Gamla Brogatan 36-38 111 20 Stockholm Tel 08 791 10 20 Fax 08 791 10 29 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org NYHETSBREV NUMMER 2 FRÅN MISTRA 2011 MISTRA URBAN FUTURES UTVECK- LAR DATORSPEL Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. FOTO: STOCKXCHNG Nya städer för 3 miljarder människor Hur kan vi bekämpa fattigdom och klimathot samtidigt? Hur bygger vi in jämlikhet i staden? Hur kan vi konstruera hållbara städer för tre miljarder fler människor? Som ny centrumchef för Mistra Urban Futures har Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat och professor i arkitektur vid Lunds universitet, dessa frågor på sitt bord. SIDAN 7 Ny utlysning: Mistra Biotech Det närmaste halvseklet står vi inför enorma utmaningar i befolkningstillväxt och klimatförändringar. Båda kräver ökad och förändrad matproduktion. Mistra utlyser därför ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. SIDAN 4 Hållbart mode Svensk modeindustri kan ta ledningen i frågor som rör kläder och mode. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium.. SIDAN 5 Forskningscentrumet Mistra Urban Futures har tagit fram ett spel som låter barn bygga en hållbar stad. Spelet heter 2021 och låter skolelever bestämma hur Göteborg ska utvecklas från 1972 och fram till 400-årsjubiléet 2021. Undervisningssyftet med spelet är viktigt men även resultatet och elevers tankar kring staden blir betydelsefulla. Detta är ett unikt sätt att fånga upp kunskap om stadsutveckling och kanske så nära man kommer till att kunna använda staden som ett laboratorium säger Jenny Sjödin, kommunikatör vid Mistra Urban Futures. Det finns en rad händelser som dyker upp och påverkar händelseförloppet. Många kräver att spelarna måste ta beslut som de sedan får ta konsekvenserna av. Till exempel om de ska lägga mycket av sin budget på att satsa på solenergiforskning, eller om de väljer den billigare, men mindre populära, vindkraften. Spelet har utvecklats för Göteborgs stadsmuseum av interaktionsdesigners från Chalmers. Förutom Mistra Urban Futures står även Göteborgsregionens kommunalförbund bakom spelet. Plattformen är Apples ipad. SIDAN 7
KRÖNIKA Berätta hela historien Miljöforskning ska granskas När MISTRA i början på 2000-talet beslöt att förvalta sitt kapital enligt kriterier för miljö och etik var man ganska tidigt ute och tillförde ett nytänk. De flesta fondförvaltare har numera en sådan fond i sin produktportfölj och säljargumentet är att om man vill placera sitt kapital och göra något bra för mänskligheten så bör man välja denna produkt. Jag tycker detta bara är halva storyn. Grundskälet till att någon överhuvudtaget vill investera sina medel är att man vill ha en tillväxt på kapitalet. Jag tyckte alltså att det fanns skäl att berätta hela historien. Man kan få en bra kapitaltillväxt och samtidigt inte ha sina pengar investerade i verksamhet som är tveksamma eller förödande ur miljö och etiksynpunkt. Därför lät vi vår huskonsult On Values göra en studie av några stiftelser i Europa inklusive MISTRA hur de har tänkt när det gäller miljö och etik och hur det har gått. Rapporten 360-degrees for mission finns nu att ladda ner på vår hemsida. Vid sitt marsmöte beslutade styrelsen att avsätta medel för ett utvärderingsinstitut vid Kungl. Vetenskapsakademien, KVA. Förebilden har varit SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och bygger på att utvärdera vilka slutsatser och därmed råd för miljöarbetet är evidensbaserade väl grundade i forskning respektive lutar sig mot väl beprövad erfarenhet. Miljöområdet är stort och omfattar många discipliner. Därtill sker det mycket kvalificerade vetenskapliga utvärderingar av flera områden t.ex. inom FN:s klimatpanel IPCC. Avsikten är inte att institutet skall överpröva slutsatserna från denna verksamhet utan fokusera på konkreta frågor som är viktiga för miljöarbete och miljöpolitik och redovisa vad som är väl förankrat i resultat från forskning. Det är lätt att inse att en sådan här verksamhet är grannlaga, det finns många uppfattningar om vad som är rätt eller fel. Vi är därför väldigt nöjda med att KVA ställde upp som värd för institutet eftersom vi ville största möjliga oberoende i verksamheten. I detta läge bedömde vi att såväl forskningsfinansiärer som ett enskilt universitet var mindre lämpligt. Vårt finansiella åtagande är 5 år och under den tiden hoppas vi att verksamheten finner en sådan form att den efter denna period kan gå över i en mer permanent form. lars-erik liljelund vd mistra Vad säger forskningen om genmodifierade grödor? Eller algblomningen i Östersjön? Vad är effekten av miljömärkning av varor? Detta är exempel på frågor som ett nytt unik råd ska ta reda på. Mistra och Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har beslutat inrätta ett oberoende råd för utvärdering av miljöforskning. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget för miljöarbetet. Enligt organisationerna finns en stor efterfrågan från allmänhet, medier och beslutsfattare efter forskningsresultat kring olika miljöfrågor. Det kan exempelvis handla om nanoteknik, ekologisk odling eller biobränslen. Vad visar forskningen och vilken är den vetenskapliga grunden för slutsatserna? Granskningen sker genom att bland annat sammanställa och analysera forskningsresultat och utveckla metoder för att utvärdera miljövetenskaplig forskning. MISTRAS NYHETSBREV VD och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljelund lars-erik.liljelund@mistra.org Tel 08 791 10 20 Produktion, texter och form: Capito AB FÖREBILD Målet med rådets verksamhet är att förbättra beslutsunderlaget för alla som är involverade i miljöarbetet. Förebilden för rådet är SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering som framgångsrikt har bidragit till utvecklingen inom sjukvården, säger Mistras vd, Lars-Erik Liljelund, i en kommentar. Rådet, Mistra Council for Environmental Evaluation, kommer starta sin verksamhet i januari år 2012. ROSSWALL BLIR ORDFÖRANDE Rådets första ordförande blir Thomas Rosswall. Han är ledamot av såväl KVA som KSLA och har varit professor vid flera svenska universitet samt rektor för SLU 1994-2000. Därefter har han bland annat varit VD för International Council for Science i Paris. Tillsättningen av övriga styrelseledamöter och kanslipersonal sker under 2011. Kommunikationsansvarig Malin Lindgren malin.lindgren@mistra.org Tel 08-791 10 27 Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på www.mistra.org/nyhetsbrev. Prenumeration (gratis): www.mistra.org/prenumerera. Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. mistra nyhetsbrev nr 2 2
En entusiast lämnar Mistra Hon har erfarenhet av att utföra tester på pappersmaskiner, designa molekyler för växtskydd och arbeta som VD för forskningsbolag. Bland annat. Efter mer än 15 år lämnar nu programansvarige Britt Marie Bertilsson Mistra. Jag har faktiskt inte hunnit tänka efter på hur det känns, vet bara att jag slutar i maj, säger hon. Uttalandet är lite kännetecknande. Britt Marie Bertilsson verkar ha fullt upp, både i livet och på sin arbetsplats. Och under sin karriär har hon också haft ett finger med lite överallt. Ja, jag är nog en ganska nyfiken person, vilket ofta leder till ett brett intresse på gott och ont. LINKÖPING Hon härstammar från Linköping och dess humanistiska flickskola och tekniska gymnasium. Britt Marie Bertilssons egna idé var då att hon skulle arbeta som journalist, men tack vare en bra kvinnlig kemilärare förstod hon att världen består av kemi. Valet föll alltså på att utbilda sig till kemist vid Stockholms universitet. Men för att balansera dagarna i laboratoriet läste hon också både statskunskap och konsthistoria vid sidan om. Jag trodde då att jag skulle bli forskare. Men det dök upp ett jobberbjudande jag inte kunde motstå. Det som då hette KemaNord skulle bygga upp sin avdelning för forskning & utveckling. Det ville jag vara med om. En annan typ av utmaningar fick Britt Marie på kontoret för Sveriges tekniska attachéer i Washington. Där gällde det att bevaka forskning och teknik. Jag fick mycket frågor från Sverige och fick därför kasta mig in i en rad olika kompetensområden från mitt eget till exempelvis informationssystem i byggbranschen. I mitten på 1990-talet besökte besökte Hans Majestät Konungen Mistras kansli, Britt Marie Bertilsson var med och presenterade verksamheten. GYLLENHAMMAR År 1976 gick hon tillbaka till kemi- och fordonsindustrin. Efter oljekriserna var energiområdet högintressant. Hon började på ett utvecklingsföretag, startat av Volvo och statligt ägda Berol Kemi, som arbetade med metanolutveckling för att ersätta bensin. Näringslivets