RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Så påverkar föräldrarna undervisningen

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Så påverkar föräldrarna undervisningen

Så påverkar föräldrarna undervisningen Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014

Innehåll Förord 5 Sammanfattning och slutsatser 7 Centrala resultat 7 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 8 Lärarna i den marknadsstyrda skolan 10 Lärarnas Riksförbunds tidigare undersökningar 12 Utgångspunkt för denna undersökning 13 Undersökning 14 Föräldrapåverkan på skolan 14 Föräldrapåverkan på undervisningen 15 Tillvägagångssätt för att påverka 19 Om föräldrar inte får gehör 20 Föräldrapåverkan på tillgång till särskilt stöd 21 Metod 23 Referenser 24

Förord Den svenska skolan har genomgått stora förändringar de senaste 25 åren. En genomgripande förändring som påverkat hela synsättet på skola och utbildning var införandet av det fria skolvalet med tillhörande skolpeng. Valfrihetsreformen tillsammans med friskolereformen innebar att elever och föräldrar fritt kunde välja skola vilket markerade startpunkten för framväxten av en utbildningsmarknad i Sverige. Reformen har inte endast påverkat synen på utbildningen av våra barn utan även de grundläggande förutsättningarna för lärarnas yrkesutövning. Lärarna har inte längre ett självklart tolkningsföreträde till att uttolka hur skolans undervisningsuppdrag ska genomföras. Flertalet studier visar hur lärarna förlorat inflytande på detta område, både gentemot skolans huvudmän samt mot medborgarna och då främst till elevernas föräldrar. I och med att huvudmännen säljer en tjänst på en marknad har lärarnas yrkesutövning också behövt bli marknadsanpassad och brukarorienterad. Det behöver inte i alla avseenden vara till nackdel att lärarna i större utsträckning också tar in impulser i sin yrkesutövning från brukarna. Om det kan leda till en bättre anpassning till elevernas undervisningsbehov och därigenom högre måluppfyllelse är det bra. Det finns dock klart negativa aspekter av utvecklingen också. Det handlar bland annat om läraryrkets autonomi som också är central i ett målstyrt system där läraren ska stå för den professionella uttolkningen av målen och omsättandet till effektiv och situationsanpassad undervisning. Det är därigenom också en viktig likvärdighetsfråga. Lärarnas autonomi är en viktig professionsfråga och i förlängningen också en av de viktigaste aspekterna för att vi ska kunna rekrytera de bästa kandidaterna till lärarutbildningen och yrket. Lärarnas Riksförbund har studerat denna utveckling i två tidigare undersökningar. Den ena Betygsättning under påverkan visade att lärare Så påverkar föräldrarna undervisningen 5

på främst konkurrensutsatta skolmarknader ofta utsattes för påtryckningar att sätta högre betyg. Den andra Makten över läromedlen visade att många lärare i dag inte har tillräcklig beslutanderätt över sina läromedelsval. I denna undersökning går vi vidare med dessa frågeställningar och undersöker hur föräldrarna kan och vill påverka skolan. Det handlar om hur föräldrarna vill påverka skolan, undervisningen och anpassningen till elevernas behov. Vår förhoppning är att undersökningen kan stimulera debatten om lärarnas autonomi ytterligare. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund 6 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Sammanfattning och slutsatser I den här undersökningen har vi vänt oss till 1200 lärare i den svenska grund- och gymnasieskolan för att undersöka i vilken utsträckning de upplever att elevernas föräldrar försöker påverka skolan och undervisningen. Centrala resultat Undersökningen visar bland annat: Att sju av tio lärare uppger att föräldrar försökt påverka deras undervisning. Sex av tio av dessa lärare, och som har flerårig erfarenhet, uppger att påverkansförsöken har ökat över tid. Föräldrarnas utbildningsnivå och graden av konkurrens mellan skolor innebär ökad grad av påverkansförsök. Att åtta av tio lärare uppger att elever med engagerade föräldrar i större utsträckning kan få särskilt stöd. Fyra av tio uppger att ha engagerade föräldrar kan påverka rätten till särskilt stöd i stor utsträckning. Två tredjedelar av dessa lärare uppger att detta har ökat över tid. Betydelsen har ökat mest vid skolor där föräldrarna har högre utbildningsnivå. Att hälften av lärarna uppger att föräldrarna hotat att gå vidare med frågan om deras vilja inte tillmötesgås. De vanligaste hoten är att lyfta frågan till rektor, att gå vidare till Skolinspektionen eller att byta skola för eleven. Två tredjedelar av de lärare som mottagit liknande hot uppger att det ökat över tid. Så påverkar föräldrarna undervisningen 7

