Student- och alumnbarometern Medicinska fakulteten 2011

Utvärdering Rapport nr 2012:267 LUNDS UNIVERSITET Student- och alumnbarometern Medicinska fakulteten 2011 Mattias Renehed

Student- och alumnbarometern Medicinska fakulteten 2011 Mattias Renehed

2 Utvärdering Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Tel. vx: 046-222 00 00 Tel: 046-222 94 53 Fax: 046-222 40 07 ISBN 978-91-980094-1-5 (Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter, ISSN 1401-775X)

3 Innehåll Sammanfattning 5 1. Inledning 10 Utgångspunkter och frågeområden i Student- och Alumnenkäterna 11 2. Metod 12 Urval 12 Datainsamling 13 Svarsfrekvens och representativitet 13 Förkortningar 14 3. Studenters och alumners bakgrund 15 Fler kvinnor än män bland studenterna 15 Äldre studenter vid Medicinska fakulteten 15 Äldre studenter - fler föräldrar 16 Akademiska studietraditioner 17 Utländsk bakgrund och svenska som andraspråk 18 Studenter med funktionsnedsättning 19 Studiefinansiering 20 Arbete parallellt med studierna 21 Alumnernas geografiska spriding i Sverige 21 4. Studenter och alumner om studierna 22 Trivsel med utbildningen vid Medicinska fakulteten 22 Studiernas svårighetsgrad 22 Hur tid lägger studenterna ner på sina studier? 23 Kurslitteraturen 25 Lärarna 27 Alumner om uppsatshandledning 28 Utbildningens forskningsanknytning 28 Erfarenheter och behov av engelska i undervisningen 29 Studentinflytande 30 5. Behållningen av studierna 31 Generella färdigheter 31 Kommunikativa färdigheter 32 Vårdspecifika färdigheter 34 Programspecifika färdigheter 36 Arbetsterapeuter 36 Audionomer 37

4 Barnmorskor 38 Biomedicin 38 Logopeder 39 Läkare 40 Röntgensjuksköterskor 40 Sjukgymnaster 41 Sjuksköterskor 42 Specialistsköterskor 43 Studenter på masterprogrammet i folkhälsovetenskap 43 Några kommentarer kring resultaten 44 6. Utbildningen i ett arbetsmarknadsperspektiv 45 Utbildningens förberedelse för arbetslivet 45 Utbildningar med verksamhetsförlagd utbildning/praktik 46 Praktiken - ett uppskattat inslag i utbildningen - många vill ha mer 46 Studenter och alumner om innehållet i praktiken 47 Alumnernas etablering på arbetsmarknaden 48 Arbete inom området för utbildningen 49 God trivsel på arbetsplatserna 49 Alumnernas anställningsformer 50 Alumnernas arbetsgivare 51 Hel- och deltidsarbete 52 Alumnernas löner 52 Alumner om arbetskraven och deras utveckling under utbildningstiden 53 Arbetsterapeuter 54 Audionomer 56 Barnmorskor 58 Biomedicin 60 Logopeder 62 Läkare 64 Röntgensjuksköterskor 66 Sjukgymnaster 68 Sjuksköterskor 70 Specialistsköterskor 72 7. Studentkårens kommentarer till studentbarometern 2011 74 Bilaga 1 - Exempel på studentenkät 77 Bilaga 2 - Exempel på alumnenkät 81

5 Sammanfattning Barometerundersökningar har genomförts vid Lunds universitet sedan 1997 och utgör en del av universitetets kontinuerliga kvalitetsarbete. Föreliggande rapport redovisar resultat från två enkätundersökningar som genomfördes vid Medicinska fakulteten under våren 2011. Enkäterna riktades till studenter och alumner (tidigare studenter) vid Medicinska fakulteten. Alumnerna examinerades för 3-6 år sedan. Svarsfrekvensen bland studenterna uppgick till 57 procent och bland alumnerna till 60 procent. Vad utmärker studenter och alumner vid Medicinska fakulteten? Utmärkande för studenter vid Medicinska fakulteten jämfört med andra fakulteter vid Lunds universitet är att de i högre utsträckning består av kvinnor (ca 75%) samt att de är något äldre (medelålder ca 28 år). Att studenterna är äldre medför också att föräldraskap är vanligare än inom andra delar av universitetet. Andelen studenter från akademiska hemmiljöer är hög i likhet med övriga universitetet (ca 65 %) vilket är över riksgenomsnittet (ca 50 %). Studenter med utländsk bakgrund (ca 20 %) samt studenter som uppger någon form av funktionsnedsättning som försvårar deras studier (ca 5 %) ligger i nivå med resten av Lunds universitet. Att kombinera studier med förvärvsarbete är ganska vanligt bland studenterna inom Medicinska fakulteten. Cirka 35-40 procent av de heltidsstuderande arbetar parallellt med sina studier och deras arbetstid uppgår till ca 8-10 timmar i veckan. Alumnerna i undersökningen uppvisar i stort motsvarande bakgrundsmönster som studenterna. Bland alumnerna är dock andelen kvinnor något högre samtidigt som andelen alumner med akademisk respektive utländsk bakgrund är något lägre. Studier, studiearbete och studentinflytande Det stora flertalet studenter och alumner uppger att de trivs eller trivdes med sina studier vid Medicinska fakulteten. Särskilt uppskattar audionom-, logopedoch läkarstudenter sina utbildningar och bland alumnerna framstår barnmorskor, läkare och specialistsköterskor som särskilt nöjda. En allmän uppfattning bland studenterna är att studierna vid Medicinska fakulteten är ganska krävande. Sett över hela fakulteten är det dock endast ett fåtal studenter som upplever studierna som svåra. Samtidigt varierar bedömningarna av studiernas svårighetsgrad mellan utbildningarna. I första hand upplever barnmorskor och läkare sina studier som krävande medan arbetsterapeuter

6 och folkhälsovetare inte upplever samma höga krav. Oberoende utbildning kan noteras att trivseln i regel är högre bland de studenter som upplever en högre kravnivå. Heltidsstudenternas studieinsats varierar mellan 29-46 timmar i veckan beroende på program. Vanligast är dock en arbetsvecka på mellan 30 och 35 timmar. Studiearbetet omfattar eget arbete och lärarledd/schemalagd undervisning. Flertalet anser sig lägga ner lagom med tid på sina studier. Dock efterfrågar en del studenter mer lärarledd undervisning. Detta gäller företrädesvis folkhälsovetare, specialistsköterskor och arbetsterapeuter. Studenterna är överlag nöjda med sina lärare. Detta gäller särskilt lärarnas ämneskunskaper och deras sätt att bemöta studenterna. Inom vissa program uttrycker studenterna viss kritik mot lärarnas förmåga att samordna olika kurs- och programöverskridande aktiviteter. Detta gäller i första hand sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare. I samband med examensarbetet får handledarna positiva omdömen. Särskilt nöjda är biomedicinare och läkare, främst med det engagemang och intresse som handledarna visar. Flertalet studenter och alumner uttrycker sig positivt till utbildningens forskningsanknytning, i synnerhet biomedicinare och studenter inom medicinsk vetenskap. Logopedstudenter och alumner bland röntgensjuksköterskor är mer tveksamma till forskningsanknytningen. Studenterna ger uttryck för blandad kritik avseende frågor som berör studentinflytandet. Förekomsten av kursvärderingar är studenterna överlag nöjda med. Samtidigt råder delade meningar om hur tidigare kursvärderingar har påverkat dagens utbildningskvalitet. Särskilt läkar- och arbetsterapeutstudenter ställer sig tveksamma till detta. Framförallt bland specialistsköterskor, arbetsterapeuter och studenter inom medicinsk vetenskap råder viss osäkerhet om hur de kan påverka sin utbildning. Kunskaps- och färdighetsutveckling Hur har studenterna utvecklat sina kunskaper och färdigheter under utbildningstiden? Överlag är studenterna nöjda med sina respektive utbildningar i detta avseende och många uppger att de har lärt sig. Utbildningen har i synnerhet främjat viktiga förmågor i kontakten med patienter och deras närstående, förmåga att samarbeta, att söka information med hjälp av IT samt flera generella färdigheter som att självständigt lösa problem och göra etiska bedömningar. Även programspecifika färdigheter, som tillämpas i det enskilda yrket, har utvecklats starkt under utbildningstiden. I första hand framhåller audionomer, röntgensjuksköterskor och arbetsterapeuter en stark utveckling i detta avseende.

7 I en överlag positivt orienterad studentgrupp, som i väsentligt framhåller styrkorna i utbildningen, framkommer några områden med vidare utvecklingspotential. Mellan var tredje och varannan student på de svenskspråkiga programmen uppger att de saknar erfarenhet av att kommunicera på engelska. Bland de studenter med erfarenhet finns tveksamheter till hur väl denna förmåga har utvecklats under utbildningstiden. Främst är det arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor som är återhållsamma i sina omdömen. Inom andra områden där studenterna uttrycker vissa tveksamheter gäller deras beredskap att medverka i utvecklingsarbete samt förmåga att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper. Detta gäller främst läkare och arbetsterapeuter. Läkarna efterfrågar också mer kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation, samt bättre förberedelse för att kunna planera och utvärdera olika behandlingsprogram. Alumnernas kunskaps- och färdighetsutveckling uppvisar i stort samma mönster som studenternas. Inom områden där studenterna framför kritik är även alumnerna mer tveksamma till utbildningen. På ett övergripande plan är alumnerna något mer positiva än studenterna. Värt att poängtera är dock att alumnerna har slutfört sina utbildningar till skillnad från studenterna vars utbildningserfarenheter är begränsade inom vissa områden. Värt att tillägga i sammanhanget är att studenterna överlag är lika nöjda med sin kunskaps- och färdighetsutveckling som studenterna var i 2006 års studentbarometer. Vissa studentgrupper är mer nöjda än tidigare. Utbildningens arbetslivsanknytning Utbildningarnas arbetslivsanknytning framstår i jämförelse med andra högskoleutbildningar som god. Kritik förekommer dock från i första hand biomedicinare men också från folkhälsovetare vars utbildningar inte leder fram till en yrkesexamen. Utbildningspraktiken är en viktig och uppskattad del i utbildningarnas arbetslivsanknytning. Programstudenter som saknar obligatorisk praktik värderar utbildningens arbetslivsanknytning lägre men även på program med obligatoriska praktikperioder anser mer än varannan inom vissa program att nuvarande omfattning är för liten. Logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är de som i första hand efterfrågar mer praktik i utbildningen. Praktikens innehåll får överlag goda omdömen av både studenter och alumner. I första hand värdesätts handledarnas engagemang och tillgänglighet men också praktikplatsernas arbetsmiljö. Läkarna uttrycker dock viss kritik. Enligt läkarna råder det i vissa fall platsbrist med för få studieplatser och för många studenter på varje placering.

8 Etablering på arbetsmarknaden Alumnernas etablering på arbetsmarknaden framstår som god några år efter examen. 98 procent är anställda, 1 procent studerar utanför ramen för en anställning och 1 procent uppger sig vara arbetslösa. Bland de anställda uppger 99 procent att de har ett kvalificerat arbete som ställer krav på motsvarande en högskoleutbildning. Merparten arbetar inom området för sin utbildning och bland barnmorskor, röntgensjuksköterskor, läkare och sjuksköterskor gäller detta för nästan samtliga. De flesta alumner är anställda inom den offentliga sektorn där landsting/region utgör den största arbetsgivaren. Undantag utgörs av audionomerna som i hög utsträckning arbetar inom näringslivet (ca 60 %), vilket även gäller för var tredje biomedicinare. De flesta alumnerna innehar en tillsvidareanställning (ca 85 %) och övriga har någon form av visstidsanställning. Tidsbestämda anställningar dominerar bland biomedicinare och särskilt bland biomedicinare med arbete inom högskolesektorn. Mellan 72 och 95 procent av de praktiserande alumnerna uppger att de trivs bra på sina arbetsplatser, hälften av dem trivs bra. Lönemässigt tjänar läkarna mest och 9 av 10 har en månadslön på 35 000 kr/månad eller mer. De flesta sjukgymnaster, röntgensjuksköterskor och arbetsterapeuter tjänar mindre än 25 000 kr/månad. De flesta logopeder och specialistsköterskor tjänar 25-30 000 kr/månad. Lönespridingen tycks vara mest omfattande bland biomedicinarna. Alumner om utbildning och arbete Vad är viktigt att kunna på alumnernas arbetsplatser? Vilka typer av förmågor efterfrågas och hur utvecklas dessa under utbildningstiden? Det som i allmänhet är viktigt i alumnernas yrkesverksamhet är att självständigt lösa problem, att kritiskt värdera information, att kunna följa kunskapsutvecklingen inom området samt att handla etiskt i olika situationer. Att besitta dessa generella färdigheter är centralt på alumnernas arbetsplatser oavsett utbildningstillhörighet. Överlag utvecklas dessa färdigheter också bra under utbildningstiden. Viktiga kommunikativa färdigheter på alumnernas arbetsplatser är att kunna argumentera och övertyga, arbeta i team samt att besitta förmågan att söka information med hjälp av datorer och IT. Alumnernas behov av att utföra muntliga och skriftliga presentationer varierar men är jämförelsevis lägre. Bland biomedicinare och logopeder är dock muntlig och skriftlig presentationsförmåga prioriterade delar av arbetet. Överlag är alumnerna nöjda med hur dessa förmågor har utvecklats under studietiden. Alumnerna förmedlar ett begränsat behov av att kommunicera på engelska i yrkeslivet. Det är egentligen bara på biomedicinarnas och i viss mån på barnmorskornas arbetsplatser som förmågan uppges vara viktig. Trots att flertalet

9 alumner uppger ett begränsat behov av att kommunicera på engelska på sina arbetsplatser efterfrågar studenter såväl som alumner mer träning i denna färdighet. Att förstå och leva sig in i patientens situation samt att förklara för patienter och deras närstående är viktiga krav i alumnernas yrkesvardag. I allmänhet är alumnerna nöjda med hur dessa färdigheter har utvecklats under utbildningstiden. Att medverka i förebyggande och utvecklande arbete samt att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården är angelägna aspekter inom vissa alumngrupper men värderas generellt sett lägre. Flertalet alumner är ganska nöjda med hur de utvecklat sina färdigheter inom dessa områden. De programspecifika färdigheter och kunskaper alumnerna tillfrågades om är enskilda för varje utbildning. Överlag prioriteras de högt på både arbetsplatser och i utbildningen. Bland logopeder, biomedicinare, läkare, sjuksköterskor och specialistsköterskor har utbildningen i första hand utvecklat de färdigheter som beskrivs som centrala på deras arbetsplatser. De färdigheter som är mindre angelägna i alumnernas yrkesvardag har utvecklats mindre under utbildningstiden.

10 1. Inledning Föreliggande rapport redovisar resultaten av 2011 års Student- och Alumnbarometer för Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Barometerundersökningar har genomförts sedan 1997 och utgör en del av Lunds universitets kontinuerliga kvalitetsarbete. Syftet med barometerundersökningar är att kartlägga och dokumentera erfarenheter av utbildningen. Det är också ett sätt att engagera studenter i kvalitetsarbetet vid universitetet. Student- och Alumnbarometern genomfördes som enkätundersökningar under våren 2011 och i enkäterna redovisar studenter respektive alumner sina erfarenheter av utbildning och arbete inom vård och medicin. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lunds universitets handlingsplan för kvalitetsarbete i utbildningen 2011-2012 och Arbetsordning för student- och lärarbarometrar. 1 I den senare, som antogs av Utvecklingsrådet vid Lunds universitet i april 2009, framkommer att barometerundersökningar är ett uttryck för Lunds universitets strävan att realisera Högskolelagen 1 kap. 4 : Kvalitetsarbete är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I enlighet med arbetsordningen har Avdelningen utvärdering tillsammans med representanter för Medicinska fakultetens studentkår, Corpus Medicum, genomfört en inventering av frågor som studenterna på aktuella program finner angelägna att belysa 2. Därtill har Avdelningen utvärdering haft särskilt ansvar för att integrera problemområden som i enlighet med den tidigare barometerundersökningen vid Medicinska fakulteten (2006) bedömdes som särskilt viktiga att följa upp. 3 1 Arbetsordning för Student- och Lärarbarometrar, Dnr LS 2009/464 2 Medverkande studentkårsrepresentanter har i första hand varit Anna Maria Lennen och Karl Lundblad (Corpus Medicum) 3 Utvärderingsenheten (2006) Lärar/Studentbarometern. Medicinska fakulteten. Rapport 2006:239

11 Utgångspunkter och frågeområden i Student- och Alumnenkäterna Student- och alumnbarometern belyser en stor spännvidd av frågor relaterade till de olika utbildningsprogrammen inom Medicinska fakulteten. 4 Vägledande i arbetet med utformningen av enkäterna har varit att skapa jämförbara resultat i förhållande till den tidigare studentbarometern. För att möjliggöra sådana jämförelser har frågor och svarsalternativ i både student- och alumnenkäten i stor utsträckning formulerats på samma sätt som tidigare. Under arbetet med enkäten gavs också möjlighet att lägga till nya frågor för att spegla aktuella prioriteringar inom 2011 års studentgrupp. Kåraktiva studenter vid Medicinska fakulteten tog därför kontakt med studentombud för respektive utbildning och uppmanade dem att komplettera befintliga enkätformulär med frågor de vill få belysta i utbildningen. Gemensamma frågeområden i både student- och alumnenkät behandlar studieresultat, trivsel med utbildningen, verksamhetsförlagd utbildning, undervisningens arbetslivs- och forskningsanknytning samt utbildningens styrkor och svagheter. De frågeområden som endast besvarades av studenterna berör studieinsats, studiefinansiering, undervisningsformer, studiekrav, studentinflytande, lärare och kurslitteratur. Utöver gemensamma frågeområden besvarade alumnerna frågor som berör deras anställningssituation, vägen från utbildning till arbete samt frågor om arbetets krav. För att få en uppfattning om resultaten av studierna har studenter och alumner tagit ställning till hur utbildningen har utvecklat de kunskaper och färdigheter som målen för deras utbildning anger. Undersökningsupplägget med en parallell och samredovisad Student- och Alumnbarometer syftar till att möjliggöra jämförelser samt att tillföra ett arbetslivsperspektiv på utbildningarna. Detta till skillnad från 2006 års studentbarometer vilken inte inkluderade ett alumnperspektiv. Samtidigt bör undersökningarna hållas isär i några viktiga avseenden då Student- och Alumnbarometern innehåller frågor som är specifika för respektive undersökningsgrupp. 4 Se exempel på student- och alumnenkäter i bilaga 1 och 2

12 2. Metod Student- och alumnbarometern är kvantitativa undersökningar med inslag av kvalitativa delar. Data har inhämtats med hjälp av postenkäter med i huvudsak fasta svarsalternativ. I slutet av enkäterna gavs möjlighet att lämna kommentarer om utbildningens styrkor och svagheter. Urval Urvalet har genomförts med utgångspunkten att samtliga program vid Medicinska fakulteten skulle involveras i undersökningen. För att åstadkomma denna breda representation har urvalsförfarandet gjorts på ett sådant sätt att svarsunderlaget för respektive utbildningsprogram har gjorts tillräckligt omfattande för att bearbetas statistiskt. Uppgifterna som ligger till grund för urvalet är hämtade från Lunds universitets studiedokumentationssystem (Ladok) under perioden 7-15 mars 2011. Urvalet av studenter utgörs huvudsakligen av heltidsstuderande 5 programstudenter som under vårterminen 2011 var registrerade vid Medicinska fakulteten. För samtliga studenter i urvalet förutom specialistsköterskor och barnmorskor gällde att de hade minst en termins studier bakom sig på respektive program. 6 Studenterna i urvalet är folkbokförda i Sverige och har fullständiga adressuppgifter enligt Lunds universitets studiedokumentationssystem. Distansstudenter, studenter på uppdragsutbildning samt utresande studenter ingår inte i urvalet. I urvalet av alumner återfinns tidigare programstudenter som tog examen vid Medicinska fakulteten under åren 2005-2007. Undantag utgörs av audionomer (examen 2003-2008) samt barnmorskor (examen 2004-2007) för vilka tidsperioden utökats för att vidga svarsunderlaget. Alumner i urvalet är folkbokförda i Sverige och har fullständiga adressuppgifter enligt Ladok. 5 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap och specialistsköterskeprogrammet kan läsas på både på heltid och på deltid. Endast heltidsstudenter på dessa program medverkar i urvalet. Masterprogrammet i medicinsk vetenskap kan endast läsas på deltid. Dessa studenter är med i urvalet som de enda deltidsstudenter som medverkar i undersökningen. 6 Anledningen att studenterna i urvalet ska ha minst en termins studier bakom sig beror på att de ska ha viss erfarenhet av studier vid Medicinska fakulteten. Studenter på första terminen på specialistsköterskeprogrammet deltar i undersökningen för att underlaget ska bli tillräckligt stort för att specifika inriktningar ska kunna särredovisas. Att första terminens studenter på barnmorskeprogrammet ges möjlighet att delta i undersökningen beror på att antalet svarande ska bli tillräckligt stort för att bearbetas statistiskt.

