Verksamhetsberättelse VB 2017 för Kungsholmens västra gymnasium 1

Kungsholmens västra gymnasium 1 Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (16) 2018-01-31 Handläggare Andreas Eriksson Telefon: Till Kungsholmens västra gymnasium 1 Verksamhetsberättelse VB 2017 för Kungsholmens västra gymnasium 1 Förslag till beslut Kungsholmens västra gymnasium 1 andreas.l.eriksson@

Sid 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...11 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...12 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...12 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...12 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...13 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...13 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 Uppföljning av ekonomi... 15 Uppföljning av driftbudget...15 Investeringar...15 Medel för lokaländamål...15 Övrigt...15 Synpunkter och klagomål... 15 Övrigt... 16

Sid 3 (16) Sammanfattande analys SKOLANS ORGANISATION Kungsholmens västra gymnasium erbjuder studier på Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningar beteendevetenskap och samhällsvetenskap, ett högskoleförberedande Vårdoch omsorgsprogram som också är certifierat inom Vård- och omsorgscollege Stockholm, Naturvetenskapliga programmet inriktning natur, samt Introduktionsprogram och Språkintroduktion. Skolans studiemiljö har akustikanpassats för inkludering av elever som har hörsel- och synnedsättning. Skolan hade vid intaget i augusti 2017 cirka 860 elever. Skolan är organiserad runt tre programlag, VO, SA och NA, samt ett lärarlag för språkintroduktion och ett elevhälsoteam. Skolledningen bestod under 2017 av två rektorer och en administrativ chef. Under hösten 2017 förändrades skolledningen där 2 ny rektorer anställdes. Verksamhet fördelas som enheter med ansvar mellan VO och NA, samt SA och SI. Till våren 2018 kommer skolledningen att bestå av tre rektorer och en administrativ chef. ÖVERSIKTLIG RESULTATBILD På Kungsholmens västra gymnasium var det sammantaget sju klasser som tog examen i juni 2017: två klasser på VO (nationellt program), två klasser på Introduktionsprogram VO, en klass på NA, en klass på SA-beteendevetenskap och en klass SA-Sam, samt en klass på Introduktionsprogram HA. Total andel elever som fick examensbevis och yrkesexamen på skolan blev 63%. Endast inräknat examensbevis från de högskoleförberedande klasserna så blev et 77%. Resultat från brukarenkäten 2017 visar att skolan har låga resultat när det gäller arbetsro, inflytande av val av arbetssätt i undervisningen samt vägledning i hur eleven ligger till under kursens gång. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Skolan har under hösten arbetat åt att mer fokusera kring programlag för att stärka arbetet kring den enskilde eleven och få större resultatfokus. För att förbättra arbetsron har skolan under året fokuserat på nya ordningsregler samt att vi organiserat undervisningen mer effektivt i våra lokaler. Vi har även stärkt vårt resursteam så att vi får fler vikarier och fler vuxna i korridorer och uppehållsrum. Under året har ett flertal elevskyddsombud medverkat i samverkansgruppen vilket ökar insynen och påverkan för eleverna. För att öka resultaten när det gäller inflytande över undervisningen och att eleverna ska uppleva att de vet hur de ligger till har vi även gett program och- ämneslag i uppdrag att ha detta som en prioriterad åtgärd. Vi har på skolan även sett över rutiner för hur och när vi formativt ger feedback till våra elever. En förstärkt elevhälsa med bland annat en till skolsköterska och en till SYV samt två till elevassistenter är konkreta åtgärder som satts in för att höja våra resultat och skolans trygghet och trivsel. Under året har vi förstärkt skolans organisation med en bibliotekarie vilket lett att vi fått fler