Lärarnas Riksförbunds slutsatser Elevernas rätt till stöd ska vara oberoende av vilka deras föräldrar är huvudmännen klarar inte sitt uppdrag! De elever som är i behov av särskilt stöd för att nå målen har enligt skollagen rätt till sådant stöd. Det är inte en fråga om vilka resurser skolan har, vilken kommun du bor i eller vilka dina föräldrar är lagen är utformad som en rättighetslagstiftning och ska därmed ges till alla med sådana behov. Undersökningen visar dock något helt annat. Åtta av tio lärare i undersökningen uppger att föräldrarnas engagemang har betydelse för i vilken utsträckning eleverna kan få stöd. Fyra av tio lärare uppger att föräldraengagemang i stor utsträckning påverkar stödet. Detta är i grund och botten en tydlig indikation på att svensk skola inte är likvärdig och kompensatorisk, som skollagen föreskriver att den ska vara. Skolan behöver ett nytt modernt statligt huvudmannaskap och statlig finansiering Enligt Lärarnas Riksförbund hänger detta tätt samman med att kommunerna i mycket liten utsträckning har genomtänkta resursfördelningsmodeller för skolan, vilket bland annat Skolverket visat i sina analyser. Det är också en tydlig indikation på att skolans huvudmän inte klarar sitt uppdrag. Skolan behöver därför ett nytt modernt huvudmannaskap och en statlig finansiering av skolan. Lärarnas Riksförbund lämnade redan under 2010 ett förslag till en statlig resursfördelningsmodell för grundskolan som bygger på kompensatoriska principer. Förbundet kommer också inom kort att lansera en modell även för gymnasieskolan. En ny resursfördelningsmodell för skolan är inget alexanderhugg som löser alla skolans problem, men det skulle skapa radikalt andra förutsättningar för att lyckas. 8 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Visselblåsande lärare behövs utveckla lärarfrågorna i Skolinspektionens skolenkät! Att elever med engagerade föräldrar i större utsträckning kan få särskilt stöd är ett stort problem. Det innebär dels det att vissa elever i behov av stöd kan bli utan detsamma, dels att det i vissa fall kan vara så att elever får stöd av andra skäl än de som skollagen avser. Förekomsten av detta är inte de engagerade föräldrarnas fel. De agerar med sina barns bästa för ögonen inom ramen för ett givet system. Snarare är det systemet det är fel på med kommuner som inte avsätter tillräckliga resurser för att kunna möta skollagens krav. Därför måste systemet förändras och ett nytt huvudmannaskap inrättas. Som den här undersökningen visar är lärarna en viktig källa till kunskap om var i skolväsendet som det finns brister. Skolinspektionen bör därför överväga att utöka lärarfrågorna i skolenkäten för att därigenom inför sin tillsyn få ögonen på var det finns skolor med stor otillbörlig påverkan på lärarna, både från ledning, föräldrar och övriga. Det innebär också en möjlighet att blottlägga en eventuell systematik hos vilka skolor det till exempel kan finnas brister i det särskilda stödet. Så påverkar föräldrarna undervisningen 9

