STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Relevanta dokument
Stöd till anhöriga i samband med palliativ vård i hemmet: en kunskapsöversikt

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Närstående i palliativ vård

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

Vård och Omsorg är vår uppgift!

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

ANHÖRIGPLAN

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Välkommen till Skärholmens stödenhet med aktivitetscenter

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Förutsättningar för implementering av ehälsoverktyg för kroniskt multisjuka i primärvården

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Anhörigstöd. i Skara kommun

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Bilaga 1. Artikelmatris

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Välkommen till Skärholmens stödenhet med aktivitetscenter

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Att vårda en person i ett palliativt skede i hemmet - närståendes upplevelser

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017.

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Palliativregistrets värdegrund

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Palliativ vård i hemmet

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

PALLIATIV VÅRD I HEMMET UR ETT ANHÖRIGPERSPEKTIV

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Anhörigvård är frivilligt

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

PALLIATIV VÅRD I HEMMET PALLIATIVE HOME CARE

Demensvård Vellinge kommun

Palliativ vård ett förhållningssätt

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Stöd till dig som är anhörig

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

anhörigstöd Höst 2015

Transkript:

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J. Öhlén Ingrid Hellström, leg sjuksköterska, biträdande professor, Linköpings universitet

Disposition Demografi och trender på samhällsnivå Vad gör anhöriga i hemmen? Hur ser stödet till anhöriga ut (Översikten)?

Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård

Du har bara en chans att göra rätt (Totman et al, 2015)

Diskuteras hur anhörigstödet, i samband med palliativ vård i hemmet, kan anpassas till den demografiska utveckling inom de olika verksamheter ni representerar?

Hemtjänst Släkt och vänner Hospice HEMMET ASIH Primärvård Sjukhuset Färdtjänst Arbetet Försäkringskassan

Arbetet med sjukdomen Det vardagliga arbetet Det biografiska arbetet

Kunskapsöversikten syftar till att identifiera och presentera stödjande insatser för anhöriga som vårdar en person med tilltagande livshotande och obotlig sjukdom eller någon som befinner sig i livets slut i det egna hemmet och som är i behov av palliativ vård.

Databassökningar (DE "Family" OR DE "Biological Family" OR DE "Extended Family" OR DE "Family of Origin" OR DE "Interethnic Family" OR DE "Interracial Family" OR DE "Military Families" OR DE "Nuclear Family" OR DE "Schizophrenogenic Family" OR DE "Stepfamily" OR DE "Family Members" OR DE "Adopted Children" OR DE "Adult Offspring" OR DE "Ancestors" OR DE "Biological Family" OR DE "Cousins" OR DE "Daughters" OR DE "Foster Children" OR DE "Grandchildren" OR DE "Grandparents" OR DE "Illegitimate Children" OR DE "Inlaws" OR DE "Orphans" OR DE "Parents" OR DE "Siblings" OR DE "Sons" OR DE "Spouses" OR DE "Stepchildren" OR DE "Caregivers" OR Care partner* OR Next of kin OR Carer* OR Family car* OR Working carer* OR Neighbo* OR Close friend* OR Primary caregiver ) AND (DE "Respite Care" OR DE "Counseling" OR DE "Support Groups" OR DE "Social Support" OR Caregiver support OR DE Information OR DE Education OR DE Training OR Advice) AND (DE "Home Care" OR Home nursing OR Informal car* ) AND (DE "Palliative Care" OR DE "Hospice" OR Terminal care ) Peer-reviewed Grå litteratur

Totalt 1264 träffar 102 studier

Tre frågor 1. När ges stödet? 2. Av vem ges stödet? 3. Hur ges stödet?

När stödet ges

Stöd till anhöriga Reaktivt förhållningssätt? (Grande et al, 2009)

Av vem stödet ges

Hur stödet ges

Exempel på stöd av professionella caféverksamhet för anhöriga eller hela familjer fysiska möten eller via telefon, videotelefoni eller internet enstaka tillfällen eller dygnet runt gruppstöd eller gruppsamtal till flera anhöriga som inte tidigare känner varandra guida i kontakter med andra vårdgivare, sociala myndigheter och frivilligorganisationer musikterapi leds av person med musikterapeutisk kompetens nattvak en person som vakar över den sjuke nattetid rådgivning och vägledning skapa en livshistoria inom familjen sorgterapi leds av person med terapeutisk kompetens stresshantering hjälp med strategier för avslappning och balans mellan vila, aktivitet och sömn stödsamtal samtal med anhöriga, par eller familj för att uttrycka tankar och känslor om sin egen och patientens situation utbildning i t.ex. att administrera läkemedel vägledning i t.ex. smärtbedömning och smärtlindring

Exempel på stöd av frivilliga avlastning caféverksamhet kompletterande insatser i hemmet (s.k. hospice at home ) praktisk hjälp och emotionellt stöd

Kommer vi att förlita oss mer på stöd från frivilligorganisationer i framtiden?

Tips och råd utifrån kunskapsöversikten Säkra att det finns stöd tillgänglig när anhöriga behöver det Se till att hålla löften som ges (t ex om avtalade tider, och att information, vård och stöd ges som utlovats) lova inte mer än det som kan infrias Förstå vikten av att vårdpersonalen känner den anhöriga, dennes situation och stödbehov Förmedla en känsla av att den anhörige är välkomnad av vårdpersonalen (tex när de vill ställa frågor och vill bli lyssnade på) Säkra att anhöriga får tillräckligt inflytande över den vård som ges och det stöd de behöver Förstå vikten av att vård och stöd fungerar smidigt (tex utan onödiga avbrott, väntetider eller utan att onödigt många instanser är inblandade) Utforma någon eller några riktade stödformer till anhöriga antingen inom den egna verksamheten eller i samarbete med fler verksamheter såsom exempelvis individuella stödsamtal eller stödverksamhet i grupp

TACK!