Sid 4 (16) elever som besökt biblioteket för läxläsning och stöd i studier. I samverkan med Södertörns högskola är Kungsholmens västra gymnasium ett Centrum för professionsutveckling - CPU. Våra lärare handleder blivande lärare -VFU-kandidater - vilket kommer leda till reflektion och utveckling av den egna undervisningen. Vi fortsätter utveckla samverkan med olika aktörer utanför skolan där Röda Korsets Högskola, Söder törns högskola, Stockholms universitet, Svenska FN-förbundet och Vocollage kan nämnas bland ett flertal aktörer. Vi fortsätter med internationella kontakter i Bangalore Indien, Chalon Frankrike och tar fram nya kontakter i Italien och Tyskland. Som ett led i skolans internationalisering är vi från och med hösten 2017 en certifierad FN-skola och utvecklingsarbete med det förankras. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor VB Andel gymnasieelever som slutfört utbildningen inom tre år 49 75 73% 2017 Det kan konstateras att skolan kommer behöva se över genomströmningen och arbeta med den. Varje år beviljas mellan cirka 5-15 elever förlängd skolgång vilket motsvarar cirka 15%. Härtill har vi också elever som genom utbytesår utomlands förlänger skoltiden. Motiv för att bevilja förlängd skolgång finns alltid i den enskilda elevens skolhistoria och sociala livssituation 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls delvis Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

Sid 5 (16) kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. VB Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 77 % 85 % 2017 I analys av studieresultat avseende andel elever som fått examensbevis på samtliga studieprogram blir et inkluderat tillfällig placering av elever från den nedlagda skolan Tensta gymnasium, gällande en klass på Handelsprogrammet och en på Vård- och omsorgsprogrammet, 62%. Redovisat resultat för indikatorn gällande andel med examensbevis med endast underlag från skolans högskoleförberedande program blir et 77%. Nedan följer en beskrivning av studieresultat för respektive studieprogram. - På SA erhöll 81% av eleverna (38 av 47 elever på SA) examensbevis och på NA 71% (20 av 28 elever i klassen på NA), sammantaget för dessa två studieprogram 77%. Sammantaget ett förhållandevis bra resultat mot bakgrund av de stora utmaningar som kollegiet årligen stått inför med många nyrekryterade lärare - det tar tid att blir samspråkiga kring bedömning och betygssättning. Skolan har vuxit snabbt. Från cirka 20 lärare i kollegiet år 2012 till närmare 80 läsåret /17. - På VO fick 53% yrkesexamen. Ett mycket lägre resultat jämfört med föregående år då det varit mellan cirka 70-80%. Förklaringar går för detta läsår till viss del att spåra till resultat i den klass som skolan tillfälligt tog hand om från Tensta gymnasium. Men härtill ser vi också svårigheter för eleverna att nå betyg om lägst E i engelska 5 överlag. Även studierna i matematik är för många elever svårt att klara. Vi har fler elever med invandrarbakgrund som inte alltid har läst engelska i sina tidigare hemländer. Eleverna är trots låga resultat i EN5 bestämda i att fortsätta att läsa EN6 vilket är en kurs där vi också ser många F. Samverkan i lärarlag över ämnesgränserna är en viktig strategi för att stärka elevernas lärande och nå bättre studieresultat. Vi ser också en ökning av F i betyg i akutsjukvård och de teoretiska kurserna SA1a, RE1, NK1a och HI1a, samt gymnasiearbete. - På HA erhöll 25% av eleverna yrkesexamensbevis (3 elever av 12). Ett nedslående resultat som talar om ett misslyckande för både elever och skola. Men mot bakgrund av de många F i betyg som eleverna hade med sig från tidigare skolår på Tensta gymnasium är detta värde trots allt ändå mer positivt än vad ingångsvärdena var. Andel gymnasieelever med minst betyg E i samtliga kurser i examensbevisen 60 % 58 % 75 % 2017 Av eleverna på SA och NA som fick examensbevis nådde 60% E i samtliga kurser. På SA var andelen 50% (19 av 38 elever som fick examensbevis - totalt antal elever i de två klasserna på SA var 47) och på NA 80% (16 av 20 elever, totalt antal i klassen på NA fanns 28 elever). På SA utmärks kursen MA2B och EN7 som svåra för eleverna att klara. Även moderna språk SP4 och IT har många F i betyg. I klassen på NA är det framförallt en grupp elever som haft svårt att nå målen i de naturvetenskapliga kurserna. et för den totala andelen som fick lägst E i betyg på samtliga kurser av de elever som fick examensbevis och yrkesexamen på skolan var 69%. På VO nådde 84% eleverna som fick yrkesexamen E i alla kurser (totalt antal om 84 elever som studerade på VO, varav 44 fick yrkesexamen och av dessa fick 39 elever E på samtliga kurser). På HA var det ingen av de tre elever som fick yrkesexamen som nådde det målet. I analysen av detta dåliga resultat måste tdigare skolhistoria vävas in för samtliga elever. I detta skrivande hänvisas till rapport härom gjord av Skolinspektionen våren 2017. Lärarlagens analys ringar in grupper av elever på samtliga program med stor frånvaro och skoltrötthet som haft svårt att klara studierna på den nivå som kunskapsmålen kräver. Studier på NA ställer krav på både uthållighet och motivation. En grupp manliga elever visade relativt tidigt i utbildningen låg studiemotivation. Trots flera elev- och studiestödjande åtgärder lyckades inte betygen gå att rädda i främst de naturvetenskapliga ämnena. Lärarlaget har stärkt samverkan inom sina ämneslag och även genomfört tvärvetenskapliga projekt som en åtgärd för att stärka lärandet. Samverkan med Karolinska Institutet i kursen Naturvetenskaplig specialisering har öppnat dörrarna för en breddad arbetsmarknad och för flera elever varit motivationshöjande. Inför nästa läsår startar ett samverkansprojekt med KTH för att stärka lärandet och ytterligare visa på möjligheter inför framtiden. Bakomliggande förklaringar till låg andel examensbevis på SA går tillika att spåra till hög frånvaro och studietrötthet men här mera spritt bland eleverna. På SA har lärarlaget börjat fördjupa sin samverkan för att bättre rusta sig för att bygga upp ett gott relationellt klimat i klasserna. Det gemensamma ansvaret för ett aktivt mentorsuppdrag är av betydelse att stärka elevernas lärande menar lärarlaget. Det är framförallt i kurserna MA2B och EN7 som eleverna får F i betyg. Även i moderna språk SP4 och IT ser vi hög andel F i betyg. Ett ökat intag av elever till VO-programmet har fört med sig en förändrad elevgrupp där betygspoängen från grundskolan blivit lägre. Vi möter fler elever som inte läst engelska i grundskolan under så lång tid. Och det är också i de

