras då parken tagits i drift. Detta för att främst utreda närvaron och aktiviteten av de tre mer eller mindre migrerande arterna och vid behov införa driftsreglering för att skydda fladdermusfaunan. II (III)

vindprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun. Ver 001 Innehållsförteckning 1 Syfte... 1 2 Fladdermöss... 1 3 Metod... 4 4 Resultat och diskussion... 5 5 Bedömning och slutsats... 13 Referenser... 15 Bilagor A Lokalbeskrivning III (III)

1 Syfte EnviroPlanning har på beställning av European Energy AB utfört en inventering av fladdermöss vid vindkraftsprojekt Lantvallen, Robertsfors kommun i Västerbottens län. Syftet med inventeringen var att kartlägga fladdermusfaunan samt göra en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan vid en vindkraftsetablering i området. 2 Fladdermöss Bakgrund Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning och omfattar drygt 1000 arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010). Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén 2011). Nio av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2015). Fladdermöss är fridlysta och genom fladdermusavtalet EUROBATS förbinder sig undertecknande stater att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det innebär bland annat att ett område ska bedömas med avseende på fladdermöss inför en planerad vindpark. Särskild fokus bör ligga på lokaler i närområdet som är potentiellt artrika med rödlistade högriskarter, eller migrationsvägar för fladdermöss. Livsmiljöer Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och styr ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i lövskog karaktäriseras av framför allt äldre, glesare och luckig ädellövskog i anslutning till grunda sjöar, våtmarker eller vattendrag (de Jong 2000). I jordbrukslandskapet är mosaikartade miljöer med till exempel lövskogar, hagmarker, ängar, bryn, alléer, äldre stora träd och bergsbranter i anslutning till vatten viktiga. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av 1 (16)

bland annat större, äldre byggnader, grottor, hålträd, gamla grova träd och jordkällare. Kort sammanfattat så missgynnas fladdermöss av ren produktionsskog, större hyggen eller stora intensivodlade åkerlandskap. Däremot kan artdiversiteten vara hög i mosaikartade miljöer med en god tillgång till koloniplatser. Bild 1. Vy från box 1 (figur 2, bilaga 1). Bild 2. Vy från box 2, 14, 20 (figur 2, bilaga 1). Bild 3. Vy från box 3, 15, 21 (figur 2, bilaga 1). Bild 4. Vy från box 4, 28 (figur 2, bilaga 1). Bild 5. Vy från box 5 (figur 2, bilaga 1). Bild 6. Vy från box 12 (figur 2, bilaga 1). 2 (16)

Fladdermöss i relation till vindkraft Det är känt att fladdermöss omkommer vid kollision med landbaserade vindkraftverk (Ahlén 2002), och det är en allmän bedömning bland många forskare att fladdermössen är mycket hårdare drabbade än fåglar (Ahlén 2008). Det har föreslagits en rad olika hypoteser om varför fladdermöss dödas. En hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter som ansamlas runt kraftverken under sensommaren (Rydell m fl 2010a). En studie föreslår att direkt kollision med rotorbladen inte förefaller vara nödvändig då det undertryck som bildas runt rotorbladen kan få fladdermössens lungor att kollapsa (Baerwald m fl 2008). En litteraturstudie med data från Nordamerika tyder på en ökad mortalitet vid låga vindhastigheter (<6 m/sek) samt direkt före och efter kraftiga oväder (Arnett m fl 2008). Bild 7. Vy från box 6, 26 (figur 2, bilaga 1). Bild 8. Vy från box 7, 18 (figur 2, bilaga 1). Bild 9. Vy från box 8, 19 (figur 2, bilaga 1). Bild 10. Vy från box 10, 25 (figur 2, bilaga 1). I Nordamerika har migrerande arter pekats ut som speciellt sårbara, då antalet fladdermöss som dödas vid vindkraftverk tenderar att öka under perioder som sammanfaller med migration. I Sverige berörs flera migrerande arter varav stor fladdermus och trollfladdermus är mest kända (Ahlén 1997, Ahlén m fl 2009). I 3 (16)