13 I de fall alumnerna under perioden 2005-2007 tagit ut fler än en examen, exempelvis både sjuksköterskeexamen och specialistsköterskeexamen, har den senast uttagna examen definierat studentens utbildningstillhörighet. Alumner som vid undersökningstillfället studerade på grund- eller avancerad nivå inom Medicinska fakulteten är med i urvalet som studenter. Alumner som vid undersökningstillfället studerade på forskarnivå ingår i urvalet som alumner. Datainsamling Under april månad 2011 skickade Avdelningen Utvärdering ut 1452 studentenkäter och 1568 alumnenkäter. Enkäterna distribuerades i form av postenkäter till respondenternas hemadresser. Till dem som inte besvarade enkäten efter första utskicket skickades en påminnelse. Till dem som inte besvarat enkäten efter påminnelsen skickades en ny enkät. Flertalet utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten är yrkesprogram med specifika mål för respektive utbildning. Tretton programspecifika enkäter skickades till studenterna och motsvarande tio enkätversioner till alumnerna. Masterprogrammet i folkhälsovetenskap består till övervägande del av internationella studenter och undervisningen bedrivs på engelska. Dessa studenter fick en engelsk översättning av enkäten. Svarsfrekvens och representativitet Svarsfrekvensen uppgick till 57% bland studenterna och till 60% bland alumnerna. Bland studenterna varierade svarsfrekvensen mellan programmen. Högst deltagande hade biomedicinarna (67%) medan studenter inom idrottsvetenskap medverkade i lägre utsträckning (30%). Bland alumnerna hade arbetsterapeuterna högst deltagande med 68% svarsfrekvens. Mindre svarsbenägna var röntgensjuksköterskorna där hälften deltog i undersökningen (tabell 1). De studenter och alumner som har besvarat enkäten är representativa i förhållande till urvalet avseende ålder. Andelen kvinnor som besvarat enkäten är något högre än andelen kvinnor i urvalsgruppen vilket ger undersökningen en viss överrepresentation av kvinnor. Detta gäller både student- och alumnundersökningen.

14 Tabell 1: Urval, svarande och svarsfrekvens utifrån program för studenter och alumner. Studenter Alumner Urval* Svarande Svarsfrekvens Urval* Svarande Svars- Program (antal) (antal) (antal) (antal) frekvens arbetsterapeuter 122 69 57% 140 95 68% audionomer 46 29 63% 34 20 59% barnmorskor 38 20 53% 59 35 59% biomedicinare 93 62 67% 84 50 60% folkhälsovetare 35 19 54% - - - - - - - - - idrottsvetenskap** 33 10 30% - - - - - - - - - logopeder 92 56 61% 54 36 67% läkare*** 297 164 55% 298 195 65% medicinsk vetenskap 65 30 46% - - - - - - - - - röntgenssk. 56 31 55% 48 24 50% sjukgymnaster 177 104 59% 163 102 63% specialistssk. 102 62 61% 396 223 56% sjuksköterskor*** 296 166 56% 292 156 53% Totalt 1452 822 57% 1568 936 60% * I urvalet ingick totalt 1489 studenter och 1597 alumner. 37 studenter och 29 alumner uppfyllde inte urvalskriterierna varpå 1452 studenter och 1568 alumner gavs möjlighet att besvara enkäten. ** På grund av lågt svarsdeltagande särredovisas inte studenter på masterprogrammet i idrottsvetenskap i rapporten. *** Totalt antal registrerade läkar- respektive sjuksköterskestudenter var vid undersökningstillfället 964 respektive 369 personer. Bland alumnerna var motsvarande grupper 459 (läkare) och 384 (sjuksköterskor). 300 personer ur respektive grupp, läkare (studenter och alumner) samt sjuksköterskor (studenter och alumner) valdes slumpmässigt ut att medverka i undersökningen. Förkortningar I rapporten används följande förkortningar över utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet (tabell 2). Tabell 2: Förkortningar över utbildningsprogram som används i rapporten Program arbetsterapeutprogrammet audionomprogrammet barnmorskeprogrammet biomedicinprogrammet masterprogram i folkhälsovetenskap logopedprogrammet läkarprogrammet masterprogram i medicinsk vetenskap röntgensjuksköterskeprogrammet sjukgymnastprogrammet masterprogram specialistsköterska sjuksköterskeprogrammet Förkortning arb aud bar bio fol log läk med rön sjg spe ssk

15 3. Studenters och alumners bakgrund I följande kapitel redovisas uppgifter om studenters och alumners bakgrund utifrån bland annat ålder, kön samt språklig och etnisk bakgrund. Dessutom redovisas uppgifter om hur studenterna finansierar sina studier samt hur alumnerna är geografiskt spridda över Sverige. Fler kvinnor än män bland studenterna Studenter vid Medicinska fakulteten består till övervägande del av kvinnor. Enligt Lunds universitets studiedokumentation (Ladok) är ungefär tre av fyra kvinnor och inom vissa program, som barnmorske- och arbetsterapeutprogrammet, är studenterna nästan uteslutande kvinnor. Könsfördelningen är mer jämn bland läkarstudenter och studenter i folkhälsovetenskap. Bland alumnerna är det endast läkarna som har en tämligen jämn könsfördelning. Den kvinnliga överrepresentationen är något högre bland alumnerna jämfört med studenterna. Detta gäller inom flertalet program (diagram 1). Diagram 1: Andel kvinnor per program fördelat på studenter och alumner 7 med fol bar log arb ssk rön aud spe sjg bio läk andel kvinnor (studenter) andel kvinnor (alumner) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Äldre studenter vid Medicinska fakulteten Bland de svarande studenterna är medelåldern 28 år (Median 25 år) men åldersspridningen är stor och nästan var tionde student är äldre än 40 år. Sett till programtillhörighet återfinns de yngre studenterna inom biomedicin och sjukgymnastik medan masterstudenter tillhör de äldre. Äldst studenter återfinns inom medicinsk vetenskap, specialistsköterskeprogrammet samt barnmorskeprogram- 7 Resultaten avser svarande studenter. Motsvarande mönster återfinns i urvalet som helhet.

16 met. Detta beroende på att antagning till de två senare programmen, utöver fullgjord grundutbildning, ställer krav på viss yrkeserfarenhet 8. Medicinska fakulteten har något äldre studenter jämfört med de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska områdena vid Lunds universitet där medelåldern bland studenterna är omkring 24, 26 och 25 år. 9 Medelåldern bland de svarande alumnerna är 36 år (Median 34 år). Åldersfördelningen motsvarar i hög utsträckning mönstret bland studenterna. Yngre alumner är företrädesvis examinerade biomedicinare och sjukgymnaster medan barnmorskor och specialistsköterskor tillhör de äldre. Diagram 2: Medelålder bland studenter och alumner utifrån program (år) med fol spe bar rön arb aud ssk log läk sjg bio medelålder (studenter) medelålder (alumner) 20 25 30 35 40 45 Äldre studenter - fler föräldrar Medicinska fakultetens utbildningar tillhör de mest föräldratäta vid universitetet. Detta har att göra med att studenterna är äldre men också att studenterna till övervägande del består av kvinnor. 10 Bland de svarande studenterna har var femte hemmavarande barn under 18 år. Motsvarande andel inom samhällsvetenskap, humaniora/teologi och teknik är betydligt lägre (ca 5-10 %). 11 Medelåldern 8 Behörighet till samtliga specialistsköterskeprogram förutom barnsjukvård förutsätter ett års yrkeslivserfarenhet på minst halvtid. Behörighet till barnmorskeprogrammet förutsätter ett års yrkeslivserfarenhet inom sluten somatisk vård vilket innebär att studenten skall ha vårdat inneliggande kroppsligt sjuka patienter. 9 Renehed, M. (2011) Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap. Rapport nr 2011:262; Holmström, O. (2011) Student- och Lärarbarometern Samhällsvetenskap. Rapport nr 2011:263; Wendel, M. (2011) Student- och Lärarbarometern LTH. Rapport nr 2011:264 10 Kvinnor får sitt första barn 1,5 år tidigare än män. Statistiska centralbyrån (2007) Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden BE 12 SM 0701. 11 Datafil till Student- och Lärarbarometern Samhällsvetenskap, Student-och Lärarbarometern Humaniora och Teologi samt Student- och Lärarbarometern LTH.

17 bland studenter med barn är 38 år vilket gör dem betydligt äldre än studenter utan barn (25 år). Föräldraskap är följaktligen vanligast inom program med äldre studenter. Bland barnmorskor, specialistsköterskor och studenter i medicinsk vetenskap är mellan 56 och 70 % föräldrar. På grundutbildningsnivå är röntgensjuksköterskorna äldst och även inom denna grupp är andelen föräldrar högst (35%). Trots den höga föräldratätheten utgör Medicinska fakulteten inget undantag nationellt. Bland universitet och högskolor i Sverige är föräldraskap lika vanligt som vid Medicinsk fakulteten. 12 Det är snarare Lunds universitet i stort som utgör ett undantag från resten av högskolorna i Sverige. Även i detta sammanhang är åldern en avgörande faktor. Studenter i Lund tillhör de yngre i landet. 13 Akademiska studietraditioner Andel studenter från hemmiljöer med studietraditioner är förhållandevis hög vid Medicinska fakulteten. Av de svarande kommer närmare två av tre från hem med akademiska studietraditioner vilket innebär att någon av föräldrarna har genomgått en högskoleutbildning. Detta resultat är i linje med Lunds universitet som helhet men ligger betydligt högre än riksgenomsnittet (ca 50%). 14 Andelen studenter med akademiska studietraditioner varierar dock utifrån program. Bland barnmorskor, specialist- och röntgensjuksköterskor har runt 45% av studenterna akademisk bakgrund, detsamma gäller för cirka 65% av audionomerna, sjukgymnasterna, biomedicinarna, sjuksköterskorna, logopederna och arbetsterapeuterna. Högst andel med högskoleutbildade föräldrar återfinns bland läkarstudenter och studenter inom folkhälsovetenskap där 8 av 10 kommer från hem med akademiska studietraditioner. Nästan var femte läkarstudent kommer från hem där någon av föräldrarna har genomgått forskarutbildning (17%). Andelen alumner som kommer från hem med akademiska studietraditioner varierar med deras utbildning. Bland specialist- och röntgensjuksköterskor samt arbetsterapeuter uppger ungefär 4 av 10 att de kommer från hem med studietraditioner, bland logopeder, sjuksköterskor, biomedicinare, sjukgymnaster och audionomer gäller detta för 6 av 10. Högst andel, omkring 8 av 10, återfinns bland barnmorskor och läkare. Allmänt sett tycks andelen alumner med akademiska studietraditioner vara något lägre än bland studenterna (diagram 3). 12 Högskoleverket. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Rapport 2008:33R (s. 24) 13 Högskoleverket (2010) Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2010. Rapport 2010:10 R (s. 104) 14 Högskoleverket (2008) Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Rapport 2008:33 R

18 Diagram 3: Andel med högskoleutbildad förälder per program fördelat på studenter och alumner med fol läk bar aud sjg bio ssk log arb spe rön akademikerbakgrund (stud.) akademikerbakgrund (alumn) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utländsk bakgrund och svenska som andraspråk 15 Bland de svarande studenterna har var femte utländsk bakgrund i den meningen att någon av föräldrarna är födda i ett utomnordiskt land. Drygt hälften av studenterna med utländsk bakgrund har svenska som modersmål och nästan lika många har svenska som andraspråk. Totalt sett har var tionde student ett annat modersmål än svenska. Resultaten är likartade inom andra delar av universitetet som exempelvis de natur- och samhällsvetenskapliga områdena. 16 Studenter med svenska som andraspråk är några år äldre än övriga studenter. Företrädesvis läser de till röntgensjuksköterska eller biomedicinare (25%), i lägre utsträckning till barnmorska och sjukgymnast (0-2%). Inom övriga program är andelen mellan 4 och 13%. 14% av de medverkande alumnerna har utländsk bakgrund vilket är lägre än bland studenterna (20%). Dock är andelen med svenska som andraspråk densamma. Det innebär i likhet med studenterna att var tionde alumn har ett annat modersmål än svenska. Fördelningen per program varierar något (diagram 4). 15 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap är en internationell utbildning där majoriteten är inresande studenter från andra länder. I de delar av rapporten som behandlar studenternas etniska och språkliga tillhörighet är dessa studenter borttagna. 16 Renehed, M (2011) Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap. Rapport nr 2011:262 Holmström, O (2011) Student- och Lärarbarometern Samhällsvetenskap. Rapport nr 2011:263

19 Diagram 4: Andel studenter och alumner med svenska som andraspråk per program studenter alumner med rön bio läk log bar spe ssk sjg arb aud 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studenter med funktionsnedsättning Ungefär var tjugonde student uppger att de har någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som begränsar deras förmåga att tillgodogöra sig studierna. Programmässigt är detta vanligare bland arbetsterapeuter där drygt var tionde student uppger någon form av funktionsnedsättning. Av den totala gruppen med funktionsnedsättning har ungefär 4 av 10 stöd från Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet. 17 Andelen studenter med funktionsnedsättning är densamma som i studentbarometern från 2006, däremot är andelen studenter som deltar i stödåtgärder högre idag jämfört med för 5 år sedan. 18 Noterbart är att studenter med funktionsnedsättning i högre grad tycks söka sig till aktuella högskoleutbildningar om de kommer från hem med akademiska studietraditioner (diagram 5). 17 Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet samverkar med olika institutioner och berörda instanser för att studenter med funktionsnedsättning skall ha samma rätt som övriga studenter till undervisning av hög kvalitet och en bra studiemiljö. 18 Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Lärar/studentbarometern Medicinska fakulteten. Rapport nr 2006:239

20 Diagram 5: Andel studenter som uppger någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som försvårar studierna utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. 10% andel med funktionsnedsättning 8% 6% 4% 2% 0% forskarutb. föräldr. högskoleutb. föräldr. gymn.utb. föräldr. grundsk.utb. föräldr. Studiefinansiering Det finns olika sätt att finansiera sina universitets- och högskolestudier. Den vanligaste försörjningskombinationen bland de heltidsstuderande består av studielån, studiebidrag och arbete (34%). Arbetet bedrivs antingen parallellt med studierna eller under lov och ledigheter. Den andra vanligaste försörjningskombinationen består av endast studiebidrag, eller studiebidrag tillsammans med arbete (22%). Det tredje vanligaste sättet att försörja sig på under studietiden är genom studielån och studiebidrag (20%). Det innebär att endast var femte svarande student finansierar sina studier med enbart studiemedel (studielån tillsammans med studiebidrag) (diagram 6). Diagram 6: De vanligaste kombinationerna av studiefinansiering bland studenter vid Medicinska fakulteten. övr kombination; 10% endast arbete, arbete + annan försörjning eller endast annan försörjning; 13% studielån+bidrag +arbete; 34% studielån+bidr; 20% endast bidr eller bidr + arbete; 22%

21 Ungefär 15% av de svarande studenterna uppger att de helt eller delvis finansierar sina studier på andra sätt. Det handlar om egna besparingar, ekonomiskt stöd från närstående som föräldrar eller partners eller att arbetsgivare står för delar av finansieringen. Arbete parallellt med studierna Heltidsstuderande som arbetar parallellt med sina studier ägnar ungefär 8-10 timmar i veckan åt sitt arbete. Att arbeta och studera samtidigt (inkluderar inte arbete under lov och ledigheter) förekommer företrädesvis bland logopeder och specialistsköterskor där cirka hälften uppger arbete parallellt med studierna. Detta gäller även upp emot hälften av audionomerna och barnmorskorna. Av de svarande studenterna arbetar 35-40 % parallellt med sina heltidsstudier. Att arbeta parallellt med studierna tycks vara något vanligare bland vård- och medicinstuderade jämfört med studenter inom andra utbildningsområden vid Lunds universitet. På natur- och samhällsvetenskapliga utbildningar samt inom området för humaniora och teologi är studier i kombination med förvärvsarbete inte lika vanligt förekommande. 19 Alumnernas geografiska spriding i Sverige Alumnernas bostadsadresser ger en fingervisning om var de lever och är yrkesverksamma några år efter examen. Den stora majoriteten alumner är bosatta i Skåne 4-6 år efter avslutad utbildning. Beroende på utbildning är mellan 60 och 90% folkbokförda i Skåne, omkring 5-20% är skrivna i södra Sverige 20 (exkl. Skåne) och en lika stor andel är hemmahörande i övriga Sverige. Av skåningarna är hälften bosatta i Lund, Malmö eller Helsingborg. Barnmorskor, röntgensjuksköterskor och specialistsköterskor är i första hand kvar i Skåneregionen (ca 90%) medan läkare och logopeder är mer geografisk utspridda (ca 60% är bosatta i Skåne). 19 Renehed, M. (2011) Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap. Rapport nr 2011:262; Holmström, O. (2011) Student- och Lärarbarometern Samhällsvetenskap. Rapport nr 2011:263 20 I kategorin bosatta i södra Sverige omfattar ungefär Dalsland, Väster- och Östergötland och söder därom med undantag för Skåne som utgör en egen kategori.