Sid 6 (16) VB högskoleförberedande kurserna engelska och matematik som vi finner de flesta F i betyg. Om än att eleverna fått relativt lågt betyg i EN5 väljer de fortsätta studera EN6 där vi pckså ser många F. Härtill har också flera F i betyg getts i de teoretiska kurserna i samhällskunskaps, religion, historia och naturkunskap. Detta läsår sticker också kurserna akutsjukvård och gymnasiearbete ut där över 20% fått F i betyg. I en kurs Hälsopedagogik har också en klass fått många F i betyg. Totalt påverkar det här resultatbilden negativt för antal elever som får godkänt i samtliga kurser i examensbeviset. Såsom tidigare belysts kan vi vid uppföljning av vad eleverna gör efter det att de avslutat sina studier på VO se en mer positiv bild då en majoritet av eleverna visar sig vara i arbete. Många av våra elever som fick studiebevis alternativt avslutade sina studier tidigare, kombinerar arbete med studier på kom-vux för att få den yrkesexamen de ej kunde nå på gymnasiet. Nästan hälften av de elever som fått yrkesexamen går i sin tur vidare direkt till studier på högskola och övriga är i arbete. Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 89 % 98 % 95 % 2017 På skolenhet 1 finns 63 lärare registrerade i KOLL varav 89 % (56 lärare av 63) har legitimation, men 17 lärare har inte vid dags datum laddat upp sina dokument i KOLL. De 7 lärare som inte än har legitimation inväntar detta eller är mitt uppe i att avsluta sista delen av sina studier under kommande läsår för att erhålla lärarlegitimation. Eftersom skolenhet 2 inte riktigt är formerad under ny rektor hösten 2017 är fördelningen av lärare mellan enheterna inte klart. Därav redovisas här endast uppgifter som hämtats från skolenhet 1. Enhetsmål: Formativ bedömning praktiseras av alla lärarna på ett professionellt sätt Med formativ bedömning är syftet att synliggöra och stärka elevernas delaktighet i lärandet, vilket är direkt länkat till nämndens mål om att stärka elevernas studieprestationer. Förväntat resultat ska kunna avläsas i skolans kursutvärderingar och i elevenkäten med ökad nöjdhet hos eleverna kring hur lärarna följer upp deras kunskapsutveckling och hur eleverna upplever att de fått redskap för att kunna förbättra sina studieresultat. Tillika förväntas resultatet vad gäller antal som når examensmålen och minst E i samtliga kurser öka. Lärarna arbetar tillsammans i ämneslag med planering av undervisningen, bedömning och betygssättning. Att planera med mål för bedömning inbegriper aktiv elevmedverkan från det att en kurs startar. Språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas på samtliga studieprogram genom bland annat erfarenhetsutbyte i kollegiet och där särskilt erfarenheter från undervisning på språkintroduktion lyftas fram. Vi fortsätter att arbeta med inkludering av elever med hörselnedsättning där deras förutsättningar att kunna nå goda studieresultat ska stärkas. Enhetsmål: Tvärvetenskapliga metoder används i undervisningen i alla programlag

