Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Relevanta dokument
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Om uppgifterna. a) Från Svensk Energis Fickfolder 2007 har nedanstående uppgifter om elproduktion i Sverige hämtats:

Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Förnybarenergiproduktion

Köparens krav på bränsleflis?

och sedan då? Olof Samuelsson

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

Energisituation idag. Produktion och användning

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Energiläget En översikt

Elproduktion. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Sammanfattning och framtid. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Elåret Diagram ur rapporten

Energiläget 2018 En översikt

Projektarbete MTM 431

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Elproduktion. Översikt. Ångkraftverk. Värmekraftverk. Kraftverkstyper Kombination av kraftslag Miljöpåverkan Lagrad energi.

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energihushållning. s i handboken

Elproduktion. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Elåret Diagram ur rapporten

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Välkommen till Elenergiteknik. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Energilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Vardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

myter om energi och flyttbara lokaler

El- och värmeproduktion 2010

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

El- och värmeproduktion 2009

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

El- och värmeproduktion 2011

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

El- och värmeproduktion 2012

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Grundläggande energibegrepp

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Administrativa uppgifter

Tentamen Elenergiteknik

Farväl till kärnkraften?

El- och värmeproduktion 2013

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energirevolutionen börjar här

Energimarknadsrapport - elmarknaden

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Vindenergi. Holger & Samuel

Bräcke kommun

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Välkommen till Elenergiteknik. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Vattenkraften i kraftsystemet

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Potential för solenergi i Blekinges bebyggelse

Varifrån kommer elen?

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energy [r]evolution - sammanfattning

Vindkraft, innehåll presentation

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Elanvändning direkt och indirekt. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Varifrån kommer energin, vart går den och hur påverkar den klimatet? Energiföreläsning Agneta Persson & Ola Larsson

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Transkript:

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret Värmebehov Installerad effekt och tillgänglighet Verkningsgrad Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 2

= ~ Kraftslag Sektorer

New York unplugged 4.11 pm August 14 2003 50 miljoner utan el Elförsörjningen normal efter 30 h Ohio Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 4

Sverige 23 september 2003 Hela Själland med Köpenhamn + 857 000 svenska kunder utan el Elförsörjningen normal efter 1-6 h Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 5

Orkanen Gudrun 8 januari 2005 663 000 kunder utan el 12 000 i mer än 20 veckor Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 6

.se 28 Mars 2007 Tågtrafiken störd i upp till 3h20min Betalningsstationen vid Öresundsbron ur drift Några hundra automatlarm till 112 Fjärrvärme i Linköping störd Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 7

Nätspänning 27 Mars 2007 kl 07.11 Linköping 94 % Växjö Landskrona 89% 51% Karlskrona Malmö 0% Data från Unipower AB 74% Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 8

NASA: World at night Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 9

data.worldbank.org/indicator

IEA World Energy Outlook: Miljoner utan el Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 11

BNP per capita vs kwh el per capita notrickszone.com CIA World Factbook Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 12

Elanvändning per capita www.indexmundi.com Ex E1.1

Sveriges energitillförsel i TWh 2010 Elanvändning 2016: 140 TWh 14

Elanvändning i Sverige 1970-2016 Stark ökning till 1987, sedan konstant och därefter minskat Elanvändning i bostäder och service har ökat mest Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 15

Elanvändning bostäder och service Elvärme står för stor del av ökningen ( Elförbrukning olika vid exempelvis kalla och milda vintrar) Driftel till ventilation och belysning mm ökar också Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 16

Energianvändning bostäder och service Olja har ersatts och har minskat sedan 1970-talet El och fjärrvärme viktiga ersättare Nästan fossilfritt! Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 17

Energianvändning transporter 1970-2015 El hittills bara till tåg och spårvagnar Stor potential för el! Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 18

