Bakgrund. uppdrag. decenniet inneburit. kommer. utnyttja. ömsesidig



Relevanta dokument
SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland

Utbildningsråd Skövde 26 april Mariestad 21 dec

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

Internationell strategi - Åmåls kommun

En internationell dimension i vardagspolitiken

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer


Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

2 Internationell policy

Näringslivspolitiskt program

Strategi. Kulturstrategi

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Besöksnäringsstrategi

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

En starkare arbetslinje

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Ett trettiotal rekommendationer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Västra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland

Haninge kommuns internationella program

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

Regional överenskommelse

bengtsfors åmål strömstad dals-ed gullspång tanum mellerud töreboda färgelanda mariestad munkedal karlsborg götene sotenäs lidköping

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

VÄSTRA GÖTALAND 2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND (RUP)

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

GR:s uppdrag

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

VÄSTRA GÖTALAND 2020

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund.

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

KORTVERSION. VÄSTRA GÖTALAND 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland #vg2020

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

2017 Strategisk plan

Business Region Göteborg

Verksamhetsplan

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

vgregion.se/vg2020 kraft. Scen från föreställningen West Side Story på GöteborgsOperan. Foto: Mats Bäcker vgregion.se/vg

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Internationaliseringsutredningen. Agneta Bladh 31 jan 2018

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Transkript:

Underlag inför Rådslag i Fyrbodals kommunerr Bakgrund Fyrbodal bildades år 2005 som en konsekvens av att vi tidigare bildat ett nytt storlandsting. Kommunerna behövde en gemensam arena för att kunna medverka och vare en aktiv part i det uppdrag som lades på landstinget/regionen gällande ansvaret förr regional utveckling. Sedermera har också Fyrbodals kommunalförbund kommit att bli b en arena för kommunernas övriga samverkan i delregionen. Det styrdokument som varit och är vägledande för det gemensamma utvecklingsarbetet, Fyrbodals Tillväxtprogram, gäller till ochh med 2013. Ett nytt program och prioriteringar för nästa period behöver gemensamt beskrivas och formuleras. Detta uppdrag skall utgå från de förutsättningar som finns samtt utifrån denn politiska ambitionen. Därför är det nu angeläget att på bred front börja diskutera och gemensamt formulera visionerr och mål som vi tillsammans i Fyrbodal skall fokusera på. Nu gällande program har fokuserats på tree områden; Entreprenörskap och nyskapande, energioch miljöteknik samt attraktivitet för boende och besökare. Denn nyligen genomförda halvtidsutvärderingen visar attt genomförda aktiviteter har i stortt fallit väl ut och de beskrivna indikatorerna har uppnåtts enligt plan. Samtidigt konstateras att antal målområden är för f stort. Därförr bör man skapa en tydligare målstruktur med konkreta mål m för insatserna och tydliggöra vad insatsen skall förändra f ochh på vilket sätt. Kommunal samverkan I en tid av brist på ytterligare tillskott t av resurser i den offentliga ekonominn måste vi finna nya lösningar på våra åtaganden och medborgarnas förväntningar. Detta D har under det senaste decenniet inneburit att kommunal samverkan har utvecklats. Framtiden kommer att ställa ännu högre krav på att tillsammans utgå från större geografiska områden. Kommunernas ömsesidiga beroende av varandra kommer att öka. Växande storstäder och centralorterr kommer sannolikt att ännu mer än idag bli motorn i utvecklinge en. Regionförstoring och en förbättrad infrastruktur är därför en angelägen framtidsfråga. Vi kan fråga oss om det idag byggs parallell kompetens mellan kommuner istället för att utnyttja ömsesidig kompetens. Hur ser vi till att hela regionenn utvecklas,, samtidigt som vi får en e koncentration av människor, arbetstillfällen och mötesplatser? 1