Sid 7 (16) Tematiska studier med inslag av tvärvetenskapliga projekt planeras av lärarna om minst ett gemensamt projekt per termin. Skolans profilering mot hälsa, samhälle och hållbar utveckling ska lyftas fram. Karaktärs- och kärnämneslärare samverkar kring frågeställningar där flera vetenskapliga ämnesdiscipliner integreras. Lärarlag samverkar med forskare på högskola och universitet kring föreläsningar och temadagar i olika moment, vilket främjar kritiskt tänkande, nyfikenhet, förmåga att formulera frågor, kreativitet, självständighet, omvärldsorientering och ett entreprenöriellt förhållningssätt. 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. VB Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 77 % 42 % 60 % 2017 et om 77% nöjdhet vad gäller elevernas upplevelse av arbetsro på lektioner speglar elevernas svar från samtliga program på skolan, där svaren inkluderar både 4-5 = mycket/nöjda och 3 = vare sig eller. Om enbart värdet mycket/nöjda räknas landar värdet endast på 38%. På NA är 51% mycket/nöjda med arbetsron och inkluderat mellansvaret nr 3 så blir et 79%. På VO är 41% mycket/nöjda och inkluderat mellansvaret nr 3 blir siffran 77%. På SA uppger 38% sig vara mycket/nöjda och inkluderat mellansvaret nr 3 är det 74%. Som kollegium fortsätter vi vårt mödosamma arbete med att utforska metoder och former i undervisningen för att få stärka arbetsro och motivation i lärandet. Vi är på intet sätt nöjda med skolans gemensamma värde om 38 % nöjdhet bland eleverna, men inkluderat svaren om vare sig nöjd eller inte når vi som skola ändå 77%. Den siffran finner vi ger en bättre bild av studiesituation och klimat i klassrummen på skolan. Det har i jämförelse med tidigare år blivit bättre. Resultatet på SA sticker ut något. Men i stort speglar svaren från de olika programmen varandra. Den policy för trygghet och arbetsro som processats i lärarlagen ska fortsätta att förankras bland elever och personal. Av vikt är att eleverna görs delaktiga i diskussioner om ordningsregler och införlivar vår trygghetspolicy så att alla vi blir samspråkade kring förhållningssätt och ordningsregler i skolan. Vi är också övertygade om att en stimulerande och motiverande undervisning är bästa motkraften till bristande arbetsro på lektioner. Lärarlagens arbete med anpassningar och inkluderande arbetssätt är därför fortsatt viktiga strategier för måluppfyllelse Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 91 % 82 % 90 % 2017 Eleverna på KVG upplever sig i stort sig vara trygga på skolan. Värdet om 91% baserar sig på elevernas svar från alla studieprogram och där svaren inkluderar instämmer (längs skalan 4-5) och vare sig eller (längs skalan 3) i att de känner sig