Europa tyder studier på att även, mer eller mindre, stationära arter drabbas i lika hög grad och att dödligheten främst är kopplad till fladdermössens jaktbeteende (Rydell m fl 2010b). Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier och var dessa ligger, vilka kan variera under säsongen (de Jong 1994). Sammanfattningsvis är det därför av intresse att planera vindparker i områden som är mindre gynnsamma ur fladdermusperspektiv och vidare undvika eller visa hänsyn vid etablering i områden med en hög andel rödlistade högriskarter, artrika områden samt områden med omfattande flyttstråk. Bild 11. Vy från box 11 (figur 2, bilaga 1). Bild 12. Vy från box 29. (figur 2, bilaga 1). Bild 13. Vy från box 16, 27 (figur 2, bilaga 1). Bild 14. Vy från box 17 (figur 2, bilaga 1). 3 Metod För att identifiera potentiellt bra fladdermuslokaler gjordes en översiktlig biotopkartering av området genom tolkning av ortofoton och topografiska kartor (Hitta.se, Eniro.se). Vidare användes GIS-data från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen (Skogsstyrelsen 2015, Länsstyrelsen 2015) samt resultat från kända fladdermusinventeringar och fynd inrapporterade till Artportalen (2015). Väl på 4 (16)

plats studerades området genom att köra bil inom och i närområdet för att lokalisera potentiellt intressanta fladdermuslokaler. Området inventerades under sex nätter fördelat på två perioder (30/6-3/7 samt 23-26/8, 2015) och genomfördes med autoboxar (D500x). Autoboxar spelar automatiskt in ultraljud från förbipasserande fladdermöss. Boxlokalerna valdes för att få en god geografisk och biotopmässig täckning av projektområdet. Under den första inventeringsperioden låg ett större fokus på att täcka in potentiella kolonier av fladdermöss vid gårdsmiljöer i projektområdets närhet. Under den första inventeringsperioden användes tio autoboxar per natt. Vid det andra inventeringstillfället användes fyra autoboxar under nätterna 23-25/8 samt tio autoboxar under den sista natten (25-26/8). Totalt besöktes 15 lokaler varav nio inventerades under två nätter. Tre lokaler inventerades en, tre respektive fyra nätter samt två lokaler under sex nätter (figur 2, tabell 4, bilaga 1). Totalt för hela perioden sattes boxar ut vid 18 inventeringspunkter under sammanlagt 42 boxnätter (en boxnatt motsvarar en autobox utsatt under en natt). Inventeringen påbörjades cirka 15 minuter efter solens nedgång. Boxarna fästes på mellan en och två meters höjd i ett träd eller annan lämplig struktur och var aktiverade 23:15-02:30 under den första inventeringsperioden och 20:45-05:30 under augustiperioden. Boxarnas inspelningsinställningar var; INPUT GAIN = 45, TRIG LEV = 28 och INTERVAL = 5. Användarprofilen var; SAMP. FREQ = 500 khz, PRETRIG = OFF, REC. LEN = 4, HP-FILTER = YES, AUTOREC = YES och T. SENSE = HIGH. Vid analysen av inspelningarna användes BatSound 4.03 och SonoChiro 3.3.2. Alla registrerade arter rapporteras in till Artportalen. 4 Resultat och diskussion Den planerade vindparken ligger i Robertsfors kommun, Västerbottens län, cirka 25 kilometer söder respektive nordost om Robertsfors och Umeå. Projektområdet ligger öster om E4:an, mellan cirka 1 och 3 kilometer från kusten. Området är relativt flackt och beläget cirka 10-25 meter över havet. Skog dominerar men det finns inslag av främst öppna våtmarker. Centralt skär Klumpmyran genom projektområdet. I södra delen ligger en myrmosaik med en mindre tjärn och 5 (16)

trädbevuxna kantzoner, vilket sammantaget kan vara ett potentiellt bra jaktmarksområde för fladdermöss (figur 1). Annars är inslaget av sumpskogar och sjöar/tjärnar lågt. Projektområdet är starkt påverkat av skogsbruk och domineras av yngre barrskog och hyggen. Inslaget av lövträd är relativt lågt. Det finns få objekt av naturvärde utpekade av Skogsstyrelsen. De två mindre ytorna, inom projektområdet, klassade som naturvärden är helt eller delvis avverkade (figur 1). Sammanfattningsvis är bedömningen att vindområdet som helhet är av måttlig kvalitet för fladdermöss ur födosöksperspektiv. Figur 1. Fladdermusinventerade lokaler. Kända naturvärden, avverkningar och avverkningsanmälningar inom och i närområdet av vindprojekt Lantvallen (Skogsstyrelsen 2015, Länsstyrelsen 2015). Det finns inga byggnader och tillgången till hålträd (eller andra strukturer lämpade för kolonier) är högst sannolikt starkt begränsad inom projektområdet, varför 6 (16)