22 4. Studenter och alumner om studierna Trivsel med utbildningen vid Medicinska fakulteten Studenter såväl som alumner trivs, eller trivdes, på sina respektive utbildningar vid Medicinska fakulteten. Bland studenterna uppskattar särskilt audionomer, logopeder och läkare sina utbildningar och bland alumnerna är i synnerhet barnmorskor och läkare nöjda (diagram 7). Studenter på masternivå trivs i samma utsträckning som övriga studenter. Diagram 7: Studenter och alumners bedömningar av hur de trivs/trivdes på sin utbildning vid Medicinska fakulteten (medelvärde) med fol bar läk spe bio log sjg rön aud arb ssk dåligt bra studenter alumner Studiernas svårighetsgrad Studenter vid Medicinska fakulteten uppfattar snarare studierna som svåra än som lätta. Drygt 7 av 10 barnmorskor bedömer studierna som ganska svåra vilket även gäller för knappt 6 av 10 läkare. Detsamma gäller för ungefär varannan röntgen- och specialistsköterska, audionom och sjukgymnast. Arbetsterapeuter, folkhälsovetare och sjuksköterskor anser studierna vara mindre betungande (diagram 8). Studenter med utländsk bakgrund anser studierna vara svårare än övriga studenter.

23 Diagram 8: Studenternas bedömningar av studiernas svårighetsgrad bar läk spe rön aud sjg bio log ssk fol arb mkt lätt 2 3 4 mkt svår 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studenter som upplever att studierna ställer högre krav på dem trivs i regel bättre på sina utbildningar. Detta gäller oberoende av program. Gruppen studenter som upplever studierna som svåra och samtidigt trivs bra på sin utbildning är betydligt större (35%) än gruppen som trivs men samtidigt bedömer studierna som lätta (6%). Hur tid lägger studenterna ner på sina studier? Studenterna ägnar mellan 29 och 46 timmar i veckan åt sina studier. Studietiden innefattar självstudier och schemalagd/lärarledd undervisning. De 19 folkhälsovetarna som deltar i undersökningen studerar mest, vilket förklaras av att de lägger ner mest tid på sina självstudier jämfört med övriga program. Detta kan i sin tur förklaras av att var tredje för tillfället ägnar sig åt sitt examensarbete vilket innefattar en stor mängd självstudier. De studenter som i övrigt ägnar tid åt självstudier är audionomer, specialistsköterskor och biomedicinare där studenten i genomsnitt ägnar 20 timmar i veckan åt eget studiearbete. Den totala studietiden är annars högst bland barnmorskor och läkare (ca 40 timmar/vecka) och detta hänger samman med att den schemalagda undervisningen inom dessa program är stor. Audionomerna uppger lägst antal timmar lärarledd undervisning (ca 9 timmar/vecka) medan röntgensjuksköterskor och sjukgymnaster lägger ned minst tid på självstudier (ca 12 timmar/vecka) (diagram 9). På masterprogrammet i medicinsk vetenskap där studierna bedrivs på halvfart ägnar studenterna ungefär 17 timmar i veckan åt sina studier. Tiden är fördelad på 14 timmars självstudier och 3 timmars lärarledd undervisning.

24 Diagram 9: De heltidsstuderandes uppskattning av själstudier och lärarledd/schemalagd undervisning utifrån program Självstudier Lärarledd/schemalagd underv. fol bar läk ssk bio sjg spe rön aud log arb 0 10 20 30 40 50 timmar/vecka Angående mängden lärarledd undervisning i utbildningen upplever det stora flertalet studenter att den är lagom i omfattning, men vissa har önskemål om mer. Totalt sett har var femte student önskemål om mer lärarledd undervisning och det gäller företrädesvis folkhälsovetare, specialistsköterskor och arbetsterapeuter. Inom dessa utbildningar efterfrågar omkring var tredje student mer lärarledd undervisning. Det samma gäller för var fjärde läkarstudent. Studenternas bedömningar av hur tid de behöver lägga ner på studiearbetet för att klara sina kurser visar att majoriteten inom samtliga program anser sig lägga ner lagom med tid på studiearbetet. En ganska stor andel folkhälsovetare upplever omfattningen av deras arbetsinsats som alltför stor (diagram 10). Diagram 10: Studenternas bedömningar av deras arbetsinsats för att klara studierna utifrån program fol rön bar med arb sjg läk spe log bio ssk aud för liten lagom för stor 0% 20% 40% 60% 80% 100%

25 Kurslitteraturen Studenternas bedömningar av mängden kurslitteratur i utbildningen varierar beroende på utbildning. Men oavsett program anser studenterna att mängden kurslitteratur snarare är för stor än för liten. Röntgensjuksköterskor, folkhälsovetare och sjuksköterskor tillhör de grupper där mer än varannan student tycker att kurserna innehåller för kurslitteratur (diagram 11). Diagram 11: Studenternas bedömningar av kurslitteraturens mängd utifrån program liten lagom stor rön fol ssk läk bar arb spe aud sjg bio med log 0% 20% 40% 60% 80% 100% Oavsett program anser mer än varannan att kurslitteraturen är lagom svår att tillgodogöra sig. Överlag beskriver dock fler studenter att kurslitteraturen snarare är svår än lätt (diagram 12). I sammanhanget kan noteras att studenterna tycks uppleva mängden kurslitteratur som mer omfattande än att den är svår att tillgodogöra sig.

26 Diagram 12: Studenternas bedömningar av kurslitteraturens svårighetsgrad utifrån program lätt lagom svår bio fol bar arb aud rön med sjg spe läk log ssk 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vad det gäller kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek är resultaten skiftande mellan de olika programmen. Barnmorskorna är nöjda. Läkare, specialistsköterskor och studenter inom medicinsk vetenskap är ganska nöjda, medan arbetsterapeuter, logopeder, audionomer och sjuksköterskor uttrycker en viss kritik. Övriga studenter är varken missnöjda eller nöjda avseende bibliotekens utbud av kurslitteratur. Bland biomedicinarna tycks bibliotekslån vara mindre vanligt då 44% saknar erfarenhet av att låna kurslitteratur på biblioteket. Bland övriga program är motsvarande andel betydligt lägre (ca 5%). Vad tycker studenterna om tillgången på kurslitteratur i bokhandeln eller på nätet? I detta avseende är studenterna betydligt mer nöjda. Särskilt barnmorskor, men även läkare och biomedicinare värdesätter kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp och detsamma gäller för flertalet studenter vid Medicinska fakulteten. Det främsta missnöjet med kurslitteraturen gäller de höga priserna. Missnöjet är störst bland sjuksköterskor, specialistsköterskor, röntgensjuksköterskor och arbetsterapeuter men problemet är utbrett oavsett programtillhörighet (tabell 3). De höga kostnaderna för kurslitteratur bekräftas även i några av studenternas fria kommentarer. För stor och dyr kurslitteratur, pengarna räcker ej. (sjuksköterskestudent) Den ekonomiska belastning kurslitteraturen innebär är ingen enskild företeelse bland studenter vid Medicinska fakulteten, utan ett allmänt problem bland högskolestuderande. En nationell undersökning utförd av Statistiska centralbyrån

27 visar att hälften av studenterna avstår från inköp av kurslitteratur på grund av brist på pengar. 21 Tabell 3: Studenternas bedömningar av kurslitteraturen utifrån program (medelvärde*) kurslitt. tillgänglighet på bibliotek kurslitt. tillgänglighet vid inköp kurslitt. kostnad vid inköp Utbildning arb 2,6 3,5 2,0 aud 2,7 3,2 2,2 bar 3,9 4,6 2,2 bio 3,4 4,2 2,7 fol 3,1 3,5 2,8 log 2,6 3,4 2,1 läk 3,7 4,4 2,3 med 3,5 3,9 2,6 rön 3,2 4,1 2,0 sjg 3,2 4,1 2,4 ssk 2,8 4,1 1,9 spe 3,6 4,1 2,0 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. Lärarna Alla lärare är otroligt kunniga! Vissa lärare är duktiga på att lära ut sitt ämne, och gör det på ett intressant och roligt sätt! Tummen upp! (logopedstudent) I de flesta fall, och inom de flesta frågeområdena som berör lärarna, är studenterna nöjda. Barnmorskorna uttrycker stor uppskattning över lärarna inom flertalet områden men även audionomer och specialistsköterskor är positiva i sina omdömen. Sjuksköterskor, läkare och arbetsterapeuter tillhör de studenter som uttrycker kritik inom några områden. Studenterna överlag är särskilt nöjda med lärarnas ämneskunskaper och deras bemötande av dem som studenter. Mindre nöjda är de med de kurs- och programöverskridande aktiviteter som genomförts vid Medicinska fakulteten, i synnerhet gäller det samordnade aktiviteter mellan olika utbildningar/program. Var tredje student saknar helt erfarenhet av den här typen av samordnade aktiviteter. Detta gäller företrädesvis barnmorskor (75%) men även läkare och sjuksköterskor (40%). Att det finns en viss efterfrågan på den här typen av programöverskridande aktiviteter bekräftas även i ett antal studentkommentarer. Mer samarbete med andra utbildningar inom vården, gemensamma case/ teman/föreläsningar för att vidga bredden om varandras professioner (arbetsterapeutstudent). 21 Högskolestuderandes levnadsvillkor (2007), statistiska centralbyrån, Nr 2007:317

28 Tabell 4: Studenternas bedömningar av lärarna utifrån program (medelvärde*) Aspekt på lärarna arb aud bar bio fol log läk med rön sjg ssk spe Lärarnas förmåga att arbeta med PBL/case-metodik 3,8 3,5 4,3 3,7 3,5 3,5 3,6 3,3 3,4 3,7 3,5 3,8 Förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna 3,3 3,7 3,9 3,5 3,9 3,6 2,9 3,2 3,6 3,2 2,9 3,5 Lärarnas kunskap i ämnet 3,9 4,4 4,0 4,2 4,1 4,4 4,4 4,0 4,0 4,2 3,7 4,0 Lärarnas pedagogiska förmåga 3,4 4,0 3,8 3,1 3,8 3,3 3,4 3,5 3,5 3,4 3,0 3,8 Lärarnas bemötande av dig som student 3,9 4,4 4,5 3,8 3,9 4,0 3,9 3,6 4,0 4,1 3,5 4,2 Förmåga att ge konstruktiv respons 3,4 3,8 4,1 3,4 3,6 3,5 3,1 3,2 3,9 3,5 3,3 3,8 Samordna innehåll mellan olika kurser 2,9 3,5 3,8 3,2 3,7 3,2 2,9 2,6 3,3 3,0 2,7 3,5 Tillgänglighet utanför undervisningen 3,3 3,5 4,4 3,5 3,5 3,5 3,4 2,8 3,6 3,8 3,3 3,9 Samordning mellan olika utb./program 2,2 3,4 ** 2,8 3,5 2,7 2,3 ** 2,5 2,3 2,2 3,3 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** Uppgiften utelämnad på grund av för få svarande. Alumner om uppsatshandledning Frågor angående handledningen i samband med examensarbetet ställdes till alumnerna då majoriteten av studenterna ännu inte genomfört något examensarbete. Alumnerna är överlag nöjda med den handledning de fick i samband med examensarbetet. Främst uttrycker biomedicinare och läkare sin uppskattning. Den aspekt av handledarskapet som alumnerna företrädesvis uppskattade var handledarens intresse för hur de klarade sitt examensarbete, deras förmåga att ge konstruktiv respons samt deras förmåga att informera om vilka krav som ställdes för att få examensarbetet godkänt (tabell 5). Tabell 5: Alumnernas bedömningar av handledarna i samband med examensarbetet (medelvärde*) Aspekt på handledarskap arb aud bar bio log läk rön sjg ssk spe Handledarens förberedelse inför handledningstillfällen 3,7 3,6 3,8 4,1 3,6 3,8 3,5 3,7 3,7 3,8 Handledarens intresse för hur du klarar ditt examensarbete 4,0 3,7 4,0 4,5 4,3 4,3 3,4 4,0 3,8 3,9 Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat 4,0 3,8 3,9 4,2 3,7 4,0 3,3 3,8 3,8 4,0 Information om kraven som ställdes för att få examensarbetet godkänt 3,8 4,0 4,0 3,8 3,5 3,9 3,5 3,7 3,7 4,0 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. Utbildningens forskningsanknytning Både studenter och alumner tillfrågades om utbildningens forskningsanknytning. Inte någon av grupperna ger uttryck för något direkt missnöje i detta avseende. Särskilt inte biomedicinare och studenter inom medicinsk vetenskap som uttrycker sig positivt till utbildningens forskningsanknytning. Alumner bland röntgensjuksköterskor och logopedstudenter är jämförelsevis mer tveksamma (tabell 6).

29 Biomedicinarna är mest nöjda med utbildningens forskningsanknytning. Alumner bland biomedicinarna arbetar också i hög utsträckning inom forsknings- och utbildningsområdet. En uppskattning utifrån biomedicinarnas yrkestitlar visar att minst 7 av 10 har ett arbete med anknytning till universitet och högskola. Tabell 6: Studenter och alumners bedömningar av utbildningens forskningsanknytning utifrån program (medelvärde*). Utbildning arb aud bar bio log läk rön sjg ssk spe fol med st al st al st al st al st al st al st al st al st al st al st st ** utbildningens forskningsanknytning 3,8 3,6 3,8 3,4 3,9 3,7 4,0 4,3 3,2 3,9 3,6 3,5 3,5 3,0 3,6 3,5 3,3 3,7 3,9 3,8 3,3 4,2 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner Erfarenheter och behov av engelska i undervisningen Resultat värda att notera är studenternas begränsade erfarenheter av undervisning på engelska samt även deras önskemål om mer undervisning på engelska. På de svenskspråkiga programmen uppger mellan 46 och 77 % av studenterna att de under sin utbildningstid inte kommit i kontakt med undervisning som bedrivs på engelska. Bland de studenter som har erfarenhet av undervisning på engelska, och som har bedömt sitt behov, uppger mellan 18 och 75 % önskemål om mer undervisning på engelska. Mer än varannan sjuksköterska, sjukgymnast, logoped och arbetsterapeut upplever att nuvarande omfattning är för liten (diagram 29). Diagram 29: Studenternas bedömning av utbildningens nuvarande omfattning av undervisning på engelska 22 För lite lagom för stor ssk sjg log arb läk bio spe 0% 20% 40% 60% 80% 100% 22 Avser studenter för vilka svarsunderlaget är tillräckligt stort för att redovisas statistiskt

30 Studentinflytande Studentinflytandet vid Medicinska fakulteten fungerar bra sett till hur ofta studenterna ges möjlighet att delta i kursvärderingar. Överlag är studenterna nöjda i detta avseende, barnmorskor är nöjda men även biomedicinare och sjuksköterskor är tydligt positiva över förekomsten av kursvärderingar. Inom studentgruppen råder dock delade meningar kring hur väl de känner till hur tidigare kursvärderingar har påverkat deras utbildningar. Barnmorskor och folkhälsovetare är nöjda med återkopplingen från tidigare kursvärderingar medan läkare och arbetsterapeuter är mindre tillfreds. Även studenter inom medicinsk vetenskap och specialistsköterskor är tveksamma i detta avseende. Likartade resultat gäller för studenternas kunskap och kännedom om hur de kan påverka sin utbildning. De flesta studenter är i viss mån upplysta kring dessa frågor men studenter inom medicinsk vetenskap, arbetsterapeuter och specialistsköterskor uttrycker i viss mån behov av mer kunskaper (tabell 7). Ungefär 6% av studenterna uppger att de inte någon gång under studietiden har informerats om vilka åtgärder som genomförts utifrån tidigare kursvärderingar. I sammanhanget kan noteras att detta utgör en ganska liten del jämfört med studenterna vid Naturvetenskapliga fakulteten där motsvarande gällde för var femte student 23. Tabell 7: Studenternas bedömningar av studentinflytandet utifrån program (medelvärde*) Aspekter på studentinflytande arb aud bar bio fol log läk med rön sjg ssk spe Förekomst av kursvärderingar 3,9 4,0 4,6 4,4 3,8 4,2 3,7 4,0 4,2 4,2 4,4 4,3 Information om åtgärder utifrån tidigare kursvärderingar 2,7 3,1 3,8 3,0 3,8 3,0 2,5 2,9 3,5 3,6 3,5 2,9 Kunskap om hur du kan påverka din utbildning 2,9 3,6 3,4 3,3 3,6 3,1 3,2 2,8 3,4 3,5 3,3 2,9 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. 23 Renehed, M. Student- och Lärarbarometern Naturvetenskap. Rapport nr 2011:262

31 5. Behållningen av studierna I följande kapitel redovisas resultaten av hur studenter och alumner bedömer sin kunskapsutveckling i relation till de mål och färdigheter som anges i högskolelag och högskoleförordning. Därtill redovisas resultaten av ett antal specifika frågor för varje enskilt program som studenter inom respektive utbildning ansåg särskilt angelägna att belysa. Resultaten redovisas i kategorierna: generella färdigheter, kommunikativa färdigheter, vårdspecifika färdigheter samt programspecifika färdigheter. Generella och kommunikativa färdigheter är av allmän karaktär och viktiga för studenten att förvärva oavsett högskoleutbildning. Vårdspecifika färdigheter utgör övergripande kunskaper och förmågor inom vården medan de programspecifika färdigheterna i hög grad är knutna till det enskilda utbildningsprogrammet. I kapitlet redovisas också jämförelser mellan dagens studenter och de resultat som framkom i studentgruppen från den tidigare student/lärarbarometerns som genomfördes vid Medicinska fakulteten år 2006. Generella färdigheter De generella färdigheter som alumner och studenter förhållit sig till är deras förmåga att självständigt lösa problem, att följa kunskapsutvecklingen inom kunskapsområdet, att kritiskt värdera information samt att göra etiska bedömningar. Resultaten visar att både studenter och alumner är nöjda med hur deras generella färdigheter har utvecklats under utbildningstiden. Alumner bland audionomer, barnmorskor, röntgen- och specialistsköterskor bedömer sin utveckling något högre än övriga student- och alumngrupper. Att självständigt lösa problem är den aspekt av de generella färdigheterna som överlag har utvecklats starkast. Tabell 8: Studenter och alumners bedömningar av hur de under utbildningstiden utvecklat några generella färdigheter utifrån program (medelvärde*) Utbildning. arb aud bar bio log läk rön sjg ssk spe med fol Generell färdighet st** al st al st al st al st al st al st al st al st al st al st st Självständigt lösa problem 3,8 3,9 4,1 4,3 4,1 4,4 3,7 4,0 4,0 4,2 3,9 4,0 4,2 4,1 4,0 4,1 3,9 3,7 4,2 4,3 4,1 4,0 Följa kunskapsutvecklingen inom ämnessomr 3,4 3,9 3,7 4,4 3,9 4,2 3,9 3,9 3,6 3,9 3,7 4,1 3,9 4,1 3,7 4,1 3,7 4,0 4,0 4,2 4,0 3,6 Kritiskt värdera info. 3,6 4,0 4,0 4,4 3,9 4,3 3,8 3,9 3,9 4,3 3,9 4,1 3,8 4,1 3,9 4,3 4,0 4,0 4,2 4,3 4,0 3,8 Göra etiska ställningstagande 3,7 3,9 3,6 4,1 4,3 4,2 3,7 3,4 3,8 3,9 3,8 3,9 4,0 4,2 4,0 3,9 4,2 3,9 4,3 4,2 4,2 3,9 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner

32 Jämförelser mellan dagens studentresultat och de resultat som redovisades i 2006 års barometer visar hur bedömningarna förändrats under den senaste 5- årsperioden. Jämförelser mellan dagens studenter och studentgruppen 2006 bör dock göras med viss försiktighet då frågorna delvis skiljde sig åt i de olika enkäterna. 24 Sett till de generella färdigheterna gör de båda studentgrupperna i flera fall likvärdiga bedömningar. I några avseenden är dagens studenter mer positiva 25 (tabell 9). Tabell 9: Jämförelse mellan dagens studenters bedömning av sin utveckling, och 2006 års studenters bedömningar av utbildningens resultat avseende de generella färdigheterna. Utbildning** Generell färdighet arb aud bio log läk rön sjg ssk spe Självständigt lösa problem =* = = = = = = + = Följa kunsk.utvecklingen inom kunskapsomr. = = = = = + = + = Kritiskt värdera info. = = + = = = = = = Göra etiska ställnings-tagande = = + = = = = = = *Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. **Barnmorskorna särredovisades inte i 2006 års barometer utan ingick i gruppen specialistsköterskor. Masterprogram i folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap har tillkommit efter år 2006. Kommunikativa färdigheter De kommunikativa färdigheterna belyser hur studenter och alumner tycker att de utvecklat förmågor som att kunna argumentera och övertyga, att göra muntliga och skriftliga presentationer, att kommunicera på engelska, att samarbeta (arbeta i team) samt att använda datorer/it för informationssökning. 24 I föreliggande undersökning ställdes frågan i vilken grad respondenterna var nöjda med sin utveckling i relation till respektive färdighet. I Lärar/studentbarometern 2006 efterfrågades utbildningens resultat för respektive färdighet. I övrigt var frågor och svarsalternativ lika mellan enkäterna. Urvalsprinciperna i studentundersökningen motsvarar de urvalsprinciper som tillämpades i student-/lärarbarometern från 2006. 25 Studenternas bedömningar i 2006 års barometer gjordes på en 5-gradig skala där 1 var missnöjd och 5 var nöjd. Därefter kategoriserades medelvärdena i fyra olika intervall från 1,0 till 2,7, från 2,7 till 3,0, från 3,0 till 3,3 samt från 3,3 till 5,0. Om dagens studenters medelvärden överensstämmer med kategoriseringen utifrån 2006 års barometer bedöms resultaten likvärdiga (=). Om dagens studenter är mer nöjda och hamnar i ett högre intervall än 2006-års studentgrupp markeras detta i tabellen som ett plus (+). Om dagens studenter är mindre nöjda än studentgruppen 2006 och bedömningen hamnar i ett lägre intervall markeras detta i tabellen med ett minus (-).