Sid 8 (16) trygga. Enbart inräknat värdet från instämmer (4-5) landar värdet på 76%. VB Förra året var ett mer oroligt år i skolans korta historia då vi fick ta hand om sista års elever från en nedlagd gymnasieskola i staden. Det kom att påverka klimatet på skolan på många nivåer men samtidigt gav det också träning i att visa varandra respekt och lärdom om vikten av öppenhet för allas våra olikheter som människor. Elever och personal gjorde ett fantastiskt år tillsammans med tålmodigt arbete kring uppföljning av skolans ordningsregler och vägledning i olika livsfrågor både under lektion och i möten med varandra i skolhuset. På NA uppger 98% att de instämmer/eller vare sig i att de känner sig trygga på skolan, enbart inräknat svar från instämmer (4-5) blir det 86%. På VO 84% och enbart inräknat instämmer (4-5) blir det där 57%. På SA uppger 96% att de känner sig trygga och endast inräknat instämmer på skolan 4-5 är det 91%. Skolans policy för trygghet och arbetsro utgör tillsamamns med plan mot diskriminering och kränkande behandling viktiga verktyg i strategiskt arbete för att skapa ett tryggt klimat på skolan. Strukturen för elevhälsans gemensamma arbete med uppföljning av elevärenden i programlagen stärker härtill arbetsinsater för att förebygga ohälsa Total frånvaro i gymnasieskolan 6 % 5 % 10 % 2017 Värdet på elevernas ogiltiga frånvaro stickar ut bland ett urval av elevgrupper. Anmärkningsvärd hög frånvaro har färgat hela skolåret i de klasser som skolan tillfälligt tog emot från nedlagda Tensta gymnasium: en klass på handelsprogrammet och två klasser på vård- och omsorgsprogrammet. Vi ser en stark korrelation mellan hög ogiltig eller giltig frånvaro och svaga studieresultat - många F i betyg. Skolans rutin för uppföljning av frånvaro skärps ytterligare med ingången av läsåret 2017/18. Gränsen för varning och indragning av CSN är nu satt till 4 tim och följs upp varannan vecka. Administrationen tar över uppföljning av frånvarohanteringen och sköter det i dialog med berörda mentorer som handhar dialog med elev och vårdnadshavare. Elev som överskrider tillåtet värde för ogiltig frånvaro under en vecka varnas och om ingen förändring sker veckan därpå rapporterar administrationen vidare ärendet direkt till CSN som får dra studiebidraget. Elevers frånvaro som leder vidare till att bli elevärenden följs också upp i på möten i programlag med elevhälsan. Enhetsmål: Ett aktivt värdegrundsarbete med fokus på studiero, hälsa och elevinflytande genomsyrar lärarlagens arbete Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner. Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. Undervisningen ska bidra till att öka elevernas medvetenhet om hur olika maktordningar såsom etnicitet, kön, sexualitet, klass e t c verkar normerande på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Lärandemiljön ska präglas av ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa maktordningar samt nolltolerans mot diskriminering. Våra elever ska bli stärkta i att ta eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier. Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner. Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. Undervisningen ska bidra till att öka elevernas medvetenhet om hur olika maktordningar såsom etnicitet, kön, sexualitet, klass e t c verkar normerande på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Lärandemiljön ska präglas av ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa maktordningar samt nolltolerans mot diskriminering. Våra elever ska bli stärkta i att ta

Sid 9 (16) eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier. KVG är med ingången av läsåret 2017/18 en certfierad FN-skola och ska leva upp de kvalitetskriterier som följer med detta. Arbetssätt 1. Planen mot diskriminering- och kränkande behandling upprättas årligen, där planerade åtgärder redovisas för hur diskriminering och kränkningar ska motverkas. 2. På klassråd och mentorssamtal diskuteras trygghet, tillit och social samvaro med koppling till likabehandlingsplan och Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och 12. Skolans Policy för trygghet och arbetsro ska förankras bland elever och personal. Denna utgör ett levande dokument att arbeta med. 3. Samverka med organisationer, företag och myndigheter i frågor kring mänskliga rättigheter, etnicitet, genus, samt kompetensutveckling till lärare om ett normkritiskt arbete i undervisningen. Skolans certifiering som FN-skola öppnar för flera nya nätverkskontakter. 4. I ämnes- och programlag planeras gemensamt för lärformer och arbetssätt för att öka medvetenheten hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa, samt stärka deras inflytande i undervisningen. 5. Utveckla samverkan med organisationer, myndigheter och föreningar kring idrott, hälsa och kultur härigenom möjliggörs ett aktivt deltagande i aktiviteter i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar. 6. Friskvårdsmöjligheter för personal lyfts fram genom bl a uppmuntran av användande av friskvårdstim en gång per vecka och skolans inhyrda "Massagestol". Resursanvändning Samlade kompetenser inom lärarlag och elevhälsa utgör våra främsta resurser i ett aktivt värdegrundsarbete på skolan. Styrning och ledning av skolans samverkansformer och målbilder är här ett viktigt verktyg. Samarbete med myndigheter, organisationer, högskola och universitet, samt fler omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling av skolans värdegrund. Framtagen Likabehandlingsplan och Policy för trygghet och arbetsro utgör även viktiga resurser i detta utvecklingsarbete. Som certfierad FN-skola finns en uppsjö av resurser att tillgå. Uppföljning 1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten avläses resultat kring trygghet, trivsel, studiero/arbetsro och delaktighet i undervisningen. 2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlam sker uppföljning av ärenden som berör våra elevers välmående kopplat till studiesituationen. 3. Via elevhälsans arbete sker uppföljning av enskilda elevärenden i samverkan med lärarlag och myndigheter. 4. På programlagsmöten sker uppföljning av protokoll från klassråd.5. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal, samt möten med skolråd och elevkår. 5. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan.