verksamhetsområdets betydelse som föryngringslokal bedöms vara låg. Det finns dock gott om lämpliga kolonimöjligheter vid de gårdar, hus och ekonomibyggnader som ligger i närområdet, väster om den planerade vindparken (figur 1). Eventuella kolonier av fladdermöss återfinns sannolikt där, även om inget i resultaten tydde på detta (se nedan). Tabell 1. Väderuppgifter tagna från SMHI (Gryssjön). Boxnr. Datum Inv. tid Solned. Temp Regn Vind 1 8 2015-06-30 23.15 02.30 23:03 9-5 0 0 (1-2) 6,9 15 2015-07-01 23.15 02.30 23:03 15-13 0 2 6,9 10,13 17 2015-07-02 23.15 02.30 23:02 16-13 0 1-2 18 21 2015-08-23 20.45 05.30 20:31 14-10 0 1 (2-3) 22 23 2015-08-24 20.45 05.30 20:27 12-7 0 1-2 (2-3) 22 29 2015-08-25 20.45 05.30 20:24 14-11 0 2-3 Förutsättningarna för fladdermusinventering var goda under de båda inventeringsperioderna, med uppehåll och låg vind. Bortsett från den allra första natten var även temperaturen gynnsam (tabell 1). Tabell 2. Antal boxlokaler, boxnätter och antal fladdermusregistreringar per inventerad katergori. Hygge/ hyggeskant Gårdsmiljö Jordbruksmark Sjö Skog/ skogsväg Våtmark Totalt Antal lokaler 5 5 1 1 2 1 15 Antal boxnätter 10 13 2 6 8 3 42 De 15 boxlokalerna fördelades mellan följande kategorier; gårdsmiljö (5), hygge/hyggeskant (5), jordbruksmark (1), sjö (1), skog/skogsväg (2) och våtmark (1) (tabell 2, figur 1, bilaga 1). Under de 42 boxnätterna registrerades totalt 625 filer varav 329 var fladdermusfiler (tabell 4). Från de inspelade filerna identifierades fem arter och ett släkte; nordisk fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus, stor fladdermus, fransfladdermus samt Myotis sp. (sannolikt Brandts fladdermus eller vattenfladdermus, beroende på inventeringspunkt) (de gamla namnen används genomgående i rapporten). Resultatet tyder på en betydligt rikare fladdermusfauna, under i alla fall delar av året, än förväntat. Av de påträffade arterna betraktas 7 (16)