Lärarna i den marknadsstyrda skolan De stora skolreformer som genomfördes under 1990-talet förändrade radikalt det regelverk och de förutsättningar som den svenska skolan bygger sin verksamhet på. Det innefattar dels den förändrade styrningen med en övergång till en mer renodlad mål- och resultatstyrning, dels införandet av en offentligfinansierad skolpeng med tillhörande friskoleetablering. Samtidigt som dessa reformer genomfördes företogs också en nästintill fullkomlig avreglering av skolan, gällande allt från timplaner till behörighetsregler. Dessa förändringar har inneburit en stor förändring av den kontext som lärarna verkar i. Det har inneburit utmaningar för lärarna som akademiker, som tjänstemän och som professionella. Som aktörer i ett målstyrt system har de ett resultatansvar för eleverna och skolan. Samtidigt har lärarna som professionella ett stort ansvar för uttolkningen av målen, genomförandet av verksamheten och utvärderingen av elevernas måluppfyllelse. Häri kan det vila en konflikt mellan å ena sidan att göra det man bedömer vara rätt som professionell och å den andra att möta kvantitativa mål om elevernas måluppfyllelse. Denna konflikt får också ytterligare en dimension genom det marknadssystem som läraren verkar i. Elever som är missnöjda med lärarens uttolkning av målen eller genomförande av dem kan välja att gå till en annan skola. I sin avhandling sammanfattar Anders Fredriksson (2010) denna problematik i en matris där han visar vilka förväntningar de fyra huvudsakliga styrmodellerna av lärare som offentliga tjänstemän har: 10 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Marknads- Brukar- Byråkratiskt Professionellt orienterat orienterat Överordnat Följa regelverket Beakta den Vara lojal mot Visa hänsyn till ideal i professionella organisationen brukaren yrkesutövandet kunskapen Beslutsgrunder Regeltolkning Professionell Kundens efter- Dialog med bedömning frågan, skolans brukarna profil och skolledarens riktlinjer Syn på elever Medborgare Klient Kund Brukare (och föräldrar) Grund för Formrationalitet Vetenskaplig Kundtillfreds- Medbestämlegitimitet kunskap och ställelse mande professionell etik Dessa olika förväntningar testar sedan Fredriksson empiriskt genom en enkät till lärare på strategiskt utvalda skolor. Samtliga förhållningssätt återfinns i lärarnas svar. Det byråkratiska förhållningssättet framkommer tydligt gällande uttolkning av läro- och kursplaner, samtidigt som de marknads- och brukarorienterade förhållningssätten också framkommer i synen på eleverna och lärarens myndighetsutövning. Avhandlingen innehåller flera intressanta resultat, till exempel att ökad marknadsorganisering korrelerar negativt med det professionella förhållningssättet. Det vill säga att ju mer marknadsorganiserad skola lärarna arbetar på desto mindre framträder det professionella förhållningssättet i lärarnas svar (s.158f). Några av de slutsatser som Fredriksson drar är att kommunerna, de privata utbildningsanordnarna och rektorerna har stärkt sina ställningar relativt lärarna i fråga om deras uttolkning och genomförande av yrkesutövningen. Fredriksson visar också hur medborgarnas ställningar stärkts gentemot lärarna (jämför Stenlås, 2009). Så påverkar föräldrarna undervisningen 11

