Koncernbanken Årsredovisning 2016 1
1. Sammanfattande kommentar Det har varit ett turbulent år på aktiemarknaden med både upp- och nedgångar och fortsatt låga räntenivåer. Stora och oväntade händelser har blivit utmärkande för börsåret 2016. Oron för dessa händelser påverkade marknaden negativt, men när väl händelserna inträffade hämtade sig marknaden oväntat snabbt. Koncernbanken har till följd av de nya finansiella riktlinjerna realiserat vinster och en del mindre förluster för att kunna göra om portföljerna enligt de nya riktlinjerna. De två tidigare portföljerna har nu blivit ersatta med en kort och en lång likviditetsportfölj. Avkastningen i den korta portföljen, som består av ränteplaceringar, speglar ett marknadsläge med låga räntor och avkastningen blev 0,7 procent vid årets utgång. Avkastningen i den långa portföljen, som består av ränteplaceringar och placeringar med aktierisk har varit negativ ända till maj månad men har stadigt förbättrats och är vid årsskiftet 4,1 procent. Resultatet för koncernbanken uppgår till 129 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Den stora avvikelsen beror till stor del på försäljning av fondinnehav och realränteobligationer som har gett stora vinster och återföring av en nedskrivning i den tidigare likviditetsportföljen. Prognosen vid delårsbokslutet per augusti månad uppgick till 135 mnkr. 2. Marknadsförutsättningar och omvärld Stora och oväntade händelser har blivit utmärkande för börsåret 2016, men det mest överraskande var nog dock att börsreaktionerna efter dessa händelser inte alls blev som marknaden förutspått. Året började dramatiskt med stora nedgångar på världens börser på grund av oro för oljepriset och utvecklingen i Kina. Det vanliga säsongsmönstret på börsen med en stark period i början av året, blev därmed inte alls fallet för 2016. Marknaden började under våren oroa sig för ett eventuellt Brexit, det vill säga att Storbritannien skulle rösta ja i folkomröstningen gällande ett utträde ur EU. Marknaden började dessutom väga in i sina prognoser att Donald Trump skulle kunna vinna presidentvalet i USA. Nästan alla analyser som gjordes vid denna tidpunkt visade på att världens börser skulle falla kraftigt om dessa två händelser blev ett faktum. Detta blev dock inte fallet, en vecka efter ja till Brexit var börserna på samma nivå som innan och efter att Donald Trump vann valet har börserna istället gått starkt på grund av att Trumps investeringsplaner i USA:s infrastruktur ses som en stimulans för världens ekonomi. Efter en svag inledning och ett starkt slut på börsåret, avslutade den svenska börsen, mätt som storbolagsindexet OMXS30, med en uppgång på 4,86 procent. Bland de globala börserna var utvecklingen blandad. I Europa var Ryssland den klara vinnaren och landets RTS-index ökade under året med 52,2 procent. Den europeiska börsen i helhet inklusive utdelningar (MSCI Europe) steg 0,22 procent. Norges börs (Oslo OBX) steg under året med 14,6procent. Storbritannien steg med 14,4 procent och det var första gången sedan 2013 som Londonbörsens FTSE steg på årsbasis. Tyska DAX steg nästan 7 procent och har därmed stigit de senaste fem åren. Japanska Nikkei och Hong Kongs Hang Seng lyckades på marginalen prestera positiva resultat med blygsamma uppgångar på 0,42 procent och 0,39 procent. 2
Avkastningen på Västra Götalandsregionens (VGR:s) korta placeringar, så som certifikat och depositioner, räntan vid utnyttjande av checkkrediten samt räntan på de interna likvidkontona styrs av den korta marknadsräntan. Den långa marknadsräntan styr avkastningen på de långfristiga placeringarna. De korta marknadsräntornas pris påverkas till stor del av de penningpolitiska besluten, medan priset på de långa räntorna består av den genomsnittliga förväntade korta räntan samt en riskpremie. Vid årets första räntemöte i februari valde Riksbanken att sänka reporäntan med 0,35 procentenheter till -0,5 procent för att sedan låta den ligga på den nivån under resten av året. Anledningen var att konjunkturen fortsatte att stärkas men bedömningen var att inflationen skulle bli lägre 2016 än jämfört med tidigare prognoser. Vid aprilmötet beslutade Riksbanken dessutom att öka köpet av statsobligationer med ytterligare 45 miljarder och vid mötet i december beslutade man att fortsätta köpen under första halvåret 2017. Den svenska långräntan, mätt som den 10-åriga swapräntan, har rört sig kraftigt under året. Vid början av året låg den på 1,6 procent för att sedan röra sig nedåt till cirka 0,5 procent vid halvårsskiftet. Efter en lugnare period under sommarmånaderna steg den sedan kraftigt under hösten för