33 Studenterna är överlag ganska nöjda med hur deras kommunikativa färdigheter utvecklats under utbildningstiden. Detta gäller inom samtliga program. I första hand bedömer folkhälsovetare och specialistsköterskor sin utveckling som god men även studenter på röntgensjuksköterske- och audionomprogrammen är tillfreds. På masterprogrammet i folkhälsovetenskap, där undervisningen bedrivs på engelska, är studenterna mest nöjda med sin kommunikativa utveckling, inte minst med den engelska kommunikationsträningen. Men bland folkhälsovetarna har även färdigheter som att arbeta i team och använda datorer/it utvecklats starkt. Läkarstudenter är jämförelsevis något mindre nöjda med hur de inom ramen för utbildningen utvecklat de kommunikativa färdigheter som efterfrågades. Alumner och studenter gör i hög grad likvärdiga bedömningar gällande träningen i de kommunikativa färdigheterna. Kommunikativa förmågor som att kunna samarbeta med andra, att använda datorer/it för informationssökning samt att kunna göra muntliga och skriftliga presentationer utgör de färdigheter som både studenter och alumner i första hand har utvecklat under utbildningstiden. Dessa utbildningsbidrag värderas högt av båda grupperna. Avseende förmågan att kommunicera på engelska visar resultaten bland både studenter och alumner att denna förmåga inte utvecklats lika starkt (tabell 10). Tabell 10: Studenter och alumners bedömningar av hur de under utbildningstiden utvecklat några kommunikativa färdigheter utifrån program (medelvärde*) Utbildning arb aud bar bio log läk rön sjg ssk spe med fol Kommunikativ färdighet st** al st al st al st al st al st al st al st al st al st al st st Argumentera och övertyga 3,1 3,5 3,5 3,7 3,4 3,6 3,3 3,5 3,4 3,4 3,2 3,4 3,5 3,6 3,5 3,3 3,5 3,5 3,7 3,8 3,7 3,7 Göra muntliga presentationer 3,9 4,1 3,5 4,2 3,7 4,1 3,6 3,9 3,6 3,8 3,4 3,6 3,8 3,5 3,8 4,1 3,6 3,7 3,9 3,9 3,6 3,9 Göra skriftliga presentationer 4,0 4,2 3,9 4,2 3,9 4,2 3,7 3,7 3,8 3,8 3,3 3,5 3,9 3,7 4,0 4,0 4,0 3,9 4,1 4,0 4,0 3,8 Kommunicera på engelska 2,8 3,0 3,5 2,9 3,3 3,3 3,4 4,1 3,0 2,7 2,9 3,1 3,8 2,6 2,9 2,7 2,8 2,7 3,4 3,2 3,2 4,4 Arbeta i team 4,1 3,7 4,1 3,4 4,1 4,0 3,6 4,0 4,1 3,8 3,8 3,5 3,8 4,0 4,0 3,7 4,0 3,8 4,2 4,0 3,6 4,2 Använda datorer/it för info.sökning 3,6 4,0 3,8 3,5 3,7 4,1 3,8 3,7 3,3 3,4 3,6 3,7 4,1 4,2 3,9 3,9 4,0 4,1 4,1 4,0 3,9 4,4 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner Att kommunicera på engelska är också den färdighet som många studenter uppger att de inte kommit i kontakt med överhuvudtaget. Sett över studentgruppen som helhet uppger mellan var tredje och varannan student på de svenskspråkiga programmen att de saknar erfarenheter av att kommunicera på engelska i utbild-

34 ningen. Motsvarande resultat återfinns inte i samma utsträckning i alumnundersökningen. Beroende på program är motsvarande andel 17% eller lägre än så. Vid en jämförelse med studentgruppen i Lärar/studentbarometern 2006 antyds en positiv utveckling bland dagens studenter. Inte minst gäller detta förmågan att argumentera och övertyga och att använda datorer/it för informationssökning. Men det gäller även förmågan att kommunicera på engelska (tabell 11). Tabell 11: Jämförelse mellan dagens studenters bedömning av sin utveckling, och 2006 års studenters bedömningar av utbildningens resultat avseende de kommunikativa färdigheterna. Utbildning** Kommunikativ färdighet arb aud bio log läk rön sjg ssk spe Argumentera och övertyga =* + + + + + + + = Göra muntliga presentationer = = = = + = = + = Göra skriftliga presentationer = = = + + = = = = Kommunicera på engelska = + + = = + = + = Arbeta i team = = = = + = = = = Använda datorer/it = + + + + = + = = *Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. **Barnmorskorna utgjorde ingen egen grupp i 2006 års studentbarometer utan ingick i gruppen specialistsköterskor. Masterprogram i folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap har tillkommit efter år 2006. Vårdspecifika färdigheter 26 De vårdspecifika färdigheterna belyser hur studenter och alumner utvecklat följande förmågor: att medverka i utvecklingsarbete inom vården, att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården, att förklara för patienter/närstående, förmåga till inlevelse i patientens situation samt att medverka i förebyggande arbete inom vården. Både studenter och alumner är överlag ganska nöjda med hur utbildningen bidragit till hur deras vårdspecifika förmågor och färdigheter har utvecklats. Detta gäller inom merparten av utbildningsprogrammen. Specialist- och röntgensjuksköterskor, barnmorskor och audionomer förefaller mest nöjda medan läkare och arbetsterapeuter har gjort lägre bedömningar. 26 Respondenter inom biomedicin, folkhälsovetenskap och idrottsmedicin berörs inte av de vårdspecifika färdigheterna.

35 Patientrelaterade förmågor, som att leva sig in i patientens situation samt att förklara för patienter och närstående, är färdigheter som har utvecklats starkt under utbildningstiden. Detta gäller för flertalet program bland både studenter och alumner. Arbetsterapeut- och läkarstudenter ställer sig något tveksamma till utbildningens bidrag avseende deras förmåga att medverka i utvecklingsarbete, samt att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården. Vad gäller att medverka i utvecklingsarbete inom vården delas denna tveksamhet även av logopedstudenter och läkaralumner (tabell 12). Tabell 12: Studenter och alumners bedömningar av hur de under utbildningstiden utvecklat några vårdspecifika färdigheter utifrån program (medelvärde*) Utbildning*** arb aud bar log läk rön sjg ssk spe med Vårdspecifik färdighet st** al st al st al st al st al st al st al st al st al st Medverka i utvecklingsarbete inom vården 2,8 3,2 3,7 3,4 3,3 3,5 2,9 3,1 2,6 2,9 3,6 3,5 3,1 3,3 3,1 3,3 3,7 3,8 3,9 Utbyta kunsk. m andra yrkesgrupper inom vården 2,8 3,1 3,6 3,4 3,7 3,8 3,0 3,5 2,9 3,3 3,8 3,3 3,2 3,3 3,2 3,5 4,0 3,9 3,7 Förklara för patient/närstående 3,2 3,4 4,6 4,1 4,4 4,1 3,7 3,6 3,5 3,8 4,2 4,0 3,7 3,5 3,8 3,7 4,3 4,1 3,9 Förmåga till inlevelse i patientens situation 4,0 3,8 4,1 4,2 4,7 4,2 4,2 4,0 4,1 4,0 4,2 4,1 4,2 3,8 4,2 3,9 4,5 4,1 4,0 Medverka i förebyggande arbete inom vården 3,3 3,4 3,4 3,6 4,1 3,8 3,1 3,0 3,2 3,2 3,9 3,6 3,5 3,6 3,8 3,6 4,2 4,0 3,7 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner *** Studenter och alumner inom biomedicin samt studenter på masterprogrammet i folkhälsovetenskap har inte besvarat frågor rörande vårdspecifika färdigheter I jämförelse med studentgruppen 2006 är dagens studenters bedömningar likartade, och i vissa fall mer positiva. Undantaget är arbetsterapeuternas bedömningar över hur de utvecklat förmågan att förklara för patienter och närstående. I detta enskilda fall gjorde 2006-års studenter på arbetsterapeututbildningen något högre bedömningar (tabell 13).

36 Tabell 13: Jämförelse mellan dagens studenters bedömning av sin utveckling, och 2006 års studenters bedömningar av utbildningens resultat avseende de vårdspecifika färdigheterna. Vårdspecifik färdighet Utbildning** arb aud log läk rön sjg ssk spe Medverka i utvecklingsarbete inom vården =* + + = + = + = Utbyta kunsk. m andra yrkesgrupper inom vården = + = + + = + = Förklara för patient/närstående - = = + = = = = Förmåga till inlevelse i patientens situation = = = = = = = = Medverka i förebyggande arbete inom vården = = = +... = + = *Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. **Barnmorskorna utgjorde ingen egen grupp i 2006 års studentbarometer utan ingick i gruppen specialistsköterskor. Masterprogram i folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap har tillkommit efter år 2006. Programspecifika färdigheter 27 I denna del redovisas studenters och alumners bedömningar av de programspecifika färdigheterna i utbildningen vilka är enskilda för respektive utbildning. Parallellt med respektive programs student- och alumnbedömningar redovisas en jämförelse mellan hur dagens studentgrupp bedömer de programspecifika färdigheterna jämfört med studentgruppen 2006. Inom några enstaka program saknas denna jämförelsegrund. Arbetsterapeuter Studenter och alumner bland arbetsterapeuterna är överlag nöjda med hur de har utvecklat färdigheter specifika för utbildningen. Arbetsterapeuterna menar att utbildningen gett dem en god förståelse för hur olika samhällsfaktorer kan påverka människors hälsa samt utvecklat deras förmåga av att se människan ur ett helhetsperspektiv. Förmågor som också utvecklats starkt är att identifiera och bedöma relevanta arbetsterapeutiska problem, att förstå de ämnesteoretiska grunderna samt att behärska arbetsterapeutiska metoder inom området. Även inom övriga frågeområden är studenter och alumner nöjda eller ganska nöjda. Dagens studentgrupp tycks på ett övergripande plan vara lika nöjda som 2006 års studenter (tabell 14). 27 Programspecifika färdigheter saknas för studenter på masterprogrammet i medicinsk vetenskap.

37 Tabell 14: Studenter och alumners bedömningar av hur de under arbetsterapeututbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Arbetsterapeuter st.** al. st. 2006*** Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 4,4 4,1 = Identifiera och bedöma relevanta problem för arbetsterapi 4,2 4,2 = Behärska arbetsterapeutiska metoder 3,7 4,0 + Arbeta evidensbaserat 3,5 4,0 = Anlägga ett helhetsperspektiv på människan 4,2 4,4 = Förstå de ämnesteoretiska grunderna 3,8 4,1 = Dokumentera arbetsterapi 3,6 3,7 + Utvärdera arbetsterapeutiska åtgärder 3,6 3,9 = * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Audionomer Generellt sett bedömer både studenter och alumner bland audionomerna att de utvecklats starkt i förhållande till de programspecifika färdigheter de tillfrågades om. Både studenter och alumner är nöjda eller nöjda inom samtliga områden, och alumnerna är i synnerhet nöjda med hur de utvecklat förståelsen kring vilka faktorer som påverkar hörselkänslan samt förmågan att genomföra och tolka hörselutredningar. Bedömningarna är likartade mellan dagens audionomstudenter och studentgruppen 2006 (tabell 15). Tabell 15: Studenter och alumners bedömningar av hur de under audionomutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Audionomer st.** al. st. 2006*** Förstå vilka faktorer som påverkar hörselkänslan 4,4 4,7 = Genomföra och tolka hörselutredningar 4,2 4,7 = Bedöma behov av och förutsättningar för habilitering och rehabilitering 4,3 4,5 = Planera, genomföra och utvärdera habiliterings- och rehabiliteringsprogram 4,3 4,3 = * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006.

38 Barnmorskor Bland barnmorskestudenterna är majoriteten nöjd inom flertalet områden som berör den programspecifika färdighetsträningen i utbildningen. Studenterna är särskilt positiva till hur de utvecklat sin självkännedom och empatiska förmåga. De är också nöjda med hur deras förståelse har utvecklats kring hur olika samhällsfaktorer påverkar människors hälsa, kunskaper inom reproduktiv hälsa samt att yrkesmässigt fungera som barnmorska. Förmåga att undervisa olika grupper inom ämnesområdet, att hantera komplexa frågeställningar inom området samt att leda vård- och hälsoarbete inom området bedömdes förhållandevis lägre. De yrkesverksamma barnmorskorna är överlag nöjda eller nöjda inom samtliga frågeområden. Särskilt tillfreds är de med hur de utvecklat kunskaper med en tydlig yrkesanknytning. Alumnerna är nöjda med hur de under studietiden utvecklat sin förmåga att yrkesmässigt fungera som barnmorska och sina kunskaper inom reproduktiv hälsa (tabell 16). För barnmorskorna saknas jämförelsegrund till studentgruppen 2006. Tabell 16: Studenter och alumners bedömningar av hur de under barnmorskeutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*) Barnmorskor st.** al. Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 4,2 4,2 Yrkesmässigt fungera som barnmorska 3,9 4,6 Visa fördjupad kunskap inom reproduktiv hälsa 3,9 4,6 Visa fördjupad kunskap i att leda vård- och hälsoarbete inom mitt ämnesområde 3,3 4,0 Visa fördjupad förmåga att självständigt initiera förebyggande hälsoarbete 3,6 4,0 Visa självkännedom och empatisk förmåga 4,7 4,1 Visa förmåga att undervisa olika grupper inom ämnesområdet 3,2 3,9 Hantera komplexa frågeställningar och situationer inom området 3,3 4,1 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner Biomedicin Studenter inom biomedicin är ganska nöjda med hur utbildningen bidragit till att utveckla de färdigheter som är programspecifika. Detta gäller förmågan att bedriva professionellt biomedicinskt arbete, att behärska laborativa tekniker, att bearbeta resultat samt att kritiskt bedöma eget och andras resultat. Att medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete värderades något lägre. Alumnernas bedömningar är marginellt högre men motsvarar i stor utsträckning studenternas. Studentgruppen 2006 var kritiska till den programspecifika färdighetsträningen i utbildningen. Utifrån det perspektivet verkar förbättringar skett inom flertalet områden (tabell 17).

39 Tabell 17: Studenter och alumners bedömningar av hur de under biomedicinutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Biomedicin st.** al. st. 2006*** Bedriva professionellt biomedicinskt arbete 3,6 3,7 + Behärska laborativa tekniker 3,4 3,2 + Bearbeta och redovisa resultat 3,5 3,7 + Kritiskt bedöma eget och andras resultat 3,4 3,7 + Medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete 3,1 3,3 = * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Logopeder Logopederna är i flertalet fall nöjda med hur de tillgodogjort sig de programspecifika kunskaper och färdigheter de tillfrågades om. Både studenter och alumner är nöjda med hur utbildningen bidragit till deras kliniska erfarenheter av rehabilitering och habilitering av röst-, tal- och språkrubbningar. De är även positiva till hur det lärt sig bedöma kommunikationsförmågan hos personer med röst-, tal- och språkrubbningar samt till förmågan att ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningar för att påverka kommunikationsförmågan. Vidare är de ganska nöjda med utbildningens bidrag till deras förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram. Lägre värden tillskrev logopederna sin förmåga att på en grundläggande nivå kommunicera med hjälp av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Bedömningarna tycks likartade mellan dagens studenter och studentgruppen 2006 (tabell 18). Tabell 18: Studenter och alumners bedömningar av hur de under logopedutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Logopeder st.** al. st. 2006*** Skaffa sig grundläggande kliniska och pedagogisk erfarenhet av metodiken vid rehabilitering/habilitering av röst-, tal- och språkrubbningar 4,0 3,9 = Undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos personer med olika former av röst-, tal- och språkrubbningar 4,2 4,2 = Ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningar för att påverka kommunikationsförmågan 3,9 4,1 = Planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram 3,5 3,4 + Kunna kommunicera på grundläggande nivå med hjälp av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) 3,0 3,1... * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006.