Lärarnas Riksförbunds tidigare undersökningar Lärarnas Riksförbund har sedan tidigare genomfört två större undersökningar som på olika sätt kan ses som försök att göra denna utveckling mätbar. Den första undersökningen genomfördes under 2010 och hade närmare 2000 svarande lärare. Undersökningen handlade om huruvida betygsättande lärare i grund- och gymnasieskolan upplevde att olika intressenter försökte påverka deras betygsättning. Rapporten Betygsättning under påverkan visade att såväl rektorer, föräldrar och elever försökte påverka deras betygsättning. Var femte lärare i undersökningen uppgav att deras rektor någon gång försökt påverka dem att sätta högre betyg. Undersökningen visade ett tydligt samband mellan graden av påtryckningsförsök och hur konkurrensutsatt skolmarknad lärarna arbetade på. Undersökningen visade också att det var vanligare att föräldrar till elever på friskolor försökte påverka lärarnas betygsättning. Den andra undersökningen genomfördes under 2012 och hade drygt 1200 svarande lärare i hela skolväsendet. Denna undersökning hade som huvudsyfte att studera i vilken grad lärarna kan anses vara autonoma i sin yrkesutövning. För att göra yrkesmässig autonomi mätbar måste det i en undersökning indikeras av något. Denna undersökning fokuserade därför på lärarnas upplevda makt över sina läromedelsval, i och med att läromedelsvalen (i sin bredaste bemärkelse) är en central del av lärarens uttolkning av målen för undervisningen. Undersökningen Makten över läromedlen visade bland annat att ju äldre elever lärarna undervisade, desto större makt upplevde de att de hade över läromedelsvalen. Undersökningen visade också att faktorer som organiseringen av lärarna kunde innebära att makt försköts till rektor. Båda dessa undersökningar ger således ytterligare belägg som pekar i samma riktning som Fredrikssons avhandling, nämligen att lärarnas yrkesutövning och förhållningssätt till densamma radikalt har förändrats genom den förändrade styrningen och ansvarsfördelningen i skolan. 12 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Utgångspunkt för denna undersökning Denna undersökning kommer att fortsätta granskningen av hur den förändrade ansvarsfördelningen för skolan har påverkat den kontext som lärarna arbetar i. Undersökningen baseras på en enkät bland 1254 lärare i grund- och gymnasieskolan i vilken de har fått svara på frågor om föräldrapåverkan på skolan och undervisningen. En mer detaljerad redogörelse för undersökningens metod ges i slutet av rapporten. I undersökningen har vi också haft tillgång till uppgifter om hur länge respektive lärare har arbetat som lärare, varför vi också har kunnat ställa frågor om hur de bedömer att olika former av föräldrapåverkan har utvecklats över tid. Så påverkar föräldrarna undervisningen 13

Undersökning I det kommande avsnittet redovisas resultaten från enkäten. Totalt besvarade 1254 lärare i grund- och gymnasieskolan enkäten. I brödtexten kommer skillnader mellan olika lärarkategorier att nämnas, till exempel mellan lärare i kommunala och fristående skolor. Om inget annat anges i texten är skillnaderna statistiskt säkerställda. Se undersökningens sista avsnitt för en noggrannare metodbeskrivning. Föräldrapåverkan på skolan I enkäten har lärarna ombetts uppge vilka som är de vanligaste tillvägagångssätten för föräldrar att försöka påverka skolans verksamhet. Detta har gjorts genom att lärarna fått gradera ett antal påståenden enligt följande: När föräldrar vill påverka något i skolan, oavsett vad det gäller, hur går de vanligtvis till väga? Lyfta frågor vid utvecklingssamtal 54 % 44 % 1 % 1 % Lyfta frågor direkt till enskild lärare 44 % 53 % 2 % 2 % Lyfta frågor direkt till rektor 40 % 54 % 1 % 5 % Lyfta frågor via Hem och Skola-förening 10 % 26 % 43 % 21 % Lyfta frågor under allmänna föräldramöten 17 % 67 % 10 % 6 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Förekommer i stor utsträckning Förekommer inte alls Förekommer i viss utsträckning Vet ej 14 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Resultaten indikerar att utvecklingssamtal, samtal med rektor och samtal med enskilda lärare är de vanligaste tillvägagångssätten för föräldrarna att påverka skolan. Att vända sig direkt till enskilda lärare eller rektor är vanligare förekommande vid friskolor än kommunala skolor och vanligare förekommande i grundskolans år 7 9 än i någon annan skolform eller årskurs. Lärarna har också fått ange om det finns en fungerande samverkan mellan föräldrar och skola. Endast 17 procent av lärarna uppger att det finns det i stor utsträckning, vilket också skulle kunna vara ett av skälen till att en av de viktigaste kanalerna för föräldrarna blir i personlig direktkontakt med skolans personal. Föräldrapåverkan på undervisningen Lärarna har också fått svara på frågor om förekomsten av försök att påverka undervisningen. Undervisning har i undersökningen definierats i sin bredaste bemärkelse, det vill säga att det inkluderat planering, metoder, läromedelsval, bedömning, betygsättning och så vidare. Sju av tio lärare uppger att detta har förekommit. Det är vanligare att lärare som arbetar vid skolor där föräldrarna har en högre utbildningsnivå än genomsnittet i landet uppger att det har skett vid flera tillfällen. Åt andra hållet är det också något vanligare att lärare som arbetar vid skolor där utbildningsnivån är lägre än genomsnittet svarar att det aldrig förekommit påverkansförsök. Förekomsten av påverkansförsök på undervisningen har också sambandstestats för graden av konkurrens i kommunen. Ett positivt samband finns mellan graden av konkurrens i kommunen och graden av påverkansförsök på undervisningen. Sambandet är signifikant men förhållandevis svagt (p=0,01). De lärare som svarat att påverkansförsök förekommit, och som har jobbat minst fem år i skolan, har också fått uppge om försöken att påverka har förändrats över tid. Mer än hälften av de berörda lärarna uppger att försöken att påverka har ökat över tid och i störst utsträckning upp- Så påverkar föräldrarna undervisningen 15