intresse var intensivt, P.G. Gyllenhammar och dåvarande industriminister Rune Johansson hade stora förhoppningar på projektet. Idén var att titta på drivmedlet från well-to-wheel, från råvaror till metanolproduktion till det som kom ut ur avgasrören. Svensk Metanolutveckling AB var alltså inget annat än en tidig föregångare till det som senare blev E85 med etanol. Företaget bytte namn till Svensk Drivmedelsteknik AB och Britt Marie Bertilsson övergick till att arbeta som vd. AFFÄRSUTVECKLING Nästa anhalt var som utlandschef på Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, men det blev miljöfrågor också. Jag var med och drog igång ett projekt som blev en kioskvältare Miljödriven affärsutveckling. Projektet togs väldigt väl emot av näringslivets toppar. Hon har också haft en del kontakter med Naturvårdsverket. Och det var där hon lärde känna Göran A Persson, Mistras första vd. Han ringde mig år 1996 och frågade om jag ville jobba med en ny företeelse. Det visade sig att den idé som fötts var en syntes av nästan allt jag tidigare hade ägnat mig åt. Vilket fantastiskt jobb! Det handlade om dubbla mål, hög kvalitet och användarnytta. Stora långsiktiga satsningar. Modellen med programstyrelser tilltalade henne. UNIKT Då, liksom nu, följer vi upp och stödjer våra forskningsprogram på ett sätt som andra organisationer inte hinner. Det är unikt. Vi samlar till exempel alla programchefer och har en dialog. Vi har dialoger med programstyrelserna. Britt Marie Bertilsson har också suttit med i många styrelser, bland annat vid FOI, VTI och Stiftelsen IVL. Det arbetet har varit lärorikt för Mistras arbete med programstyrelserna, som ju bygger på en inneboende känsla av att vara till nytta och att åstadkomma något bra. mistra nyhetsbrev nr 2 3
Ny forskning om grön bioteknik FOTO: ISTOCKPHOTO Mistra utlyser ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram om grön bioteknik. Det handlar om ett hållbart jordbruk, en uthållig livsmedelskedja och människors uppfattning om bioteknik. Det närmaste halvseklet står vi inför stora utmaningar. Det handlar om en enorm befolkningstillväxt. Men även klimatförändringar. Båda dessa kräver såväl ökad och förändrad matproduktion, säger Christopher Folkeson Welch, programansvarig vid Mistra. Det är således en global utmaning att säkra tillgången på näringsrik mat i en värld med klimatrelaterade miljöförändringar, tilltagande resursknapphet och brist på odlingsbar mark. Det ställer nya krav på jordbruket. MER MAT Utveckling av grödor och andra livsmedel samt effektiv användning av naturresurser och växtskyddsmedel, konstgödsel med mera är exempel på andra utmaningar som jordbruket står inför. Det handlar alltså om att vi måste få fram mer mat men på mindre areal än vi har idag, globalt sett. Vi kommer få svårt att stoppa klimatförändringar och befolkningsökning alltså måste vi möta dessa utmaningar på något sätt. En väg är att utveckla olika typer av bioteknik. Men Mistra vill även koppla detta till människors acceptans för tekniken. Biotekniken kan inte lösa några problem alls om det inte finns acceptans för tekniken i samhället. Som en del i forskningsprogrammet vill vi att det ska finnas bra underlag för att fatta beslut kring tekniken, säger Christopher Folkeson Welch. KOMMUNIKATION På så sätt kommer också forskningsprogrammet att bli ett tvärvetenskapligt projekt som knyter samman samhällsvetare med naturvetare. Det kommer att kräva kommunikation i många olika led. De olika forskningsgrupperna måste förstås kunna kommunicera med varandra, men också ha koll på konsumtionsbeteenden och vara medvetna om den allmänna opinionen och fundera på vad som behöver kommuniceras och på vilket sätt de kan få förtroende för forskningen om exempelvis GMO. Mistra anser att Sverige kan bidra med ny kunskap inom området. Forskningen ska fokusera på vad Sverige kan bidra med i ett globalt perspektiv. Mistras förhoppning är att forskningen ska leda fram till innovativa produkter och service inom nischmarknader samt kunskap till nytta för beslutsfattare. 40 MILJONER Forskningen ska omfatta såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och då särskilt forskning om konsumtionsbeteende och etik. Mistra avser att investera 40 miljoner kronor under fyra år Även om forskningsprogrammet Mistra Biotech är inriktat på bioteknikens möjlighet att bidra till ett hållbart jordbruk och en hållbar livsmedelskedja med ett perspektiv på 20-40 år tror Christopher Folkeson Welch på snabba resultat. Vi kan nog förvänta oss vetenskapliga resultat redan om ett till två år. Resultat i form av policydokument tar förstås längre tid att utveckla, säger han. Forskningsprogrammet Mistra Biotech utlystes i början av april 2011. mistra nyhetsbrev nr 2 4
