Återvinning i ett Hållbart Samhälle

Relevanta dokument
Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen

Från avlopp till resurs. Elisabeth Kvarnström Urban Water Management RISE

Hur får vi hållbarhet i gröna sanitetssystem?

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vad är ett hållbart jordbruk?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Biogas som värdeskapare

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Biogas som värdeskapare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Utmaningar och lösningar inom Water Footprint

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

KAFFE 29% LIVS 37% NON FOOD 21% VIN & ÖL 13% AN HAB Netto fsg MSEK Norge 8% Finland 11% Sverige 74%

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin


Regional Exportsamverkan. Håkan Knutsson Sustainable Business Hub. Dan Samuelsson Ecoex

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Hultabygdens Kretsloppsförening

SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

små avlopp i kretslopp

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Hållbara biodrivmedel

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Vikten av vatten vid livets början

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

På väg mot hållbarhet?

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

1

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

skogsbränsle för klimatet?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Kristianstad. Carl Lilliehöök

Livscykelanalys av textilier. Sandra Roos, Tekn. Dr ,

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?

SP biogasar häng med!

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Globala problem och lokala lösningar

Höga livsmedelspriser

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Transkript:

Återvinning i ett Hållbart Samhälle Kim Andersson Senior Expert Stockholm Environment Institute Lönsam Återvinning i ett Hållbart Samhälle Malmö, 5 oktober 2017 kim.andersson@sei-international.org

The Stockholm Environment Institute Bridging Science and Policy Independent, international research institute Established by the Swedish Government in 1989 Headquartered in Stockholm Supports decision making in the field of sustainable development SEI s Research Themes Managing Environmental Systems Reducing Climate Risk Transforming Governance Rethinking Development www.sei-international.org

Bristande tillgång till sanitet : Andel av befolkningen med tillgång till förbättrad sanitet, 2015 Ökande tryck på naturresurser och mänskligt välbefinnande: Det globala vattenbehovet ökar med 55% mellan 2000 och 2050. Att uppnå livsmedelssäkerhet i Afrika söder om Sahara år 2025; kräver årlig jordbruksökning >3%. 85 procent av jordbruksmarken har nettoförluster >30 kg näring / ha / år Ekonomiskt tillgängliga konstgödningsmedel en bristvara Efterfrågan på primärenergi i Afrika förväntas öka med 400% mellan 2010 och 2040 Klimatpåverkan, t ex torka och översvämningar Based on JMP data Vattenbrist: Områden med fysisk eller ekonomisk vattenbrist, 2007 Based on IAASTD data Undernäring: Andel av barn under fem med negativ tillväxt, 2015 Based on UNICEF data

Fosforgruva 75% av de begränsade reserverna finns i Marrocko / Väst Sahara. Foto: Reuters / Zoubeir / Souissi

Resursbegränsningar som påverkar produktionskedjor för konstgödning Källa: Jönsson (SLU),World Water Week 2012

Millenniemål Hållbarhetsmål Exempel från Hållbarhetsmål 6: Rent vatten och sanitet 6.2 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. SDGs? MDGs

Bidra till att uppfylla flera globala hållbara utvecklingsmål SAFE ACCESS TO SANITATION [SDG 6.2] + TREATMENT AND REUSE [SDG 6.3]

Konstgödsel vs. toalettavfall Based on data from: Fertilizer consumption taken from FAO-STAT (2012). N and P in human excreta derived from protein supply (FaoSTAT, 2011) using the method proposed by Jönsson et al. (2004). Source: Andersson et al. 2016

Översikt över avfallsresurser och möjligheter för förbättrad resursförvaltning och återvinning WASTE FLOW RECOVERABLE RESOURCE REUSE HUMAN EXCRETA PLANT FERTILIZER cleaning & hygiene DETERGENTS NUTRIENTS Food & other ORGANIC RESIDUES ANIMAL MANURE OTHER RESIDUES e.g. oils, soil, litter ENERGY gas & bioefuel production ENERGY heat recovery ORGANIC MATTER SOIL CONDITIONER OTHER OUTPUTS e.g protein feed, building materials, trace elements household & commercial USED WATER WATER ECOSYSTEM SERVICES e.g. constructed wetland INDUSTRIAL PROCESS WATER RAINWATER ETC. OTHER e.g. valuable minerals WATER REUSE & RECYCLING e.g. irrigation, industrial, potable & non-potable, groundwater recharge, replenishing water bodies

Planering av sanitet och avloppshantering från ett resursperspektiv

Potentiella samhällsekonomiska mervärden av resursåtervinning Återföring till jordbruk: 40,000 hektar risodling Reducerade hälsokostnader: USD 14.8 miljoner/år Vattenbesparing: 13 700 m 3 /dag Vientiane, Laos Befolkning: 760 000 Minskade CO₂ -utsläpp: 44 000 ton CO₂/år Bio-energi produktion: 10 000 km/dag busstransport Bild: Cityblues++

Decentraliserad avloppshantering i Södertälje kommun 500-700 hushåll med avloppssamling på plats, behandling med våtkompostering i decentraliserad anläggning, som drivs av lokal bonde Huvudsyftet är att minska eutrofieringen av sjöar och kustvatten; mer kostnadseffektivt än expansion av det centraliserade avloppssystemet Certifierat flytande gödselmedel produceras och kan spridas med konventionell jordbruksutrustning. Toaletter med lite spolvatten Lokal BDT-vattenhantering Våt kompostering och urea behandling Återanvändning för energigröda (40 ha.) Södertälje Municipality, Sweden

Södertälje Municipality, Sweden

Alternativ sanitet - El Alto, Bolivia 1200 hushåll Urinseparerande torrtoaletter Centraliserad insamling och behandling Storskaliga fältförsök Förädling av gödningsmedel

Skörden av potatis fördubblades med behandlat toalett avfall jämfört med gödsel (från 23 till 46 kg / 4m 2 )

Återvinningsprodukter med högre värde Struvit (P) Produktion av alg-biomassa Bränslepellets Photo: Imanol Zabaleta/EAWAG Alg- biomassa kan användas till: 1. Metanproduktion 2. Kompostering 3. Produktion av flytande bränslen (t.ex. biodiesel) 4. Som foder för djur eller inom vattenbruk 5. Produktion av finkemikalier

Produktion av fluglarvs-protein från avfall www.dipterra.com Source: Gabler (2014) Projekt i Uganda, South Africa, USA, Sweden..

Svenskt branschexempel på hållbarhetsarbete Stålindustrins vision 2050 Stål Formar en bättre framtid 17 juni 2013 LANSERING Stålindustrins åtaganden Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser. Vår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser. Vår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser

Miljömålen Skatteintäkter Arbetstillfällen Regional utveckling Värdeskapande FN:s Globala Mål FN:s miljöräkenskaper CSR ex. GRI

Pågående forskningsprojekt (Höst 2016-våren 2018) Kvantifiera samhällsnytta gentemot Agenda 2030 och samhällets balansräkning Kompass för att optimera framtida satsningar och maximera samhällsnyttan Dialog stål-samhälle i ett antal ws under 2017 Seminarier diskussion om resultat q1 2018 Natur Real Human & social

Hållbara utvecklingsmålen applicerade på stål- och gruvindustrin (workshop resultat - maj 2017)

Hållbara utvecklingsmålen applicerade på stål- och gruvindustrin (workshop resultat - maj 2017)

Stort tack!! SEI Initiative on Sustainable Sanitation www.sei-international.org/publications?pid=2997 kim.andersson@sei-international.org www.sei-international.org