Sid 10 (16) Utveckling I lärarlagen drivs ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring mänskliga rättigheter, demokrati, elevinflytande och genus i lärandemiljön. Kompetensutvecklingsinsatser kring ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen fortsätter inom planläggning för skolan som certifierad FN-skola. Hela skolmiljön skall sikta på att stödja hälsofrämjande alternativ när det gäller kost och motion. För att främja studieron ska vi fortsätta att arbeta med ledarskapet i klassrummet och ett lösningsfokuserat förhållningssätt i mötet med våra elever. Vi fortsätter att stärka elevledda utvecklingssamtal på skolan med målsättning att öka elevernas delaktighet i sitt lärande. Utvecklingsarbete med värdegrundsfrågor inbegriper integration av elevhälsan i lärarlagen. Elevhälsans arbete ska utvecklas på skolan med bland annat utökad profession inom hörselnedsättning. Ett nav med samlad kompetens inom syn- och hördselnedsättning och hörselteknik ska utvecklas på skolan. 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. VB Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen 83 % 62 % 65 % 2017 Vad gäller frågan om eleverna upplever sig nöjda med hur deras lärare informerat dem om hur de kan nå de olika betygen är svaren inte i samklang med skolans intentioner och inte heller med det som lärarna de facto gör i realiteten. Vid början av kursstart informerar lärarna om kunskapskrav och betygskriterier. Skolans policy för bedömning och betygssättning gås igenom. Över tid i undervisningen lyfts frågan om kunskapsbedömning upp till reflektion. Här utgör också skriftliga omdömen vid läsårets mitt och utvecklingssamtalet viktiga strategier för uppföljning av studieresultat. Alla lärarna arbetar med formativ bedömning där feedback på prestationer och konstruktiv återkoppling ges med vägledning så att eleverna ska veta vad de behöver göra för att nå mål för högre betyg. Sammantaget på skolan uppger 83% av eleverna att de är nöjda/eller vare sig med hur lärarna informerat dem om hur de kan nå de olika betygen. Enbart inräknat nöjda är det 56%. På NA uppger 71% sig vara nöjda/eller vare sig - enbart inräknat nöjda är det bara 41%. På VO är det 89% nöjda/eller vare sig, enbart nöjda 59%. Och på SA 88% nöjda/eller vare sig, samt enbart nöjda 64%. Lärarlagen har diskuterat resultatet i elevenkäten och fortsätter sitt utvecklingsarbete med att stärka ämneslagens gemensamma arbete med planering, bedömning och betygssättning. Tillsammans utvecklar de strategier för metoder och modeller för att göra en professionell formativa bedömning. Kreativa lösningar kopplat till undervisningen planeras för att möjliggöra tid både till enskilda samtal och gruppdiskussioner om kunskapskrav och betygskriterier.