nordisk fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus som högriskarter i förhållande till vindkraft. Resultatet mellan de två inventeringsperioderna skilde sig dock markant. Vid den första fältperioden registrerades endast 19 inspelningar av nordisk fladdermus under de 24 boxnätterna (tabell 3). Aktivitet noterades vid sju av de 17 autoboxarna (tabell 4). Under denna period utgjordes fem lokaler av, till synes fina, gårdsmiljöer med syfte att identifiera eventuella kolonier. Resultatet visar dock inga tecken på några kolonier. Under augustiinventeringen noterades 310 av de 329 fladdermusinspelningarna (94%), trots att antalet boxnätter var lägre (18 boxnätter). Aktivitet noterades i samtliga utsatta boxar, om än varierad, och var spridd inom hela inventeringsområdet (tabell 3, figur 2). Då förutsättningarna var goda under båda besöken kan skillnaden i aktivitet, såvitt bedömt, inte förklaras av väderleksförhållandena under respektive inventeringsperiod. En orsak skulle eventuellt kunna vara att våren och försommaren var kall och ogynnsam, vilket kan ha påverkat reproduktionen negativt och förklara avsaknaden av aktivitet och yngelkolonier. Liknande skeva aktivitetsmönster (för nordisk fladdermus) har dock noterades i Jiltjaur-området (Sorsele kommun) 2014 (Pettersson 2014a). Även vid en inventering strax utanför Robertsfors noterades ett liknande, om ej så markant, skevt resultat (Pettersson 2014b). Om det är ett mönster för Västerbotten och Norrbotten får vara osagt men det skulle kunna innebära att vindkraftsinventeringar i kanske framförallt kustnära nordliga områden bör fokusera investeringsinsatsen till senare delen av säsongen. Tabell 3. Inspelningar per inventeringsnatt och period. Sp.-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Msp-obestämd Myotis, Mnat-fransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Pnat-trollfladdermus och Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid box inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box! Datum Antal boxar Sp. Enil Msp Mnat Nnoc Pnat Vmur Totalt 2015-06-30 8 0 3 0 0 0 0 0 3 2015-07-01 8 0 5 0 0 0 0 0 5 2015-07-02 8 0 11 0 0 0 0 0 11 Totalt 24 0 19 0 0 0 0 0 19 2015-08-23 4 0 57 4 0 1 0 0 62 2015-08-24 4 0 68 4 0 0 1 2 75 2015-08-25 10 2 118 40 1 0 7 5 173 Totalt 18 2 243 48 1 1 8 7 310 8 (16)

Fladdermusfaunan i området dominerades av nordisk fladdermus som under den sista inventeringsperioden noterades vid samtliga 12 autoboxar och totalt svarade för cirka 80 % av de registrerade fladdermusfilerna (262 av 329 filer) (tabell 4, figur 2). Arten var spridd i området och noterades vid 13 av 15 lokaler (bilaga 1, figur 2, tabell 4). Högst aktivitet noterades vid två boxar (21, 22) utmed en skogsväg. Tabell 4. Förekomsten av noterade fladdermusarter vid respektive autobox. Sp.-obestämd fladdermus, Enil-nordisk fladdermus, Msp-obestämd Myotis, Mnat-fransfladdermus, Nnoc-stor fladdermus, Pnat-trollfladdermus och Vmur-gråskimlig fladdermus. Observera att antalet fladdermusregistreringar vid box inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan bara aktiviteten vid respektive box! HRA-högriskarter (i förhållande till vindkraft, Rydell mfl 2011). Boxnr. Antal nätter Antal filer Antal fl. filer HRA filer/ natt Sp. Enil Msp Mnat Nnoc Pnat Vmur Biotop 1 1 5 0 0 gård 2 1 3 3 3 3 sjö 3 1 2 0 0 skog 4 1 5 0 0 jordbruksmark 5 1 8 0 0 gård 6 3 21 1 0 1 hygge 7 1 0 0 0 hygge 8 1 6 0 0 hygge 9 2 3 0 0 hygge 10 2 1 1 1 1 våtmark 11 1 4 0 0 gård 12 1 25 0 0 gård 13 2 13 0 0 gård 14 2 12 9 5 9 sjö 15 2 1 1 1 1 skog 16 1 8 2 2 2 gård 17 1 6 2 2 2 gård 18 1 19 16 16 16 hygge 19 1 15 1 1 1 hygge 20 3 93 40 11 29 8 1 2 sjö 21 3 80 61 17 50 8 1 1 1 skog 22 2 124 78 37 69 5 3 1 skog 23 2 3 2 1 1 1 hygge 24 1 13 4 3 1 2 1 hygge 25 1 22 19 18 18 1 våtmark 26 1 30 15 10 1 5 4 4 1 hygge 27 1 57 48 40 39 8 1 gård 28 1 28 8 5 5 3 jordbruksmark 29 1 18 18 8 8 10 gård 42 625 329 2 262 48 1 1 8 7 9 (16)