40 Läkare Bland läkarna varierar omdömena kring hur de utvecklats inom ramen för de programspecifika färdigheterna. Läkaralumnerna är överlag nöjda. Mest positiva är de till hur de utvecklat sin förståelse kring hur olika samhällsfaktorer kan påverka människors hälsa, att yrkesmässigt fungera som läkare, att delta i det vetenskapliga informationsutbytet, förmåga att självständigt genomföra undersökningar, kunskaper om de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar samt förmåga att dokumentera sina insatser på ett adekvat sätt. Studenternas bedömningar följer alumnernas utom i de tre sistnämnda fallen där studenterna är mer tveksamma än alumnerna. Både alumner och studenter är i viss mån tveksamma till hur de utvecklat förståelsen för sjukvårdens ekonomi och organisation samt förmågan att planera och utvärdera behandlingsprogram (tabell 19). Tabell 19: Studenter och alumners bedömningar av hur de under läkarutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*) I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Läkare st.** al. st. 2006*** Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 3,9 3,8 + Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation 2,7 2,9 + Yrkesmässigt fungera som läkare 3,7 4,0 = Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå 3,7 3,9 = Självständigt genomföra undersökningar 3,3 3,9... Planera och utvärdera ett behandlingsprogram 2,8 3,2... Ha insikter i de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar 3,1 3,9... Kunna dokumentera dina insatser på ett adekvat sätt 3,4 4,0... * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Röntgensjuksköterskor Bland röntgensjuksköterskor är både studenter och alumner positiva till hur de utvecklat sina kunskaper inom ramen för de programspecifika färdigheterna. Särskilt nöjda är de med sin kunskapsutveckling kring hur strålskyddsföreskrifter efterlevs samt hur man optimerar stråldoser vid bestrålning av patienter. Förmågor som att hantera läkemedel på ett adekvat sätt, att tillämpa sina kunskaper utifrån människors olika behov samt att planera och genomföra behandlingar har också fått goda omdömen. Även inom övriga frågeområden är röntgensjuksköterskorna nöjda. Det gäller studenter såväl som alumner.

41 Dagens studenter gör likvärdiga bedömningar med studentgruppen 2006 (tabell 20). Var fjärde röntgensjuksköterska har ett annat modersmål än svenska och denna grupp förefaller vara mer nöjd än sina studiekamrater som har svenska som modersmål. Tabell 20: Studenter och alumners bedömningar av hur de under röntgensjuksköterskeutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*) I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Röntgensjuksköterskor st.** al. st. 2006*** Självständigt planera, genomföra undersökningar och behandlingar 4,2 4,1 = Bearbeta och bedöma resultat 4,0 4,0 = Utveckla och kvalitetssäkra metoder och tekniker inom medicinska diagnostisk radiologi 3,7 3,7 + Medverka till att all bestrålning av patienter ska vara optimerad med avseende på stråldoser 4,2 4,3 = Medverka till att strålskyddsföreskrifter följs 4,3 4,4 = Hantera läkemedel på ett adekvat sätt 4,1 4,2 = Tillämpa ditt kunnande utifrån människors olika behov 4,2 4,2... Göra åtgärdsbedömningar utifrån ett helhetsperspektiv på människan 3,9 4,1... * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Sjukgymnaster Sjukgymnasterna är nöjda med sin utveckling inom flertalet områden som berör de specifika färdigheterna i utbildningen. Det gäller studenter såväl som alumner. Särskilt tillfreds är sjukgymnasterna med sin ämnesteoretiska kunskapsutveckling och sin förståelse för hur olika samhällsförhållanden påverkar människors hälsa. Sjukgymnasterna är också nöjda med hur de beretts möjlighet att tillämpa sina ämnesteoretiska kunskaper, sina kunskaper i att arbeta evidensbaserat samt sina praktiska färdigheter att genomföra undersökningar och behandlingar. Sjukgymnasterna är ganska nöjda med hur de utvecklat förmågan att utvärdera och dokumentera vården. Att dokumentera och utvärdera vården samt att praktiskt genomföra undersökningar och behandlingar är moment som dagens sjukgymnaststudenter tycks vara mer nöjda med än studentgruppen 2006 (tabell 21).

42 Tabell 21: Studenter och alumners bedömningar av hur de under sjukgymnastutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Sjukgymnaster st.** al. st. 2006*** Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 4,1 4,0 = Praktiskt genomföra undersökningar och behandlingar 3,8 3,7 + Dokumentera vården 3,5 3,3 + Utvärdera vården 3,4 3,4 + Arbeta evidensbaserat 3,7 4,1... Förstå de ämnesteoretiska kunskaperna 4,0 4,2... Tillämpa de ämnesteoretiska kunskaperna 3,7 3,8... * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Sjuksköterskor Sjuksköterskorna är nöjda med sin utveckling inom nästan samtliga områden som behandlar de programspecifika färdigheter de tillfrågades om. Det gäller studenter såväl som alumner. Särskilt positiva är de till hur deras kunskaper utvecklats inom läkemedelshantering, förmåga att bedöma omvårdnadsbehov och att dokumentera omvårdnaden. Vidare är sjuksköterskorna nöjda med sin förmåga att praktiskt genomföra vård och behandling, sina kunskaper om samhällsförhållanden som påverkar människors hälsa samt att planera och utvärdera vården. Jämförelsevis är sjuksköterskorna mer tveksamma när det gäller deras kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation. Dagens sjuksköterskestudenter gör i flera fall likvärdiga bedömningar med studentgruppen 2006. I några fall tycks dagens studenter vara mer positiva (tabell 22). Tabell 22: Studenter och alumners bedömningar av hur de under sjuksköterskeutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*). I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Sjuksköterskor st.** al. st. 2006*** Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa 4,0 3,8 = Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation 3,2 3,2 + Bedöma omvårdnadsbehov 4,1 4,2 = Planera vården 3,7 3,9 + Praktiskt genomföra vård och behandling 4,0 4,1 = Dokumentera omvårdnaden 4,1 4,1 = Utvärdera vården 3,6 3,8 + Kunna hantera läkemedel på ett adekvat sätt 4,3 4,1... * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006.

43 Specialistsköterskor Specialistsköterskorna är nöjda med sin utveckling inom flertalet områden som berör de specifika färdigheterna i utbildningen. Det gäller studenter såväl som alumner. Särskilt nöjda är specialistsköterskorna med hur de inom ramen för sin utbildning utvecklat förmågan att självständigt utföra medicinska behandlingar och att observera och bedöma komplexa vårdbehov. Vidare är specialistsköterskorna nöjda med utbildningens bidrag till att, inom sitt område, leda och utvärdera omvårdnaden, att upprätta omvårdnadsplaner samt att leda kvalitetsutveckling. Vidare är de ganska nöjda med sina kunskaper i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten i stort. Jämförelsevis är både studenter och alumner mer tveksamma till sin förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer (tabell 23), men dessa omdömen skiljer sig åt beroende på inriktning. Alumner med inriktning ambulans och intensivvård är nöjda i detta avseende. Tabell 23: Studenter och alumners bedömningar av hur de under specialistsköterskeutbildningen utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*) I tabellens tredje kolumn jämförs motsvarande bedömningar mellan dagens studenter och studentgruppen 2006. Specialistsköterskor st.* al. st. 2006** Observera och bedöma komplexa vårdbehov 4,3 4,2 = Självständigt utföra medicinska behandlingar 4,2 4,1 = Upprätta omvårdnadsplaner inom specialområdet 3,9 3,7 = Leda och utvärdera omvårdnaden inom specialområdet 3,9 3,9 = Leda kvalitetsutvecklingen inom specialistområdet 3,8 3,7 + Medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten i stort 3,6 3,5 = Ansvara för handhavandet av medicinsk utrustning inom specialområdet 4,0 3,6 = Tillämpa specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer 3,1 3,3 = * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner ***Jämförelse mellan dagens studenter och studentgruppen 2006: Teckenförklaring: + (plus) dagens studenter är mer positiva än studenterna 2006, - (minus) dagens studenter är mer negativa än studenterna 2006, = (likhetstecken) dagens studenter gör samma bedömningar som studenterna 2006. Studenter på masterprogrammet i folkhälsovetenskap Andelen internationella studenter på masterprogrammet i folkhälsovetenskap är hög och undervisningen bedrivs på engelska. De 19 folkhälsovetare som har besvarat enkäten är överlag nöjda med hur de utvecklat sina programspecifika kunskaper och färdigheter. Särskilt positiva är de till sin förmåga att bedöma folkhälsofrågor utifrån ett globalt perspektiv. De är också nöjda med sin förmåga att analysera sociala företeelser utifrån ett folkhälsoperspektiv, förmågan att bedöma folkhälsofrågor utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv samt att fungera som rådgivande stöd rörande folkhälsofrågor. Lägre värderar de sina färdigheter att använda kvantitativ metod (tabell 24).

44 Tabell 24: Studenters bedömningar av hur de under utbildningen i folkhälsovetenskap har utvecklat några programspecifika färdigheter (medelvärde*) folkhälsovetenskap st** assessing public health issues from a global perspective 4,3 analyzing social phenomena from a public health perspective 3,9 assessing public health issues form an interdisciplinary perspective 3,9 applying quantitative methodology 3,3 providing advice on public health issues 3,9 providing information on public health science 3,8 exchanging knowledge with people from other disciplines 3,6 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter Några kommentarer kring resultaten Av resultaten att döma gör alumnerna överlag mer positiva bedömningar än studenterna. Detta gäller nästan uteslutande över samtliga program och flertalet frågeområden. Alumnernas högre bedömningar skulle kunna tolkas som att utbildningen försämrats under de senaste åren. Därför är det viktigt att poängtera att alumnerna, till skillnad från studenterna, har slutfört hela utbildningen. Studenterna är tämligen jämnt fördelade över utbildningen vilket innebär att vissa studenter ännu inte, eller endast i låg utsträckning, har kommit i kontakt med vissa utbildningsmoment under sin studiegång. Ett annat argument som talar emot en försämrad utbildningskvalitet är att dagens studenter verkar något mer tillfreds jämfört med studentgruppen 2006. Vid jämförelser mellan de båda studentgrupperna lämnar dagens studenter, inom nästan samtliga frågeområden, likvärdiga och i vissa fall mer positiva omdömen än studentgruppen 2006.

45 6. Utbildningen i ett arbetsmarknadsperspektiv Följande kapitel redovisar hur studenter och alumner från Medicinska fakulteten bedömer kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Utbildningar inom vård och medicin har ett utpräglat fokus mot de tillämpade kunskaper och färdigheter som är viktiga i det praktiska yrkeslivet. Den verksamhetsförlagda utbildningen eller utbildningens praktikperioder utgör därför centrala delar inom många vårdoch medicinutbildningar. Yrkeslivsanknytningen för de medicinska utbildningarna och vårdutbildningarna är, jämfört med andra högskoleutbildningar, god. (Högskoleverket 2007) 28 Utbildningens förberedelse för arbetslivet Även om Högskoleverket (2007) bedömer vård- och medicinutbildningarnas yrkeslivsanknytning som god är inte Högskoleverket förbehållslöst positiva. Detsamma gäller studenter och alumner i föreliggande rapport. De ger utbildningens förberedelse för arbetslivet och undervisningens arbetslivsanknytning blandade omdömen beroende på utbildning. Mest nöjda är barnmorskor, både studenter och alumner, men också läkare, röntgensjuksköterskor och audionomer. Ganska nöjda är logopeder och sjuksköterskor medan sjukgymnaster och arbetsterapeuter jämförelsevis är mer tveksamma i sina omdömen. De som är tydligt kritiska i detta avseende är biomedicinarna. De är tveksamma till huruvida utbildningen förbereder dem inför arbetslivet och tydligt ifrågasättande till undervisningens arbetslivsanknytning. Studenter inom medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap är ganska nöjda med utbildningens förberedelse för arbetslivet men tveksamma till undervisningens arbetslivsanknytning (tabell 25). Tabell 25: Studenter och alumners bedömningar av utbildningens arbetslivsanknytning utifrån program (medelvärde*) Utbildning arb aud bar bio log läk rön sjg ssk spe fol med st** al st al st al st al st al st al st al st al st al st al st st utbildningens förberedelse för arbetslivet 3,2 3,0 3,9 3,8 4,0 4,4 2,8 2,6 3,5 3,8 3,9 4,1 4,0 3,9 3,3 3,3 3,5 3,4 3,7 4,0 3,5 3,6 undervisningens arbetslivsanknytning 3,2 3,0 3,8 3,8 4,1 4,1 2,4 2,3 3,5 3,5 4,0 4,0 3,7 3,7 3,4 3,2 3,6 3,5 3,7 4,0 2,8 3,1 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner 28 Högskoleverket (2007) Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor. Del 1: Den nationella bilden. Rapport 2007:23 R (s 41)

46 Det biomedicinarna verkar ställa sig kritiska till är hur väl de förbereds för ett arbetsliv utanför akademin, det vill säga hur utbildningen kopplar till arbetsmarknaden utanför universitets- och högskolesektorn. I biomedicinarnas skriftliga kommentarer är denna kritik vanligt förekommande. Ingen kontakt med näringslivet. Dåligt förberedd för arbete i den privata sektorn för stark inriktning mot forskning på universitet (alumn, biomedicin) En obesvarad fråga är hur biomedicinarna ställer sig till arbetslivsanknytningen i förhållande till arbetsmarknaden inom den akademiska världen. Men enligt tidigare redovisade resultat ställer sig biomedicinarna positiva till utbildningens forskningsanknytning (se tidigare tabell 8). Utbildningar med verksamhetsförlagd utbildning/praktik Utbildningens kliniska praktikperioder, eller den verksamhetsförlagda utbildningen, är en viktig tillgång i utbildningen för att studenterna ska lära sig att tillämpa sina kunskaper i det praktiska arbetet. Genom praktiken möter studenten de patient- och arbetsplatsrelaterade utmaningar som väntar i det kommande yrkeslivet. Praktikperioder som en obligatorisk del i utbildningen återfinns på arbetsterapeut-, audionom-, barnmorske-, logoped- och läkarprogrammet. Därtill finns det på sjukgymnast-, specialistsköterske- samt på röntgen- och sjuksköterskeprogrammet. Utbildningar som inte har obligatoriska praktikperioder är inom biomedicin samt på masterprogrammen i folkhälsovetenskap, medicinsk vetenskap och idrottsvetenskap. Inom vissa av dessa program finns enstaka valbara kurser innehållande praktiska utbildningsmoment. Praktiken - ett uppskattat inslag i utbildningen - många vill ha mer Den verksamhetsförlagda utbildningen är en uppskattad del av utbildningen. Återkommande utsagor från både studenter och alumner beskriver den kliniska praktiken som en stor tillgång. Man får växa otroligt under praktikperioderna. Att se hur verkligheten faktiskt fungerar. Får ett bättre perspektiv på vad man kan och behöver träna/läsa på mera. Plus vad som är viktigt att kunna. (sjukgymnaststudent) Utbildningspraktikens ställning som brygga mellan utbildning och yrkesliv gör den efterfrågad bland både studenter och alumner. Omkring 4 av 10 studenter vill se mer praktik i utbildningen. Innehållsmässigt ser önskemålen olika

47 ut. Ibland efterfrågas mer praktik inom områden som berör den enskilda utbildningen men ofta beskrivs behoven i allmänna termer. För lite praktik. Borde ha så kallad tjänstgöring - praktik 1-2 dagar i veckan från och med termin 3 utöver de vanliga praktikperioderna. (sjuksköterskestudent) Studenternas önskemål om mer verksamhetsförlagd utbildning varierar beroende på programtillhörighet. Bland logopeder, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har mer än varannan önskemål om mer praktik och bland audionomer och specialistsköterskor gäller detta för knappt varannan. Ungefär var tredje sjuksköterska, läkare och röntgensjuksköterska önskar mer praktik. Bland barnmorskor tycks behovet inte vara lika stort. Nästan inga studenter har önskemål om mindre praktik i utbildningen (diagram 13). Diagram 13: Studenternas bedömningar av mängden praktik/klinisk praktik i utbildningen. 29 för liten lagom för stor log sjg arb aud spe ssk läk rön bar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Studenter och alumner om innehållet i praktiken Överlag är studenter och alumner starkt positiva till innehållet i den verksamhetsförlagda utbildningen, särskilt avseende handledarnas engagemang och tillgänglighet, men också praktikplatsernas arbetsmiljö och det allmänna bemötandet under praktiken. Läkarna utgör ett undantag och ger de kliniska praktikperioderna lägre omdömen. Både läkarstudenter och läkaralumner uttrycker vissa tveksamheter, i synnerhet är läkarstudenterna kritiska till hur praktiken är organiserad (tabell 26). 29 Studenter inom biomedicin samt studenter inom medicinsk vetenskap, idrottsvetenskap, folkhälsovetenskap ingår inte i beräkningen.

48 Tabell 26: Studenter och alumners bedömningar av följande aspekter av praktiken/den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån program (medelvärde*) arb aud bar log läk rön sjg ssk spe st** al st al st al st al st al st al st al st al st al handledarens engagemang i din praktik 4,2 4,1 4,4 3,8 4,3 4,2 4,2 4,0 3,2 3,2 4,2 4,3 4,4 4,3 4,2 4,1 4,2 4,2 handledarens tillgänglighet 4,4 4,1 4,4 3,9 4,6 4,3 4,2 4,1 3,2 3,2 4,1 4,3 4,4 4,4 4,2 4,2 4,4 4,2 handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat 3,9 3,9 4,1 3,7 4,2 3,9 4,0 3,8 2,9 3,0 4,1 4,0 4,1 4,1 4,0 4,0 4,0 4,2 praktikens organisation (antal studenter, schema mm) 4,0 3,9 3,6 3,7 4,2 4,0 3,5 3,7 2,7 3,3 4,1 3,8 4,0 4,1 3,8 4,0 4,0 4,2 arbetsmiljö/allmänt bemötande under praktiken 4,2 4,0 4,2 4,0 4,3 4,0 4,1 4,1 3,3 3,3 4,3 4,0 4,3 4,3 4,1 4,1 4,3 4,4 * Bedömningarna har gjorts på en 5-gradig skala där 1 = missnöjd, 3 = varken nöjd/missnöjd samt 5 = nöjd. ** st = studenter, al = alumner Läkarstudenternas lägre omdömen bekräftas i ett antal utsagor som beskriver platsbrist på praktikplatserna. Men också upptagna handledare som ibland uppges lämna studenterna ensamma i sin lärandeprocess. Alldeles för många studenter per praktiktillfälle! Det kunde vara 7 (sic!) studenter närvarade vid ett mottagningsbesök. Därför kan man inte utöka antalet studieplatser utan att ha fler platser/glesare på praktikplatserna. Själv valde jag att ordna egen praktik på mindre orter för att få kvalité under praktikperioderna och slippa trängsel på storsjukhusen (men det ska inte behövas för att få en fullgod utbildning!) (läkaralumn) Mycket varierade bemötande under de kliniska placeringarna. Man får delvis själv fixa med praktiska problem under den kliniska praktiken. (läkarstudent) Även om läkarna ställer sig tveksamma till några av praktikens innehållsmässiga kvaliteter är de nöjda med hur utbildningen förbereder dem för det kommande arbetslivet. De är också nöjda med undervisningens arbetslivsanknytning, detta gäller läkarstudenter såväl som alumner (se tabell 25). Alumnernas etablering på arbetsmarknaden Alumnernas etablering på arbetsmarknaden framstår som god. 98% innehar en anställning, 1% uppger sig vara arbetssökande och 1% studerar utanför ramen för en anställning. I stort sätt alla uppger att de har ett kvalificerat arbete, det vill säga ett arbete som ställer krav på motsvarande en högskoleutbildning (99 %).

