Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år har gett högre avkastning, högre näringskvalité och lägre kostnad för gödsling och skörd per kg torrsubstans än för två skördar för två vallår. Vallförsöket kommer att ligga ytterligare ett år till och kommer sedan att sammanställas och foderstatsberäkningar att göras för de tre vallåren. I förstaskörden i andraårsvallen utfördes en ensileringsstudie på grönmassa i från leden A och B. Slutsatsen av ensileringsstudien blev att skörda två vallskördar med bra näringskvalité med följd av en tillväxt på vallbeståndet på hösten har haft liten betydelse i förstaskörden året efter avseende närings-, syra- och bakterieanalys jämfört med att vallen skördades tre gånger. Av analyssvaren på syror och bakterier kan man inte se att flytgödseltillförseln i kombination med mer mängd förna ska ha påverkat ensileringen mer än vid mindre mängd förna. Kraftigare förna i vallen under vintern gjorde att sorkar och mullvadar trivdes bättre med följd av mer skador på vallen och fler sorkhögar. Syfte Syftet med vallförsöket är att undersöka hur avkastning, näringskvalité, hygienkvalité och ekonomi på grovfodret blir vid olika skördesystem. I försöket ingår två- och treskördesystem med en målsättning att skörda grovfodret med bra näringskvalité. I ett tvåskördesystem med bra näringskvalité bildas oftast ett kraftigt bestånd/förna på hösten. En del i undersökningen är att se hur kraftigt bestånd/förna på hösten påverkar avkastning och kvalité efterföljande år. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap har utvecklat frågeställningarna till försöket. Styrgruppen i Ulricehamnsprojektet tycker att det är en frågeställning som även är aktuell för Sjuhärad. Utförande Vallförsöket R8-546 på Rådde gård Länghem anlades under 2007. Försöket har ingått i Ulricehamnsprojektet som har finansierats av Ulricehamns Sparbank, Agroväst och Hushållningssällskapet Sjuhärad. Fröblandning i försöket har varit rödklöver Vivi 10 %, timotej Ragnar 35 %, Alexander 30 %, ängssvingel Sigmund 15 % och Tyko 10 %. Försöksplan Skördesystem i vall R8-546 Rådde A Två skördar med hög kvalitet, återväxten efter andraskörden lämnas B Tre skördar med hög kvalitet C Två skördar med något senare skördetidpunkt
Gödsling Vall 1 2008 Datum Led Vår 22 april A-C 222 kg/ha Axan 22 april A-C 300 kg/ha PK 7-25 Efter 1:a skörd 9 juni A-B 250 kg/ha NK 20-15 18 juni C 250 kg/ha NK 20-15 Efter 2:a skörd 18 juli B 250 kg/ha NK 20-15 Vall 2 2009 Datum Led Vår 20 april A-C 25 ton/ha nötflytgödsel 28 april A-C 120 kg/ha Axan Efter 1:a skörd 15 juni A-C 250 kg/ha NK 20-15 Efter 2:a skörd 24 juli B 250 kg/ha NK 20-15 Resultat Tabell 1. Skördetidpunkt, avkastning kg ts/ha och klöverandel %, vall 1 2008 Led dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha tot. skörd rel tal A 3 juni 39 5 220 22 juli 49 2 790 8 010 100 B 3 juni 36 5 050 17 juli 29 2 100 4 sept 51 3 670 10 820 135 C 10 juni 33 5 850 25 juli 44 2 430 8 280 103 CV % 4,3 5,4 11,3 2,9 Ledet B med tre skördar har avkastat 2,5-2,8 ton ts mer per hektar i skörd än två skördar. Återväxten på hösten blev kraftig i led A och C som skördades två gånger och i praktiken hade vallen nog skördats en gång till. Tabell 2. Skördetidpunkt, avkastning kg ts/ha och klöverandel %, vall 2 2009 Led dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha dat % kg ts/ha tot. skörd rel tal A 3 juni 28 4 340 16 juli 42 3 150 7 490 100 B 3 juni 31 4 210 16 juli 48 2 820 23 sept 33 3 190 10 220 136 C 11 juni 33 5 150 24 juli 31 3 320 8 