Figur 2. De gröna cirklarna (1-29) anger de enskilda autoboxarna, storleken på cirklarna anger aktiviteten vid boxarna av nordisk fladdermus. Observera att antalet registreringar vid boxlokalerna inte reflekterar antalet individer av fladdermöss utan endast anger aktiviteten vid boxen. Blå cirklar anger punkter där Vmur-gråskimlig fladdermus, Pnat-trollfladdermus och Nnoc stor fladdermus noterades. Blå siffra anger boxnummer. Nordisk fladdermus är Sveriges vanligaste fladdermusart och den enda som förekommer över hela landet (Ahlén 2011). Det är dessutom ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Arten är relativt habitatokänslig och hittas i princip i de flesta 10 (16)

biotoper. Nordisk fladdermus rör sig i projektområdet och kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i området. Eftersök i vindparker visar på att nordisk fladdermus förekommer bland fynden av döda fladdermöss. Pågående kontrollprogram i södra Sverige (Halland och Kalmar län) med parallella inspelningar på nacellnivå och marknivå visar att arten, av och till, förekommer på hög höjd men att den främst födosöker på lägre höjd (Pettersson manuskript in prep.). Vidare har få döda individer av nordisk fladdermus hittats vid verken i relation till registrerad aktivitet i marknivå. Inspelningar från vindparker i Jämtland visar på en viss, men tämligen låg aktivitet av nordisk fladdermus, vid marknivå i de undersökta parkerna. Inspelningar på nacellnivå har också genomförts fast inga registreringar av fladdermöss har gjorts på den nivån (Christer Gunnarsson, pers. komm.). Det saknas dock fortfarande data och kunskap om aktiviten på hög höjd. När det gäller nordisk fladdermus vid det aktuella projektet så förekommer arten inom vindområdet. Högst aktivitet (om än måttlig) noterades också vid boxpunkterna utmed skogsvägen som går in i projektområdet, vilket tyder på födosök längs vägen (figur 2, tabell 4). De nya vägarna fram till verken skapar nya ledlinjer som arten kan utnyttja vid födosök. Om fladdermössen följer vägarna fram till verken kan det leda till dödsfall, om födosöken sker på högre höjd framme vid verken. Om resultaten från de pågående kontrollprogrammen står sig så är det dock rimligt att anta att födosöksfrekvensen på nacellnivå är låg och därmed också mortaliteten. Bedömningen är därför att den negativa påverkan på nordisk fladdermus är låg vid en vindkraftsetablering i området Under augustiinventeringen noterades de tre högriskarterna gråskimlig fladdermus, trollfladdermus och stor fladdermus. Ingen av dem har, såvitt vet, verifierats tidigare i Robertsfors kommun (Schneider 2013). En eller två av arterna noterades under samtliga tre inventeringsnätter (tabell 3). Alla de tre arterna är mer eller mindre migrerande och antas då röra sig utmed kusten. Eventuellt skulle de även kunna röra sig över kvarken (Fritzén 2014). Resultatet tyder på en rörelse genom området under sensommar och tidig höst. Gråskimlig fladdermus noterades med enstaka inspelningar vid sex boxar (box 20, 21, 22, 24, 26 och 27; figur 2, tabell 4). Att den spelades in i flera olika boxar under flera nätter tyder på att en eller flera individer rörde sig över hela projektområdet. Arten har tidigare bara noterats i dessa trakter i Umeå kommun vid en enstaka lokal 11 (16)