49 Arbete inom området för utbildningen Utifrån alumnernas yrkestitlar kan konstateras att den stora merparten är yrkesverksamma inom området för sin utbildning. Bland barnmorskor, röntgensjuksköterskor, läkare och sjuksköterskor gäller detta för i stort sett samtliga alumner, bland sjukgymnaster och arbetsterapeuter gäller detsamma för det stora flertalet. Av de nitton svarande audionomerna uppger fem personer (26%) titlar som saknar direkt anknytning till audionomyrket (tabell 27). Exempel är projektledare, produktspecialist och avdelningschef. Samtliga nitton audionomer uppger att de har kvalificerade yrken med krav på högskoleutbildning. Tabell 27: Andel alumner med yrkestitel inom, respektive utanför utbildningsområdet utifrån program Titlar* ARB AUD BAR LOG LÄK RÖN SGY SSK SPE** titel inom utb.området 93% 74% 100% 94% 99% 100% 94% 97% 80% annan titel 7% 26% 0% 6% 1% 0% 6% 3% 20% *Avser dem som besvarat både frågan om utbildningstillhörighet och frågan om yrkestitel. ** Inkluderat yrkestiteln sjuksköterska är fördelningen 92 respektive 8 %. Programmet i biomedicin är ingen yrkesutbildning och leder därför inte fram till ett specifikt arbete i samma mening som flertalet andra utbildningar vid Medicinska fakulteten. Inte desto mindre har nästan samtliga av de biomedicinare som medverkade i undersökningen ett kvalificerat yrke med krav på högskoleexamen (98%). Av biomedicinarnas yrkestitlar att döma har merparten ett yrke inom till universitets- och högskolesektorn (ca 7 av 10). Exempelvis anges titlar som doktorand, post-doc, forskarassistent, research scientist. Exempel på yrkestitlar bland biomedicinare som saknar direkt anknytning till akademin är processoperatör, produktspecialist, utredare och projektledare. God trivsel på arbetsplatserna Alumnerna trivs i hög utsträckning på sina arbetsplatser. Totalt sett uppger 84% att de trivs bra med sin nuvarande arbetssituation och mer än hälften av dem är nöjda. Alumnernas trivsel tycks påverkas av deras yrkestillhörighet. Bland barnmorskor, läkare, specialistsköterskor, logopeder och sjukgymnaster uppger mellan 83 och 95 % att det trivs bra eller bra på sina arbetsplatser. I synnerhet barnmorskorna är nöjda med sina arbeten. Bland röntgensjuksköterskor, audionomer, sjuksköterskor, biomedicinare och arbetsterapeuter uppger mellan 72 och 80 % att de trivs bra eller bra på sina arbetsplatser. Överlag är det få alumner som inte trivs (diagram 14).

50 Diagram 14: Alumnernas bedömningar av hur de trivs på sina arbetsplatser utifrån program mkt dåligt dåligt varken bra/dåligt bra mkt bra BAR SPEC LÄK LOG ARB BIO RÖN AUD SSK SGY 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alumnernas anställningsformer 85 % av alumnerna är tillsvidareanställda medan ungefär 13 % vikarierar eller har en annan tidsbestämd anställning. Tidsbestämda anställningar är vanligare bland biomedicinare och i viss mån läkare (diagram 15). Biomedicinarnas arbetsmarknad präglas av mer tidsbestämda anställningar och vikariat (60 %) jämfört med övriga vård- och medicinutbildningar. Särskilt gäller detta biomedicinare inom högskolesektorn. Bland biomedicinare med anknytning till akademin har drygt 8 av 10 tidsbestämda anställningar vilket endast motsvaras av var tredje biomedicinare med arbete utanför högskolesektorn. Var fjärde läkare har en tidsbestämd anställning eller ett vikariat. De tidsbestämda anställningarna bland läkarna beror oftast på att de genomför sin allmäntjänstgöring (AT-tjänst) eller har påbörjat sin vidareutbildning till specialistläkare (ST -tjänst).

51 Diagram 15: Alumnernas anställningsformer utifrån program BAR SPEC RÖN AUD SSK ARB SGY LOG LÄK BIO tillsvidare annan tidsbest anst vikariat eget ftg annan anst 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alumnernas arbetsgivare Den stora merparten av alumnerna är anställda inom den offentliga sektorn där landsting/region utgör den största arbetsgivaren. Barnmorskor, läkare och röntgensjuksköterskor arbetar företrädesvis inom landsting/region medan kommunen är en stor arbetsgivare bland arbetsterapeuter och till viss del även sjukgymnaster. Audionomer arbetar företrädesvis inom det privata näringslivet. Bland biomedicinarna arbetar hälften inom statlig sektor (diagram 16), och då företrädesvis inom högskolesektorn. Diagram 16: Alumnernas arbeten utifrån arbetsmarknadssektor BAR LÄK RÖN SSK SPEC LOG SJG ARB AUD BIO landsting/region kommun stat privat annan sektor 0% 20% 40% 60% 80% 100%

52 Hel- och deltidsarbete I Sverige arbetar drygt var fjärde person deltid och detta gäller företrädesvis kvinnor (41 %) 30. Bland de kvinnliga alumnerna arbetar var tredje deltid. Bland läkarna arbetar 25 % av kvinnorna och 9 % av männen deltid. Motsvarande bland specialistsköterskor visar att 44 % av kvinnorna arbetar deltid och detsamma gäller för 12 % av männen. Deltidsarbetande alumner jobbar i genomsnitt 80% av heltid och är något år äldre än de heltidsarbetande. Ganska få biomedicinare arbetar mindre än heltid medan drygt hälften av barnmorskorna har deltidsarbete (diagram 17). Diagram 17: Andel alumner som arbetar heltid respektive deltid utifrån program. heltid deltid BIO AUD LÄK RÖN SGY ARB SSK LOG SPEC BAR 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alumnernas löner Alumnernas löner varierar beroende på yrke. Bland de heltidsarbetande alumnerna har läkarna högst löner där mer än 90 % tjänar över 35 000 kr/månad. Lägre betalda är sjukgymnaster, röntgensjuksköterskor och arbetsterapeuter där mellan 65-75 % har månadslöner på 20-25 000 kronor 31. De flesta logopeder och specialistsköterskor har löner mellan 25 0000 och 30 000 kr/månad. Lönespridningen tycks vara mest omfattande bland biomedicinare och specialistsköterskor (diagram 18). 30 Nordisk statistisk årsbok 2010, s 133. Nordiska ministerrådets publikation. 31 Endast några enstaka personer har uppgett månadslöner under 20 000 kr.

53 Diagram 18: Alumnernas löner bland heltidsarbetande utifrån program 32 < 25 tkr/mån 25-30 tkr/mån 30-35 tkr/mån > 35 tkr/mån SJG RÖN ARB SSK BIO LOG SPE LÄK 0% 20% 40% 60% 80% 100% Alumner om arbetskraven och deras utveckling under utbildningstiden Vilka krav ställer arbetslivet på alumnerna och hur tycker de att utbildningstiden förberett dem på att möta dessa krav? I följande avsnitt redogörs för ett antal kunskaper och färdigheter som alumnerna använder sig av i arbetslivet samt hur dessa kunskaper och färdigheter har utvecklats under utbildningstiden. Alumnerna har värderat hur angelägna arbetskraven är i deras yrkesvardag och samtidigt bedömt hur utbildningen har förberett dem för att möta dessa krav. Frågorna som alumnerna har bedömt har delats in i fyra grupper. Frågor om generella och kommunikativa färdigheter utgör övergripande kunskaper och förmågor oberoende av utbildningstillhörighet eller yrke. Frågor om vård- och programspecifika färdigheter betonar allmänna kunskaper och förmågor inom vården eller specifika färdigheter inom det enskilda yrket. Större avvikelser mellan alumnernas bedömningar av arbetskrav och färdighets-- träning i utbildningen kommenteras. Det kan röra sig om att en viss färdighet värderas högt i arbetet men inte tränas i nämndvärd utsträckning i utbildningen. Förhållandet kan också vara det omvända, det vill säga att en viss färdighet tränas i utbildningen men inte praktiseras i särskild omfattning i arbetet. Det är viktigt att poängtera att resultaten inte tolkas allför tekniskt. Det kan finnas grunder för att viktiga kunskaper på en arbetsplats inte nödvändigtvis behöver utvecklas inom ramen för en utbildning. På motsvarande sätt kan det finnas akademiska argument för att vissa kunskaper och färdigheter ska utvecklas i en högskoleutbildning utan att dessa kunskaper nödvändigtvis behöver tillämpas i det dagliga yrkesutövandet. Resultaten redovisas per program. 32 Audionomer och barnmorskor ingår inte på grund av för få svarande med heltidsarbete.

54 Arbetsterapeuter Viktiga arbetskrav bland alumner från arbetsterapeututbildningen är att självständigt lösa problem, göra etiska bedömningar samt att kritiskt värdera information. Att följa kunskapsutvecklingen inom området värderas jämförelsevis lägre. Arbetsterapeuterna är nöjda med hur de generella färdigheterna har utvecklats under utbildningstiden (diagram 19 A). Förmåga att kunna samarbeta, att söka information med hjälp av datorer/it samt att kunna argumentera och övertyga är viktiga kommunikativa förmågor i arbetsterapeuternas arbete. I något lägre utsträckning ställs det krav på att göra skriftliga och muntliga presentationer medan behovet av att kunna kommunicera på engelska är begränsat. Det lägre behovet innebär dock inte att alumnerna är missnöjda med utbildningens bidrag i detta avseende. Arbetsterapeuterna är i flertalet fall nöjda med hur de kommunikativa färdigheterna utvecklats under studietiden. (diagram 19 B). Viktiga vårdspecifika arbetskrav bland arbetsterapeuterna är företrädesvis relaterade till mötet med patienten. I synnerhet gäller detta förmåga att leva sig in i patientens situation och att förklara för patienter och deras närstående. Att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården är också en prioriterad uppgift i arbetet. Sett till de praktiserande arbetsterapeuternas behov av att kunna förklara för patienter och närstående samt att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper skulle dessa aspekter kunna vara möjliga utvecklingsområden i utbildningen. Det senare uppmärksammades även av några arbetsterapeuter i enkätens fria kommentarsfält angående utbildningens svagheter. För lite om teamsamverkan. Vi behöver vara bättre på att argumentera för vår betydelse i teamet, då vi inte alltid har en självklar roll. (alumn, arbetsterapeut) Arbetsterapeuterna är till viss del nöjda med hur flertalet vårdspecifika färdigheter utvecklats under utbildningstiden (diagram 19 C). Överlag bedömer arbetsterapeuterna att de programspecifika färdigheter de tillfrågades om i hög grad tillämpas på arbetsplatserna. Särskilt gäller detta förmåga att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, att kunna utvärdera olika arbetsterapeutiska åtgärder samt att kunna dokumentera arbetsterapeutiska åtgärder på ett tillförlitligt sätt. Arbetsterapeuterna är också nöjda med hur flertalet av dessa färdigheter har tillgodosetts under utbildningstiden (diagram 19 D). Trots det marginella behovet av att kommunicera på engelska på arbetsterapeuternas arbetsplatser kan noteras att studenterna utrycker önskemål om mer undervisning på engelska. Enligt studentundersökningen har hälften av studenterna på arbetsterapiprogrammet önskemål om mer undervisning på engelska. Den resterande halvan anser att nuvarande omfattning är lagom.

55 Diagram 19 a-d: Examinerade arbetsterapeuters bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav a d c b i hög grad arbetskrav e i j f g h inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav m l o k n i hög grad arbetskrav v x r s q p u t inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Identifiera och bedöma relevanta problem för arbetsterapi q Förklara för patienter och närstående m Behärska arbetsterapeutiska metoder r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Arbeta evidensbaserat s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Anlägga ett helhetsperspektiv på människan t Förstå de ämnesteoretiska grunderna u Dokumentera arbetsterapi v Utvärdera arbetsterapeutiska åtgärder x

56 Audionomer Audionomer med några års erfarenhet på arbetsmarknaden bedömer att de generella kunskaper och färdigheter de tillfrågades om är angelägna aspekter i deras arbeten. Särskilt ställs det krav på förmågan att självständigt lösa problem. Men även att kritiskt värdera information, att följa kunskapsutvecklingen inom området samt att kunna göra etiska bedömningar är prioriterade arbetsuppgifter bland audionomerna. Samtliga färdigheter har utvecklats starkt under utbildningstiden (diagram 20 A). Angelägna kommunikativa aspekter i audionomernas arbete är att kunna argumentera och övertyga samt förmåga att söka information med hjälp av datorer/ IT. Jämförelsevis ställs det lägre krav på teamarbete samt att göra muntliga och skriftliga presentationer. Bland praktiserande audionomer är behovet av att kunna kommunicera på engelska begränsat och denna färdighet tränades också i lägre utsträckning under utbildningstiden. Audionomerna är nöjda med hur deras muntliga och skiftliga förmågor har utvecklats och ganska nöjda med hur utbildningen bidragit till flertalet andra kommunikativa färdigheter (diagram 20 B). Vårdspecifika färdigheter som att förklara för patienter och närstående samt förmågan att leva sig in i patientens situation värderas högt på audionomernas arbetsplatser. I jämförelse är kraven på att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården, samt att medverka i utvecklingsarbete och förebyggande arbete inom vården lägre på audionomernas arbetsplatser. De färdigheter som de yrkesverksamma audionomerna bedömer som viktigast har också utvecklats starkast under utbildningstiden (diagram 20 C). Kunskap och förståelse för vilka faktorer som påverkar hörselkänslan, förmåga att genomföra och tolka hörselutredningar samt att kunna bedöma behov och förutsättningar för habilitering och rehabiliteringsåtgärder är viktiga kunskapskrav bland praktiserande audionomer. Behovet av att planera, genomföra och utvärdera habiliterings - och rehabiliteringsprogram är jämförelsevis lägre. Audionomerna är nöjda med hur samtliga förmågor har tillgodosetts under utbildningstiden (diagram 20 D). Noterbart i studentundersökningen är att 6 av 10 studenter på audionomprogrammet saknar erfarenhet av undervisning på engelska. Av audionomstudenter med erfarenhet uttrycker hälften önskemål om mer undervisning på engelska medan den övriga upplever att nuvarande omfattning är lagom.

Diagram 20 a-d: Examinerade audionomers bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav a c b d 57 i hög grad arbetskrav h j i e f g inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad m n i hög grad q p r arbetskrav l o k arbetskrav s inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för informationssökning j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå vilka faktorer som påverkar hörselkänslan p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Genomföra och tolka hörselutredningar q Förklara för patienter och närstående m Bedöma behov av och förutsättningar för habilitering och rehabilitering r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Planera, genomföra och utvärdera habiliterings- och rehabiliteringsprogram s Medverka i förebyggande arbete inom vården o

58 Barnmorskor Angelägna aspekter i barnmorskornas arbete är att självständigt lösa problem, att göra etiska bedömningar, att kritiskt värdera information samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. Barnmorskorna är också nöjda med hur dessa färdigheter har utvecklats under utbildningstiden (diagram 21 A). Arbetet ställer också krav på förmåga att samarbeta, att söka information med hjälp av datorer/it samt att kunna argumentera och övertyga. Kraven på att göra muntliga presentationer och kommunicera på engelska är lägre och behovet av att göra skriftliga presentationer är begränsat i det praktiska arbetet. Barnmorskorna är nöjda med hur flertalet kommunikativa aspekter har utvecklats under utbildningstiden. Detta gäller även förmåga att göra skriftliga presentationer vilket det finns ett begränsat behov av på barnmorskornas arbetsplatser (diagram 21 B). Mycket angelägna krav i barnmorskornas yrkesutövning är patientrelaterade förmågor som att leva sig in i patientens situation samt att kunna förklara behandlingsåtgärder för patienter och deras närstående. I barnmorskornas arbete är det också viktigt att kunna utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper och att medverka i förebyggande, såväl som utvecklande arbete inom vården. Barnmorskorna är nöjda med utbildningens bidrag i dessa avseenden (diagram 21 C). De specifika kunskaper och färdigheter som barnmorskorna tillfrågades om bedöms som viktiga i arbetet. Utöver förmåga att yrkesmässigt fungera som barnmorska och att ha fördjupade kunskaper inom reproduktiv hälsa är det viktigt med en utvecklad självkännedom och empatisk förmåga. Därtill är det angeläget att kunna hantera komplexa frågor och situationer inom området. Barnmorskorna är nöjda, och i vissa fall nöjda, med hur de utvecklat sina yrkesspecifika färdigheter under utbildningstiden (diagram 21 D). I studentundersökningen uppger var fjärde barnmorskestudent att omfattningen av skriftliga presentationer i undervisningen är för stor, resterande tre fjärdedelar anser den vara lagom. Vidare uppger 3 av 4 barnmorskestudenter att de inte har några erfarenheter av undervisning på engelska.

Diagram 21 a d: Examinerade barnmorskors bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad d c a b 59 i hög grad e i j arbetskrav arbetskrav h f g inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav l k m o n i hög grad arbetskrav u x v t s p q r inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå förh. i samh. som påverkar människors hälsa p Utbyta kunsk. med andra yrkesgrupper inom vården l Yrkesmässigt fungera som barnmorska q Förklara för patienter och närstående m Visa fördjupad kunskap inom reproduktiv hälsa r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Visa fördjupad kunskap i att leda vård och hälsoarbete inom mitt ämnesområde s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Visa fördjupad förmåga att självständigt initiera förebyggande hälsoarbete t Visa självkännedom och empatisk förmåga u Visa förmåga att underv. olika grupper inom ämnesomr. v Hantera komplexa frågest. och situationer inom området x

60 Biomedicin Nästan samtliga av de generella färdigheter biomedicinarna tillfrågades om utgör centrala inslag på deras arbetsplatser. Undantaget är behovet av att göra etiska bedömningar. Till skillnad från övriga program vid Medicinska fakulteten framställs denna färdighet inte som lika angelägen på biomedicinarnas arbetsplatser. Viktiga arbetskrav i biomedicinarnas arbete har utvecklats positivt under utbildningstiden (diagram 22 A). En betydelsefull förmåga på biomedicinarnas arbetsplatser är att kunna söka information med hjälp av datorer/it. Men även samarbetsförmåga, att kommunicera på engelska och att göra muntliga och skriftliga presentationer är angelägna aspekter i arbetet. Biomedicinarna är nöjda med hur flertalet kommunikativa förmågor utvecklats under utbildningstiden (diagram 22 B). Behoven av de programspecifika arbetskraven är i viss mån lägre. Viktig är dock förmåga att kritiskt bedöma eget och andras resultat, att bearbeta och redovisa resultat samt att bedriva professionellt biomedicinskt arbete. Avseende förmåga att behärska laborativa tekniker och att medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete är arbetskraven inte lika omfattande. Biomedicinarna är ganska nöjda med hur de programspecifika färdigheterna utvecklats under utbildningstiden (diagram 22 C).