ges detta av lärare som arbetar vid skolor där föräldrarna har hög utbildningsnivå (62 procent uppger att det har ökat jämfört med 46 procent bland de vid skolor med låg utbildningsnivå). Endast sju procent uppger att försöken har minskat över tid: Har du någon gång upplevt att en förälder försökt påverka din undervisning? (n=1251) Har detta förändrats över tid? (n=786) Nej 20 % Ja, vid flera tillfällen Nej, det är oförändrat 31 % 37 % 56 % 49 % Ja, vid något eller några tillfällen Ja, försöken till påverkan har minskat 7 % Ja, försöken till påverkan har ökat Vad föräldrarna försöker påverka skiljer sig markant mellan olika skolformer och årskurser. I gymnasieskolan och i grundskolans årskurs 7 9 är betygsättningen det enskilt vanligast förekommande området för påverkansförsök. Av de lärare i grundskolans årskurs 7 9 som någon gång upplevt att föräldrar har försökt att påverka deras undervisning uppger sju av tio att det har handlat om betygsättningen. I de tidigare årskurserna är det vanligast att påverkansförsöken handlar om läxor. Gemensamt för alla skolformer och årskurser tycks vara att det också är vanligt förekommande att påverkansförsök även handlar om undervisningens upplägg och metod: 16 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Vad är det föräldrarna har försökt påverka? (flera val möjliga) Korsat med: I vilken skolform arbetar du huvudsakligen? Grund- Grund- Grund- Gymnasieskola 1 3 skola 4 6 skola 7 9 skola Särskola Totalt Betygsättning 9 % 40 % 71 % 68 % 0 % 61 % Undervisningens upplägg och metod 52 % 58 % 50 % 55 % 43 % 53 % Läxor 86 % 83 % 54 % 27 % 29 % 51 % Undervisningens innehåll 52 % 40 % 40 % 24 % 71 % 35 % Prov 5 % 42 % 38 % 29 % 14 % 33 % Andra examinationsformer 0 % 8 % 16 % 16 % 14 % 14 % Undervisningens läromedel 22 % 18 % 13 % 9 % 29 % 13 % Annat 12 % 12 % 6 % 9 % 14 % 8 % Det finns inga betydande skillnader mellan vad föräldrarna försökt påverka och vilken utbildningsnivå de har eller vilken huvudman skolan har. Lärarna har också ombetts svara på hur de har uppfattat dessa inspel från föräldrarna, om det har varit positiva inspel och förslag som de vill anamma eller om det har handlat om negativa inspel som de vill motsätta sig. Det tycks vara något vanligare att det handlar om negativa inspel som lärarna inte vill anamma. De lärare som svarat att de upplevt detta som negativa inspel har också fått frågan i vilken grad de upplevt att de fått stöd för sin hållning från rektor eller från lärarkollegiet. Svaren visar tydligt att det viktigaste och bredaste stödet kommer från lärarkollegiet. Resultaten tycks således ligga väl i linje med resultaten från Fredrikssons studie som refererades till i inledningen av undersökningen. Så påverkar föräldrarna undervisningen 17