Sid 11 (16) VB Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 83 % 54 % 65 % 2017 Resultatbild av hur eleverna upplever att lärarna informerat dem under undervisningens gång om hur de ligger till gentemot kunskapskraven har lyfts fram till analys i läraralagen. Det är den formativa bedömningen som ånyo hamnar i centrum. Ämneslagens gemensamma tid ökas under läsåret 2017/18. Under ledning av ämnesansvariga och förstelärare fortsätter ett kollegialt samarbete kring planering, bedömning och betygssättning. Centralt är utformning av metoder för digitalisering av undervisningen. IT-pedagogens roll och funktion stärks på skolan både med mer tid i tjänster och försteläraruppdrag. ITpedagogerna ska bidra med stöd till ämneslagen i arbete utformning av gemensamma ämnesrum och övrigt didaktiskt arbete. 83% av eleverna svarar att de är nöjda/eller vare sig i hur deras lärare informerat dem om hur de ligger till i kursen. Enbart inräknat nöjda är det 46%, På NA är det 79% nöjda/eller vare sig och enbart nöjda är det endast 36%. På VO är det 80% nöjda/eller vare sig och om enbart nöjda räknas så är det 52%. På SA är det 90% nöjda/eller vare sig och enbart inräknat nöjda 43%. De strategier som tagits fram för att stärka det kollegiala samarbetet och lärandet i ämnes- och lärarlag kräver uthållighet och tålamod. Det tar tid att bli samspråkade i ett kollegium som sedan skolan startade år 2012 vuxit med cirka 15-20 nya lärare varje läsår. Skolans pedagogiska plattform ger struktur och ramar in arbetet framåt. Målbilder är satta och arbetsformer utvärderas och utvecklas. Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 71,08 % 60 % 50 % 2017 Av skolans elever uppger 71% av eleverna att de är nöjda/eller vare sig med möjligheter till att påverka arbetssätt under lektionerna. Enbart nöjda endast 33%. Resultatet ger signaler till hela kollegiet om behovet av att utveckla metoder för att stärka elevernas delaktighet i val av arbetssätt i undervisningen. Elevernas förkunskaper och erfarenheter behöver bättre vävas in i undervisningen. På NA uppger 70% av eleverna sig vara nöjda/eller vare sig med inflytandet över val av arbetssätt men endast 22% är nöjda. På VO är 74% nöjda/eller vare sig och enbart nöjda 40%. På SA 67% nöjda/eller vare sig och endast 32% nöjda. Samtidigt av vikt att tydliggöra lärarnas ansvar för ledning och utformning av varje lektion. Lärande innebär inte per automatik att elever ska styra arbetsformerna utan här är det läraren som i sin profession innehar det yttersta ansvaret att tänka helhet och planera för studierna med målsättning att alla ska nå kunskapskraven. Demokratifrågan i lärandet är i behov av fördjupad analys bland både elever och lärare där vi kan behöva lära mer om vad den deliberativa demokratin innebär. mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

Sid 12 (16) På Kungsholmens västra gymnasium arbetar lärarna aktivt med omvärldskontakter i undervisningen. Lärarna leder undervisningen i mötet med olika kulturutbud såsom teater, bio och författarbesök. Skolans bibliotek har med ingången läsåret 2017/18 anställt en egen bibliotekarie som driver utveckling av skolans bibliotek i nära samarbete med ämneslärarna. Litteratur och möten med författare är inplanerat. inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. VB Andel ekologiska livsmedel Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 35 % 30 % 35 % 2017 2017 inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer

Sid 13 (16) Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer -01-01 2018-12-31 Vi på KVG har följande sa,marbeten: Röda korsets högskola, VO-Collage, Södertörns högskola, Svenska FN-förbundet, KI. Våra VO-elever på skolan gör även APL på ett antal vårinriktningar/sjukhus Alla samarbeten fungerar väl och vidareutvecklas kontinuerligt mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor VB Aktivt Medskapandeindex 86 83 75 83 2017 I stort har vi en hög trivsel på vår skola med ett relativt högt medskapande index om 86%. Lärarna samarbetar och utbyter erfarnheter och kunskap med varandra. Arbetet känns meningsfullt och tillit och förtroende är högt skattat. I medarbetarenkäten sticker dock värden ut som mäter känslan av att orka med sina arbetsuppgifter, tid till återhämtning och att kunna koppla av från arbetet väl hemma. Här ser våra värden inte lika bra ut. KVG är snabbt växande enhet som årligen sedan skolan startade har nyrekryterat runt 20-30 nya medarbetare. Vid terminsstarten 17/18 har vi 84 pedagogisk personal och närmare 900 elever.