(Schneider 2012). Ytterligare noteringar kan dock ha gjorts senare. En inspelning gjordes troligen av arten i Robertsfors 2014 men inspelningskvaliteten var dålig och kunde inte säkert verifieras (Pettersson 2014b). Trollfladdermus noterades vid tre boxar (21, 22, 26) med 1-4 inspelningar. Den har tidigare noterats vid ett fåtal lokaler i Umeå kommun (Schneider 2012) men förefaller generellt öka i antal i Sverige. Stor fladdermus noterades med en verifierad inspelning vid box 20 (figur 2, tabell 4). Det första fyndet av arten i Västerbotten gjordes 2014 (Schneider 2014). Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus anses vara de mest utsatta arterna när det gäller vindkraftverk enligt syntesrapporten från Vindval (Rydell m fl 2011). De vistas oftare i fria luften och på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflygare. De är mycket ovanliga så här långt norrut. Antalet inspelningar var inte särskilt högt och sannolikt är de ovanliga i projektområdet, men den planerade parken ligger kustnära och nära en potentiell ledlinje för migrerande fladdermöss. Kunskapen är bristfällig när det gäller hur, när och omfattningen av migration utmed norrlandskusten. Resultaten antyder att det förekommer trafik genom området under sensommaren och med tanke på att alla tre, mer eller mindre, migrerande arterna noterades så är slutsatsen att en uppföljning krävs. Bedömningen är att vindparken kan byggas men att ett kontrollprogram genomförs i samband med att parken tas i drift. Kontrollprogrammet bör omfatta kontinuerliga inspelningar i nacellhöjd samt i marknivå vid ett eller ett par utvalda verk inom parken. Övervakningen bör ske kontinuerligt under augusti och september månad samt fortlöpa under tre år med en utvärdering efter varje säsong Ett väl utformat kontrollprogram skulle ge betydligt bättre information och kunskap om hur fladdermöss rör sig i området och huruvida någon reglering av driften bör införas för att skydda fladdermusfaunan. Vid behov bör stoppreglering införas utifrån resultaten från kontrollprogrammet. Stoppreglering har visat sig vara effektivt för att minska de negativa effekterna vindkraftverk kan ha på fladdermöss. Övriga påträffade fladdermusarter Myotis sp. (sannolikt Brandts fladdermus och/eller vattenfladdermus, beroende på lokal) noterades med totalt 48 inspelningar vid 9 av de 29 boxarna (9 av 15 lokaler, 60%) (tabell 4, figur 2, bilaga 1). Myotis förefaller vara tämligen väl spridd i 12 (16)

området även om antalet inspelningar per box var lågt. Myotis-arter anses inte vara högriskarter i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Om eventuella hålträd och lövträd sparas vid anläggningen av verksplatser och vägar, genom att generell naturhänsyn beaktas, bedöms påverkan på Myotis-arter som minimal vid en vindkraftsetablering i området. Fransfladdermus noterades med en konfirmerad inspelning vid box 21 (tabell 3, figur 2). Fyndet är intressant då arten endast noterats vid ett fåtal tillfällen i länet. Arten är sällsynt och rödlistad (VU, Gärdefors 2015). Den jagar på relativt låg höjd och undviker att jaga över stora öppna ytor. På grund av sitt jaktbeteende betraktas inte fransfladdermus som en högriskart i förhållande till vindkraft (Rydell m fl 2011). Påverkan på arten bedöms därför som minimal vid en vindkraftsetablering i området, om eventuella hålträd och lövträd sparas vid anläggningen av verksplatser och vägar. 5 Bedömning och slutsats Området är relativt välinventerat med sex inventeringsnätter (omfattande 46 boxnätter) under goda vädermässiga förhållanden. Bedömningen är att: den planerade vindkraftsetableringen ligger i ett skogsområde bestående av produktionsskog med generellt låga biotopvärden för födosökande. fladdermöss. vindområdet har låg betydelse som föryngringslokal. Eventuella kolonier finns sannolikt vid gårdarna eller husen i projektområdets närhet. artrikedomen är hög med fem identifierade arter och ett släkte (om än med få registreringar för flertalet arter). nordisk fladdermus dominerar och tycks förekomma inom hela projektområdet. Arten inte är ovanlig i regionen och, utifrån inventeringsresultaten bedöms påverkan som låg. gråskimlig fladdermus, trollfladdermus och stor fladdermus förekommer (troligtvis sparsamt) inom projektområdet under delar av säsongen. en ökad risk under migrationsperioden bedöms som potentiellt möjlig, då 13 (16)

projektområdet ligger kustnära samt att trollfladdermus, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus noterades under den senare inventeringsperioden (om än med fåtal registreringar). uppförandet av vindkraftverken eventuellt kan påverka fladdermössens rörelsemönster jämfört med innan. Exempelvis genom att tillfartsvägarna skapar nya ledlinjer för födosökande fladdermöss och/eller att insekter dras till rotorhöjd vid verken och fladdermössen följer efter. noteringen av den rödlistade arten fransfladdermus är intressant men påverkan på arten vid en vindkraftsetablering bedöms som försumbar, om generell naturhänsyn iakttas vid anläggandet av vägar och verksplatser. Den samlade slutsatsen är att vindparken kan uppföras men att ett kontrollprogram genomförs då parken tagits i drift. Detta för att utreda närvaron och aktiviteten av främst trollfladdermus, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus. Rekommendationen är att kontrollprogrammet utförs genom att spela in fladdermusaktivitet i navhöjd respektive marknivå. Övervakningen bör ske kontinuerligt under augusti och september månad samt fortlöpa under tre år med en utvärdering efter varje säsong för att bedöma om några skyddsåtgärder bör vidtas. 14 (16)