Har du upplevt försöken till påverkan? Som en bra utgångspunkt för diskussion och förtydligande av hur vi/jag jobbar på skolan 24 % 60 % 16 % Som ett negativt inspel med förslag som jag inte vill anamma 38 % 49 % 13 % Som ett positivt bidrag med förslag jag vill anamma 4 % 51 % 45 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls I de fall det har handlat om negativa inspel, upplever du att du har haft... 100 % 80 % 77 % 60 % 46 % 40 % 35 % 20 % 20 % 19 % 0 % 3 % Ja, i stor utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, inte alls... din rektors stöd i din hållning gentemot föräldrarnas synpunkter?... dina kollegors stöd i din hållning gentemot föräldrarnas synpunkter? 18 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Det finns en statistiskt säkerställd skillnad gällande rektors stöd som beror på huvudman, där lärare på friskolor i något högre utsträckning (47 procent) uppger att de upplever att de haft rektors stöd än lärare på kommunala (33 procent). Lärare i grundskolans lägre årskurser upplever också ett större stöd från rektor än lärare i gymnasieskolan. Det finns inga skillnader mellan olika lärarkategorier avseende det kollegiala stödet. Tillvägagångssätt för att påverka Det vanligaste tillvägagångssättet för att framföra sina synpunkter till läraren om densammes undervisning är att kontakta läraren via e-post, i samband med utvecklingssamtal eller via telefon. Att kontakta läraren via e-post är vanligare bland föräldrar med hög utbildningsnivå och att lyfta frågor i samband med hämtning och lämning av barn är vanligare i grundskolans tidigare årskurser. I övrigt finns inga skillnader i lärarnas svar. Hur har föräldrarna gått till väga för att försöka påverka dig? Via e-post 42 % 45 % 13 % I samband med utvecklingssamtal 32 % 58 % 11 % Via telefonsamtal 27 % 54 % 19 % I samband med besök vid skolan (inkl hämtning/ lämning av barn) 9 % 40 % 52 % I samband med allmänt föräldramöte Via sociala medier 10 % 50 % 2 % 5 % 94 % 40 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Förekommit flera gånger Förekommit någon gång Aldrig förekommit Så påverkar föräldrarna undervisningen 19

Om föräldrar inte får gehör Av de lärare som svarat att de upplevt att föräldrar försökt påverka deras undervisning uppger 45 procent att föräldrarna hotat läraren att ta frågan vidare till en annan instans eller att vidta någon annan åtgärd om föräldern inte får gehör för sina synpunkter. Det finns en indikation på att detta är vanligare bland föräldrar med hög utbildningsnivå, men undergrupperna är för små för att säkerställda skillnader ska finnas mellan grupperna. Det vanligaste hotet är att ta frågan vidare till rektor, att kontakta Skolinspektionen eller att byta skola för eleven. Två tredjedelar av lärarna som jobbat i minst fem år som lärare uppger att detta har ökat över tid: Vad har det rört sig om för hot? (n=362) Att byta skola för eleven 28 % 41 % 31 % Att kontakta Skolinspektionen 32 % 40 % 28 % Att gå vidare till rektor 43 % 45 % 12 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % I stor utsträckning I viss utsträckning Inte alls 20 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Föräldrapåverkan på tillgång till särskilt stöd Enkäten till lärarna innehöll också frågor om elevernas möjlighet att få särskilt stöd. Rätten till särskilt stöd för elever med sådana behov är enligt skollagen en rättighet. Det borde därför inte spela någon roll hur föräldrarna agerar de elever som behöver stöd ska få det. Undersökningen visar dock att verkligheten är radikalt annorlunda än vad riksdagen avsett med skollagstiftningen. Elevernas möjligheter att få särskilt stöd påverkas enligt lärarna i stor utsträckning av vilka föräldrar eleven har. Hela 83 procent av lärarna i undersökningen uppger att föräldrarnas påtryckningar om särskilt stöd har betydelse för i vilken utsträckning deras barn kan få det. Fyra av tio lärare uppger att det påverkar elevernas möjligheter i stor utsträckning. Störst påverkan finns i högstadiet där fem av tio uppger detsamma. Upplever du att elever vid din skola som är i behov av särskilt stöd i större utsträckning kan få det om de har driftiga/påstridiga/engagerade föräldrar? (n=1252) Vet ej Nej 5 % 13 % 38 % Ja, i stor utsträckning Ja, i viss utsträckning 45 % Så påverkar föräldrarna undervisningen 21