Ett nytt Fyrbodal i en ny värld Utmaningar för tillväxt och utveckling mot 2020 Detta stycke grundar sig på texter från Tomas Ekberg, chefsanalytiker Västra Götalandsregionen Vår bild är att en region som vill ge sina invånare ett bra liv och möjligheter att utvecklas behöver präglas av Attraktivitet, Produktivitet, Kreativitet och Solidaritet. Fyrbodal befinner sig i dag mitt i en omvandlingsprocess med få motsvarigheter i Sverige. Den pågående utbyggnaden av transportinfrastruktur har närmat de olika delarna av Fyrbodal till varandra. Samtidigt stärks tillgängligheten kontinuerligt till Västsveriges och ett av Sveriges starkaste tillväxtcentrum Göteborg och till en av världens starkaste ekonomier, den norska. Vi har också haft en kraftig utveckling när det gäller vitala samhällsstrukturer inom administration, specialiserad vård, högre utbildning, teknik- och företagsutveckling samt besöksnäring och handel. Sammantaget har den regionala arbetsfördelningen och specialiseringen i Fyrbodal förbättrats och förutsättningarna att konkurrera om invånare och investeringar i framtiden stärkts. Fyrbodal har totalt sett ett relativt starkt humankapital att bygga sin framtid på. Andelen invånare med mer än tvåårig högskoleutbildning är högst i Västra Götaland efter Göteborgsregionen (GR). GR har dock närmare dubbelt så hög andel och försprånget växer. Uddevalla har högst andel invånare med lång högskoleutbildning i Fyrbodal följt av Vänersborg, Trollhättan och Lysekil. Utvecklingen följer i stort samma mönster. Andelen i Fyrbodals kommuner som påbörjat högre utbildning efter tre år skiljer sig radikalt. Kommunerna efter Bohuskusten utmärker sig negativt, med generellt lägre tal. Samtidigt upplever invånarna i Fyrbodal att de lever väl och i en trygg miljö. Andelen invånare som är mycket nöjda eller nöjda med sina liv är mycket hög i ett internationellt perspektiv och i nivå med andra delar av Västra Götaland. Få invånare, i genomsnitt en av tjugo, upplever att de varit otrygga i olika situationer. För de som bor i Göteborgsregionen är talen ofta de dubbla. Samtidigt finns en något mer negativ syn på den service som ges av kommun och region i Fyrbodal än i andra delar av Västra Götaland. Den komplexa strukturen och de behov av specialisering och koncentration som modern kvalificerad verksamhet ställer har givetvis påverkat denna värdering. Det krävs stark politisk handlingskraft och engagemang för att fortsätta moderniseringen av strukturen och skapa bättre förutsättningar för än mer kvalificerad och specialiserad verksamhet. Sverige, Västsverige och Fyrbodal har samtidigt en relativt stark position. Med ordning och reda i de offentliga finanserna, en väl fungerande samhällsorganisation, en konkurrenskraftig kunskapsdriven ekonomi, mycket omfattande satsningar på FoU, Norge och Tyskland som viktigaste handelspartner, väl utvecklade kontakter och samarbeten med Kina och andra tillväxtekonomier, med unika miljö- och naturtillgångar i Bohusläns kust och skärgårdsområden med Vänern som unik och i stort outnyttjad tillgång, vattenreserv etc. Västsverige beskrivs genomgående som en region med starka förutsättningar att ge sina invånare en bra framtid. Det gäller oavsett om utgångspunkten är vårt tillgängliga kapital i 2

olika former (human, kapital, innovation) eller om den tas i vår näringslivsstruktur. Vi har också konstaterat att stora delar av Fyrbodal nu befinner sig i en omvandlingsprocess som gradvis kommer att stärka förutsättningarna för en bra framtid för områdets invånare radikalt. Generellt blir vår framtid allt mer beroende av vår attraktivitet. Konkurrensen om talangerna ökar. De närmaste fem till tio åren gör de flesta i dagens rekordstora svenska ungdomsgenerationer avgörande livsval i en allt mer öppen och global värld. Stark välfärd och bra utvecklingsmöjligheter för invånarna har samtidigt sin grund i hög produktivitet. Västsveriges och Fyrbodals position och framtid som kunskapsdriven region förutsätter innovation och bygger på ständig utveckling av kunskaper, kompetens och på effektiv resursanvändning. Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan dock bara skapas av invånare som får möjlighet att utvecklas. Västsverige behöver än mer kännetecknas av att vara en plats där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande, på fritiden. Vår värdegrund i hållbar utveckling och vår vision om ett gott liv gäller samtidigt alla. Vi måste visa solidaritet med vår omgivning och medvetet arbeta med att den utveckling som sker berör alla invånare och delar av vår region. Och vi måste ta hänsyn till hur vi påverkar vår omvärld. Tre angelägna utmaningar Tre övergripande utmaningar kan utgöra utgångspunkt för en diskussion om vilka ställningstaganden och vilka åtgärder som krävs för att Fyrbodals utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara på bästa sätt. Fyrbodal är i dag i allt mer ett område där kommunerna har mer skilda profiler och därmed mer kompletterar varandra än konkurrerar om samma typ av verksamheter. Det är ett viktigt framsteg och det bör stå klart för alla att det går att vara en vinnare i detta system utifrån olika roller. Med än bättre närhet till andra stora marknader i framtiden är det avgörande att denna specialisering kan fortsätta att utvecklas och efterhand omfatta fler områden. Om inte detta sker riskerar områdets framtida utveckling att istället koncentreras till Göteborgsregionen. Utmaningen gäller konkret samverkan inom områden där enskilda kommuner kommer få allt svårare att bedriva en tillräckligt kvalificerad verksamhet. Den andra stora utmaningen handlar om att skapa en bättre anknytning för ungdomar till olika delar av Fyrbodal, att skapa värden som är intressanta för den nu mycket snabbt växande ungdomsgenerationen, att på så sätt bryta situationen med höga arbetslöshetsnivåer och att bidra till att utveckla än starkare sociala nätverk i området. Fler och tätare kontakter mellan utbildningssystem och arbetsliv är den avgörande frågan. Det gäller särskilt för ungdomar med en svag koppling till arbetsmarknaden från sin hemmiljö. Bristande tillgång till informella nätverk är en av huvudanledningarna till att t.ex. utrikes födda har lägre arbetsdeltagande. Den högre utbildningens och forskningens kvalitet och attraktivitet är en helt avgörande fråga för Fyrbodals framtid. Det är tydligt att konkurrensen om studenter och resurser ökar. En annan tendens är att examinerade studenter i högre grad än tidigare lämnar Västsverige efter fullgjorda studier. De fortsatt ökande klyftorna i utbildningsnivå mellan kvinnor och män behöver uppmärksammas liksom de stora och 3