Diagram 22 a c: Examinerade biomedicinares bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav d a c b 61 i hög grad arbetskrav g e j f i h inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Programspecifika arbetskrav/färdigheter Generella arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav inte alls missnöjd l n o färdighetsträning m k nöjd Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Kritiskt värdera information Göra etiska bedömningar Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Arbeta i team Använda datorer/it för info.sökn. Programspecifika arbetskrav/färdigheter Bedriva professionellt biomedicinskt arbete Behärska laborativa tekniker Bearbeta och redovisa resultat Kritiskt bedöma eget och andras resultat Medverka i biomedicinskt utvecklingsarbete a b c d e f g h i j k l m n o

62 Logopeder I likhet med flertalet program vid Medicinska fakulteten är de generella färdigheterna angelägna aspekter i logopedernas arbeten. Särskilt höga krav ställs på att självständigt kunna lösa problem och att kritiskt värdera information. Det är också viktigt att kunna göra etiska bedömningar och att följa kunskapsutvecklingen inom området. Logopederna är nöjda med hur dessa färdigheter har utvecklats under utbildningstiden (diagram 23 A). Flertalet kommunikativa färdigheter är betydelsefulla i logopedernas arbete. Särskilt gäller det förmåga att argumentera och övertyga samt att använda datorer/ IT för informationssökning. Samarbetsförmåga och förmåga att göra muntliga och skriftliga presentationer är också viktiga aspekter i arbetet men värderas jämförelsevis något lägre. Behovet av att kommunicera på engelska tycks vara begränsat på logopedernas arbetsplatser. Logopederna är nöjda eller ganska nöjda med hur flertalet kommunikativa färdigheter har utvecklats under utbildningstiden (diagram 23 B). Patientrelaterade färdigheter står i fokus på logopedernas arbetsplatser. Förmåga att leva sig in i patientens situation samt att kunna förklara för patienter och närstående är viktigt i logopedernas arbete. Behoven är inte lika omfattande avseende förmåga att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården, att medverka i utvecklingsarbete, eller att medverka i förebyggande arbete inom vården. I utbildningen har logopederna i första hand utvecklat de vårdspecifika färdigheter som värdesätts högst på deras arbetsplatser (diagram 23 C). Angelägna yrkesspecifika arbetskrav på logopedernas arbetsplatser är att bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos personer med röst-, tal- och språkrubbningar samt att ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningar för att påverka kommunikationsförmågan. Behovet av att kunna kommunicera med hjälp av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) bedöms jämförelsevis lägre bland de praktiserande logopederna. Utbildningen har i första hand utvecklat de färdigheter som beskrivs som centrala i logopedernas arbete, och i lägre utsträckning de färdigheter som är mindre angelägna i deras yrkesvardag (diagram 23 D). Bland logopedstudenterna kan noteras behov av mer undervisning på engelska. I studentundersökningen uttrycker hälften av studenterna på logopedprogrammet önskemål om mer undervisning på engelska. Resterande halvan anser att nuvarande omfattning är lagom.

Diagram 23 a d: Examinerade logopeders bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav d b a c 63 i hög grad arbetskrav h j e g f i inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav k o m l n i hög grad arbetskrav t s q r p inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för informationssökning j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Skaffa sig grundläggande kliniska och pedagogisk erfarenhet av metodiken vid rehabilitering/habilitering av röst, tal och språkrubbningar p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Undersöka och bedöma den språkliga kommunikationsförmågan hos personer med olika former av röst, tal och språkrubbningar q Förklara för patienter och närstående m Ställa logopedisk diagnos och bedöma förutsättningar för att påverka kommunikationsförmågan r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Planera, genomföra och utvärdera beh.progr. s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Kunna kommunicera på grundläggande nivå med hjälp av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) t

64 Läkare Att självständigt lösa problem, att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet, att kritiskt värdera information och att göra etiska bedömningar är samtliga angelägna kunskaper bland läkarna. Läkarna betonar betydelsen av dessa generella färdigheter i det praktiska arbetet, samtidigt framhåller de att läkarutbildningen bidragit starkt till hur dessa färdigheter har utvecklats (diagram 24 A). Arbetet ställer också krav på läkarnas förmåga att söka information med hjälp av datorer/it, samarbetsförmåga samt att kunna argumentera och övertyga. Arbetskraven var jämförelsevis lägre avseende förmågan att göra muntliga presentationer och ännu lägre avseende förmågan att göra skriftliga presentationer och att kommunicera på engelska. Att behoven av de två sistnämnda förmågorna är lägre på läkarnas arbetsplatser innebär inte att läkarna är missnöjda med utbildningens bidrag i dessa avseenden. Överlag är läkarna nöjda eller ganska nöjda med hur utbildningen bidragit till deras utveckling inom flertalet kommunikativa färdigheter (diagram 24 B). I läkarnas arbete är patientrelaterade färdigheter som att förklara för patienter och deras närstående, samt att kunna leva sig in i patientens situation, viktiga. Viktigt i arbetet är också att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården. I jämförelse ställs det inte lika höga krav på läkarna att medverka i utvecklingsarbete eller förebyggande arbete inom vården. I de flesta fall är de mest betydelsefulla färdigheterna i läkarnas arbete också områden som alumnerna framhåller som styrkor i utbildningen (diagram 24 C). De programspecifika aspekter som är viktigast i läkarnas arbete är också prioriterade områden i läkarutbildningen. Utöver att yrkesmässigt fungera som läkare är det viktigt att kunna dokumentera arbetet på ett adekvat sätt, att känna till de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar samt att självständigt genomföra undersökningar. I de fall där arbetskraven är lägre har också utbildningens bidrag till att utveckla dessa färdigheter varit mindre. Så är fallet avseende läkarnas kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation och förmåga att planera och utvärdera behandlingsprogram (diagram 24 D). Bland läkarstudenterna kan noteras behov av mer undervisning på engelska. I studentundersökningen uttrycker knappt 4 av 10 studenter på läkarprogrammet önskemål om mer undervisning på engelska. Resterande anser att nuvarande omfattning är lagom.

Diagram 24 a d: Examinerade läkares bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad d a c b 65 i hög grad i e j arbetskrav arbetskrav h f g inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav k m o l n i hög grad arbetskrav q p u v r x t s inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation q Förklara för patienter och närstående m Yrkesmässigt fungera som läkare r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Självständigt genomföra undersökningar t Planera och utvärdera ett behandlingsprogram u Ha insikter i de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar v Kunna dokumentera dina insatser på ett adekvat sätt x

66 Röntgensjuksköterskor Jämfört med övriga program vid Medicinska fakulteten framstår de generella arbetskraven på röntgensjuksköterskornas arbetsplatser som något lägre. Förmåga att självständigt lösa problem är viktigt i arbetet som röntgensjuksköterska. Krav på att följa kunskapsutvecklingen inom området, att kritiskt värdera information samt att göra etiska bedömningar tycks jämförelsevis inte vara lika viktigt. Röntgensjuksköterskorna är nöjda med hur de generella färdigheterna har utvecklats under utbildningstiden (diagram 25 A). Viktigt bland praktiserande röntgensjuksköterskor är också förmåga att samarbeta, förmåga att söka information med hjälp av dator/it samt att argumentera och övertyga. Röntgensjuksköterskornas behov av att kommunicera på engelska är jämförelsevis lägre och kraven på att göra muntliga och skriftliga presentationer är begränsade. Inte desto mindre är röntgensjuksköterskorna nöjda med hur deras muntliga och skriftliga presentationsförmåga har utvecklats under utbildningstiden. Avseende träningen i att kommunicera på engelska är alumnerna mindre nöjda (diagram 25 B). Att kunna förklara för patienter och deras närstående och att kunna leva sig in i patientens situation är viktigt i arbetet som röntgensjuksköterska. Jämförelsevis är det inte lika angeläget att medverka i utvecklingsarbete, eller förebyggande arbete, inom vården. Kraven på att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården är ytterligare något lägre enligt alumnerna. I utbildningen har röntgensjuksköterskorna i första hand utvecklat de färdigheter som värdesätts på deras arbetsplatser, och i lägre utsträckning de färdigheter som är av mindre betydelse i yrkeslivet (diagram 25 C). De yrkesspecifika färdigheter som röntgensjuksköterskorna tillfrågades om är överlag prioriterade i arbetslivet. Undantag är förmågan att utveckla och kvalitetssäkra metoder och tekniker inom medicinsk diagnostisk radiologi för vilka arbetskraven är lägre. Röntgensjuksköterskorna betonar betydelsen av flertalet yrkesfärdigheter i det praktiska arbetet och framhåller att utbildningen bidragit starkt till hur dessa färdigheter har utvecklats (diagram 25 D). Bland studenterna på röntgensjuksköterskeprogrammet är erfarenheterna begränsade avseende undervisning på engelska. Enligt studentundersökningen uppger nästan 8 av 10 studenter bland röntgensjuksköterskorna att de saknar erfarenheter av undervisning på engelska.

67 Diagram 25 a d: Examinerade röntgensjuksköterskor bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav b c a d i hög grad arbetskrav h e f g i j inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav k l o m n i hög grad arbetskrav p x q r v u s t inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Självst. planera, genomföra undersökn. och behandl. p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Bearbeta och bedöma resultat q Förklara för patienter och närstående m Utveckla och kvalitetssäkra metoder och tekniker inom medicinska diagnostisk radiologi r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Medverka till att all bestrålning av patienter ska vara optimerad med avseende på stråldoser s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Medverka till att strålskyddsföreskrifter följs t Hantera läkemedel på ett adekvat sätt u Tillämpa ditt kunnande utifrån människors olika behov v Göra åtgärdsbedömn. utifrån ett helhetspersp. på människan x

68 Sjukgymnaster Samtliga av de generella kunskaper och färdigheter som sjukgymnasterna tillfrågades om är viktiga aspekter av deras yrkespraktik. Detta gäller särskilt förmågan att självständigt lösa problem. De tidigare sjukgymnaststudenterna är också nöjda med hur dessa kunskaper och förmågor har utvecklats under utbildningstiden (diagram 26 A). Kommunikativa färdigheter som i hög utsträckning efterfrågas på sjukgymnasternas arbetsplatser är förmåga att samarbeta, att kunna söka information med hjälp av dator/it samt att argumentera och övertyga. Arbetskraven är lägre avseende förmåga att göra skriftliga och muntliga presentationer. Inte desto mindre är sjukgymnasterna nöjda med hur dessa förmågor har utvecklats under utbildningstiden. Behovet av att kommunicera på engelska är marginellt på sjukgymnasternas arbetsplatser, samtidigt har utbildningens bidrag i detta avseende varit begränsat (diagram 26 B). De vårdspecifika arbetskrav som är särskilt viktiga på sjukgymnasternas arbetsplatser är förmåga att förklara för patienter och deras närstående samt förmåga att leva sig in i patientens situation. Arbetet ställer också krav på förmåga att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården. Jämförelsevis är arbetskraven lägre avseende sjukgymnasternas behov av att medverka i utvecklingsarbete, eller förebyggande arbete, inom vården. Sjukgymnasterna är ganska nöjda med hur de utvecklat sina vårdspecifika kunskaper under utbildningstiden (diagram 26 C). Sett till de programspecifika kunskaper och färdigheter som sjukgymnasterna tillfrågades om är samtliga viktiga i arbetslivet. Att kunna dokumentera vården är betydelsefullt i sjukgymnasternas arbete. Denna förmåga har under utbildningen inte utvecklats i samma utsträckning som flertalet andra färdigheter enligt alumnerna. Sjukgymnasterna är i de flesta fall nöjda med hur deras specifika kunskaper och förmågor har utvecklats under utbildningstiden. (diagram 26 D). Bland sjukgymnaststudenterna kan noteras behov av mer undervisning på engelska. Enligt studentundersökningen uppger drygt varannan student på sjukgymnastprogrammet önskemål om mer undervisning på engelska. Knappt varannan anser att nuvarande omfattning är lagom.

Diagram 26 a d: Examinerade sjukgymnasters bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav b d a c 69 i hög grad arbetskrav h e i j f g inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav l m k o n i hög grad arbetskrav r q s v u t p inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Praktiskt genomföra undersökningar och behandlingar q Förklara för patienter och närstående m Dokumentera vården r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Utvärdera vården s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Arbeta evidensbaserat t Förstå de ämnesteoretiska kunskaperna u Tillämpa de ämnesteoretiska kunskaperna v

70 Sjuksköterskor På sjuksköterskornas arbetsplatser ställs det höga krav på samtliga av de generella kunskaper och färdigheter som sjuksköterskorna tillfrågades om. Särskilt stora är behoven att självständigt kunna lösa problem och att göra etiska bedömningar. Sjuksköterskorna är nöjda med hur de generella färdigheterna har utvecklats under utbildningstiden (diagram 27 A). Viktiga kommunikativa aspekter av arbetet som sjuksköterska är att kunna argumentera och övertyga, att söka information med hjälp av datorer/it samt att kunna samarbeta med andra. Det senare är särskilt betydelsefullt på sjuksköterskornas arbetsplatser och alumnerna är också nöjda med utbildningens bidrag i detta avseende. Arbetskraven är betydligt lägre avseende förmåga att kommunicera på engelska samt att göra skriftliga och muntliga presentationer. Trots arbetets begränsade behov av muntlig och skriftlig framställning är alumnerna nöjda med utbildningens bidrag i detta avseende (diagram 27 B). Mycket viktiga vårdspecifika krav i arbetet som sjuksköterska är förmåga att förklara för patienter och närstående samt att kunna leva sig in i patientens situation. Viktig är också förmågan att samarbeta med andra yrkesgrupper inom vården samt att medverka i förebyggande arbete. Behovet av att medverka i utvecklingsarbete inom vården är jämförelsevis något lägre. Sjuksköterskorna är ganska nöjda med hur flertalet av deras vårdspecifika färdigheter har utvecklats under utbildningstiden (diagram 27 C). Flertalet av de yrkesspecifika kunskaper och förmågor som sjuksköterskorna tillfrågades om är viktiga i deras arbete. Utöver att praktiskt kunna ge vård och behandling är det av stor betydelse att kunna planera, bedöma, dokumentera och utvärdera vårdbehov och vårdinsatser i arbetet som sjuksköterska. Jämförelsevis uppges kraven vara lägre vad det gäller att förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa samt kunskaper om sjukvårdens ekonomi och organisation. I utbildningen har sjuksköterskorna i första hand utvecklat de färdigheter som är viktiga på deras arbetsplatser, och i lägre utsträckning utvecklat färdigheter som inte är lika angelägna i deras yrkesvardag (diagram 27 D). Noterbart i studentundersökningen är att tre fjärdedelar av studenterna på sjuksköterskeprogrammet uttrycker önskemål om mer undervisning på engelska. Resterande fjärdedel anser att nuvarande omfattning är lagom.

Diagram 27 a d: Examinerade sjuksköterskors bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad a d b c 71 i hög grad e i j arbetskrav arbetskrav h f g inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav m l k o n i hög grad arbetskrav x s v q p t u r inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation q Förklara för patienter och närstående m Bedöma omvårdnadsbehov r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Planera vården s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Praktiskt genomföra vård och behandling t Dokumentera omvårdnaden u Utvärdera vården v Kunna hantera läkemedel på ett adekvat sätt x

72 Specialistsköterskor Generella kunskaper och färdigheter som att självständigt lösa problem, att göra etiska bedömningar, att kritiskt värdera information samt att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet är samtliga viktiga färdigheter bland praktiserande specialistsköterskor. Specialistsköterskorna är även nöjda med hur dessa färdigheter har utvecklats under studietiden (diagram 28 A). Kraven på specialistsköterskornas kommunikativa förmågor varierar. Förmåga att samarbeta, att söka information med hjälp av datorer/it samt att argumentera och övertyga är betydelsefulla kunskaper i deras arbete. Till viss del efterfrågas kunskaper att göra muntliga och skriftliga presentationer medan behovet av att kommunicera på engelska är begränsat. Specialistsköterskorna är överlag nöjda med hur deras kommunikativa färdigheter har utvecklats under studietiden (28B). Betydelsefulla vårdspecifika kunskaper bland specialistsköterskorna är deras förmåga att förklara för patienter och närstående samt förmåga att leva sig in i patientens situation. Viktigt i arbetet är också att kunna utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården samt att medverka i vårdförebyggande arbete. Jämförelsevis är arbetskraven lägre vad gäller att medverka i utvecklingsarbete inom vården. I utbildningen har specialistsköterskorna i första hand utvecklat de vårdrelaterade färdigheter som har stor betydelse i deras arbete (28 C). Viktiga programspecifika kunskaper bland specialistsköterskorna är att kunna observera och bedöma komplexa vårdbehov, att självständigt utföra medicinska behandlingar samt att hantera medicinsk utrustning inom specialområdet. Specialistsköterskorna är nöjda med hur flertalet specifika arbetskrav har tillgodosetts under utbildningstiden. Specialistsköterskorna har i första hand utvecklat de programspecifika kunskaper som värdesätts på deras arbetsplatser (28 D). Behovet av att kunna tillämpa specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer varierar utifrån utbildningsinriktning. Bland ambulans- och anestesisjuksköterskor är dessa arbetskrav tämligen omfattande medan det bland distrikts- och intensivvårdssjuksköterskor är mindre prioriterat. Bland onkologisjuksköterskorna är efterfrågan på denna typ av yrkeskunskaper nästan obefintlig. En liknande spridning i bedömningar återfinns vad gäller förmåga att upprätta omvårdnadsplaner samt att leda kvalitetsutvecklingen inom specialområdet. Bland distriktssköterskor, intensivvårds- och onkologisjuksköterskor ställs det i viss mån krav på dessa färdigheter medan det bland praktiserande ambulans- och anestesisjuksköterskor inte utgör något prioriterat yrkeskunnande. Noterbara resultat i studentundersökningen visar att en hel del studenter anser att mängden skriftliga presentationer i utbildningen är för stor. Drygt 4 av 10 studenter är av den uppfattningen medan resterande anser den vara lagom.

