Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Senast ändrat

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Fjärilen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Östra förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskoleverksamheten September Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla. Avdelning: Norrgården

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

2015 ARBETSPLAN & MÅL

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan för Violen

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Förskolan Trollflöjten Verksamhetsplan 2018 / 2019

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Villekulla

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan för Parkens Förskola

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Lokal arbetsplan för förskolan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan för avdelning Stubben

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Välkommen till familjedaghem i avesta kommun

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Villekulla Igelkotten Norrgården Masken Svalan 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Inledning: På förskolan Villekulla med 4 avdelningar har det under året varit 3,35 tjänst förskollärare, 4,0 barnskötare och resten outbildad personal. Lokalmässigt så är det enbart en avdelning som är funktionell för verksamheten.utemiljön slits oerhört p.ga utnyttjande på kvällar och helger av allmänheten.kvaliteten för barnen är ändå hög tack vare personalens intitiativ och engagemang. Normer och värden Lpfö 98/16 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Verksamhetens mål: Att vi har glada och trygga barn som trivs hos oss. Att stärka barnens integritet. Att alla som arbetar på förskolan känner till Likabehandlingsplanen och dess syfte. Resultat och genomförande: Flera vårdnadshavare har uttryckt att barnen är trygga, glada och trivs, vilket också är den uppfattning personalen har. Barnen har överlag blivit stärkta i sin självkänsla och integritet och säger tydligt ifrån vad de vill/inte vill. Vid integrering med övriga avdelningar och barn har vi sett ett positivt resultat då många vågar ta för sig och söka kontakt med andra barn. Genom medvetna gruppindelningar har barnen fått större möjlighet att möta,samarbeta och respektera varandra. Likabehandlingsplanen har gåtts igenom med all ny personal. Barnen har uttryckt att de lärt sig att vara en bra kompis på förskolan. Barnen kan leka och samarbeta i olika konstellationer, de respekterar och hjälper varandra. Det dagliga pedagogiska arbetet och aktivt arbete med likabehandlingsplanen samt planen för barn med annat modersmål har gett en stabil barngrupp med trygga barn. Det är viktigt att Alla vuxna är förebilder och föregår med gott exempel. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att ännu mer tydligt använda materialet Stopp min kropp och Nej, sa lilla P för att ytterligare stärka varje barns integritet och självkänsla. Vi fortsätter använda oss av vägledande samspel, ICDP och de nya kunskaperna vi kommer få på fortbildningsdagen 20/8. När den nya avdelningen är klar blir det lättare att dela upp sig i mindre grupper och få en bättre sammanhållning. 3

Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet, samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamhetens mål Att öka barnens språkliga medvetenhet/förmåga Vi förstärker språket med tecken som stöd. Vi delar upp barn och personal i mindre grupper för att skapa större möjligheter till utveckling och lärande. Vi ger barnen tid att utveckla sin självständighet. Vi stöttar barnen att lita på sin egen förmåga i olika situationer. Vi förändrar miljön utifrån barnens intressen för att ge mer utmaningar. Barnen ges många möjligheter till lärande. Att barnen utvecklar förmågan för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. Resultat och genomförande Överlag så bedömer man att man kommit långt och de flesta mål är uppnådda. Vi talar och benämner allt vi gör för att stödja språkutvecklingen samt förstärker språket med tecken som stöd, via ex. sånger, djur,frukt,färg, stopp, Nej. De avdelningar som har flera rum att tillgå ger barnen bättre förutsättningar till utveckling och lärande. Alla avdelningar har skapat stimulerande miljöer utifrån sina förutsättningar. Barnen lär sig mycket genom leken som ex. språk, socialt samspel,turordning och demokrati. De äldsta barnen har under hela året gått igenom Hitta vilse utbildning med gott resultat. Vid promenader så har de äldsta barnen plockat skräp i naturen, jämfört volym och vikt.de har också tilldelats nytänkar priset för sina insatser. Man har medvetet arbetat med rim och ramsor för att öka ordförståelsen. De äldsta barnen gjorde en gemensam rimbok med text och bild. När möjlighet getts så är uppdelning av barngruppen en framgångsfaktor då det skapar mer närkontakt med varje barn och och där utveckling och lärande kan läggas på rätt nivå. Även kommunikationen gynnas av mindre grupp. Barnen lär sig bra om de rör sig samtidigt som de får olika uppgifter att utföra. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Tillsammans med barnen fortsätta att utveckla och förbättra lärandemiljöer. Vi vill ge varje barn många tillfällen att prova på olika fysikaliska experiment för att utveckla begrepp som: läge,kraft, accleration för att lägga grunden för naturvetenskapliga fenomen. Böcker kommer att placeras på flera ställen. Fortsätta arbeta med rim och ramsor för att främja språkutvecklingen. Då många barn idag sitter mycket framför tv och dator så kommer vi att fortsätta med regelbundna dagliga rörelseaktiviteter. 4

Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: Att vi aktivt ska lyssna på barnen och ta vara på barnens intressen och förslag samt planera verksamheten utifrån det. Att vi uppmuntrar barnens självständighet. Att vi ska möta varje barn där det är. Att dela oss i mindre grupper för att bättre kunna möta barnens önskemål/förslag. Vi ser till att material som används är intressant och utmanande. Resultat och genomförande: Överlag så upplever alla att de har nått långt med verksamhetens mål. Barnen har växt som individer genom att få prova sig fram och hjälpa varandra.barnens inflytande och självkänsla har ökat då personalen visat tillit och gett barnen positiv feedback för de val de gjort.personalen har stöttat, uppmuntrat och varit närvarande med alla sinnen. Barnen vågar uttrycka vad de vill och önskar. De äldre barnen har lärt sig värna om vår miljö. De vuxna är goda förebilder som använder ICDP för att stärka barnens positiva sidor. Tack vare att barnen getts ökat inflytande så upplever personalen att det blir färre konflikter och tillsägelser. Då material har placerats synligt och i barnens höjd så har de kunnat ta för sig själva. I mindre grupp får barnen större möjlighet till varje barns inflytande och delaktighet. Barnen klarar ofta att lösa många problem själva om de bara får möjlighet. Det är viktigt att personalen återkommande diskuterar vad som menas med barns inflytande. Att de vuxna är aktiva och och stöttar barnen i de val de gör och att visa på att det har betydelse för verksamheten att barnen är med och påverkar. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Skapa ännu mer förutsättningar för att barnen ska kunna vara med och påverka sin dag. Locka fram barnens intressen. Fortsätta arbetet med rutiner, se och lyssna på barnens behov och stärka deras självkänsla, självförtroende och självständighet genom lagom stora utmaningar Att fortsätta lyfta barns bästa i olika sammanhang. Att organisera verksamheten så att den blir rolig och utmanande hela dagen. 5

Förskola och hem Lpfö 98/16 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål är att: Barn och vårdnadshavare känner sig välkomna till förskolan. Barn och vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan Barn och vårdnadshavare känner förtroende för personalen Vårdnadshavarna får nödvändig information om sitt barn och verksamheten Vårdnadshavarnas synpunkter tas tillvara så långt möjligt. Ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter och förutsättningar att delta i och påverka förskolans arbete. Resultat och genomförande: Man upplever sig i stora drag ha uppnått målen. Vårdnadshavarna är enligt vårens föräldraenkät och utvecklingssamtalen i stor utsträckning mycket nöjda. Det var mycket få enkätsavar. Hela förskoleverksamheten har haft Föräldrasamverkan som ett gemensamt utvecklingsområde, vilket lett till att introduktion och utvecklingssamtal nu upplevs vara av högre kvalitét samt likvärdig i hela kommunen. Föräldraaktiv introduktion samt tolksamtal har varit positivt. Information har skett på många olika sätt. SMS grupper har visat sig fungera bra. SCM har inte fått full genomslagskraft ännu. Veckobrev och månadsbrev som beskriver verksamheten, kopplat till läroplanen som många vårdnadshavare sagt sig varit nöjda med. Barnen har på flera avdelningar varit delaktiga med teckningar och val. Aktiviteter som Drop-in fika, luciafirande,förskolans dag,och sommarfest har varit uppskattat och många vårdnadshavare har deltagit. Föräldramöten har inte lika stor uppslutning. Vårdnadshavare har vid flera tillfällen visat uppskattning, då de sett en positiv utveckling hos barnen. En god introduktion är viktig och lägger grunden för all fortsatt kommunikation. Tekniken som används är en bra kommunikationsform och samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavarna har förbättrats. Vårdnadshavare har ibland svårt att förstå att personalen har kommunala riktlinjer att förhålla sig till vilket leder till missförstånd och missnöje så det gäller att vara ännu tydligare med vad som gäller. 6

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att se vårdnadshavarna som den bästa tillgången inom området förskola-hem. Att komma igång med SCM, det pedagogiska dokumentationsverktyget så att det blir en daglig rutin. Att planera övergångar mellan avdelningar på ett effektivt sätt. Vi använder den teknik som gagnar vårdnadshavarna bäst. Personalen behöver bli tydligare med vilka regler som gäller vid introduktionen. Helhetsbild av verksamhetsåret Utmärkande för alla arbetslag är att de trivs med varandra och att samarbetet mellan avdelningarna har stärkts, särskilt under våren. Mötesordningen anses fungera bra. Alla beskriver att man överlag har trygga, hjälpsamma och omtänksamma barn med få konflikter. Samarbetet med dagbarnvårdaren har fungerat väldigt bra. Ansvarsfördelningen i arbetslagen upplevs fungera bra och alla får möjlighet att göra det de är bäst på. Tillgången på vikarier har för det mesta varit bra och de vikarier som anlitats har fungerat väl. Alla upplever sig ha haft god tillgång till kompetensutveckling och är tacksamma för möjligheten att ha en gemensam fortbildningsdag som upptakt.flera har genomgått längre utbildning som utvecklar hela förskolan positivt. Alla känner att de har tillräckliga ekonomiska resurser till barnverksamheten. Då utomhusmiljön ständigt är utsatt för diverse skadegörelse och slitage av andra än förskolan, så behövs ett bättre underhåll från Gata Park-avdelningen. Det är fortfarande bekymmer med skadegörelse och skräp på helger och kvällar. Alla ser med tillförsikt fram emot vår fjärde avdelning, Fjärilen och nya kollegor. Filipstad 21/8-18 Ulla-Carin Drougge förskolechef 7