att landa runt 1,10 procent vid årsskiftet. Orsaken till vårens sänkning var oron för Kina och därmed fortsatt tro på en kvarvarande lågräntemiljö och fortsatta stimulanser från centralbankerna. Höstens uppgång har varit ett resultat av det amerikanska valet och att Trumps politik skall innebära stimulanser för världsekonomin. Den amerikanska centralbanken har under året inlett räntehöjningar för första gången på tio år. Detta har skett två tillfällen under året med höjningar på 0,25 procentenheter vid vartdera tillfället. Orsaken till räntehöjningarna beror på att inflationen är på väg upp och att arbetslösheten har sjunkit i relativt snabb takt. Utöver detta talar det dessutom för att Trumps politik kommer att medföra ett tryck uppåt på priserna. Han har uttryckt att han skall genomföra skattesänkningar som väntas öka BNP-tillväxt och inflation. Några av valutorna som har stor inverkan på VGR:s placeringar är euron, det brittiska pundet och den amerikanska dollarn. De amerikanska räntehöjningarna har fått till följd att den amerikanska dollarn har stärkts under året. USDSEK låg i början på året runt 8,40 och i slutet på 9,10. På grund av fortsatta stimulanser från den svenska centralbanken har kronan även försvagats mot euron, från 9,20 till 9,60 under året. Detta trots att kronan stärktes markant mot ett antal valutor och så även euron under december månad. 3. Portföljerna Från den 1 januari 2016 har VGR nya finansiella riktlinjer för kapitalförvaltningen. De två tidigare portföljerna har nu blivit ersatta med en kort och en lång likviditetsportfölj. Eftersom en större del av likviditeten finns kvar under en längre tid är kapitalet i den långa portföljen större än i den korta. Utöver det finns det som tidigare en kassaportfölj som är till för att jämna ut dagliga likviditetsfluktuationer. I de nya finansiella riktlinjerna har VGR samma etiska riktlinjer som tidigare, men en utökning är gjord. Den innebär att VGR i möjligaste utsträckning inte ska placera i fonder vars innehav utgörs av bolag som till över 50 procent får sin omsättning från fossila bränslen. 3
Under det första kvartalet har större omallokeringar gjorts för att skapa de nya portföljerna. Det har handlat om att flytta värdepapper mellan portföljerna och hantera övergångar från obligationer till räntefonder. VGR har också sålt ett antal aktiefonder på grund av fossila innehav och ersatt dessa med fonder som är fossilfria. Eftersom VGR:s finansiella riktlinjer har tuffare fossila kriterier än många fondförvaltare, har undantag gjorts från riktlinjerna. VGR har i praktiken gjort undantag för fonder med innehav i bolag som distribuerar fossila bränslen, såsom elbolag. Under 2018 ska en utvärdering ske av de finansiella inriktningarna med avseende på hållbarhetskriterierna. Portföljernas totala marknadsvärde är 11,7 mdkr vid årsskiftet och fördelningen ser ut enligt följande: Ack anskaffningsvärde *) Ack marknadsvärde*) Uppskattat Övervärde (+)/ Undervärde (-) *) Avkastning jan-dec **) Portföljerna (mnkr) Kassa 1 451 1 451 0 0,0 % Kassaportfölj 1 451 1 451 0 0,0% Obligationer 802 797-4 0,2 % Räntefonder 1 864 1 873 10 0,5 % Kassa 351 351 0 0,0 % Kort likviditetsportfölj 3 016 3 021 5 0,7 % Obligationer 638 637-1 0,2 % Räntefonder 3 136 3 159 23 0,4 % Aktieindexobligationer 342 338-4 0,2 % Aktiefonder 2 829 3 105 276 3,2 % Kassa 18 18 0 0,0 % Lång likviditetsportfölj 6 963 7 256 293 4,1 % Totalt 11 430 11 728 298 *) Exklusive upplupna räntor. **) Avkastningen är beräknad utifrån hur marknadsvärde har utvecklats. Upplupna räntor ingår inte. 4
3.1 Korta likviditetsportföljen Den korta likviditetsportföljen består av ränterisk till 88 procent och resterande del är likvida medel. Av räntorna är 70 procent placerade i obligationer och 30 procent i räntefonder. Portföljens marknadsvärde är ca 5 mnkr högre än det ursprungliga anskaffningsvärdet och övervärdet finns i räntefonderna. Marknadsräntorna har stigit något i slutet av året, vilket innebär att marknadsvärdena har sjunkit sedan delårsbokslutet augusti. Marknadsräntorna är fortsatt låga vilket ger låg avkastning i portföljen. Årets avkastning är 0,7 procent och det är främst placeringarna i räntefonderna som bidragit till en positiv avkastning. Portföljen är cirka 3 mdkr och placerar den likviditet som VGR behöver under de närmaste tre åren. 3.2 Långa likviditetsportföljen Den långa likviditetsportföljen består av fler tillgångsslag jämfört med den korta, och får innehålla max 50 procent exponering mot aktierisk. Den största andelen är räntor med 52 procent (83 procent räntefonder och 17 procent obligationer), 43 procent är