Referenser Ahlén I., 1997. Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: 375-380. Ahlén I., 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: 14-22. Ahlén I., 2008. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1):18-19. Ahlén I., 2010. Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Ahlén I., 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. Fauna och Flora 106:2: 2-19. Baerwald E. F., D Amours G. H., Klug B. J., Barclay R. M. R., 2008. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at wind turbines. Current Biology 2008 (18:16): 695. de Jong J., 2000. Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. de Jong J., 1994. Habitat use, home-range and activity pattern of the northern bat, Eptesicus nilsoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58(4): 535-548. Fritzén N. R., 2014. KvarkenBats migrerande fladdermöss i Kvarken. OA-Natur Årg 16. Gärdefors, U., 2015. Rödlistade arter i Sverige- The 2010 Red List of Swedish Species. Pettersson S., 2014a. Inventering av fladdermusfaunan vid Jiltjaur, Sorsele kommun -inför planerad vindkraftspark. Eidolon Ekologi. Rapport på uppdrag av Enetjärn Natur AB. Pettersson S., 2014b. Inventering av fladdermusfaunan vid projekt Granberget, Robertsfors kommun - inför planerad vindkraftspark. Eidolon Ekologi. Rapport på uppdrag av NV Nordisk Vind AB. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010a. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? European Journal of Wildlife Research 56(6): 823-827. Rydell J., Bach L., Duborg-Savage M-J., Green M., Rodrigues L., Hedenström A. 2010b. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2): 261-274. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Schneider S., 2012. Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2012. Skörvnöpparn, Årgång 4(2012), häfte 1:46-49. Schneider S., 2013. Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2013. Skörvnöpparn, Årgång 5(2013), häfte 1:47-50. Schneider S., 2014. Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2014. Skörvnöpparn, Årgång 6(2014), häfte 1:43-46 15 (16)

Bilaga A Lokalbeskrivning Antal lokaler Antal nätter Boxnr Beskrivning Boxen placerad vid en mindre äldre gård och riktad mot en 1 1, 13 3 ladugård (box 1) samt mot bostadshuset (box 13). Bild 1 (box 1). 2, 14 2 20 6 Boxen riktad ut över hartsjön. Bild 2. 3, 15, Boxen placerad vid en vändplats i skogen och riktad mot vägen. 3 21 6 Omgivande yngre tallskog, björksly. Bild 3. 4 4, 28 2 Boxen placerad i ett träd i kanten av en äldre jordbruksmark. Riktad mot en fäbod. Bild 4. 5 5, 12 2 Boxen placerad vid en gammal gård och riktad mot en lada (box 5) samt mot huset (box 12). Bild 5, 6 (box 5 respektive box 12). 6 6, 26 4 Boxen riktad ut över ett hygge. Bild 7. 7 7, 18 2 Boxen placerad vid en vändplats vid ett hygge och riktad utmed skogskanten. Bild 8. 8 8, 19 2 Boxen placerad vid ett älder hygge med uppväxande tallskog. Bild 9. 9 9, 24 2 Boxen placerad vid en vändplats vid ett äldre hygge. Riktad mot skogsvägen. Omgivande ung/medelålders tallskog (inslag av gran och björk). Bild 10. 10 10, 25 3 Boxen riktad utmed kanten av en öppen våtmark. Bild 10. 11 11, 29 2 Boxen placerad vid en mindre äldre gård och riktad mot en ladugård (box 11) samt mot bostadshuset (box 29). Bild 11, 12 (box 11 respektive box 29). 12 16, 27 2 Floremark. Boxen riktad mot en gammal bagarbod. Flera ldre hus, bodar och två ladugårdar. Bild 13. 13 17 1 Boxen placerad vid en gammal gård och riktad mot en lada. Bild 14. 14 22 2 Boxen placerad vid en vändplats och riktad utmed skogsvägen. Omgivande ung tallskog. Omslagsbild. 15 23 2 Boxen riktad ut över ett äldre hygge. 16 (16)