Sid 14 (16) VB Sjukfrånvaro 2,5 % tas fram av nämnde n VB 2017 Sjukfrånvaron bland personalen på skolan var under senaste 12 månaderna låg under 3 %. Vi upplever inga större problem med sjukfrånvaro på skolan förutom en långtidssjukrivning som dock inte är arbetsrelaterad och en halvtidssjukskrivning. Vi har många småbarnsföräldrar och det blir istället en en del vård- av-sjukt-barn-dagar som tas ut. Denna frånvaro syns inte statistiken men kräver strategiskt arbete med vikariehantering internt. Hälsofrämjande åtgärder har initierats med bland annat inhyrd massagestol och vi försöker uppmuntra gemensamma promenader och joggningsturer. Till våren 2018 påbörjas planläggning av uppbyggnad av ett gym som blir möjligt för både personal och elever att nyttja. Vår vilja är att fortsätta driva ett förebyggande arbete för att stärka hälsa bland alla oss som jobbar på KVG Sjukfrånvaro dag 1-14 2 % tas fram av nämnde n VB 2017 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all

Sid 15 (16) personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 På Kungsholmens västra gymnasium ser vi över upprättad Likabehandlingsplan årligen. Utvärderingar med utgångspunkt i elevenkäten görs och strategier för förbättringsåtgärder processas fram i programlag i samverkan med elevhälsan. Skolans Policy för trygghet och studiero är ett exempel på en åtgärd som tagits fram, samt kompetensutveckling till hela kollegiet kring arbetsro och ett stärkt ledarskap i klassrummet. Likabehandlingsplanen bifogas Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 2015-01-01 2015-12-31 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Kungsholmens västra gymnasium har haft lite ostabil ekonomi under 2017, men resulterade till slut i ett mindre överskott som vi tar med oss över till 2018en varför inte årets ekonomi varit stabil är delvis p.g.a en kraftigt ökad personalförstärkning under Vt17 då elever från Tensta gymnasium förflyttats till KVG vilket ledde till ett förväntat underskott, men Ht17 gjorde skolan ett överintag på vår språkintroduktion vilket förbättrade vår ekeonomi Efter ett stort arbete med inventering och nedskärning av vår maskinpark där vi har stora utgiftsposter och och en välplanerad tjänstefördelning under ht 17 i den nytillsatta skolledningen resulterade att årets bokslut blev ett överskott på drygt 2 mkr. De socioekonomiska medlen har i stort sett helt används till våra elever på inom VO och IM. Investeringar Skolan har under 2017 investerat i övervakningskameror vilket resulterat i minskad skadegörelse och ökad trygghet. Medel för lokaländamål Övrigt Synpunkter och klagomål Klagomål utreds och åtgärdas 1. Om du som elev/vårdnadshavare har klagomål på utbildningen uppmanas du i första hand att vända dig till rektorn på skolan. Klagomålet kan lämnas skriftligt via mail eller postburet brev till skolans adress, eller dokumenteras skriftligt av den i personalen som tar emot

Sid 16 (16) klagomålet. Det skriftliga klagomålet lämnas alltid till rektorn för fortsatt handläggning. 2. En bekräftelse på att rektorn tagit emot klagomålet. Utgångspunkten är att handläggningen ska ske skyndsamt. 3. När klagomålet är utrett får du ett skriftligt besked skickat till dig på hur situationen har lösts. I beskedet som sänds till dig ges information om hur du kan gå vidare om du upplever att situationen kvarstår. Då uppmanas du att skriftligen vända dig till huvudmannen (se information nedan). Utgångspunkten ska emellertid vara att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid Klagomål till huvudmannen. Om du som elev/vårdnadshavare upplever att klagomålet inte lett till förbättring och att situationen kvarstår skall du kontakta huvudmannen. Då behöver du på nytt lämna ett klagomål där du beskriver situationen. Klagomålet ska sändas till följande adresser: E-post: Info.kvg@ alt Kungsholmens västra gymnasium; Konradsbergsvägen 1, 11259 Stockholm 1. Ditt klagomål bekräftas av huvudmannen inom ett dygn (vardag). Därefter utreds ärendet av huvudmannen. Utgångspunkten är att utredningen ska ske skyndsamt. Om utredningen fordrar ytterligare information från dig som klagat eller rektor, lärare eller annan personal på skolan tas ytterligare kontakt med den/dem ärendet berör. 2. När ärendet är utrett fattar huvudmannen ett beslut, som meddelas dig som elev/vårdnadshavare med uppgifter om hur du kan gå vidare om klagomålet kvarstår. Utgångspunkten är emellertid att varje situation ska redas ut och lösas så att du inte behöver gå vidare. Brister som framkommer i utbildningen genom klagomål åtgärdas alltid. Samtliga klagomålsutredningar arkiveras och dokumenteras Övrigt