470 113 C1* 3 juni 29 4 040 16 juli 35 3 220 7 260 97 CV % 8,6 3,5 15,2 5,2 C1* Skördas samtidigt som led A och B, för att mäta effekten av skördesystemet året innan. I andraårsvallen blev högst avkastning i led B med tre skördar per år. 2009 skördades led C åtta dagar senare än led A i andraskörden och detta har gett en större skillnad i avkastning mellan led A och C än 2008 då det endast blev tre dagars skillnad mellan skördetidpunkt i andraskörden. Effekten på avkastning i vallen året efter beroende på skördesystem i förstaårsvallen alltså vilken betydelse har antal skördar och tidpunkt för skördar på nästa års kommande skördar. Vid jämförelse för skördetidpunkt 3 juni och 16 juli i andraårsvallen blev avkastningen för led
A 9 370 kg ts/ha, Led B 8 790 kg ts/ha med relativ tal 94 jämfört med led A och led C 9 080 kg ts/ha med relativ tal 97 jämfört med led A. Tabell 4. Näringsanalys, vall 1 2008 MJ VOS RP NDF indf MJ VOS RP NDF indf MJ VOS RP NDF indf A 10,0 79 139 531 120 10,0 80 178 552 142 B 10,2 81 137 538 113 10,8 85 180 523 121 10,0 75 148 562 163 C 9,7 77 119 568 174 9,3 82 174 556 125 Tabell 5. Näringsanalys, vall 2 2009 MJ VOS RP NDF indf MJ VOS RP NDF indf MJ VOS RP NDF indf A 10,4 83 175 504 80 9,8 79 170 549 126 B 10,3 81 149 550 87 10,0 80 162 570 134 9,4 76 155 584 156 C 9,8 78 147 567 130 9,7 78 158 598 135 Förstaskörden i led A o B där strävan var mot hög smältbarhet, borde i bägge åren ha skördats några dagar tidigare när energin låg över 11 MJ /kg ts. Andraskörden i led A och B skördades sex veckor (43 dagar) efter förstaskörden 2009 och även där borde skörden ha tagits några dagar tidigare. Tabell 6. Sammanställning vall 1-2, kostnad kr/kg ts, avkastning kg ts/ha och näringskvalité Kostnad* Avkastning Rel. Klöver Kvalité kr/kg ts kg ts/ha o år tal % MJ VOS RP NDF indf A 1,15 7 750 100 40 10,1 80 169 534 117 B 1,14 10 520 136 38 10,1 79 152 555 126 C 1,11 8 380 108 33 9,7 78 143 572 146 *se tabell 7 Den högre avkastningen i led B med tre skördar per år gör att kostnaden för gödsling och skörd blir samma för grönmassan per kg torrsubstans som i led A med två skördar per år. Om arealen med vall till exempel ligger långt bort och skördad mängd grönmassa räcker till kan ett alternativ vara som i led A att inte gödsla och skörda en tredjeskörd utan låta det stå kvar över vintern. Något som bör tas i beaktning när utebliven skörd lämnas över vintern är en ökad risk för mullvadar och åkersork. Tabell 7. Kostnad för gödsling och skörd för två vallår A B C Handelsgödsel 10 kr/kg N, 13 kr/kg K, 20kr/kg P 5 980 7 960 5 980 Flytgödsel vår vall 2 25 ton/ha * 40 kr/ton 1 000 1 000 1 000 Konstgödselspridning 120 kr/ha o spridn 480 720 480 Slåtter o strängläggning 450 kr/ha o skörd 1 800 2 700 1 800 Pressning/transport 150 kr/bal, 325 kg ts/bal 7 159 9 714 7 732 Utfodring 30 kr/bal 1 432 1 943 1 546 Summa kr/ha för 2 vallår 17 851 24 037 18 538 Summa kr/kg ts 1,15 1,14 1,11
I tabell 7 är det beräknat på kostnader för gödsling och skörd för två vallår. Led B blir en dyrare kostnad per hektar än led A och C men när kostnaderna blir utslagna på avkastningen för de två vallåren blir det en billigare kostnad för grönmassa per kg torrsubstans att skörda vallen tre gånger jämfört med två gånger per år. Tillväxten efter sista skörd hösten 2008 Bild 1 o 2. den 29 september 2008 Led A, sista skörd 22 juli Led B, sista skörd 4 september Flytgödselspridning vår 2009 Bild 3 o 4. den 20 april 2009 Led A, flytgödselspridning, förna vår Led B, flytgödselspridning, förna vår