Sverige förändrar modeindustrin Sverige går i bräschen för att förändra modebranschen. Forskare ska tillsammans med företag som H&M, Myrorna och Södra se till att modekläder blir mer miljöanpassade. Programmet har rönt stor uppmärksamhet i olika medier. Modeindustrin har en enorm omsättning och påverkan. Nya klädkollektioner släpps oavbrutet. Många människor vill ha de senaste och trendigaste kläderna. Kläder köps i en rasande fart i västvärlden, samtidigt som produkterna inte återanvänds i någon större omfattning. Under produkternas livscykel påverkas människor och miljö, särskilt klimat och vatten. ÖVERKONSUMTION Vi lägger väldigt mycket resurser på mode och kläder. Det finns en enorm överkonsumtion. Det förstår ju alla att det inte är hållbart i längden, säger Mats Westin - projektansvarig forskare på SP och programchef för Mistra Future Fashion. Modeindustrin har alltså en viktig roll i arbetet för ett mer hållbart samhälle och svensk modeindustri kan ta ledningen i dessa frågor. Därför drar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram igång om hållbart mode där företag, forskare och olika organisationer samarbetar i ett konsortium. Konsumenterna har redan börjat efterfråga kläder från en mer hållbar modeindustri. Nu möter forskare och modebranschen upp för att skapa ett mer hållbart mode. Projektledare Mats Westin. VÄRLDSLEDANDE Forskningsprojektet löper över fyra år och har som syfte att göra svensk klädindustri världsledande på området hållbart mode. Det här är helt världsunikt, ingen har tidigare finansierat ett så brett forskningsprogram med så mycket industrimedverkan, säger Britt-Inger Andersson som är idéutvecklingsansvarig på Mistra. Konsortiet leds av SP Future fashion där bland annat internationella experter och forskare från Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers ingår tillsammans med företag och organisationer som Myrorna och H&M. Hos oss är hållbarhet en integrerad del av verksamheten på samma sätt som mode och kvalitet till bästa pris. Vi ser med spänning framemot att ta del av olika forskningsresultat och hur vi kan jobba för att erbjuda mer hållbart mode, idag och i framtiden, säger Henrik Lampa, CSR ansvarig Produkt vid H&M. VERKTYG I ett av delprojekten ska Malmö högskola utföra en studie av hur man skapar fungerande policyverktyg för att styra klädindustrin i en mer hållbar riktning. Det innebär fokus på hur man med hjälp av tvång, i form av lagar och förordningar, och frivillighet som till exempel s mistra nyhetsbrev nr 2 5
Seminarium om klimat och skog Tillväxt, risk för skador, ekonomi och anpassningsutrymme - hur påverkar ett förändrat klimat den svenska skogen? Ett seminarium i Lund arrangerat av Mistra-SWECIA i samarbete med ett Formas-projekt den sjätte juni. Läs mer i kalendariet på www.mistra.org. s miljömärkning och certifieringar, kan påverka relevanta aktörer som industri, återvinningsindustrin och konsumenter, att agera med miljömedvetenhet. CELLULOSAFIBRER Ett annat delprojekt går ut på att testa ersättningsmaterial för den miljöbelastande bomullen. Det handlar till exempel om att prova miljöanpassade tyger (fibrer) från skogsråvara. SP leder redan ett pågående forskningsprojekt kallat CelluNova som arbetar med just detta. I korthet handlar det om att utvinna cellulosa ur skogsråvara och förädla den till textilfibrer. Det här kan bli ett nordiskt alternativ till bomull. Vi har ett samarbete med bland annat Södra och Ikea för att utveckla cellulosabaserad fiber. I Mistras forskningsprogram ska denna fiber provas i olika fallstudier, bland annat för design, säger Mats Westin. ÅTERVINNING Dessutom ska forskarna titta närmare på effektivare återvinning av tygfibrer. Det är samma sak här, SP driver ett redan projekt som vi nu kan fördjupa via Mistras program. Det handlar om att sortera ut både bomull- och polyesterfiber i returer. BETEENDEMÖNSTER Men