Två tredjedelar av alla lärare som uppger att föräldrarna kan påverka elevernas tillgång till särskilt stöd, och som arbetat som lärare i minst sex år, uppger att detta har ökat över tid. I diagrammet nedan visas hur lärarna svarar uppdelade efter hur länge de varit verksamma som lärare. Andel som uppger att de driftiga/påstridiga/engagerade föräldrarnas påverkan ökat över tid (n=948) 100 % 80 % 66 % 73 % 76 % 60 % 54 % 40 % 20 % 0 % 6 10 år i yrket 11 20 år i yrket 21 30 år i yrket 31 år i yrket Lärare som arbetar vid skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är högre än genomsnittet i landet uppger i större utsträckning att detta har ökat över tid än övriga lärare. Har de driftiga/påstridiga/engagerade föräldrarnas påverkan förändrats över tid? Hög utbildningsnivå Låg utbildningsnivå Ja, det har ökat 78 % 55 % Nej, det är oförändrat 12 % 21 % Ja, det har minskat 2 % 7 % 22 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Metod Undersökningen baseras på en webbenkät som skickades ut till 1985 slumpmässigt utvalda medlemmar i Lärarnas Riksförbund som arbetar i grund- eller gymnasieskolan. Totalt har 1254 lärare slutfört enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Datainsamlingen skedde den 12 25 mars 2014. Samtliga skillnader mellan olika lärarkategorier som nämns i rapporten är statistiskt säkerställda om inget annat anges i texten. Att säkerställda skillnader föreligger har beräknats genom respektive frågas konfidensintervall. Konfidensintervallen har beräknats på 95-procentsnivån. För respektive respondent har vi haft uppgifter om hur länge dessa arbetat som lärare samt i vilken kommun de är yrkesverksamma. För att beräkna graden av konkurrens har samtliga Sveriges kommuner getts två mått, ett mått för hur konkurrensutsatt grundskolemarknaden i kommunen är och ett för gymnasiemarknaden. Notera att de två måttten kan skilja sig åt mellan respektive skolform för samma kommun. Beroende på vilken skolform och kommun respondenten arbetar i har varje respondent getts ett mått. Konkurrensmåtten har beräknats genom andelen folkbokförda elever i kommunen som går i en friskola. Kommunerna i den övre kvartilen har kodats som Konkurrensutsatta och de i nedre kvartilen som Icke-konkurrensutsatta. Kommunerna däremellan har kodats som Mellan-konkurrensutsatta. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets statistik och tillvägagångssättet följer tidigare forskning. 1 För att testa sambandet mellan föräldrapåverkan och konkurrens har Chi-2-test genomförts. 1) Se Lärarnas Riksförbund (2010) och Vlachos (2009) Så påverkar föräldrarna undervisningen 23

Referenser Fredriksson, Anders. (2010). Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärarnas offentliga tjänstemannaskap. (diss) Göteborg: Göteborgs universitet. Lärarnas Riksförbund. (2012). Makten över läromedlen. Lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Lärarnas Riksförbund. (2010). Betygsättning under påverkan. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Stenlås, Niklas. (2009). En kår i kläm Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier. ESO-rapport 2009:6. Stockholm: Finansdepartementet. Vlachos, Jonas. (2010). Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid svenska skolor. Stockholm: Konkurrensverket. 24 Så påverkar föräldrarna undervisningen

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2014-04