långvariga skillnaderna mellan olika kommuner när det gäller hur många och vilka som går vidare till högre utbildning efter gymnasiet. Förutom dessa tre övergripande långsiktiga utmaningar finns givetvis rader av frågor där det regionala utvecklingsarbetet måste vara fortsatt intensivt. Det gäller satsningar på att bygga färdigt den basala trafikinfrastrukturen och på det kollektiva transportsystemet. Det gäller värdet av koncentration och profilsatsningar på klusterområden inom tillväxtarbetet. Det gäller absolut den samlade satsningen på energi- och miljöfrågan. Det gäller definitivt hur kommunernas samlade resurser inklusive egna och upphandlade verksamheter används för att driva områdets utveckling i önskvärd riktning. Det gäller inte minst frågan om ett mer jämställt arbetsliv. Men kanske den viktigaste frågan är att tillsammans hitta gemensamma lösningar och inte bygga murar mellan våra verksamheter och kommuner i konkurrens. Samverkan och gemensamma lösningar är sannolikt den bästa investeringen för framtiden. Fyrbodals kommunalförbund har enbart till uppgift att användas när kommunala uppdrag och uppgifter blir bättre och effektivare utförda och får ett större värde för våra medborgare och företag än när varje kommun själv utför uppgiften. ------------------------------------------ Sammanfattning av omvärldsfaktorer och utgångspunkter Närheten till Norge Ekonomin stark i Sverige en språngbräda Unika möjligheter för rekreation Turism kopplat till handel Ungdomar och invandrare, en arbetskraftsreserv Kreativa näringar ideella sektorn och kultursektorn Högskolan En infrastruktur i utveckling Omstrukturering av industrin Idéer till Vision 2020 Hög sysselsättning i hela Fyrbodal Högst sysselsättningsgrad bland ungdomar i hela landet Befolkningstillväxt i hela området Turistiskt väletablerat område 4

Blomstrande och blandat näringsliv Högre matchad utbildningsnivå inom Fyrbodal som är lättillgänglig för alla innevånare Väl utbyggd infrastruktur mellan Oslo och Göteborg på alla ledder inom Fyrbodal. Energi oberoende/ självförsörjande av energi (utan fossila inslag) God hälsa för invånarna. Vi är ekonomiskt, socialt och kulturellt självständiga människor. Idéer till Strategi 2020 Fyrbodalsamarbetet är motorn för samarbete inom Fyrbodal, Östfold och Göteborg Ödmjukare och bättre på ta emot inflyttade människor oavsett härkomst. Ta tillvara och ställ krav på våra ungdomar Väl utbyggd fiber med hög kapacitet till alla hushåll i hela Fyrbodal. Utvecklat entreprenöriellt förhållningssätt Fullt utvecklad samverkan skola och näringsliv Sudda ut kommungränserna Släpp fångarna loss Ett gemensamt Varumärkesbyggande Politiken skall fokusera på innehållet och inte organisationsformerna Behovet av regional samverkan måste bli känt och accepteras i respektive kommun ha med på den dagliga agendan stärk det gemensamma Skapa välbefinnande och attraktivitet De lokala rådslagen Utgå från den egna kommunens målbild Vad kan vår kommun bidra med i ett regionalt samarbete? Vad behöver vi för att vår kommun skall utvecklas? Stimulans av entreprenöriella förmågor för att hitta framtidens verksamheter Samverkan inom näringslivssamarbete Bredda kunskapen om betydelsen av kommunal samverkan Gemensam marknadsföring 5