hur kan man komma åt modeindustrin som vill uppmuntra konsumenter att shoppa kläder mer och oftare? Vi vill förändra människors konsumtionsbeteende. Det har man lyckats med på matsidan. För tio år sedan fanns det inte många ekologiska produkter att köpa. Idag är de på väg att konkurrera ut de traditionella matprodukterna. En sådan utveckling kan gå fortare än man tror, säger Mats Westin. Konsortiet består av forskare från Chalmers, Copenhagen Business School, Handelshögskolan i Stockholm, Innventia, Konstfack, Malmö Högskola, SP, Swerea IVF, University of the Arts London. Dessutom ingår H&M, Fabric Retail Global AB, F.O.V. Fabrics, I:Collect, Kiram AB, Myrorna, Stockholms Läns Landsting och Södra. Lönsamma investeringar som påverkar En ny Mistrarapport visar hur europeiska stiftelser genom att implementera SRI-kriterier Socially Responsible Investment i sin kapitalförvaltning kan förstärka sitt uppdrag. Rapporten innehåller flera fallstudier och kan vara till hjälp för stiftelser som vill investera och förvalta sitt kapital på ett hållbart sätt. Ladda ner rapporten från Mistras webbplats. Mistras årsrapport Mistras årsrapport 2010 finns nu tillgänglig att ladda ner från vår webbplats. www.mistra.org. mistra nyhetsbrev nr 2 6
Med stadsutveckling i fokus Forskningsprogrammet Mistra Urban Futures har fått en ny chef: Lars Reuterswärd, direktör vid UN-Habitat i Nairobi och professor i arkitektur vid Lunds universitet. Han kallar sig specialist på att vara generalist, men han har förstås ett brinnande intresse för stadsutveckling. Jag har arbetat åtta år på det FN-organ som har till uppgift att främja hållbara städer. Lars Reuterswärd säger att detta program inom FN underligt nog är minst när världen står inför så stora förändringar i stadsbyggnationen och samhällsplaneringen. På 3 000 år har människor byggt städer för tre miljarder människor. Nu ska vi bygga städer för ytterligare tre miljarder människor. Fast på 30 år. Hur ska det gå till? BOSTÄDER ÅT OFÖDDA Svaret är att vi måste arbeta med ett framtidsperspektiv. Vi måste göra något som aldrig tidigare inträffat i världshistorien: Bygga städer åt en fördubblad befolkning i rekordfart. Det handlar om obyggda städer för en enorm mängd ofödda människor. Hur dessa städer kommer att utformas är helt avgörande för hur vi exempelvis hanterar ekonomisk utveckling eller miljöpåverkan, säger han. Problemet är att det finns olika syn på vad som bör göras. De flesta rika OECD-länder är bekymrade över ozonlagret, koldioxidutsläpp och djur som riskar att utrotas. I fattigare länder, exempelvis söder om Medelhavet, är det primära att skaffa pengar till mat, FAKTA Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling med säte i Göteborg. Centrumet är finansierat av Mistra och Sida samt drivs av ett konsortium där IVL Svenska miljöinstitutet, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen ingår. Chalmers är värd för centrumet. boende och man inte blir nedslagen på gatan, att man blir sedd och hörd. JÄMKA Arbetet för såväl hans gamla arbetsplats inom FN som hans nya inom Mistra Urban Futures blir alltså att försöka jämka ihop dessa världar. De norra länderna som vill förbättra, effektivisera och putsa på befintliga städer för en miljard människor. Och de södra som vill bygga nytt för 2,5 miljarder människor. Vi måste alltså hjälpa till att bygga framåt med hållbara städer som till exempel stödjer integration, transparens, jämlikhet och samtidigt är hållbara ur ett naturmiljöperspektiv. Lars Reuterswärd anser att Sverige har ett ansvar för att dessa urbana utmaningar går åt rätt håll. Mistra Urban Futures är en plattform och arena för att komplettera såväl teknikutveckling som regelverk. Det handlar om stora urbana utmaningar, inte bara för Västra Götaland och Sverige, utan att också implementera och förstärka resultaten utanför OECD-länderna. HÅLLBARA STÄDER Jag lämnar nu UN-Habitatför att jobba hundra procent med Mistra Urban Futures och som rektorsråd på Chalmers, men jag tar förstås med mig många tankar från mitt förra jobb. Han säger att den forskning och utbildning som Mistra Urban Futures arbetar med inte enbart handlar om hur städer byggs tekniskt, utan också om att införa policys och regler som gör framtidens städer mer hållbara ur en rad olika perspektiv. mistra nyhetsbrev nr 2 7