73 Diagram 28 a d: Examinerade specialistsköterskor bedömningar av arbetskrav och färdighetsträning A: Generella arbetskrav/färdigheter B: Kommunikativa arbetskrav/färdigheter i hög grad d b a c i hög grad i j e arbetskrav arbetskrav f g h inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd C: Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter D: Programspecifika arbetskrav/färdigheter i hög grad arbetskrav l k n m o i hög grad arbetskrav u v x t s r p q inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd inte alls missnöjd färdighetsträning nöjd Generella arbetskrav/färdigheter Kommunikativa arbetskrav/färdigheter Självständigt lösa problem a Argumentera och övertyga e Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet b Göra muntliga presentationer f Kritiskt värdera information c Göra skriftliga presentationer g Göra etiska bedömningar d Kommunicera på engelska h Arbeta i team i Använda datorer/it för info.sökn. j Vårdspecifika arbetskrav/färdigheter Programspecifika arbetskrav/färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården k Observera och bedöma komplexa vårdbehov p Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården l Självständigt utföra medicinska behandlingar q Förklara för patienter och närstående m Upprätta omvårdnadsplaner inom specialområdet r Förmåga till inlevelse i patientens situation n Leda och utvärdera omvårdnaden inom specialområdet s Medverka i förebyggande arbete inom vården o Leda kvalitetsutvecklingen inom specialistområdet t Medverka i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten i stort u Ansvara för handhavandet av medicinsk utrustning inom specialområdet v Tillämpa specialkunsk. vid stora olyckor och katastrofer x

74 7. Studentkårens kommentarer till studentbarometern 2011 Generella kommentarer: Studentkåren Corpus Medicum är tacksamma för samarbetsviljan och det trevliga bemötandet från Mattias Renehed i arbetet med studentbarometern. Vi var hedrade över möjligheten att bidra med frågor till studenter och alumner. Det är glädjande att läsa resultaten från studentbarometer 2011 eftersom flertalet studenter och alumner ser positivt på sina utbildningar och deras relevans för arbetslivet. Resultaten ställer lite speciella krav på studentkårens arbete, som istället för att fokusera på större, utbildningsövergripande frågor måste fokusera på att identifiera de små, men viktiga saker som ändå kan förbättras för att ytterligare höja studenternas tillfredställelse med utbildningen. Vi arbetar vidare med alla de förbättringspotentialer inom våra utbildningar som vi ser, men känner stor tillfredställelse över att befinna oss på en fakultet som i så stor utsträckning tillhandahåller bra och relevanta utbildningar för sina studenter. Nedan listas de punkter vi identifierat som intressanta för förändringsarbete inom ramen för kår och fakultet. Kommentarer från sektion Medicinska Föreningen: (1) Mycket få studenter på Medicinska fakulteten upplever sina studier som svåra (något som kanske traditionellt var gällande). Vad säger detta om potentialen hos våra studenter, och den utbildning de har möjlighet att tillgodogöra sig under åren på Medicinska Fakulteten? (2) På läkarutbildningen har 80% högskoleutbildade föräldrar och nästan 20% av dem har minst en disputerad förälder. Det finns uppenbarligen stor potential när det gäller breddad rekryteringen. (3) Bristen på arbetslivsanknytning utanför akademin på biomedicinprogrammet illustreras ännu en gång genom denna utvärdering. Bättre och tydligare förankring till framtida arbetsplatser och karriärvägar har länge varit ett önskemål från studentgruppen. (4) Angående läkarutbildningens kliniska praktik går att läsa ut brister i handledarens förmåga till återkoppling och i organisationen av praktiken. Man påtalar även platsbrist (eller snarare kandidattäthet) på många placeringar. (5) Bland läkarutbildningens alumner poängteras en brist i utbildningen vad gäller undervisning i (a) Utvecklingsarbete i sjukvården, och (b) Sjukvårdsekonomi och organisation. (6) En liknande problematik ses hos logopedutbildningen där alumner flaggar för brister i undervisningen gällande förebyggande arbete inom vården. (7) Kan man ana en konservativ skepsis hos läkarstudenter angående utbildningsbevakningens nytta? Att kursutvärderingar kanske inte resulterar i en bättre utbildning trots allt? Kanske en källa till självkritik hos både kår och fakultet?

75 Kommentarer från sektionen Vårdvetenskapliga Studentföreningen 1. Arbetsterapeutstudenterna anser sig i mindre grad än andra bidra till utvecklingsarbetet inom vården samt möjligheterna till att utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården. Resultatet är i princip samma som det var 2006 och därför kan det finnas anledning att titta på hur man kan förbättra utbildningen inom området. (Tabell 12) 2. Barnmorskestudenterna bedömer sin förmåga inom de tre områdena visa förmåga att undervisa olika grupper inom ämnesområdet, visa fördjupad kunskap i att leda vård- och hälsoarbete inom mitt ämnesområde samt hantera komplexa frågeställningar och situationer inom området vara något lägre än andra områden i undersökningen. Ledarskap och arbetsledning för sjuksköterskor är ett viktigt område men ännu viktigare för dem som har specialistsjuksköterskeutbildning. Positivt är dock att alumner i högre grad bedömer sin förmåga inom områdena som utvecklad. (Tabell 16) 3. Både sjuksköterskestudenter och alumner bedömer sina kunskaper inom området Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation som lägre än övriga men på samma nivå jämfört med 2006. Här finns anledning att ta grepp och jobba vidare med området inom utbildningen. Som en del av den framtida sjukvården är det viktigt att man som yrkesverksam har förståelse för grundläggande ekonomi och organisation inom sitt yrkesfält. (Tabell 22) 4. För specialistsköterskorna finns det utrymme hos både studenter och alumner att utveckla färdigheterna inom området Tillämpa specialkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. Noterbart är den naturligt högre färdigheten för vissa specialistprogram jämfört med andra, exempelvis intensivvård och ambulans. (Tabell 23) 5. Arbetsterapeuterna (både studenter och alumner) är jämfört med exempelvis sjuksköterskorna mindre nöjda med utbildningens förberedelse inför arbetslivet och arbetslivsanknytningen. Detta är viktiga områden att prioritera och något som studenterna efterfrågar. (Tabell 25) 6. Kopplat till ovanstående punkt efterfrågar ca hälften av de utfrågade studenterna som studerar på arbetsterapeutprogrammet mer VFU inom utbildningen. Ett led i att stärka studenternas koppling till arbetslivet kan vara en ökad grad av VFU. (Diagram 13) 7. Att mängden kurslitteratur på sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammet ansetts vara högt är ingen större överraskning för föreningen. Att varannan student inom programmen tycker det enligt undersökningen bekräftar problembilden tillsammans med resultatet att litteraturen är för dyr och inte tillräckligt tillgänglig. Föreningen kommer fortsätta jobba med detta mot utbildningen. (Diagram 11) 8. På arbetsterapeutprogrammet finns ett visst missnöje med kursvärderingarnas återkoppling och studenternas kunskaper om hur de kan påverka sin utbildning. Detta är viktiga områden att prioritera för att tillgodose studenternas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen. (Tabell 7)

76 Det råder bland arbetsterapeutstudenter och specialistsköterskestudenter en viss osäkerhet kring hur man kan påverka sin utbildning. Detta speglas mot att ytterst få arbetsterapeutstudenter och inga specialistsjuksköterskestudenter för närvarande är aktiva i studentföreningen. Trots extrainsatta insatser för att nå specifikt dessa studentgrupper har studentföreningen inte lyckats att rekrytera studenter som vill engagera sig i utbildningsbevakningen. Studentföreningen bör fundera kring hur ovanstående resultat kan användas för att öka studenternas förståelse för hur de kan påverka sin utbildning. Det är anmärkningsvärt att ¾ av studenterna på sjuksköterskeprogrammet uttrycker önskemål om mer undervisning på engelska. Resultatet ger studentföreningen ökat mandat att fortsätta driva frågan, då det tidigare har rått viss tveksamhet kring vad studenterna önskar. Röntgensjuksköterskestudenterna är tveksamma till forskningsanknytningen i undervisningen. Ökad förekomst av forskare som föreläsare och goda forskarförebilder i undervisningen kan vara ett sätta att förbättra forskningsanknytningen. Arbetsterapeutstudenter och sjuksköterskestudenter anser att studierna inte är så betungande. Detta stämmer väl överens med studentföreningens syn på kraven inom utbildningarna. Gällande sjuksköterskeprogrammet arbetar studentföreningen sedan mer än ett år tillbaka tillsammans med programledningen för att höja utbildningskvaliteten samt öka den akademiska utmaningen i utbildningen. Var tredje student saknar helt erfarenhet av samordnande aktiviteter mellan de olika utbildningsprogrammen. En student skriver: Mer samarbete med andra utbildningar inom vården, gemensamma case/teman/föreläsningar för att vidga bredden om varandras professioner (arbetsterapeutstudent). Redan i Studentbarometern 2006 kommenterade studentkåren problemet med låg omfattning av interprofessionellt lärande vid fakulteten. Det är tråkigt att se att det inte har skett någon stor förändring. Studentkåren har i år gjort frågan till en fokusfråga och arbetar aktivt med att öka det interprofessionella lärandet för studenterna vid fakulteten.

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bilaga 1 Studentbarometern 2011 Medicinska fakulteten Bakgrundsfrågor (läk) 1. På vilket program läser du denna termin? (markera i berörda fall även grund- eller avancerad nivå) Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinprogr. (avancerad) Medicinsk vetenskap Audionomprogrammet (grund) Folkhälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Audiologi (avancerad) Idrottsvetenskap Sjukgymnastprogrammet Barnmorskeprogrammet Logopedprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Biomedicinprogrammet (grund) Läkarprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning: 2. Hur många terminer har du läst på den utbildning du angett ovan? (inkl. denna termin, vt 2011) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 >9 3. Hur finansierar du dina studier denna termin? (Flera alternativ kan anges!) Studielån Studiebidrag Arbete parallellt med studierna Arbete under lov/feriearbete Annan finansiering: Om du arbetar parallellt med studierna: uppskatta antal timmar/vecka: Studiearbetet 4. Hur många timmar i veckan lägger du normalt ner på dina studier? Självstudier: tim/vecka (eget arbete, arbete i grupp utan tillgång till lärare) Lärarledd -/schemalagd undervisning: tim/vecka 5. Vad anser du om dina studiers svårighetsgrad? lätt svår 6. Bedöm omfattningen av följande delar i din utbildning (saknar du erfarenhet av något moment markera ej erfarenhet ) för liten lagom för stor ej erfarenhet Lärarledd undervisning Undervisning på engelska Muntliga redovisningar Skriftliga redovisningar Grupparbete utan handledning Praktik/klinisk praktik Din arbetsinsats för att klara studierna Obligatoriskt deltagande i undervisningen 7. Hur uppfattar du kraven i din utbildning? diffusa tydliga Lunds universitet. April 2011

2 Behållningen av studierna 8. Bedöm din utveckling så här långt i utbildningen när det gäller att varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Allmänna färdigheter: Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Kritiskt värdera information Göra etiska bedömningar Kommunikativa färdigheter: Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Arbeta i team Använda datorer/it för informationssökning Specifika färdigheter: Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation Yrkesmässigt fungera som läkare Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Självständigt genomföra undersökningar Planera och utvärdera ett behandlingsprogram Ha insikter i de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar Kunna dokumentera dina insatser på ett adekvat sätt Om du läser biomedicin, folkhälsovetenskap eller idrottsvetenskap gå vidare till fråga 9 Vårdspecifika färdigheter: Medverka i utvecklingsarbete inom vården Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården Förklara för patienter och närstående Förmåga till inlevelse i patientens situation Medverka i förebyggande arbete inom vården 9. Bedöm följande aspekter på utbildning och undervisning varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens arbetslivsanknytning Utbildningens forskningsanknytning 10. Hur trivs du med din nuvarande utbildning? dåligt bra Lunds universitet. April 2011

3 Lärare 11. Bedöm dina lärare utifrån följande aspekter varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Förmåga att arbeta med PBL/case-metodik eller motsv. Förmåga att klargöra vad som krävs för att klara kurserna Lärarnas kunskap i ämnet Lärarnas pedagogiska förmåga Lärarnas bemötande av dig som student Lärarnas förmåga att ge konstruktiv respons Samordning av innehållet mellan olika kurser Lärarnas tillgänglighet utanför undervisningen Samordning mellan olika utbildningar/program Kurslitteratur 12. Bedöm kurslitteraturen utifrån följande aspekter varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Kurslitteraturens tillgänglighet på bibliotek Kurslitteraturens tillgänglighet vid inköp Kurslitteraturens kostnad vid inköp Vad anser du om kurslitteraturens svårighetsgrad? lätt svår Vad anser du om kurslitteraturens mängd? liten stor Studentinflytande 13. Bedöm studentinflytandet utifrån följande aspekter varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Förekomsten av kursvärderingar Information om vidtagna åtgärder utifrån tidigare kursvärderingar Kunskap om hur du kan påverka din utbildning Praktik 14. Har du gjort praktik/klinisk praktik (verksamhetsförlagd utbildning)? Ja Nej gå vidare till fråga 15 Om Ja: bedöm följande aspekter på praktiken varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Handledarens engagemang i din praktik Handledarens tillgänglighet Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Praktikens organisation (antal studenter, schema m.m.) Arbetsmiljön/allmänt bemötande under praktiken Lunds universitet. April 2011

4 Mångfaldsfrågor 15. Vilket år är du född: 19 16. Kön: 17. Har du hemmavarande barn under 18 år? Ja Nej 18. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildningen, ange den högsta!) Forskarutbildning Högskole-/universitetsutbildning Gymnasieskola/motsv. Grundskola/motsv. 19. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej 20. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 21. Har du någon form av funktionsnedsättning som du anser försvårar dina studier? (Gäller t.ex. fysisk funktionsförmåga, psykisk funktionsförmåga eller dyslexi.) Ja Nej Om Ja: Får du något stöd från Avdelningen Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet? Ja Nej Beskriv styrkor och svagheter i din utbildning Styrkor: Svagheter: Tack för din medverkan Lunds universitet. April 2011

OBS! Enkätsvaren ska scannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bilaga 2 Alumnbarometern 2011 Medicinska fakulteten, Lunds universitet Bakgrund (läk) 1. Vilket år är du född: 19 2. Kön: 3. Vilken utbildning har dina föräldrar? (Om de har olika utbildningar, ange den högsta!) Forskarutbildning Högskole-/universitetsutbildning Gymnasieskola/motsv. Grundskola/motsv. 4. Är någon av dina föräldrar födda i ett utomnordiskt land? Ja Nej 5. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej 6. Vilken utbildning har du senast genomgått vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet? Arbetsterapeututbildningen Biomedicinutbildningen Röntgensjuksköterskeutbildningen Audionomutbildningen Logopedutbildningen Sjukgymnastutbildningen Barnmorskeutbildningen Läkarutbildningen Sjuksköterskeutbildningen Specialistsjuksköterskeutbildningen, inriktning: 7. Vilket år avslutade du denna utbildning? 2005 2006 2007 Annat år, vilket: 8. Hur trivdes du på denna utbildning? dåligt bra Uppsats och examensarbete 9. Har du skrivit examensuppsats/examensarbete vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet? Ja Nej gå vidare till fråga 10 Om Ja: hur nöjd är du med följande aspekter av handledningen? (saknar du erfarenhet av något moment markera ej erfarenhet ) varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Handledarens förberedelse inför handledningstillfällen Handledarens intresse för hur du klarar ditt examensarbete Handledarens förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Information om kraven som ställdes för att få examensarbetet godkänt Praktik 10. Innehöll din senast avslutade utbildning vid Medicinska fakulteten perioder av praktik/verksamhetsförlagd utbildning? Ja Nej gå vidare till fråga 11 Lunds universitet. April 2011

Om Ja, bedöm följande aspekter av praktiken/den verksamhetsförlagda utbildningen 2 varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Handledares engagemang i din praktik Handledares tillgänglighet Handledares förmåga att ge konstruktiv respons på det du presterat Praktikens organisation (antal studenter, schema m.m.) Arbetsmiljön/allmänt bemötande under praktiken Arbete 11. Har du haft ett arbete i minst 6 månader efter din senast avslutade utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet? Ja Nej gå vidare till fråga 22 Om Ja, hur många månader efter avslutad utbildning fick du detta arbete? < 1 månad 1-6 månader 6-12 månader > 12 månader Jag hade redan arbete när utbildningen avslutades Observera! Nedan avser ditt nuvarande arbete. Om du är föräldraledig, tjänstledig, sjuk, semester etc men har en anställning besvara frågorna nedan utifrån den senaste månaden som du arbetade. 12. Har du för närvarande en anställning (inkl. anställning som doktorand)? Ja, jag har anställning/eget företag Nej, jag är arbetssökande gå vidare till fråga 22 Nej, jag studerar och är utan anställning gå vidare till fråga 22 13. Vilken utbildningsnivå/examen bedömer du vara tillräcklig för det arbete du haft den senaste månaden? Högskoleutbildning Gymnasieutbildning Grundskoleutbildning 14. Vilken anställningsform har du haft den senaste månaden? Tillsvidareanställning Annan tidsbestämd anställning Vikariat Eget företag Annan, ange vad 15. Inom vilken arbetsmarknadssektor har du arbetat den senaste månaden? Landsting/Region Kommun Stat Privat Annan, ange vad 16. Är ditt nuvarande arbete inom vårdsektorn? Ja Nej 17. Vilken är din nuvarande yrkestitel? 18. Hur trivs du med ditt nuvarande arbete? dåligt bra 19. Arbetar du heltid eller deltid? Heltid Deltid, ange procent: % 20. Hur tjänade du före skatt på det arbetet du haft den senaste månaden (grundlön inkl. fasta och rörliga tillägg)? Mindre än 20 000 kr/månad 25 001-30 000 kr/månad 35 001-40 000 kr/månad 20 000-25 000 kr/månad 30 001-35 000 kr/månad Mer än 40 000 kr/månad Lunds universitet. April 2011

3 Arbetets krav 21. I vilken grad har du i ditt arbete den senaste månaden haft arbetsuppgifter som ställt krav på att inte i låg i viss i hög i alls grad grad grad hög grad Allmänna färdigheter: Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Kritiskt värdera information Göra etiska bedömningar Kommunikativa färdigheter: Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Kommunicera på engelska Arbeta i team Använda datorer/it för informationssökning Specifika färdigheter: Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation Yrkesmässigt fungera som läkare Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Självständigt genomföra undersökningar Planera och utvärdera ett behandlingsprogram Ha insikter i de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar Kunna dokumentera dina insatser på ett adekvat sätt Om du har läst biomedicinutbildningen, gå vidare till fråga 22 Vårdspecifika färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården Förklara för patienter och närstående Förmåga till inlevelse i patientens situation Medverka i förebyggande arbete inom vården Behållningen av studierna 22. Bedöm hur utbildningen har utvecklat dig när det gäller att (saknar du erfarenhet av något moment markera ej erfarenhet ) varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Allmänna färdigheter: Självständigt lösa problem Följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Kritiskt värdera information Göra etiska bedömningar Kommunikativa färdigheter: Argumentera och övertyga Göra muntliga presentationer Göra skriftliga presentationer Lunds universitet. April 2011

4 Kommunicera på engelska Arbeta i team Använda datorer/it för informationssökning Specifika färdigheter: Förstå förhållanden i samhället som påverkar människors hälsa Förstå sjukvårdens ekonomi och organisation Yrkesmässigt fungera som läkare Delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå Självständigt genomföra undersökningar Planera och utvärdera ett behandlingsprogram Ha insikter i de vanligaste läkemedlens verkningar och biverkningar Kunna dokumentera dina insatser på ett adekvat sätt Om du har läst biomedicinutbildningen, gå vidare till fråga 23 Vårdspecifika färdigheter Medverka i utvecklingsarbete inom vården Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården Förklara för patienter och närstående Förmåga till inlevelse i patientens situation Medverka i förebyggande arbete inom vården 23. Bedöm följande aspekter på utbildning och undervisning varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet varken nöjd/ ej ermissnöjd missnöjd nöjd farenhet Utbildningens förberedelse för arbetslivet Undervisningens arbetslivsanknytning Utbildningens forskningsanknytning Beskriv styrkor och svagheter i din utbildning Styrkor: Svagheter: Tack för din medverkan Lunds universitet. April 2011