Temperaturkorrigering Elvärme gör elförbrukningen temperaturberoende Exempel: Kalla vintrar 2003, 2010 och 2011 Temperaturkorrigera= Räkna om till normalår Normalår=medelvärde av sista 40 eller 50 åren Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 19

Uppvärmning av byggnad C t dt dt inne T T inne ute = Pt Stationärt: Rt P t = T inne T R t ute Värmeeffekt P t och energi W= P t (t)dt T inne typiskt 20 C Apparater och människor bidrar till P t använd T inne =17 C W ~ (17-T ute )dt har enhet graddagar eller gradtimmar Uppvärmningsbehovet uttrycks i graddagar eller gradtimmar för en viss tid (typiskt ett år) på en viss plats Temperaturkorrigerat W=W 2017 (graddagar medel1967-2017 /graddagar 2017 ) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 20

Exempel graddagar 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Bilda medel(ute)temperatur för varje dygn Beräkna skillnad mellan 17 C och medeltemperatur Här: 9,3 9,9 8,9 8,1 9,8 9,0 10,9 totalt 65,9 graddagar Gradtimmar på samma sätt, men med tiden i timmar i stället Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 21

Olika kraftslags särdrag Installerad effekt i MW Max generatoreffekt, max elproduktion Energiproduktion per år (=8760 h) i MWh eller TWh Energitillgänglighet Vindkraftverk producerar inte alltid Energiproduktion per år/installerad effekt =Fulleffekttimmar Energitillgänglighet=fulleffekttimmar/8760 Effektvärde = % av installerad effekt tillgänglig under timmen på året med högst elbehov Typiskt februarimorgon Noll för solel Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 22

Exempel: El från vindkraft Röd kurva = Installerad effekt Ytan under blå kurva = Energi Energi = Medeleffekt 8760 h Energi = Installerad effekt fulleffekttimmar Ex E1.2 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 23

Elproduktion i Sverige Möjligt 2011: 36 447 MW Max 2011: ca 26 000 MW (23 feb) Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 24

Typisk installerad effekt för en enhet Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Solceller 500-1000 MW 50-100 MW 3x3 MW <<1 MW Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 25

Fulleffekttimmar typiska värden Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft hav Vindkraft land Sol 7000 h/år 4000 h/år 3000 h/år 2000 h/år 1000 h/år Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 26

Typisk energiproduktion per enhet Installerad effekt Fulleffekttimmar= Energi Kärnkraft 900 MW 7000h/år= 6,3 TWh/år Vattenkraft 100 MW 4000h/år= 0.4 TWh/år Vindkraft 9 MW 2000h/år= 0.018 TWh/år Sol 0.1MW 1000h/år= 0.0001 TWh/år Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 27

Verkningsgrad definition Tillförd effekt 1 Förlusteffekt (främst värme) Tillförd effekt 2 Nyttig effekt η = Nyttig effekt Total tillförd effekt = Nyttig energi Total tillförd energi Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 28

Verkningsgrad Mått på resursutnyttjande Typiska värden Solcell 10 % Elmotor 90 % (förbränningsmotor <35%) Kraftelektronik 95% Transformator >95 % Förlustvärme kan behöva kylas bort Kylfläkt och liknande ökar effektförbrukningen ytterligare Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 29

Värmepump Förluster In2 Ut In1 In1: El In2: Värmeenergi från luft/vatten/jord Ut: Värme inne Verkningsgrad under 100 % Ex E1.3 Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 30

Sammanfattning El en viktig del av vår vardag 23 januari Elens dag Ojämnt fördelad över jorden Elanvändningen ökar i de flesta länder Sveriges energisystem utom transporter redan fossilfritt! Utetemperaturen påverkar elanvändning Energi för uppvärmning proportionell mot antal graddagar Installerad effekt, fulleffekttimmar och energitillgänglighet Verkningsgrad viktigt mått Fetstil=för beräkningar Lunds universitet/lth/bme/iea Elenergiteknik Olof Samuelsson 31