aktiefonder och 5 procent är aktieindexobligationer. Portföljens marknadsvärde är cirka 290 mnkr högre än anskaffningsvärdet. Övervärdet finns främst i aktiefonder, vilket huvudsakligen beror på att fonderna exponerade mot Sverige och globalt har utvecklats väl. Avkastningen har varit negativ fram till och med maj för att sedan stadigt förbättrats sedan dess. Årets avkastning är 4,1 procent. Under september/oktober har portföljen på grund av ökad likviditet utökats med 2 mdkr och uppgår nu till ca 7 mdkr. Den långa likviditetportföljen placerar den likviditet som VGR inte kommer att behöva de närmaste tre åren. Långa likviditetsportföljen geografisk allokering Sverige V Europa Nordamerika Japan Australien & Nya Zeeland Ö Europa Asien ex Japan Latinamerika Afrika & Mellanöstern Totalt 31,3% 14,5% 31,4% 4,1% 1,1% 1,0% 11,7% 3,2% 1,8% 100% 5
4. Koncernbankens resultat Koncernbankens resultat (mnkr) Resultat från kapitalförvaltningen Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Prognos Avvikelse Kassaförvaltning 0 0 0 0 0 Kort likviditetsportfölj 35 15 20 30 5 Lång likviditetsportfölj 227 84 143 222 5 Summa 262 99 164 252 10 Resultat från övriga poster Administration, system mm -9-12 3-11 2 Summa -9-12 3-11 2 Resultat från interna poster 0 Likvidkonto 12 17-4 12 1 Regionlån 341 374-33 359-19 Regionbidrag -478-478 0-478 0 Summa -124-87 -38-107 -18 Totalt resultat 129 0 129 135-6 Koncernbankens resultat består av olika delar, dels ett resultat från kapitalförvaltningen och ett internt resultat till följd av att koncernbanken är förvaltningarnas och bolagens interna bank. Det finns även ett resultat från övriga poster som bland annat består av kostnader för system, syndikerat lån och konsulter mm. Den korta likviditetsportföljen har ett överskott på 35 mnkr, överskottet kommer främst från den återföring av nedskrivning som gjordes i januari. I december månad skrevs värdet ned med 38 mnkr i den tidigare likviditetsportföljen. Det gjordes på grund av att det bokförda värdet i likviditetsportföljen var högre än marknadsvärdet per 151231. När de nya finansiella riktlinjerna trädde i kraft och portföljerna gjordes om enligt den, med start i januari månad så fanns det inte längre något skäl för den nedskrivningen. Den korta och den långa likviditetsportföljen ses nu som en sammanvägd portfölj uppdelad i två inriktningar, den ena på kort sikt och den andra på lång sikt. I samband med omallokeringen har det sålts en del obligationer med totalt några miljoners förlust och förfall av obligationer har gett en negativ påverkan på resultatet. Kupongutdelningarna ger låga utbetalningar på grund av det rådande ränteläget. Den korta likviditetsportföljen har ett resultat på 35 mnkr för 2016. Återföring av nedskrivning, 38 mnkr Förfall och försäljningar av obligationer, -10 mnkr Kupongutdelningar 3 mnkr Försäljning av fondandelar, 4 mnkr Fondrabatter, 1 mnkr 6
I den långa likviditetsportföljen har det skett försäljningar av fondandelar i samband omallokeringen till följd av den nya finanspolicyn. Detta har bidragit till det positiva resultatet på 227 mnkr, som specificeras på följande poster: Försäljning av realränteobligationerna inkl. ränta 3102 & 3104, 48 mnkr Förfall aktieindexobligation SHB1294, gav en vinst på 47 mnkr Försäljning fonder, nettovinst 104 mnkr (vinst 140 mnkr, förlust 36 mnkr) Utdelningar 20 mnkr Fondrabatter, räntor 8 mnkr Det finns orealiserade vinster i den korta och långa likviditetsförvaltningen på 298 mnkr. Koncernbankens uppgift är att placera VGR:s överskottslikviditet, som det ser ut i dagsläget så betalar koncernbanken mer i regionbidrag till förvaltningarna än vad förvaltningarna betalar i ränta till koncernbanken. Det leder till att Koncernbanken behöver ett positivt resultat från kapitalförvaltningen. Det har inte varit några svårigheter i år med anledning av omallokeringen av portföljerna till följd av den nya finanspolicyn, som har lett till att vinster har realiserats tack vare de övervärden som har funnits i portföljerna. När det gäller den interna ränta som koncernbanken har tagit ut för regionlånen och för negativa saldon på likvidkontona så är det en negativ avvikelse mot budget på 37 mnkr. Resultatförsämringen gentemot budget beror på att det inte har rekvirerats så mycket lån som det räknades med i budgeteringen och att förvaltningarna har haft en bättre likviditet, förmodligen på grund av generellt bättre resultat. När det gäller regionlånen så har Västtrafik amorterat sina lån under året och ränteintäkterna minskar därför med 15 mnkr. Det förklarar också den större delen av avvikelsen mot prognos på 19 mnkr. 7